Professional Documents
Culture Documents
Djurrätt - 110 Frågor Och Svar
Djurrätt - 110 Frågor Och Svar
Djurrätt - 110 Frågor Och Svar
Djurrätt
- 110 frågor och svar
Av: Pelle Strindlund
Författare:
Pelle Strindlund, november 1998
Sandeslätt 45
424 36 Angered
Tel/fax: 031-330 92 32
pelle.strindlund@ebox.tninet.se
Grafisk formgivning:
Kristofer Åberg
kristofer.aberg@djurratt.org
Tryck:
Djurrätt.org
Box 261
551 14 Jönköping
info@djurratt.org
www.djurratt.org
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 3
Innehåll
Tryck, adress med mer 32. Humanismen baseras på människans unika
- sida 2 ställning. Är djurrättsrörelsen anti-humanistisk?
33. Får man döda skadedjur?
Innehåll
34. Det enda som betyder något för mig är att
- sida 3
maximera min egen lycka.
Förord
Teologi
- sida 5
35. Bara människan har en odödlig själ!
Djuretiska frågor 36. Bibeln ger oss rätt att äta kött!
1. Vad är artism och speciesism?
Veg-frågor
2. Det är okej att favorisera den man känner mer för.
37. Det öppna landskapet hotas om inte djur får gå
3. Djuret har redan dött. Varför inte äta det!
på bete!
4. Det var inte jag som dödade djuret
38. Vi blir utan gödsel om vi slutar med djurhållning!
5. Djuren måste ändå dö av något!
39. Vi kommer att översvämmas av djur om alla blir
6. Människor är intelligentare än djur!
vegetarianer.
7. Vi är genetiskt och biologiskt närmare andra
40. Om alla blev vegetarianer skulle många djur
människor än djur!
aldrig få möjlighet att komma till världen.
8. Okej. Jag är artist. Jag tycker människor är viktigare
41. Vad är fel med fiske? Fiskar lider inte!
än djur. So what?
42. Kött är nyttigt!
9. Är djur och människor lika mycket värda?
43. Det kommer att bli färre djur på jorden om alla
10. Vem ska räddas om huset brinner och du måste
blir vegetarianer!
välja mellan ett djur och en människa?
44. Veganer och vegetarianer ska inte komma och
11. Kött är gott. Djurförsök är intressanta. Päls är
säga vad andra ska äta!
snyggt!
45. Jag vill fortsätta njuta av läcker mat och behålla
12. Är djurrättsaktivister abortmotståndare? Om möss
mina recept!
har rättigheter måste väl även foster ha det!
46. Om eskimåer inte fick äta kött skulle de dö ut!
13. Djur är djur och människor är människor.
47. Hitler var vegetarian!
14. Varifrån kommer tanken om människans
moraliska särställning? Lantbrukets djur
15. Ni hävdar att djur och människor är jämlika! Det 48. Mjölkkorna har det väl bra?
är absurt! 49. Mjölkkossor står fastbundna, eftersom de inte
16. Djur och människor är väl inte jämlikar. Det ser ju behöver röra sig!
varenda en att det är skillnad på människor och djur! 50. Kor måste mjölkas. Då kan vi lika gärna tillvarata
17. Vi bör behandla individer utifrån vad som är mjölken!
normalt för deras art. 51. Mjölk behövs för kroppens kalkbehov!
18. Barn är potentiella intelligenta och 52. Grisarna har det bra i Sverige!
ansvarstagande varelser. Det är skillnaden mellan 53. Ägg är nyttig och billig mat!
barn och djur.
Djurförsök
19. Det känns fel att visa djur lika mycket hänsyn.
54. Djurförsöksmotståndare är vetenskapsfientliga!
20. Ingen har rätt i etiska och moraliska frågor.
55. Djurförsöken behövs. Det finns inga alternativ.
21. Människovärdet hotas om vi uppvärderar djuren!
Djurförsöken räddar liv!
22. Bör djur och människor ges samma rättigheter?
56. Djurförsöken är tillförlitliga!
23. Är det okej att döda djur smärtfritt?
57. Om djurrättsaktivisterna var konsekventa skulle de
24. Var ska man dra gränsen för vilka djur som ska
inte använda mediciner som testats på djur.
visas hänsyn? Vilka djur kan lida? Räkor? Ostron?
58. Även djuren gynnas av djurförsöken!
25. Om djuren inte existerar för vår skull, vad har de
då för syfte? Päls
26. Skulle du använda våld mot djur i självförsvar? 59. Vi bör acceptera päls från djur som fångats med
27. Djuren i lantbruket kan inte överleva i det vilda! saxfälla, för indianerna och eskimåernas skull!
28. Smärta och död förekommer i det vilda! 60. Pälsdjuren är domesticerade, ett slags husdjur. De
29. Är det okej att ha sällskapsdjur? lider inte i burarna!
30. Rättigheter förutsätter skyldigheter. Djuren har 61. Läder och päls är miljövänligt!
inga skyldigheter och kan därför inte ha några 62. Att de rovgiriga minkarna gör rent i skogens
rättigheter! skafferi beror på stolliga djurvänners minkutsläpp!
31. Djur kan inte förstå vad rättvisa är. Därför har vi
ingen skyldighet att visa dem rättvisa!
sida 4 Djurrätt - 110 frågor och svar
Jakt 95. Hur kan man bry sig om djurs lidande när så
63. Jakt är en gammal fin tradition! många människor lider!
64. Vad är oetiskt med älgjakt? 96. Ni bryr er mer om djur än om människor!
65. Den så kallade sårchocken gör att djuren inte 97. Vad sker med samerna och den traditionella
känner smärta när kulan träffar dem! renskötseln om vi ger renar rättigheter?
66. Jakten håller nere viltpopulationen! 98. Nazisterna hade Europas mest progressiva
djurskyddslagstiftning!
Etologi, djurens beteende och behov
99. Djurförsökare, pälsuppfödare och slaktare skulle
67. Människans överlägsna intelligens gör att vi lider
bli arbetslösa om vi slutade att utnyttja djur!
mer än djur!
100. I Sverige har vi lagar som skyddar djuren!
68. Om djuren inte mådde bra skulle de inte växa
101. Djurrättsaktivister är extremister och
och producera ägg, kött och päls!
fundamentalister!
69. Djuren har det bra. Det vore inte lönsamt att
102. Djurvännerna är statsbor som fjärmat sig från
behandla dem illa!
djuren. Folk som bor i stan förstår sig inte på
70. Djuren vet inte om något annat liv. De är
lantbruket!
framavlade och lider inte av sin fångenskap!
103. Har du någonsin själv varit på en djurfabrik eller
71. Hur vet du att djur lider?
ett laboratorium?
72. Ett vilt djur skulle avundas tamboskapen som får
104. Om det vore fel att utnyttja djur vore det väl inte
stå i en varm och trygg ladugård!
lagligt?
73. Hur vet du vad djuren vill? De kan inte tala!
105. Djur kan ägas. Ägodelar kan väl inte ha
Ekologi, etik, natur och miljö rättigheter?
74. Köttproduktion är miljöanpassad, ekologisk och 106. Majoriteten har rätt i en demokrati!
naturlig. 107. Omsorg om djuren är bara utlopp för något
75. Men jag har hört att köttätande är mer annat. Ett pubertalt uppror!
miljövänligt! 108. Om vi inte utnyttjade djur skulle det inte finns så
76. Är inte djurrättsfilosofin okänslig för naturen? många mjölkkossor, labbråttor och minkar!
77. Varför begränsa sig till djur? Ska inte växter ges 109. Finns det någon djurfråga som är viktigare än
rättigheter? andra?
78. Växter kan känna smärta! 110. Vad kan djurrättsengagemang ge mig?
79. I naturen äter djuren varandra.
Källor istället för fotnoter
80. Måste inte djurrättsaktivister agera polis i naturen
sida 29
och rädda haren från räven?
81. Är vi inte skyldiga att döda alla vilda djur för att Lästips
minska lidandet i världen? sida 42
82. I naturen och i ekosystemet är det arter som
Litteraturlista
räknas. Individuella djur har inget särskilt värde!
sida 45
Diverse
83. Men fåren har det väl bra?
84. Djurparkerna behövs i utbildningssyfte!
85. Djurcirkusar ger människor möjlighet att möta
djur!
86. Djuren omvandlar växter som vi inte kan äta till
animaliskt protein!
87. Att bara jag blir djurrättsaktivist och vegetarian
gör ingen skillnad!
88. Djurrättsaktivister demoniserar motståndarna.
Kallar dem sadister, avskum och mördare!
89. Men ni säger ju att kött är mord?
90. Djurrättsaktivister är terrorister som hotar och
misshandlar djurförsökare!
91. Vem kan man lita på? Läkemedelsbolagen och
köttindustrin säger en sak, djurrättsrörelsen en helt
annan.
92. Vår kropp är skapad för kött. Vi har alltid ätit kött!
93. Att jämföra djurförtryck med rasism och
kvinnoförtryck är en förolämpning mot svarta och
kvinnor!
94. Det är kränkande att jämföra djurfabrikerna med
koncentrationslägren!
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 5
Förord
Några ord innan du kastar dig in bland frågorna
Att tala om djur är missvisande. Denna beteckning döljer dels att djuren
sinsemellan skiljer sig mycket från varandra - vad har t.ex. en schimpans och
en kräfta gemensamt? - dels det faktum att människan är ett djur, låt vara ett
speciellt sådant. Medlemmar av andra djurarter, är en mer korrekt
benämning av de individer vi buntar ihop under beteckningen djur. Men
för att texten ska vara lätt att läsa, även för den som inte är van att tänka på
djur som medlemmar av andra djurarter, har jag valt att tala om djur.
Första hjälpen
Argumentsamlingar bör innehålla korta svar. Risken är dock att detta ger
intryck av att det finns korta enkla svar på alla frågor. Så är det naturligtvis
inte. Många av svaren förtjänar mer utförlig behandling. För den som vill ha
längre utredningar - och jag hoppas verkligen att läsaren ska bli intresserad
att gå vidare med dessa frågor - finns mycket litteratur. Jag nämner några
titlar i Lästips. Denna argumentsamling kan betraktas som en slags första
hjälpen. Den ger snabba svar på centrala frågor, för den som för tillfället inte
har tid att gå till källan, det vill säga läsa någon mer välformulerad och
sakkunnig författare. Djurens frigörelse av Peter Singer och den djuretiska
antologin Djur och människor, red. Lisa Gålmark, är exempel på bra böcker.
Mina källor
För att underlätta läsningen har jag inga fotnoter. Källorna till fakta och
påståenden hittar läsaren i Mina källor - istället för fotnoter.
Inte de enda svaren
Ett annat problem med argumentsamlingar är att läsaren kan få intrycket att
det bara finns ett riktigt svar på varje fråga. Det finns ett brett spektrum av
djurrättsfilosofer och djurrättsfilosofier och alltså många olika svar på häftets
frågor. Flera av filosoferna skulle dessutom vara djupt oense om vissa svar.
Denna text rymmer sunda svar. Men de är inte de enda tänkbara svaren,
och möjligen inte de bästa. Jag skulle mycket uppskatta om läsaren
meddelade kritik och kommentarer till mig.
Jag vill tacka er som hjälp mig med denna argumentsamling. Särskilt
behjälpliga har Astrid Strindlund och Kristina Odén varit. Tack!
sida 6 Djurrätt - 110 frågor och svar
Djurrätt - 110
frågor och svar!
1. Vad är artism och speciesism? 3. Djuret har redan dött. Varför inte äta det!
Orden artism och speciesism betyder samma sak. De är Peter Singer har påpekat att denna invändning vittnar
översättningar från engelskans ”speciesism”. I den här om att man inte förstått vad en bojkott, av t.ex. kött,
argumentsamlingen kommer ordet artism att används. handlar om. En bojkott syftar inte till att rätta till det
Filosofen Peter Singer definierar artism på följande sätt: onda som redan skett, utan försöker se till att det onda
”En fördom eller attityd av partiskhet till förmån för inte upprepas.
intressen hos medlemmar av den egna arten på bekostnad Vegetarianen kan inte väcka liv i det djur som dödats.
av de som tillhör andra arter”. (Ordet ”intresse” leder Men genom att bojkotta kött minskar efterfrågan på kött
kanske tanken till hobbies, eller fritidsintressen, men och färre och färre djur föds upp tills djurrättsaktivister
används i filosofisk jargong synonymt med behov, nått målet då köttindustrin slår igen. Jämför med
önskemål, preferenser). bojkotten av det multinationella livsmedelsbolaget
Artism är att godtyckligt diskriminera en individ enbart Nestlé. De barn som dött i fattiga länder som en följd av
på basis av arttillhörighet. Detta är lika fördomsfullt och livsmedelsbolaget Nestlés aggressiva marknadsföring av
irrationellt som att diskriminera enbart på basis av bröstmjölksersättning kan inte stå upp från de döda.
rastillhörighet (rasism) eller könstillhörighet (sexism). Bojkotten kan dock förhindra att fler barn dör i framtiden.
När man hävdar att människors lidande, enbart för att Politiskt ställningstagande
de tillhör arten Homo sapiens, bör väga tyngre än djurs Dessutom är det viktigt att förstå att bojkott av kött, om
lidande gör man sig skyldig till artism. Så även när man det sker offentligt, är ett viktigt politiskt ställningstagande.
hävdar att en människas död – enbart för att hon tillhör Det synliggör bojkottarens etik, och utmanar andra att
arten Homo sapiens – är något mer ont än ett djurs död. tänka till kring sina matvanor.
(Vi ska senare se att många djurrättsfilosofer anser att
en människas död i regel är något ondare än ett djurs 4. Det var inte jag som dödade djuret!
död, men då åberopar de icke-artistiska skäl). Med samma logik skulle krigsförbrytare och maffialedare
Praktisk tillämpning av artism är bl.a. köttindustri, kunna försvara sig: ”Det var inte jag som utförde
djurförsök och pälsfarmer. morden.” Med våra matvanor befaller vi andra att döda,
och vi är lika ansvariga som slaktaren, den som direkt
Den bestående ordningens ideologi
dödar djuret.
Artismen är en ideologi i betydelsen att den inte står på
saklig grund. Den kan inte rättfärdigas med rationella 5. Djuren måste ändå dö av något!
och logiska argument, utan försvaras som en dogm, en Människor måste också dö av något. Det är väl inget
helig trossats. argument för att döda människor hur som helst.
Tidigare har vänner av den bestående ordningen kunnat 6. Människor är intelligentare än djur!
säga: ”Det står i bibeln att...” eller ”Kyrkan lär att...”, Antag att utomjordningar som var mentalt och fysiskt
och därmed var det slut på diskussionen. överlägsna Homo sapiens skulle landa på jorden. Skulle
Idag kan man – i samma försök att bevara saker som de vi då acceptera att de åt upp oss med argumentent: ”Vi
är – anta uttalanden som lyder: ”Människolivets unika är intelligentare än ni”?
karaktär förbjuder varje jämförelse med andra levande Det är något underligt med detta intelligensaristokratiska
varelser, deras livsformer eller intressen” (Tyskland resonemang. Ändå är det vanligaste argumentet i
1990). filosofihistorien för att utnyttja djur människans
Låt oss byta ut ett par ord. ”Européers unika karaktär överlägsna intelligens, språkförmåga, kultur etc.
förbjuder varje jämförelse med andra raser, deras Detta är ett dåligt argument. Intelligens är moraliskt
livsformer eller intressen.” Så resonerar rasister. relevant i så motto att det vore absurt att tala om
2. Det är okej att favorisera den man känner exempelvis rösträtt för djur eller djurs rätt att läsa vid
mer för. Eftersom människor bryr sig mer om universitet. Djur har – liksom barn och utvecklingsstörda
andra människor än djur är det okej att – inget intresse av sådana rättigheter. De grundläggande
favorisera människor på djurs bekostnad. rättigheterna, rätt till liv och frihet, att slippa tortyr osv.
Inte så få människor bryr sig mer om sina husdjur, än bör inte ha något att göra med individers intelligens. Djur
om grannarna. Innebär det att de bör rädda sin katt snarare är kännande varelser vilkas liv kan vara bra eller dåliga.
än grannarna om det brinner? Ku Klux Klan-medlemmar Detta är tillräckligt för att visa samma hänsyn till deras
känner onekligen mer för vita än för svarta. Bör de gynna behov och önskningar (av t.ex. frihet och välfärd) och
vita på svartas bekostnad? ge dem dessa grundläggande rättigheter.
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 7
Freys obehagliga slutsats Djur omedvetna om deras ”liv”
Om vi menade att intelligens vore moraliskt relevant Man kan dock säga att människor är mer värda i
skulle det innebära att småbarn, utvecklingsstörda och bemärkelsen att vi i regel bör rädda en människa i en
senildementa kunde offras i plågsamma medicinska situation där man måste välja mellan henne och ett djur
experiment eller födas upp till mat. Det är ingen (se även nedanstående fråga). I denna situation ger
tillfällighet att en av de filosofer som mest kraftfullt människans överlägsna mentala kapacitet henne en
försvarar djurförsök, R.G. Frey, accepterar – låt vara särställning, enligt ovan nämda filosofer. T.ex. menar
motvilligt – även plågsamma medicinska experiment på Singer att bara varelser som är självmedvetna – det vill
människor med låg intelligens. Frey är beredd att ta, de säga som vet att deras liv har ett förflutet och en framtid;
otrevliga men logiska, konsekvenserna av uppfattningen som förstår vad det innebär att existera över en tidsperiod
att en varelses intelligens är avgörande för hur mycket – kan ha en önskan att fortsätta ”sitt liv”. Detta eftersom
respekt som bör visas henne. endast varelser med denna förmåga är medvetna om att
Huvudmisstaget med argumentet att vår överlägsna det har ”ett liv”. Varelser som lever i ett evigt nu vet inte
intelligens ger oss en moralisk särställning är att man om att de har ett liv, och enligt Singer så krävs detta
tror att en skillnad i ett avseende, i detta fall intelligens, medvetande för att man ska ha en stark ”rätt till liv”.
innebär att man kan göra skillnad i behandling i alla (Singer menar dock att vi bör avstå från att döda icke-
avseenden, även när det påverkar djurs välfärd. självmedvetna varelser av andra skäl. Lever någon ett
Ingen skolgång för djur lyckligt liv handlar vi fel om vi avslutar detta liv, oavsett
Att djur är mindre intelligenta än normalbegåvade om den dödade inte är självmedveten).
människor är ett skäl att inte ge djur rätt till Det är svårt att veta vilka djur som är självmedvetna,
universitetsutbildning, men inte en ursäkt för att droppa men Singer förmodar att ”lägre stående” djur som hönor
schampokoncentrat i deras ögon. och fiskar inte är det.
Grisars lägre intelligens gör dem inte lämpliga som Välja att födas
yrkesarbetande (t.ex. som vårdbiträden), men är inget Singer menar dessutom att det inte ett uttryck för artism
skäl att låta dem få lunginflammation i bullriga och – det vill säga irrationell diskriminering enbart grundat
stressiga stall. på arttillhörighet – att hävda att liv är mer värdefulla om
de rymmer högre grader av medvetande, förnuft och
7. Vi är genetiskt och biologiskt närmare
förmåga till komplicerade sociala relationer (egenskaper
andra människor än djur!
som människor i regel har i högre grad än andra djur).
Detta är förstår riktigt, även om alla levande varelser har
Om vi fick välja mellan att födas som en häst eller en
ett gemensamt ursprung som bakterier för 4–5 miljarder
människa skulle vi välja att födas som människa, och
år sedan. Men, som filosofen Evelyn Pluhar konstaterat,
därmed har vi sagt att en människans liv är mer värdefullt
vita människor är genetiskt närmare andra vita, än svarta
än en hästs, resonerar han. Därmed har vi sagt att
(även om rasrenhet förstås är en myt). Legitimerar detta
människors liv i regel är mer värdefulla än djurs.
att vita favoriserar vita?
Föräldrar som har adopterade barn bör ha samma Att bli dödad inte kul
skyldigheter mot dem som mot barn de själva avlat, trots Observera att detta inte ska tas som intäkt för att döda
att de adopterade barnen rent genetiskt står dem längre djur. Att bli dödad sker sällan utan smärta, och dessutom
ifrån. Vore ovanstående invändning riktig skulle det bör vi inte avsluta ett lyckligt liv vare sig det är
innebära att dessa föräldrar hade större skyldigheter mot självmedvetet eller ej. Med tanke på att vi så extremt
avlägsna släktingar – som de kanske inte ens träffat – än sällan befinner oss i situationer där vi måste välja mellan
sina adopterade barn. ett djur och en människas liv kan det vara bäst att ha
som regel att aldrig döda någon, oavsett vederbörandes
8. Okej. Jag är artist. Jag tycker människor är mentala kapacitet.
viktigare än djur. So what?
Tom Regan i livbåten...
Okej. Jag är rasist. Jag tycker européer är viktigare än
Filosofen Tom Regan hävdar att människor och djur har
afrikaner. So what?
samma inneboende värde – och att de därför ska visas
9. Är djur och människor lika mycket värda? lika mycket respekt – men att människan drabbas mer
Ja och nej, skulle många djurrättsfilosofer svara. Vi har av döden än andra djur, eftersom människor har fler och
samma värde i den bemärkelsen att alla kännande rikare möjligheter till tillfredställelse. Måste man välja
varelsers intressen, behov och önskningar (t.ex. att bör man ge plats för en människa, inte en hund, i livbåten.
undvika lidande) ska väga lika tungt, menar ... och Evelyn Pluhars kritik
djurrättsfilosofer som Peter Singer, David DeGrazia och Evelyn Pluhar, också hon filosof, kritiserar både Singer
James Rachels. Djurs lidande ska räknas som något lika och Regan för att de gynnar människan i denna liv och
ont som människors motsvarande lidande. Singer tar som dödsituation. Hon menar att det är tre faktorer som spelar
exempel att det är lika illa att slå en häst hårt med en in när man ska välja vilket liv som bör räddas:
påk, som det är att slå ett barn med handflatan. Slagen • Ålder; det är värre att en ung varelse dör än en gammal.
genererar lika mycket lidande. I detta avseende är djurens • Välfärd; det är värre att en frisk varelse dör än en sjuk.
mindre intelligens betydelselöst. • Intelligens; en människa kan vara medveten om att den
dör vilket innebär ett större lidande än om man är
sida 8 Djurrätt - 110 frågor och svar
omedveten om döden. (Pluhar anser alltså att man t.ex. att även om man i enlighet med traditionell,
bör rädda en ung och frisk hund hellre än en gammal gentlemannamässig, moral anser att kvinnor och barn bör
och sjuk människa.) räddas först i nödsituationer behöver man inte anse att
Ett anspråkslöst förslag – ät barn det ger kvinnor rätt att använda män som
Filosofen Steve Sapontzis sammanfattar forskningsredskap, äta män till middag eller jaga dem
djurrättsrörelsens ståndpunkt så här: som sport.
”Rörelsen för djurens frigörelse vill inte utsträcka till djur Människan kan göra mer gott
samma uppsättning av rättigheter som människor David DeGrazia hävdar att människor har möjlighet att
åtnjuter, inte heller förnekar man att mänskligt liv – göra mer gott, just i kraft av att vi är moraliska agenter
genom att man antar att vi i regel har en större förmåga som kan välja hur vi ska handla. Detta anser han vara ett
att göra världen en moraliskt bättre plats och att vi argument för att rädda en människa före ett djur. Detta
kommer att använda denna förmåga – kan ha ett större förutsätter förstås att människan verkligen gör gott. Om
moraliskt värde än djurs liv. Snarare, vad djurbefriare valet var att dra upp en Hitler eller hans hund ur isvaken
hävdar är att det på samma sätt som det vore omoraliskt så skulle detta argument tala för att dra upp hunden och
att följa Swifts ’anspråkslösa förslag’ att regelbundet (och låta Hitler drunkna. En rimlig slutsats.
i onödan) offra vissa människors intressen för att
11. Kött är gott. Djurförsök är intressanta.
tillfredställa andras intresse av mat, så borde det vara
Päls är snyggt!
omoraliskt att regelbundet (och i onödan) offra djurs
”Det är ju så skönt”, sa en pedofil om sina övergrepp på
intressen för sådana ändamål”.
barn; som försvar i rättsalen.
(Den irländske författaren Jonathan Swifts satir Ett
Om man rättfärdigar djurförtryck med egenintresset
anspråksläst förslag förslog att man skulle lösa
förlorar man möjligheten att fördöma nazister,
irländarnas problem, för många människor och för lite
kvinnomisshandlare, maffiagangsters och andra
pengar, genom att sälja irländska småbarn som kött till
våldsverkare, även när man själv blir offer för dem.
de rikas middagsbord).
12. Är djurrättsaktivister abortmotståndare?
10. Vem ska räddas om huset brinner och du
Om möss har rättigheter måste väl även
måste välja mellan ett djur och en människa?
foster ha det!
Denna fråga har delvis besvarats i ovanstående
Det finns djurrättsaktivister som är vill inskränka
resonemang kring djur och människors värde. Vi har i
möjligheterna till abort av samma skäl som de är för
sett att det åtminstone enligt Singer, Regan och andra
vegetarianism, och det finns djurrättsaktivister som
djurrättsfilosofer finns icke-artistiska skäl för att i regel
hävdar att abort och djurätt inte har något med varandra
rädda människan (hennes självmedvetande osv.). Till
att göra. Bland djurrättsrörelsens ledande teoretiker och
detta ska läggas att de anhöriga till den innebrända
filosofer är abortmotståndarna få.
människan, i de flesta fall, lider mer av dödsfallet än
Så här skulle man kunna resonera: Mellan djur och
djurets eventuella anhöriga.
människor finns sällan någon verklig intressekonflikt.
Oro i samhället Det är inte ofta vi behöver döda ett djur för att undvika
Vad mer är, om vi inte hade som regel att rädda människor att vår välfärd drabbas.
i dessa situationer skulle det spridas oro i Mellan fostret och kvinnan som inte vill ha barn finns
människosamhället. Folk skulle vara rädda för att det däremot en verklig intressekonflikt. Det kan vara
eventuellt offras om valet stod mellan dem och ett djur. mycket psykologiskt påfrestande att föda och ta hand
Djur är inte medvetna om att vi brukar rädda människor om ett barn som en förälder inte önskar. Många ofrivilliga
i dessa situationer och lider inte i förväg så att säga. mammor skulle uppleva att deras liv förstördes, och i en
Dessutom lider människor i regel mer än djur när olyckan sådan situation är abort berättigat.
skett. Banden mellan människor i regel är starkare än de
Ingen smärta, inget att ta hänsyn till
mellan djur, även om vi ofta – t.ex. när vi skiljer mjölkkon
Under de första veckorna känner fostret ingen smärta
från hennes barn – bortser från att även djur sig emellan
och då finns det överhuvudtaget inget att ta direkt hänsyn
kan ha starka band, exempelvis moderskänslor.
till. När fostret nått så långt i sin utveckling att det kan
Ej generalisera nödsituationer känna smärta – efter cirka 26 veckor, enligt brittiska
Ett annat sätt att svara på denna fråga är att säga som experter – är det självfallet viktigt att abortera så smärtfritt
Tom Regan: Tänk dig att huset brinner och du tvingas som möjligt, om man måste abortera.
välja mellan ditt barn och ett okänt barn. Vem skulle du På samma sätt som dödandet av djur (eller människor),
rädda? Förmodligen ditt eget barn. Detta handlande om det är nödvändigt, bör ske så smärtfritt som möjligt.
rättfärdigar dock inte att du går runt och döda andras
barn hur som helst, bara för att det roar dig. Även om vi 13. Djur är djur och människor är människor.
väljer att offra djuret till förmån för en människa i en Man hör ju på själva orden att det handlar
nödsituation betyder det inte att vi kan döda dem när vi om två olika grupper, med olika rättigheter!
vill. Vårt språks uppdelning av jordens levande varelser i två
skarpt åtskilda grupper; ”djur” och ”människor” är i sig
Kvinnor först i båten
ett bra exempel på den artistiska ideologin. För vad finns
Steve Sapontzis ger ett annat exempel när han skriver
det för skäl till denna uppdelning, annat än att ge oss
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 9
känslan att vi är i en klass för sig? skapelsen. Det var denna uppfattning som under
Så länge man trodde att människan skapats till Guds århundraden formade det kristna västerlandets syn på
avbild och med uppdraget att råda över den övriga djurs värde. Det samhälle som inte betraktar kyrkans
skapelsen gick det kanske att upprätthålla bilden av oss bibeltolkning som gudomliga bud har m.a.o. skäl att
som väsensskilda från djuren. Den engelske biologen revidera sin djursyn.
Charles Darwins evolutionsteori har dock bryskt väckt Störst hjärna vinner
oss till verkligheten. Det unika människovärdets andra pelare – som blivit allt
Grad- eller artskillnad populärare i takt med att religösa föreställningar förlorat
Darwin skrev: ”Det kan knappast råda något tvivel om sitt inflytande – är idén att människans mentala kapacitet
att några arter har utvecklats synnerligen långsamt och ger oss ett särskilt värde. Vi har dock sett att även detta
steg för steg. Arterna...är så nära släkt inbördes att många är en klent argument. Framförallt för att intelligens inte
av dem faktiskt är svåra att särskilja”. Den engelske är moraliskt relevant för hur mycket hänsyn man bör visa
biologen hävdade att ”det finns ingen fundamental någon, men också för att Darwins evolutionsteori gör
skillnad mellan människan och de högre däggdjuren vad gällande att det blott är en gradskillnad mellan oss och
gäller deras mentala kapacitet...Skillnaden mellan andra djur när det gäller förnuft och intellektuella
människans och de högre däggdjurens mentala förmåga förmågor.
är, stor som den må vara, en gradskillnad och inte en Dogmen om det unika människovärdet vilar således på
väsensskillnad”. mycket bräcklig grund, enligt James Rachels.
Darwins främste försvarare i USA, den framstående
15. Ni hävdar att djur och människor är
botanikern Asa Gray, ställde redan 1880 den fråga som
jämlika! Det är absurt!
blir uppenbar i ljuset av evolutionsteorin: Om det bara
Djurrättsfilosofer som Peter Singer, James Rachels och
är en gradskillnad mellan oss och andra djur, hur kan vi
David DeGrazia menar att djur och människor är jämlika
då anse att endast människor bör ges rättigheter?
endast i bemärkelsen att man ska ta lika mycket hänsyn
Modern etologi till djurs intressen (begreppet intresse används alltså
”Etologi” kallas läran om djurs beteende. Modern synonymt med önskemål och behov) som man tar till
etologisk forskning har gett Darwin rätt. Det har visat människors intressen.
sig att de egenskaper vi länge trott oss vara ensamma Observera att lika hänsyn inte betyder lika behandling.
om – att använda verktyg, att tillverka verktyg, språk, Man tar hänsyn till människors intresse genom att ge
förnuft osv. – delas av andra djur. dem utbildning, fast arbete och bostad, medan djur har
Den tredje schimpansen intresse av frihet, lämplig mat, social gemenskap osv.
Ur ett genetiskt och evolutionärt perspektiv står det klart Man gynnar inte djur genom att skriva in dem vid
att schimpansens närmaste släkting är – människan. Detta universitet.
har föranlett fysiologen och ekologen Jaired Diamond Tom Regan formulerar sin syn på djur och människor
att tala om människan som ”den tredje schimpansen”, med att alla ”livssubjekt”, dvs. djur och människor med
vid sidan om den vanliga schimpansen och upplevelseförmåga och ett komplext medvetande, är
dvärgschimpansen. jämlika i det att vi har samma inneboende värde, samma
Relevanta skillnader egenvärde, och att vi således ska visas lika hög grad av
Det vore dock absurt att hävda att det inte finns viktiga respekt.
skillnader mellan ”djur” och ”människor”. Lika absurt Avkrävas moraliskt ansvar
som att påstå att det inte finns viktiga skillnader mellan Det finns en viktig skillnad mellan djur och människor i
barn och vuxna. det att endast (vuxna) människor till fullo kan vara
Det avgörande är dock att eventuella skillnader mellan moraliska aktörer, dvs. att endast vi kan avkrävas
djur och människor – precis som skillnader mellan vuxen moraliskt ansvar. Endast vuxna människor kan välja
och barn, eller mellan normalbegåvade och mellan rätt och fel, och ha moraliska skyldigheter. I denna
utvecklingsstörda – inte är relevanta för hur mycket bemärkelse är djur och människor självfallet inte
hänsyn man bör ta till individers behov, önskemål och jämlikar, men denna skillnad berättigar inte att djur visas
intressen. mindre hänsyn.
14. Varifrån kommer tanken om människans 16. Djur och människor är väl inte jämlikar.
moraliska särställning, idén att människor är Det ser ju varenda en att det är skillnad på
mer värdefulla än djur? människor och djur!
Filosofen James Rachels menar att tanken om det unika De som hävdar att barn och vuxna är jämlikar, t.ex.
människovärdet vilar på två pelare. organisationer som Rädda Barnen, hävdar inte att man
Den första är den judisk-kristna skapelseberättelsen, som inte kan se skillnader på barn och vuxna. De anser dock
den kom att tolkas av kyrkan. Enligt den skapades att barn ska visas samma hänsyn och respekt som vuxna.
människan till Guds avbild med uppdraget att ”råda över” När djurrättsrörelsen talar om djur och människor som
djuren (1 Mos 1:26). Detta tolkade kyrkan, med den jämlikar är det på samma sätt. Självfallet finns det
helige Franciskus som möjligt undantag, som att skillnader, men dessa berättigar inte att djur visas mindre
människorna var fria att göra vad de ville med den övriga respekt.
sida 10 Djurrätt - 110 frågor och svar
Jämlikhet är en moralisk idé, en uppfattning om hur ge barn men inte djur samma rättigheter
individer bör behandlas, inte en beskrivning av som vuxna. Det är i själva potentialiteten
verkligheten. som den moraliskt relevanta skillnaden
ligger mellan barn och djur!
17. Okej, vissa människor överträffar inte
Det är riktigt att de flesta barn är potentiella (dvs. de kan
vissa djur när det gäller intelligens och
utvecklas till) ansvarsfulla, förnuftiga och intelligenta
språkförmåga. Men, vi bör behandla
varelser som kan reflektera etiskt och välja mellan rätt
individer utifrån vad som är normalt för
och fel. Det är dock tveksamt att denna potentialitet skulle
deras art, och därmed kan vi hävda att
vara moraliskt relevant.
intelligens är moraliskt relevant för hur
mycket respekt vi bör visa någon och ändå Hönan och ägget
inte ge barn och förståndshandikappade Kronprinsessan Victoria är Sveriges potentiella regent.
samma låga moraliska status som djur! Det innebär dock inte att hon har en regents rättigheter.
Den moraliska individualism som många Ett foster är en potentiell intelligent människa i samma
djurrättsfilosofer förespråkar hävdar att man ska behandla grad som barnet. Ändå ger vi inte foster samma värde
en person beroende på hennes individuella egenskaper, som en vuxen människa. Ett befruktat ägg är en potentiell
snarare än vilken grupp, ras, kön osv. hon tillhör. höna. Vi ser dock stor skillnad mellan att kasta ett ägg i
(”Individualism” i denna bemärkelsen har inget att göra en kokande gryta och att kasta en levande höna i samma
med ”egoism”, att var och en ska sköta sig själv och gryta.
strunta i andra). Vi bör visa alla samma hänsyn, och olik Kort sagt fäster vi inte stor vikt vid potentialitet –
behandling är rättfärdigad bara när det finns moralisk möjligheten att utvecklas – när vi avgör någons moraliska
relevanta skillnaden mellan individer. (Läkare bör inte värde, utan vi bedömer människor, djur och annat utifrån
ge samma medicin till en cancersjuk som till en med dess nuvarande tillstånd, deras nuvarande egenskaper.
hjärtfel. Där finns en moraliskt relevant skillnad. Frågan är varför vi skulle göra det när det gäller barn
Sjukvården bör dock, allt annat lika, satsa lika mycket och deras potentialitet?
resurser på båda patienterna. De bör visas samma hänsyn. Skälet att ge barn grundläggande rättigheter är, precis
Intelligens, rastillhörighet osv. är inte moraliskt relevanta som med djur, att de kan lida, att de har en individuell
skillnader.) välfärd, dvs. liv som kan bli bra eller dåliga.
Individuell bedömning Vad är fel med barnmisshandel
Detta är en ståndpunkt som vi anser självklar när det Som svar på frågan: ”Varför bör vi inte misshandla
gäller behandlingen av människor. När någon t.ex. söker barn?”, anför de flesta de just nämnda egenskaperna (att
en anställning ska denne inte bedömas efter eventuella barnet kan lida osv.). Få skulle svara: ”Barnmisshandel
egenskaper som kännetecknar vederbörandes grupp är något ont eftersom barn är potentiella ansvarsfulla,
(socialklass, kön, yrke osv.), utan efter sina individuella rationella och intelligenta varelser”.
egenskaper och meriter. Om det skulle visa sig att män Den som inte känner sig övertygad av detta resonemang
har en biologiskt betingad tendens till aggressivitet och ska komma ihåg att det finns många människor som
kvinnor på samma sätt tenderar till omsorg och vård aldrig kommer att kunna bli lika ansvarsfulla och
(observera att jag inte säger att det faktiskt är på detta intelligenta som ”normala” vuxna människor.
vis) vore detta inte ett skäl att generellt diskriminera män Argumentet med potentialitet räddar inte
vid tillsättningen av t.ex. vårdpersonal. Hur naturen än förståndshandikappade och andra med permanenta
skapat män och kvinnor är onekligen vissa män mer mentala skador.
vårdande och omsorgsfulla än vissa kvinnor, alltså bör 19. Det känns fel att visa djur lika mycket
var och en bedömas på grundval av just sina individuella hänsyn.
egenskaper. I etiska frågor måste man kunna ge argument för sin
Frågan är varför denna princip inte ska omfatta vårt uppfattning. Vi kan inte blint lita på våra känslor, hur
umgänge med djuren. Bevisbördan tycks vila på den som starka de än må vara. Ta frågan om slaveri och rasism.
inte tar det logiska steget att låta alla kännande varelser De flesta vita kände under århundraden att svarta var
omfattas av detta synsätt. mindre värda. Om man avgjort frågan på grundval av
Darwin: Det finns inga arter vad människor känt hade det blivit svårare att avskaffa
James Rachels menar dessutom att den moraliska slaveriet. Dessbättre fanns det människor som inte nöjde
individualismen passar Darwins tanke att det egentligen sig med detta, utan frågade efter argument för att svartas
inte finns några arter, utan att vi som lever på jorden är behov, önskemål och intressen skulle visas mindre
individer som liknar varandra mer eller mindre. I Om hänsyn. När man granskade dessa fann man att skälen
arternas uppkomst skrev han ”...jag betraktar termen ’art’ inte höll.
som en bekvämlighetsterm som godtyckligt används för Vi bör med andra ord vara på vår vakt mot det som ”känns
en uppsättning individer som är mycket lika varandra...” rätt”. Bakom okritisk intuition finns inte sällan fördomar
och missförstånd. Det är alltså viktigt att vi försöker låta
18. Barn är potentiella intelligenta och
våra känslor vägledas av förnuftigt och logiskt tänkande.
ansvarstagande varelser. Det är därför vi inte
kan jämställa djur och barn och därför ska vi Elda under vreden
Därmed inte sagt att etiskt och politiskt liv inte rymmer
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 11
känslor. Tvärtom! När vi upptäcker hur oförnuftig och rättigheter?
fördomsfull rasism och djurförtryck är blir vi med rätta Ja och nej. Djur bör ges samma grundläggande rättheter
rasande över det som fördomarnas offer drabbas av. Det som människor, t .ex. rätt till liv, frihet och att slippa
vore konstigt annars. Känslor kan vara en fin drivkraft tortyr. Däremot vore det nonsens att ge djur fri- och
för engagemang. Vi bör dock inte låta viktiga etiska frågor rättigheter som tryckfrihet, religionsfrihet, rösträtt eller
avgöras av hur vi känner för något. rätt till utbildning. Djur har, liksom barn och
Vakthållning mot egoismen förståndshandikappade, inget intresse av sådana
Vi bör vara särskilt misstänksamma när vår känsla eller rättigheter.
moraliska intuition gynnar oss, t.ex. när vita kan 23. Är det okej att döda djur smärtfritt?
rättfärdiga billig arbetskraft genom att hänvisa till den Peter Singer menar att det är fel att döda varelser som
”vita rasen överlägsenhet”, eller när människor kan kan förväntas ha goda liv framför sig. Varför släcka ett
försvara sin önskan att äta kött med ”människans lyckligt liv? Tom Regan och Gary Francione menar att
moraliska överlägsenhet”. Till grund för sådana känslor djur har andra intressen än att undvika lidande, i första
döljer sig ofta naken egoism. hand att inte bli behandlade som blott ett medel för
(Känslor är självfallet grundläggande för etiken i så motto mänskliga mål ”Lycklig” slaveri är inte desto mindre
att de är en förutsättning för att vi ska kunna leva oss in slaveri, menar de. Ett smärtfritt mord är inte desto mindre
i andras situation, vilket i sin tur är en förutsättning för mord.
etisk reflektion. Men det är en annan fråga).
Dödsindustrins processer
20. Ingen har rätt i etiska och moraliska I vilket fall torde det vara mycket svårt att döda djur
frågor. Du kan tycka en sak, jag en annan. smärtfritt så länge vi håller ett så stort antal djur i
Ingen kan säga att den andre har fel! lantbruket som idag. Mängden djur tvingar oss till
Denna invändning – som blandar ihop etiska frågor med industriella slaktförhållanden, med buller, elektriska
smakfrågor – gör ofta entré när köttätaren eller pådrivare, nya lukter, ljud och ljusreflexer som stressar.
djurförsökaren inte har några argument kvar, men ändå I takt med att lokala och regionala slakterier läggs ned
inte vill ta de praktiska konsekvenserna av hon avväpnats. och slakten i Sverige koncentreras till ett litet antal
Det kan låta som en demokratisk, tolerant och upplyst jätteslakterier ökar längden på transporterna.
ståndpunkt, men om man ser frågan ur slavars eller Okej att döda barn?
misshandlade barns perspektiv inser man att Men om man då dödar djuret på sin egen gård? En
invändningen inte håller. Vem skulle acceptera att motfråga kan ställas: Är det okej att döda människor,
barnmisshandlaren försvarade sig med: ”Okej, du tycker t.ex. spädbarn och förståndshandikappade, vars mentala
det är fel med barnmisshandel. Jag tycker det går för sig. kapacitet inte överstiger många djurs? Så länge vi anser
Ingen av oss kan säga att den andre har fel!” det fel att döda dessa människor, måste vi i
Etiska frågor och smakfrågor konsekvensens namn också anse smärtfritt dödande av
Det är skillnad på etiska frågor och smakfrågor. I etiska djur (på samma mentala nivå) vara orätt.
frågor finns det – sedan en fråga fått genomlysas av
24. Var ska man dra gränsen för vilka djur
förnuft och logik – vissa uppfattningar som är mer
som ska visas hänsyn? Vilka djur kan lida?
försvarbara än andra. Det är därför vi kan fördöma rasism
Räkor? Ostron?
och sexism. I smakfrågor, t.ex. vilken mat som är
Det är alltid svårt att dra gränser. När blir en kvinna lång?
”godast” eller vilken musik som är ”vackrast”, är det
Vid 175 cm? 180 cm? 185 cm? Denna svårighet
dock meningslöst att argumentera. I dessa bör vi vara
förhindrar dock inte att man utan svårighet kan se skillnad
toleranta och acceptera olika uppfattningar.
på en kvinna som är 145 cm och en som är 190 cm. Den
21. Människovärdet hotas om vi uppvärderar ena är kort, den andra lång.
djuren! På samma sätt kan man bedöma djurens förmåga att lida.
Knappast! Vitas värde föll väl inte i och med slaveriets Även om det kan vara svårt att exakt dra gränsen så finns
avskaffande. Inte heller sjunker mäns värde i takt med det ändå solklara fall, och de allra flesta djur vi utnyttjar
att män och kvinnor blir mer jämställda. Det är snarare är sådana solklara fall.
tvärtom. Så länge en grupp (t.ex. djur) diskriminernas I de fall då det är svårt att avgöra djurs upplevelse-
hotas andra svaga grupper (t.ex. handikappade). Det förmåga, t.ex. ostrons, bör vi ge dem ”the benefit of the
faktum att en grupp uteslutits ur den moraliska doubt”, dvs. vara generösa så länge det inte är en stor
gemenskapen kan användas som skäl att kasta ut även uppoffring att avstå från att döda dem.
andra grupper. Observera att detsamma gäller människor. Även om vi
Träning i empati inte vet exakt när det är okej att döda en människa (foster,
Dessutom är det rimligt att anta att vår inlevelse med hjärndöda, i krig och självförsvar osv.) finns det solklara
utsatta människor ökar om vi lär oss att ta djur – varelser fall då det är fel att döda.
som det är ännu svårare att identifiera sig med än 25. Om djuren inte existerar för vår skull,
människor – och deras lidande på allvar. Detta har bland vad har de då för syfte?
andra filosofen Torbjörn Tännsjö påpekat. Djur är lika lite som människor på jorden för att utnyttjas.
22. Bör djur och människor ges samma ”Världens djur existerar för deras egen skull. De skapades
sida 12 Djurrätt - 110 frågor och svar
inte för människorna mer än svarta skapades för vita och tar hand om hundar som kanske annars skulle avlivats.
kvinnor för män”, skriver den svarta författarinnan Alice Det är själva uppfödandet och aveln av djur de vänder
Walker. sig emot.
26. Skulle du använda våld mot djur i Att ge husrum åt flyktingar
självförsvar? ”Jag anser inte att djur bör födas upp för att bli
Eftersom de flesta människor skulle använda våld om sällskapsdjur, men sanningen är att det finns massor av
de tvingades till detta, t.ex. om någon försöker döda övergivna djur i kennlar. Jag har fyra hundar som skulle
henne, utgör denna fråga inget särskilt problem. Bara ha dödats om jag inte tagit hand om dem. Jag betraktar
den radikalaste pacifist skulle hävda att man inte har rätt dem som flyktingar, inte som sällskapsdjursägodelar”,
att försvara sig om nöden kräver, vare sig det är en björn säger djurrättsjuristen Gary Francione i en intervju.
eller en mördare som anfaller (risken för att bli dödad av Hur man än gör bör man tänka på vad man ger
en människa är för övrigt betydligt större). sällskapsdjuren att äta. En vegetarian vill förstås inte ge
kött till ”sitt” djur. Hundar kan vara veganer. Huruvida
27. Djuren i lantbruket kan inte överleva i katter kan det är omdiskuterat.
det vilda!
När djurrättsfilosofer talar om djurens frigörelse är det 30. Rättigheter förutsätter skyldigheter.
frigörelse från människans tyranni; frihet från lidande Djuren har inga skyldigheter och kan därför
och förtida död. Det är självklart att djur inte tanklöst inte ha några rättigheter.
ska släppas fria i det vilda (vissa djur, grisar t.ex., kan Barn och utvecklingsstörda har inte skyldigheter i högre
dock överleva i naturen). grad än djur. Det är inget skäl att inte ge dem rättigheter.
När vi upphör att tvångsbefrukta djur i lantbruket Varför har de rättigheter? Jo, de är varelser vars liv kan
kommer antalet djur att minska gradvis i takt med att gestaltas till det bättre eller till det sämre.
gamla djur dör och inga nya föds. Detsamma gäller djur De har intresse av att leva goda liv, att inte plågas osv.
som föds upp på pälsfarmar och för djurförsök. Samma skäl kan användas för att ge djur rättigheter.
Poängen med moraliska rättigheter (rätt till liv, god
28. Smärta och död förekommer i det vilda! livskvalité etc.) är att se till att dessa intressen tillgodoses.
Hur skulle detta göra den smärta och död som t.ex. Djur befinner sig i samma kategori som barn och
mjölkkor utsätts för mindre allvarlig? En ond företeelse utvecklingsstörda i detta avseende, och så länge vi anser
gör väl inte en annan ond företeelse mindre ond? att den ena gruppen ska ha rättigheter måste vi hävda
Det onda som vi åstadkommer i labben och i lantbruket detsamma för den andra.
kan vi korrigera. Det som sker i naturen är mycket svårt
att göra något åt utan att äventyra ekologiska värden, 31. Djur kan inte förstå vad rättvisa är.
som t.ex. biologisk mångfald. Människan har tidigare Därför har vi ingen skyldighet att visa dem
gjort – och fortsätter att göra – stora ingrepp i naturen rättvisa!
och erfarenheterna förskräcker. Det må vara riktigt att djur inte förstår begrepp som
rättvisa, frihet, jämlikhet osv. Men på vilket sätt skulle
29. Är det okej att ha sällskapsdjur? detta vara moraliskt relevant? Barn överträffar inte djur
De som förespråkar sällskapsdjurshållningen påtalar att i detta avseende, men det innebär inte att barn inte bör
djur och människor kan leva tillsammans utan att utnyttja ha rättigheter, att de inte bör behandlas rättvist osv. Varje
varandra. De säger också att detta att leva tillsammans gång man hänvisar till något speciell egenskap måste
med sällskapsdjur är ett bra sätt att lära känna djur och man förklara på vilket sätt den är moraliskt relevant.
få respekt för dem – om man behandlar dem väl dvs.
Blinda taxichaufförer
Historikern Keith Thomas skriver att det tilltagande
Vissa människor är blinda. Om någon föreslog att alla
bruket bland städernas medelklass att ha sällskapsdjur i
blinda ska berövas mänskliga rättigheter – t.ex. för att
England på 1500- och 1600-talet bidrog till att riva muren
vetenskapen skulle kunna använda dem i medicinska
mellan människor och djur och lade grunden för
experiment – skulle vi med rätta fråga: Men vad har
uppfattningen att djur var berättigade moralisk hänsyn.
någons synförmåga att göra med grundläggande
Många av de engelsmän som på 1700-talet skrev om
rättigheter som liv och frihet?
djur, t.ex. filosofen Jeremy Bentham, hade själva
Det är däremot inte orättvist att säga att blinda inte har
sällskapsdjur. De som försvarar seden att ha sällskapsdjur
någon rätt att bli t.ex. taxichaufförer. I detta fall är deras
påtalar också att djur ger människor möjlighet att älska,
handikapp relevant. Det samma gäller djur.
och uppleva sig älskade.
Ingen har hävdat att det inte skulle finnas stora skillnader
Sällskapliga slavar? mellan människor och andra djur (eller mellan människor
De som är kritiska till sällskapsdjur säger att det är en och människor, och djur och djur). Frågan är om, eller
form av slaveri, att det till syvende och sist är människan på vilket sätt, skillnaderna är moraliskt relevanta.
som bestämmer. ”Även välnärda och välskötta slavar
Rösträtt för djur
förblir slavar”, skriver djurrättsaktivisten John Bryant i
Människors i regel överlägsna intelligens är moraliskt
ett angrepp på företeelsen sällskapsdjur.
relevant när det gäller att avgöra vilka som ska ha rösträtt
Kritikerna påtalar att djuren blivit lidande av den långt
eller rätten att studera vid universitet. Att hävda att djur
gångna aveln på vissa egenskaper. Många av
– eller spädbarn – skulle ha rätt till detta vore absurt,
sällskapsdjurskritikerna tycker dock att det är bra att man
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 13
och djurrättsrörelsen sysslar inte med sådant nonsens. I än att döda dem långsamt och plågsamt med gift.
detta avseende (vem som ska ha rösträtt osv.) är
34. Det enda som betyder något för mig är
skillnaden i mental kapacitet relevant. Men när det gäller
att maximera min egen lycka. Jag blir inte
lidande är den det inte.
lyckligare av att inte äta kött. Alltså finns det
Schampo i ögat ingen anledning för mig att bli vegetarian!
När man droppar schampo i kaninögon för att testa Om någon skulle hävda: ”Det enda som betyder något
produkters skadlighet, vad har då kaninens begränsade är att maximera lyckan för dem som är födda på
intelligens för relevans? En mindre intelligent varelse torsdagar” skulle vi ställa frågan: ”Vad är så speciellt
lider inte mindre av att få schampo i ögonen än en med dem som är födda på torsdagar? Varför ska just deras
intelligent. I denna situation är intelligens lika irrelevant lycka och önskningar räknas som extra viktiga?”
som hudfärg, kön eller arttillhörighet. Vi skulle upptäcka att människor som är födda på andra
32. Humanismen baseras på människans veckodagar har samma behov och önskningar av att t.ex.
unika ställning. Är djurrättsrörelsen anti- uppleva lycka. Påståendet att vi ska ta särskild hänsyn
humanistisk? till dem som är födda på torsdagar skulle avvisas som
Frågan är förstås vad man menar med humanism. Om ogrundat. Detsamma gäller rasism. När rasister hävdar
man med humanism menar att människan har rätt att att vita bör visas särskild hänsyn, frågar vi kritiskt: ”Vad
använda andra djur för nytta och nöje måste naturligtvis är så speciellt med vita? Varför ska deras lycka väga
humanismen avvisas. ”Art-chauvinism” eller ”art- tyngre än svartas? Har inte svarta samma intresse av
tyranni” vore dock lämpligare namn för detta ideologiska välfärd?”
syskon till rasism. Vi ser tydligt att hudfärg är en godtyckligt vald egenskap
som inte har någon moralisk relevans.
Att riva barriärer
När någon säger: ”Mina intressen, min lycka är det
Det finns dock en annan syn på vad humanism innebär.
viktigaste”, kan vi ställa samma kritiska fråga: ”Vad är
Peter Singer formulerar det så här: ”grunden för den
så speciellt med just dig? Varför ska just dina intressen
sanna humanismen är en omfattande medkänsla med
väga särskilt tungt? Vad har du gjort som gör dig förtjänt
andras lidande, och ett förkastande av all religös och
av särskild hänsyn? Njuter du av livet mer än andra? Är
ideologisk fanatism...Humanismen har rivit barriärer
du särskilt begåvad?”
mellan människor...När omsorgen en gång väl vidgats
Vi ser då att egoism – påståendet att mina önskningar
till att gälla alla varelser av vår art, då är det ett logiskt
och behov, enbart för att de är mina, ska ges en särskild
steg att också ifrågasätta gränsen mellan arterna. En gång
vikt – är av samma slag som rasism, eller påståendet att
ska humanismen överskrida den gränsen, och därigenom
dem som är födda på torsdagar ska visas extra hänsyn.
överskrida sig själv. Den kommer att bli inte ’humanism’,
Att det är mina intressen, vad har det för relevans? Varför
utan omsorg om alla kännande varelser. Veganismen och
skulle det vara mer relevant än hudfärg?
djurbefrielsen bygger på humanismen, slår vakt om dess
insatser, men går utöver den.” Vi – och de andra
Djurrättsaktivism kan alltså förstås som en fördjupat Om man ska behandla någon annorlunda måste man peka
humanism. på någon särskild egenskap hos denne som rättfärdigar
denna behandling (man kan med rätta vägra småbarn
Humanismens fundamentalister
möjligheten att läsa vid universitet med motiveringen
Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria,
att de inte kan tillgodogöra sig studierna. Vid ansökan
har skrivit: ”Det synes mig som om veganerna är ett slags
till universitet är mental kapacitet, till skillnad från
humanismens fundamentalister i det att deras omsorg
rastillhörighet, en moraliskt relevant egenskap, som
inte upphör med människan. De har tagit sin ’själs beslut’.
rättfärdigar särskild behandling). Egoisten kan inte peka
De vill fortsätta etikens utvidgning till andra varelser.”
ut någon sådan egenskap som gör att just han eller hon
33. Får man döda skadedjur? bör ges särskild, positiv, behandling. Egoister, precis som
Det beror förstås vad det rör sig om för djur. Att döda rasister, delar utan skäl upp världen i två delar. Jag/vi
”skadedjur” som sälar och älgar är inte detsamma som och de andra.
att döda ”skadedjuret” barkborre. Vad är så speciellt med människor
Peter Singer anser det kan vara okej att döda vissa Observera att samma kritiska fråga bör ställas till artister
skadedjur, om det verkligen finns en intressekonflikt; om (dvs. art-egoister) som hävdar att endast människors
vi verkligen har starka skäl att döda djuret. Han påpekar lycka är viktig: ”Varför? Har människor en särskild
att det viktiga är att vi inser att det är en intressekonflikt, förmåga att njuta av livet? Har vi gjort oss förtjänta av
att vi faktiskt måste ta hänsyn till djuret. Att slå ihjäl en speciellt goda liv? Varför bör medlemmar av arten Homo
råtta är inte detsamma som att dra upp ogräs eller bryta sapiens lidande väga tyngre än djurs motsvarande
en kvist. lidande?”
P-piller för djur
När vi väl förstått detta kommer vi utveckla andra ”...vad som har kallats Den Gyllene regeln borde
metoder att hålla så kallade skadedjur borta och lösa utvidgas från enbart den mänskliga sfären till hela
konflikter mellan människor och andra djur. Exempelvis djurriket.”
genom att vi lägger ut bete som steriliserar djur, snarare (brev till The Humanitarian) Thomas Hardy (1840-1928),
sida 14 Djurrätt - 110 frågor och svar
engelsk författare 38. Vi blir utan gödsel om vi slutar med
djurhållning!
35. Bara människan har en odödlig själ!
Nej. För det första är det viktigt att komma ihåg vad
Vissa kristna hävdar att bara människan har en ”odödlig
gödsel är, nämligen växter som passerat genom ett djur.
själ”. Vore så fallet tycks, vilket bland annat författaren
Istället kan man låta växterna passera en kompost. För
och teologen C.S. Lewis och Kardinal Bellarmine
det andra kan man använda växelodling för att ge näring
konstaterat, vår plikt att ta hänsyn till djuren öka eftersom
till marken. Icke-animalisk odling använder
deras liv på jorden då är det enda som erbjuds dem. De
kvävefixerande leguminoser som ärtor, bönor, lupiner
kan inte hoppas på någon kompensation i himmelen.
osv.
”Själ-löshet är, i så motto det överhuvudtaget är relevant Sluter kretsloppet
för frågan, ett argument mot djurförsök” C.S. Lewis Av de olika metoder som finns för att odla utan
(1898–1963) A Case for Abolition djurhantering är emellertid det viktigaste att vi sluter
kretsloppet och börjar återföra människoavföring till
36. Bibeln ger oss rätt att äta kött! åkrarna. Detta gör man redan i stor skala i Kina, samt i
Skaparens avsikt var att djuren skulle leva goda liv i frihet, olika eko-byar i Sverige.
medan vi skulle livnära oss på vegetabilier (1 Mos 1:29),
menar många kristna djurrättsaktivister. Först efter 39. Vi kommer att översvämmas av djur om
syndafloden tycks Gud, som en följd av människornas alla blir vegetarianer. Kossor och grisar som
synd, kompromissa och sanktionera köttätande. springer på gatorna!
Det vegetariska idealet kommer dock igen i Jesajas vision Det är märkligt hur ofta man hör denna absurda
om det framtida Fridsriket, där ”vargar ska bo invändning. Man får försöka behålla lugnet och förklara
tillsammans med lamm, och pantrar ligga tillsammans att det aldrig kommer att bli tal om att släppa djur vind
med killingar...och lejon skall äta halm liksom oxar” för våg. Folk kommer inte bli vegetarianer över en natt,
(Jes 11:6–9). Jesus frossade inte i animalier, som många inte heller kommer alla djurförsök att avskaffas över en
av hans sentida efterföljare. Enligt evangelierna åt han natt. Allt eftersom människor blir vegetarianer kommer
fisk, vilket inte vore så konstigt. I Palestina vid den tiden efterfrågan på kött minska. Det blir alltså en långsam
fanns förmodligen inget annat sätt att tillgodose process där färre och färre djur föds upp.
proteinbehovet. Det problemet har vi emellertid inte idag, Så länge vi har djur som inte klarar sig själva har vi ett
varvid det bibliska idealet om vegetabiliska matvanor ansvar att göra deras liv så bra som möjligt och att inte
kommer i nytt ljus, hävdar djurengagerade kristna. döda dem i förtid.
En inspirationskälla för djurengagemang kan vara Jesu 40. Om alla blev vegetarianer skulle många
ord i Matteusevangeliet: ”Säljs inte två sparvar för en djur aldrig få möjlighet att komma till
kopparslant? Men ingen av dem faller till marken utan världen. Djuren kan således vara glada för
er fader”. Budskapet tycks vara att Gud identifierar sig att vi äter dem, annars skulle de inte
med djuren till den grad att varje gång ett djur dör så dör existera!
Gud själv med henne. Tänk dig att människor som älskar småbarn, men inte
37. Det öppna landskapet hotas om inte djur vill ha tonåringar eller vuxna barn, skulle döda sina barn
får gå på bete! vid t.ex. tre års ålder. Skulle vi acceptera att
Vi kan hålla landskapet öppet genom att odla spannmål, monsterföräldrarna försvarade sig med: ”Barnen ska vara
rotfrukter och grönsaker och genom de reservat med fria glada för att vi satt dem till världen. Tre års liv är bättre än
djur som vi möjligen kan inrätta när djur inte används i inget liv alls!”
lantbruket. Lyckliga grisar
Om det finns ett starkt önskemål att uppleva Det är svårt att komma ifrån känslan att människor äter
sommarängar får vi, genom skattsedeln, helt sonika betala kött för att de tycker det är gott, och inte av hänsyn till
för att folk ska slå ängarna med lie eller slåttermaskin, djuren, som ”ät djuren för deras egen skull”-argumentet
på motsvarande sätt som vi betalar för att bevara vackra antyder. Men låt oss ändå granska frågeställningen.
stadsmiljöer. Frågan tycks förutsätta att lantbrukets djurs liv innehåller
Öppna landskapsinvändningen är besläktat med ”Päls ett överskott av välfärd, och att man därför har gjort dem
är snyggt”-argumentet. Det handlar om att ett en tjänst genom att sätta dem till världen. Detta är ett
grundläggande behov för djuret offras för människans tveksamt antagande. Många djur hålls så illa att deras
relativt oviktiga önskemål. liv sannolikt innehåller mer lidande än lycka.
Negrer i bomullsfälten Djurfabrikernas invånare lider av stress, sjukdomar,
Människor tycker det är vackert med elfenben, ändå ångest och tristess. Man gynnar dem således inte genom
accepterar vi inte att elefanter skjuts hur som helst. Om att låta dem komma till världen. Men kanske finns det
nakna arbetande negerkroppar i vita bomullsfält skulle djur i lantbruket (t.ex. den promille av Sveriges grisar
innebära en skönhetsupplevelse för någon skulle vi med som får gå utomhus, utomhus frigående höns osv.) vars
rätta inte godta det som ett argument för negerslaveri. I liv innehåller ett överskott av välfärd.
frågan om det öppna landskapet får alltså estetiska hänsyn The more – the merrier
stå tillbaka för de etiska, dvs. att inte utnyttja djur. Har vi då en skyldighet att sätta dessa lyckliga djur till
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 15
världen? Detta är en svår filosofisk fråga. Den som ställer som försvarade sig med: ”Ingen ska komma och säga hur
denna fråga ska man fråga om hon verkligen menar att jag ska behandla mina barn”, eller ”Jag ger tusan i vad du
vi har en skyldighet att sätta så många djur som möjligt gör med dina barn, då ska du inte bry dig om hur jag
till världen. Om vederbörande anser det, ja då måste hon behandlar mina.”
också mena att vi är tvungna att maximera antalet För övrigt har LRF, Scan, Arla och andra som säljer
människor, något som leder till den föga tilltalade animaliska produkter oändligt mycket större ekonomiska
uppfattning att vi måste fördöma preventivmedel, abort resurser än djurrättsrörelsen. Och dessa bolag talar om
och sexuell avhållsamhet. för oss varje dag, genom annonser, reklam, sponsring
Dessutom: eftersom det skulle kunna leva fler människor osv., att vi ska äta deras produkter. De om några lägger
på jorden om vi åt veg-mat och inte hade djur som åt sig i vad vi äter.
spannmål tycks detta att maximera antalet människor tala
45. Jag vill fortsätta njuta av läcker mat och
för en drastisk minskning av djurhållning och köttätande.
behålla mina recept!
Leva i reservat Veg-mat kan vara lika läcker som animaliebaserad kost.
Vad mer är: Om vi skulle vara tvungna att maximera Pröva t.ex. Terneborgs Lyckliga Kokbok, av Jim och
antalet djur på jorden finns det inget skäl för att vi skulle Gabriella Terneborg, eller Läcker veganmat av Elisabet
skilja barn från deras mödrar, kastera djur, hålla dem Karlix. Du kommer upptäcka att du kan använda de flesta
under dåliga omständigheter, transportera dem och slakta av dina gamla recept även om du skulle bli vegan.
dem under industriella förhållanden. De lantbruksdjur Sockerkakor, pannkakor och mycket annat du trodde man
vi beslutar ha kvar – sedan vi slutat äta djur – bör få leva behövde mjölk och ägg i kan man laga utan animalier.
så fritt och bra som möjligt, kanske i stora reservat. De få rätter som kräver animalier (maränger och dylikt)
41. Vad är fel med fiske? Fiskar lider inte! klarar man sig utan. Det finns så mycket annat gott.
Tänk dig att du sträcker dig mot ett äpple som hänger på Djurköttets smak och konsistens kan man ersätta genom
ett träd när plötsligt en järnkrok borrar sig genom din så kallat sojakött.
hand och lyfter dig – med hela din kroppsvikt på den 46. Om eskimåer inte fick äta kött skulle de
genomborrade handen – till en atmosfär där du inte kan dö ut!
andas. Det kan vara så att vissa folk, i den teknisk-vetenskapliga
Den största oberoende undersökning som gjorts om och kulturella utvecklingsfas de befinner sig i för tillfället,
fiskars smärta, The Medway Report (1980), konstaterade tvingas äta kött för att överleva. Många kristna
enhälligt att beläggen för att fiskar kan känna smärta är vegetarianer accepterar utan problem att Jesus åt fisk.
lika starka som beläggen för smärta hos andra Det var förmodligen det enda sättet att tillgodose
ryggradsdjur. proteinbehovet i den tidens Palestina.
42. Kött är nyttigt! I städer odlas ej
Kött innehåller kolesterol och mättat fett, vilket vi bör Tvingas eskimåerna att välja mellan sin egen överlevnad
äta mindre av. Kött saknar fibrer vilket vi bör äta mer av. och sälarnas finns det goda skäl att jaga sälar. Dessbättre
Kött innehåller onödigt mycket protein. För högt står de inte inför detta val eftersom vi numera kan
proteinintag – i synnerhet animaliskt protein – leder till transportera livsförnödenheter med flyg och båt. I städer
kalkförluster i skelettet och benskörhet enligt flera där asfalt och cement brer ut sig, kan invånarna lika lite
undersökningar. som i polarområden odla mat. Folk överlever i städer
En rad studier pekar på att vegetarisk/vegankost leder tack vare att man fraktar maten dit.
till bättre hälsa. Visst kan kött i begränsade mängder vara
47. Hitler var vegetarian!
nyttigt. Det är dock inget argument så länge man kan
Jaha, men Stalin åt kött!
leva hälsosamt utan kött och andra animaliska produkter.
Varför är Hitlers matvanor intressanta när man diskuterar
43. Det kommer att bli färre djur på jorden veg-livsstil och djurrätt.
om alla blir vegetarianer! Hitler lät bygga motorvägar. Innebär det att
Idag finns det över 1,2 miljarder boskapsdjur. När vi inte motorvägsbyggen är fascistoida?
längre behöver odla spannmål för att föda dem och sedan Hitler var konstnär. Bör vi stänga alla konstmuseer?
vi sett till att alla människor får tillräckligt med spannmål, Mördarens hälsokost
kommer vi att kunna låta skog och vildmark åter breda I Hitlers bordsamtal i führerhögkvarteret 1941–42 uppges
ut sig på områden som vi nu använder till odling av att Hitler talade varmt om vegetarisk kost. Men observera
fodersäd. Vilda djur kommer med andra ord att ersätta att i samtliga referenser till vegetarisk kost så rör det sig
lantbrukets fångna djur, och människor kommer att ha om dess hälsoaspekter, ej hänsyn till djur.
rikare möjligheter till friluftsliv i skog och mark. Även massmördare kan inse värdet av en hälsosam
44. Veganer och vegetarianer ska inte livsstil. Nazisterna bekämpade ju t.ex. rökning.
komma och säga vad andra ska äta! Jag 48. Mjölkkorna har det väl bra?
lägger mig inte i vad ni äter, då ska ni I Sverige finns cirka 500 000 mjölkkor. De har alldeles
strunta i vad jag äter! för liten möjlighet att få utlopp för sina nedärvda,
Detta är en variant av ovanstående invändning. Återigen, naturliga behov. Under större delen av året står den
vem skulle acceptera pedofilen eller barnmisshandlaren
sida 16 Djurrätt - 110 frågor och svar
förkrossande majoriteten av mjölkkor fastbundna vid en eftersom kon måste bli gravid och ständigt föda för att
båspall, med ingen annan sysselsättning än att resa sig, producera mjölk, och tvångsmjölkar kossan som hon ger
lägga sig och äta. Maten serveras mitt under mulen. ifrån sig mjölk. (Mjölkas kon mindre, så ger hon också
Kor vill röra på sig ifrån sig mindre mjölk). Dessutom har människan avlat
Att överhuvudtaget binda upp kor är att förgripa sig på fram kossor som mjölkar mycket.
deras motions- och rörelsebehov. Sättet de binds upp på 51. Mjölk behövs för kroppens kalkbehov!
i Sverige är i sig ett problem. Används så kallade långbås Dessbättre behöver vi inte komjölk. Kalciumberikad
har korna inte tillgång till foder hela tiden. Används så sojamjölk, tofu, gröna bladgrönsaker, sesammjölk,
kallat kortbås kan de inte ligga ned med utsträckt oskalade sesamfrön är exempel på kalkrika vegetabiliska
framben, vilket de gärna gör. produkter. De innehåller inte komjölkens stora mängder
Mjölkmaskiner mättat fett. Mättat fett är en viktig orsak till i-ländernas
En mjölkko på riktigt bra bete utan kraftfoder kan mjölka vanligaste dödsorsak, hjärt- och kärlsjukdomar.
högst 15–20 liter per dag. Men med hjälp av bl.a. avel Kalktabletter är ett annat sätt att undvika det skadliga
och kraftfoder (spannmål, soja, ärter osv.), producerar mättande fettet.
dagens mjölkkossor 25–50 liter mjölk per dag, under
52. Grisarna har det bra i Sverige!
den tid hon mjölkar per år, dvs. 8-10 månader efter
Det slaktas 3,7 miljoner grisar i Sverige varje år. Bara en
kalvningen. Juvret kan väga upp till 50 kilo.
bråkdel av dem får gå utomhus och se solens ljus, innan
Under de första veckorna som kossan mjölkar är
slaktbilen kommer. Många av slaktsvinen drabbas av
mjölkproduktionen så hög att hon gör av med mer energi
lunginflammation p.g.a. den dåliga stallmiljön.
än hon kan äta. Hon kan av energibristen drabbas av
Grisar är intelligenta djur, med naturliga behov av att
sjukdomen acetonemi.
t.ex. böka och bygga bon. De flesta tvingas emellertid
Kons ämningsomsättning är alltså mycket ansträngd
leva i bullriga och dammiga byggnader med cementgolv,
p.g.a. de stora mängder hon tvingas producera. I takt
där den enda sysselsättningen är att gnaga på järnrör eller
med att kons mjölkproduktion ökar, stiger också hennes
på varandras svansar. Den bullriga miljön kan leda till
känslighet för sjukdomar.
att grisar utvecklar lungsäcksinflammation.
Mjölkindustrin suger
Att äta sig mot döden
Den kontinuerligt höga ämnesomsättning som följer av
Ganska tidigt efter födseln, efter tre månader, när grisarna
ständigt mjölkande, tillsammans med de många
väger cirka 25 kilo, flyttas de till tillväxt- och
sjukdomar (t.ex. juverinflammation, kalvförlamning och
slaktsvinsstallar. Där står de tre, fyra månader för att bara
acetonemi) som mjölkindustrin orsakar, leder till att
äta och växa, tills de nått slaktvikten på cirka 110 kilo.
djuren slits ut och slaktas vid 4–5 års ålder, ibland ännu
Nio, tio grisar delar på varje box och de har 0,64
tidigare. Kons naturliga livslängd är 20–25 år.
kvadratmeter liggyta var. Enligt lagen ska grisarna ha
Att ta barn från deras mödrar halm i boxarna, men i många äldre stallar går det inte
Att skilja kalven från modern är en påfrestning för båda eftersom halmen täpper till gödselgallren.
parter. Korna föder en kalv, ibland två, om året. Hälften
Många transporter
är tjurkalvar, vilka säljs till nötköttsproducenter. Där
Fram till det att de är sex veckor tillåter lagen att man
växer de upp i karga boxar i vilka de ofta utvecklar
kastrerar galtarna helt utan bedövning. Suggorna hålls
beteendestörningar. Cirka 90 procent av det nötkött som
fixerade vid betäckning och förlossning, den tid då de
äts kommer från mjölkkorasen. Mjölk- och köttindustrin
har störst behov av aktivitet och rörelse. Lägg till detta
är alltså sammanflätade. Stödjer man den ena – stödjer
att grisarna möter döden på hektiska fabriksslakterier
man den andra.
efter timslånga stressande transporter. Allvarliga magsår
I Sverige slaktas 165 000 köttkor varje år, enligt
kan uppkomma på mindre än ett dygn vid transport och
Slakteriförbundet/Scan.
slakt.
49. Mjölkkossor står fastbundna, eftersom de Svenska grisar transporteras mycket, efter som cirka två
inte behöver röra sig! tredjedelar av smågrisarna föds upp i annan besättning
Till kons naturliga beteende hör att förflytta sig, t.ex. vid än där de är födda.
födosök, och att idissla vid en avskild plats. I frihet rör Egen gård, egen vård
sig en nötflock sig cirka fyra kilometer per dygn. Den som tycker det är okej att äta kött från ”lyckliga”
Motionen förbättrar kossornas ämnesomsättning, vilken lantbruksdjur ska dock vara så konsekvent att hon avstår
är hårt ansträngd av mjölkindustrins produktionskrav. från att äta det som läggs på tallriken om hon inte kan
Motion stärker också kons muskler och förebygger ben- förvissa sig att köttet verkligen kommer från en så kallad
och ledbesvär. lycklig gris. Om hon inte har en egen gård, eller känner
50. Kor måste mjölkas. Då kan vi lika gärna någon som föder upp grisar, där hon kan kontrollera att
tillvarata mjölken! Kor måste mjölkas för att djuren har det bra tycks hon, av rent praktiska skäl, vara
inte juvren ska värka! förpliktigad att vara vegetarian.
Kossors mjölkproduktion fungerar som kvinnor. När kon/ 53. Ägg är nyttig och billig mat!
mamman har slutat att ge di/amma så produceras inte Eftersom äggulan innehåller mycket kolesterol, vilket
mer mjölk. Det är bara för att människan tvångsbefruktar, orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, kan ägg knappast
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 17
beskrivas som nyttigt. Men visst är ägg ett förhållandevis Medeltida människosyn
billigt livsmedel. Om det är ett etiskt livsmedel är förstås Som vi konstaterat tidigare: Djurrättsrörelsen har vuxit
en helt annan sak. fram i takt med att vetenskapen, i synnerhet biologin,
Industrihönor lärt oss mer om djur, om deras beteende, känsloliv,
Hönan är den art som industrialiserats mest. Av Sveriges förmåga att lida etc. Vetenskapsfientliga är de som
drygt 6 miljoner värphöns lever 85–90 procent i klamrar sig fast vid den uppblåsta medeltida
storskaliga anläggningar (mer än 5000 höns) tätt uppfattningen av människan som världen och tillvarons
hoppackade i burar, med en buryta per höna som centrum, skapelsen krona, väsenskild från de andra
motsvarar ett A4 ark, dvs. betydligt mindre än hönans djuren.
vingspann.
Några av äggfabrikernas konsekvenserna är: ”Djurförsök är det svartaste av svarta brott som
kannibalism, kloakhackning, fjäderplockning, fötter som människan för närvarande begår mot Gud och hans
deformeras av nätgolvet, svaga muskler och försvagat underbara skapelse.” (The Moral Basis of
skelett på grund av brist på rörelsefrihet, sjukdomar som Vegetarianism) Mahatma Gandhi (1869-1948), indisk
förfettad lever, bölder och äggledarbesvär – det sista som folkledare
en följd av den höga äggproduktionen. I burarna får 55. Djurförsöken behövs. Det finns inga
hönsen inte utlopp för sitt naturliga beteende; leva ett alternativ. Djurförsöken räddar liv!
socialt liv med andra hönor, motion, flaxa med vingarna, Alla de djurförsök som utförs för att ta fram ännu ett
sprätta, sandbada, söka efter föda, sitta på pinne, värpa schampomärke eller ännu en hostmedicin behövs förstås
på undanskymd plats osv. inte. Men kanske tänker man på andra djurförsök,
Tuppkycklingar dödas direkt experiment som bryter ny vetenskaplig mark.
Häften av alla höns som föds är tuppkycklingar. Dessa Frågan gäller dock inte om djurförsöken är bra vetenskap,
dödas omedelbart, genom att gasas eller malas ner i utan om de kan rättfärdigas etiskt. Man kan jämföra med
kvarn, eftersom man inte har någon nytta av dem. Det är experiment på försvarslösa människor, som rent
mer lönsamt att använda framavlade snabbväxande vetenskapligt skulle vara mycket mer intressanta och
broilerkycklingar i så kallad matfågelproduktion. värdefulla än försök på djur. Även om sådana skulle man
Värphönskycklingarna växer inte tillräckligt snabbt. Men kunna säga: ”Experimenten på förståndshandikappade
med tanke på torftiga liv som väntar slaktkycklingar ska behövs. Det finns inga alternativ. De räddar liv!”. Men
de kanske vara glada för att de slipper leva. inte skulle vi väl acceptera detta som ett argument för
Hönsslakt dylika experiment?
Höns har avlats fram för att lägga så stora ägg att det Socialpolitik, inte experiment
händer att kloaken, det hål där ägget kommer ut, går Vad som behövs om vi verkligen vill minska antalet sjuka
sönder och de blir ihjälhackade. Till detta ska läggas att och döda är politiska och sociala åtgärder. Rättvis
höns slaktas på löpande band. Det händer att världsordning, offensiv alkohol-, tobak- och
bedövningen inte tar och att hönan får halsen avskuren narkotikabekämpning, sundare livsstil – t.ex. bättre
vid fullt medvetande. Att många människor avstår helt matvanor och mer motion – skulle rädda fler liv än aldrig
från ägg borde inte förvåna den som känner till dessa så många djurförsök.
fakta.
Problem med s.k. frigående höns ”...Om du inte kan få kunskap utan att tortera en hund,
Den som inte vill avstå från ägg väljer ibland ägg från så så måste du avstå från kunskap” (ur förord till pjäsen
kallad frigående höns. Man bör dock veta att även i ”Doctor´s dilemma”) George Bernard Shaw 1856–1959,
alternativ värphönshållning på golv finns problem, t.ex. författare, Nobelpristagare 1925, vegetarian,
fjäderplockning, kannibalism och hög dödlighet. djurförsöksmotståndare
Källor
Om jag ej skrivit tryckår - utan bara t.ex. Singer Prak- Reason, and Animals, s 169.
tiskt etik, s 8. - så nämns boken med tryckår och förlag Sapontzis sammanfattning av djurrättsrörelsens stånd-
sist i litteraturlistan. Jag använder detta system för de punkt Morals, Animals and Reason, s 81.
böcker jag refererar till flera gånger. Titeln på Swifts satir från 1729 är A Modest Proposal
I övrigt har jag, för att inte tynga läsningen, nöjt mig for Preventing the Children of Poor Parents from Being
med att sätta ut tryckår och sida. Det torde räcka för den a Burden to Their Parents or Country, and for Making
som vill spåra ett citat eller hänvisning. Them Beneficial to the People.
10. Vem ska räddas om huset brinner och du
1. Vad är artism och speciesism? måste välja mellan ett djur och en människa?
Singercitatet är från hans Djurens frigörelse, s 36. Regan säger detta på en kassettinspelning tillsammans
Citatet om att jämställa människor och djur finns i Singer med Andrew Linzey Getting it taped.
Praktisk etik, s 8. Sapontzis Morals, Reason, and Animals, s 80.
Begreppet ”speciesism”, på svenska artism, myntades DeGrazia Taking Animals Seriously, s 251.
av psykologen Richard Ryder - som använde det i ett
12. Är djurrättsaktivister abortmotståndare?
flygblad 1970 - och togs in i Oxford English Dictionary
De brittiska experterna refereras i tidskriften New Sci-
1986.
entist 1 nov. 1997.
3. Djuret har redan dött. Varför inte äta det! I den amerikanska djurrättstidningen The Animal
Djurens frigörelse, s 185. Agenda nr 3/1998 debatteras frågan. Feministen och djur-
Om livsmedelsjätten Nestlés marknadsföring se t.ex. rättsaktivisten Carol J Adams försvarar där kvinnans rätt
Unicefs tidning Unicef idag nr 2/1997. till abort.
6. Människor är intelligentare än djur! 13. Djur är djur och människor är människor.
Freys uppfattning uttrycks bl.a. i artikeln ”Moral stan- Citatet: ”Arterna är så nära släkt...” finns i Charles Dar-
ding, the Value of lives, and Speciesism” i tidskriften win Om arternas uppkomst (1980), s 128f.
Between the Species 4 (3), Summer 1988, s 191-201. Citatet: ”det finns ingen...” är ur Wynne-Tyson The
Extended Circle, s100.
7. Vi är genetiskt och biologiskt närmare
Ett uppmärksammat verk om feminism och djurrätt är
andra människor än djur!
Carol J. Adams, grundare av Feminists for Animal Rights,
Pluhar Beyond Prejudice, s 164.
The Sexual Politics of Meat. Adams intervjuas i Dju-
9. Är djur och människor lika mycket värda? rens rätt nr 4/1996.
Peter Singer vill som nyttoetiker (utilitarist) inte tala om Feminists for Animal Rights hittar man på
rättigheter. Han tror inte det är ett meningsfullt begrepp, Internetadressen: http://envirolink.org/arrs/far/
och föredrar ”djurens befrielse”, framför ”djurens rät- Asa Gray citeras i James Rachels artikel ”Why Darwians
tigheter”. Men han har accepterat begreppet ”djurrätt” Should Support Equal Treatment” i The Great Ape
som en politisk term, som beteckning på en politisk rö- Project, red. Peter Singer & Paola Cavallieri (1993), s
relse. Därför betecknar jag honom som djurrättsfilosof. 154.
Om människor och djurs värde och döden se Att människan är schimpansens närmaste släkting kan
Singer Praktisk etik, kap. 5. man läsa i Jaired Diamond Den mänskliga apans upp-
Rachels Created from Animals, kap. 5, t.ex. s 222. gång och fall (1993), s 27.
DeGrazia Taking Animals Seriously, kap. 3, t.ex. s 38. I sin bok Fågel, fisk och folk (1996) skriver professorn
Regan The Case for Animal Rights, s 324. i zooekologi Staffan Ulfstrand: ”Enligt gällande regel-
David DeGrazia hävdar att Singer, Regan, Rachels och verk borde schimpanserna och människan egentligen
andra djurrättsfilosofer inte gett särskilt bra argument placeras i samma släkte. Vi är otvivelaktigt den tredje
för att hög mental kapacitet gör att en individ har mer att schimpansarten - men den sanningen har hittills inte
förlora vid döden. Han diskuterar detta grundligt i Taking trängt igenom ens hos biologerna.”, s 114.
Animals Seriously, kap. 8. Emergent evolution
Pluhar skriver om liv- och dödsituationer Beyond Observera att Darwins kontinuitetsfokuserade evolu-
Prejudice, s 288, s 292ff. Pluhar kritiserar inte bara Regan tionsteori inte är den enda. ”Emergent evolution” kallas
och Singer utan alla som omfattar den vanliga uppfatt- den teori som tror att evolutionen kan innehålla radikala
ningen att mental kapacitet är relevant när man måste brott, där nya och oförutsägbara egenskaper uppkom-
välja mellan liv, t.ex. vid resursbrist. mer. Alltså skulle skillnaden mellan människan och an-
Filosofen Steve Sapontzis har en invändning mot Pluhars dra arter skulle kunna vara en väsensskillnad, inte bara
sista punkt. Han påpekar att detta att man förstår att man en gradskillnad som Darwin trodde.
ska dö kan göra dödens sting mildare, man kan så att Teologen Carl Reinhold Bråkenhielm åberopar den
säga möta döden förberedd, med stoiskt lugn. Morals,
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 31
emergenta evolutionen för att hävda människans har hävdat det motsatta: att sympati, medkänsla och
ontologiska och moraliska särställning i sin bok Män- omsorg är den grund på vilken teorier om behandling av
niskan i Världen (1992), s 77. Det skedde något under såväl människor som djur bör byggas.” Gålmark Djur
den biologiska utvecklingens gång som gjorde männis- och människor, s 259.
kan unik, jämfört med andra djurarter. Människans själv- ”Om förnuft vore den enda motiveringen till etiskt upp-
medvetande och moraliskt ansvar bildar en ny nivå i den trädande, skulle man kunna undra hur det kan finnas folk
biologiska utvecklingen, hävdar han. som känner till resonemanget i exempelvis Singers verk
men ändå fortsätter att äta djur... Känslor av vrede eller
14. Varifrån kommer tanken om människans
avsky, sympati eller medlidande är viktiga för utveck-
moraliska särställning?
lingen av fullständig moralisk känslighet”, skriver Lori
Detta är en av Rachels huvudteser i hans bok Created
Gruen i Gålmarks Djur och människor, s 51.
from Animals.
Om den helige Fransiscus finns mycket skrivet. Se t.ex. George Cave
Singer Djurens frigörelse, s 216. Ett exempel på vad djurrättsfeministerna kritiserar ger
filosofen och aktivisten George Cave uttryck för när han
15. Ni hävdar att djur och människor är skriver: ”Som alla andra godtyckliga och nyckfulla
jämlika! Det är absurt! motivationskällor är empati, medlidande, eller kärlek till
Singer Praktisk etik, kap. 3. djur (kalla det vad du vill) intrinsikalt
Rachels Created from Animals, kap. 5. diskriminerande...Jag visste alltid att ifall jag upphörde
DeGrazia Taking Animals Seriously, kap. 3. att äta djur så skulle det vara för att jag var övertygad om
Regan The Case for Animal Rights, s 263ff. att det var fel, inte för att jag hade haft en sällskapshäst
17. Vi bör behandla individer utifrån vad eller kanin som barn.” (min översätt). Cave citeras i so-
som är normalt för deras art. ciologerna James M. Jasper och Dorothy Nelkins studie
Singer bemöter denna invändning i Praktisk etik, s 75. av djurrättsrörelsen The Animal Rights Crusade (1992).
Moralisk individualism är en av huvudteserna i James I samma bok citeras Tom Regan. ”Förnuft krävde att jag
Rachels Created from Animals. blev vegetarian. Men det var vår hunds död som väckte
Henrik Ahlenius försvarar moralisk individualism i tid- mitt hjärta”, s 94 (min översätt).
skriften Liberal debatt nr 2-3 1998. Gary Francione
Om biologiska skillnader mellan män och kvinnor skri- Juristen Gary Francione skriver:”...Jag betonar att jag
ver Singer i Praktisk etik, s 40ff. genom att försvara vikten av förnuftigt resonemang, inte
Charles Darwin Om arternas uppkomst (1980), s 63. på något sätt förminskar vikten av ett känslomässigt svar
18. Barn är potentiella intelligenta och på det tillstånd som djur befinner sig i. Sannerligen, jag
ansvarstagande varelser. Det är skillnaden instämmer med feministen Marti Kheel att en ”förening
mellan barn och djur. av förnuft och känsla” är viktigt för djurrättsfilosofi, och
Peter Singer bemöter denna invändning i Praktisk etik, med Tom Regan , som hävdar att ”filosofi kan leda sin-
s 138. net till vattnet, men bara känslor kan få det att dricka”
(philosophy can lead the mind to water but only emo-
19. Det känns fel att visa djur lika mycket tion can make it drink).” Rain without Thunder, s 6.
hänsyn. (min översätt).
Frågan om känslorna och intuitionens roll i den etiska
reflektionen är en stor separat diskussion. 21. Människovärdet hotas om vi uppvärderar
Bland djurrättsteoretikerna finns olika åsikter represen- djuren!
terade. Från Peter Singer (som är inte fäster stor vikt vid Torbjörn Tännsjö Dagens Nyheter 6/10 1996.
känslor och intuition) över Tom Regan (som ger den 23. Är det okej att döda djur smärtfritt?
”genomreflekterade intuitionen” stor vikt. Regan disku- I sin bok Rain without Thunder kritiserar djurrättsjuris-
terar sin och Singers position i The Case for Animal ten Gary Francione djurrättsorganisationen PETA, för att
Rights, s 136) till Andrew Linzey som säger: ”vi kan den gett eutanasi till friska djur. Den är svårt, om inte
filosofera och göra teologi, men den mystiska upptäck- omöjligt, att förena idén om att djur har rättigheter med
ten ligger i djurrättsrörelsens hjärta”, Djurens rätt nr 4/ att man dödar friska djur, hävdar han, s 107.
96. Professor Nils Olof Lindgren om slakt: ”Det som i öv-
Feministisk kritik rigt i fråga om husdjursslakten på våra slakterier kan ge
Det har framförts kritik från feministiska djurrättsfilosofer anledning till tveksamhet är i första hand, dels behand-
mot vad de upplever som de manliga djurrättsfilosofernas lingen omedelbart före slakten i samband med lossning
betoning av förnuft och abstrakt, rationellt tänkande, på av transportfordonen och djurens drivning in till själva
bekostad av intuition och känslor. slaktplatsen, dels att djuren i väntan på slakt måste be-
Feministen Josephine Donovan skriver om Tom Regan vittna dödandet av artfränder. Med stor sannolikhet (min
och Peter Singers teorier: ”...hur olika de två teorierna kursiv) utlöses under dessa moment ångestreaktioner hos
än må vara, har de gemensamt att de rationalistisk för- djuren, som visserligen kan vara olika starka hos olika
kastar känslor eller sympati som legitim grund för en djurarter, men som ändå måste förutsättas...” Lindgren
etisk teori om behandlingen av djur. Många feminister citeras i Helena Striwing Djurplågeri - en studie i lag-
sida 32 Djurrätt - 110 frågor och svar
stiftning och rättsfall (1987), s 43. djurs fortplantningsförmåga med s.k. kemosterilanter
Den hets och stress som råder på stora slakterier - som framtill denna tidpunkt, 1981, hade föga framgång. Ett
bl.a. leder till att grisar skållas levande - beskrivs kort i problem är att djur som inte behandlas vandrar in från
Min ko vill ha roligt av Astrid Lindgren och Kristina andra territorier.
Forslund (1990), s 75. Sedan boken skrevs lär det dock ha skett vissa framsteg
Odén och Lund skriver om slakt i Samarbeta med dju- vad gäller reproduktionsnedsättande medel för insekter.
ren, s 162.
34. Det enda som betyder något för mig är
Se även särtryck om slakt i Djurens rätt nr 5/1990.
att maximera min egen lycka.
25. Om djuren inte existerar för vår skull, I många introduktioner till etik och moralfilosofi finns
vad har de då för syfte? ett stycke som argumenterar för varför etiska egoister
Alice Walker i förordet till Majorie Spiegels bok The misstar sig. Se t.ex. James Rachels The Elements of
Dreaded Comparison (1988). Moral Philosophy (1993), kap. 3.
Även framstående filosofer har haft en minst sagt grum- Peter Singer är kritisk till den etiska egoismen. Det är
lig syn på kvinnors värde. Mary Midgley refererar i dock inte irrationellt att bara bry sig om sig själv, men
Animals and Why They Matter (1984), s 75, till den väl oetiskt, anser han. Detta diskuterar han i Praktiskt
franske filosofen Jean-Jacques Rosseau (1712-17949), etik, kap. 12 och mer kortfattat i Hur ska vi leva?
som i hans kända verk Émile skrev att ”kvinnan skapats
35. Bara människan har en odödlig själ!
till mannens glädje”.
Rollin refererar till kardinal Bellarmine i Animal Rights
29. Är det okej att ha sällskapsdjur? and Human Morality, s 6.
Keith Thomas Människan och naturen, s 134f. C.S. Lewis skriver detta i artikeln ”A Case for Aboli-
John Bryant Fettered Kingdoms (1982), kap. 2. tion” som återges i Tom Regan och Andrew Linzeys
Om veg-mat för hundar och katter står bl.a. i Djurens antologi Animals and Christianity, s 162.
rätt nr 2/1998, nr 2/1995 och den amerikanska tidningen
36. Bibeln ger oss rätt att äta kött!
The Animals´ Agenda nr 3/1997.
Jag har återgett den grekiska grundtexten av Matteus-
Gary Francione intervjuades i Chicago Tribune 25/6
evangeliet 10:29. Se Tord Fornberg Matteusevangeliet
1996. Intervjun finns på Rutgers Animal Rights Law
1:1 -13:52 (1989), s 190.
Centers ambitiösa hemsida på Internet. Där finns flera
Linzeys tanke att makt ska uttryckas i tjänande möter i
intervjuer med och artiklar av Francione.
Animal Theology (SCM Press 1994), kap. 3 .
Om etiska aspekter på att ha sällskapsdjur skriver Ber-
Förvaltarskapstanken - att människan ska vara skapel-
nard Rollin i Animal Rights and Human Morality, kap.
sen goda förvaltare istället för dess tyrann - är vanlig i
4.
modern teologi. Se t.ex. Människan i miljön - vårdare
Hans filosofkollega Evelyn Pluhar har också sällskaps-
eller vandal, red. Göran Agrell (1979).
djur. Hon hävdar att sällskapsdjur och människor kan
Somliga kristna tänker så här: ”Om Gud vill eller accep-
leva i relationer som gynnar båda. Något som dock krä-
terar att djur dödas och torteras för människans skull
ver att människan accepterar djuret som en fullvärdig
måste Gud förkastas. En sådan gud/demon bör man inte
familjemedlem. Man bör dock skydda djuret och dess
ha något att göra med.”
avkomma från att ständigt bli dräktiga. Vi låter ju inte
Befrielse- och feminstteologer har resonerat på detta vis,
nyligen könsmogna barn para sig, resonerar hon. Beyond
när det gäller exploatering av kvinnor och fattiga.
Prejudice, s 271.
38. Vi blir utan gödsel om vi slutar med
32. Humanismen baseras på människans
djurhållning!
unika ställning. Är djurrättsrörelsen anti-
S Millington Veganic agriculture (1990)
humanistisk?
Veganbladet våren 1997.
Peter Singer Dagens Nyheter 9/2 1997
Konstgödsel i små mängder kan vara ett komplement,
Sverker Sörlin Dagens Nyheter 25/1 1997
om det skulle visa sig nödvändigt.
33. Får man döda skadedjur?
40. Om alla blev vegetarianer skulle många
Se Singers förord till Människor, djur, moral, red.
djur aldrig få möjlighet att komma till
Godlovitch och Harris, samt Djurens frigörelse, s 253.
världen.
Om man kunde skapa ett effektivt och användbart pre-
Singer diskuterar detta i Djurens frigörelse, s 248.
ventivmedel för icke-domesticerade djur så skulle män-
niskan inte bara få större möjligheter att leva i harmoni 41. Vad är fel med fiske? Fiskar lider inte!
med s.k. skadedjur som lever nära inpå människan, utan The Medway Report återges i Djurens frigörelse, s.194.
också större valmöjligheter i relationen till viltpopula- Utdrag från The Medway Report on Shooting and
tioner av t.ex. älg och rådjur. Fram till idag förefaller det Angling 1976-79 finns på:
dessvärre inte skett något genombrott i frågan, men om http://envirolink.org/arrs/pisces/factshe2.html
synen på djur förändras i djurrättslig riktning skulle för- Den grundläggande uppbyggnaden i fiskens och män-
stås forskningen ske med en helt annan intensitet. niskans hjärna är densamma, hävdar Per Jensen i Stress
I Viltekologi i teori och praktik (1981), s 117, skriver i djurvärlden, s 106.
Lennart Hansson att försöken att i fält försöka minska Mer fakta kring fiske kan ges genom Pisces. Organisa-
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 33
tionen bekämpar fiske på djuretiska grunder. Deras hems- I Hitlers bordsamtal- führerhögkvarteret 1941-42 upp-
ideadress är: ger Hitler hur mjölk var en viktig beståndsdel i hans kost
http://envirolink.org/arrs/pisces/index.html under Wientiden.
Osund fiskepolitik Om Hitler inte var vegan, kan han då betecknas som
Inte bara sportfisket, utan också det industriella fisket lakto-ovo-vegetarian? Tja, ingen verkar veta säkert, och
innebär lidande. Till råga på allt skattesubventioneras eftersom ingenting står och faller med detta är det egent-
branschen - med nära hälften av sin omsättning! Skatte- ligen helt ointressant. I vilket fall skriver författaren till
betalarna skjuter till 423,5 miljoner kronor av den totala Judaism and Vegetarianism (1988) professor Richard
omsättningen på en miljard., enligt Dagens Nyheter 17/ H. Schwarts följande: ”Eftersom han led av onormal
12 1997. Tidningen refererade en rapport som dömde ut svettning och gasbildning, gick Hitler stundtals på en
den svenska fiskepolitiken. vegetarisk kost. Men hans huvudsakliga diet innehöll
kött. Fastän nazisterna lydde Hitler slaviskt, finns det
42. Kött är nyttigt! inget belägg för att någon annan nazistledare var vege-
Det finns ett otal böcker som pekar på köttkonsumtion- tarian.”, s 108.
ens hälsoeffekter. I en liten bok som NSMPD gav ut 1984, Brutus nr 1,
Peter Cox The New Why you don´t need meat och John skriver djurrättsaktivisten Brigid Brophy under rubriken
Robbins Diet för a New America (1987) för att nämna ”Hitler var vegetarian...”, s 36.
ett par exempel. Tidskrifterna Vegetar och Veganbladet
är andra källor. 48. Mjölkkorna har det väl bra?
I Cox The New Why you don´t need meat kan man läsa Om uppbindningen av kor i Sverige skriver Jensen i
om kopplingen mellan högt proteinintag och benskör- Husdjurens beteende, s 230ff.
het. T.ex. det faktum att eskimåer har världens högsta Odén och Lund skriver om kons anpassning för att beta
kalciumintag, främst genom fiskben, men också värst gräs i Samarbeta med djuren, s 114 och om båspallar i
drabbade av benskörhet, s 153. samma bok på s 123.
En utförlig och auktoritativ bok om vegankost är Vegan Om problemen för kor som står fastbundna, och i trånga
Nutrition av forskaren Gill Langley (1988). ladugårdar, se Jordbruksverkets Djurhållning i ekolo-
En indikation på hur kött värdesätts i vår kultur är det giskt lantbruk, s 10:10. Där skriver man t.ex.:
faktum att det uppskattas att upp till en miljon fattiga ”Eftersom kor är flockdjur som är anpassade till att röra
amerikaner inkluderar katt- och hundmat i sin kost, sna- sig över stora ytor innebär det alltid ett stort ingrepp i
rare än att köpa billigare och nyttigare icke-animaliska deras beteendemönster när de hålls i trånga byggnader.”
produkter. Garner Animals, politics and morality, s 93. Grovfoder är t.ex. hö, halm och ensilage, och kraftfoder
är t.ex. spannmål, ärter och soja.
Hjärt- och kärlsjukdomar
Om kraftfodrets betydelse - se Odén och Lund Samar-
Hjärt- och kärlkonferensen i Stockholm i augusti 1997
beta med djuren, s 119.
refererade lantbrukets affärstidning ATL nr 35/97 med
bl.a. följade ord: Energibrist
”Det budskap som fördes fram av ledande experter på Peter Singer skriver följande om mjölkkons liv: ”Vid
hjärtkongressen i Älvsjö och som vidareförmedlades av produktionstopparns några veckor efter födslarna för-
de stora rikstidningarna var däremot klart och entydigt: brukar kon ofta mer energi än hon har förmåga att ta in.
Medelhavskosten, med mycket frukt och grönt, bröd och Eftersom produktionsförmågan överstiger förmågan att
fisk kompletterade med vin och olivolja ger en flerfaldigt omvandla fodret börjar kon bryta ned och utnyttja egna
lägre risk för hjärtinfarkt än den traditionella nordeuro- vävnader: Hon börjar mjölka ur sin egen rygg” ur Dju-
peiska kosten med mycket animaliskt fett ... Den vikti- rens frigörelse, s 161.
gaste tumregeln är att så mycket som möjligt byta från Den ämnesomsättningssjukdom (acetonemi) som Singer
livsmedel som kommer från djurriket, med undantag för redogör för beskriver Anders H Gustafsson: ”Acetonemi
fisk, till dem som kommer från växtriket” förklarade pro- uppträder under laktationens två första månader med
fessor Daan Kromhout, Nederländerna.” toppfrekvens under fjärde laktationsveckan... För att
täcka det energibehov mjölkbildningen kräver, tar kon
43. Det kommer att bli färre djur på jorden energi från kroppsfett, som bryts ner.” Andersson, Len-
om alla blir vegetarianer! nart m.fl. Mjölkkor (1991), s 163f.
Om boskapskulturens ödesdigra ekologiska konsekven-
Antal producerade liter
ser kan man läsa bl.a. i Jeremy Rifkin Beyond Beef - the
De stora mängder kraftfoder som mjölkkorna tvingas äta
rise and fall of the cattle culture (1992)
för att tillgodose mjölkindustrins produktionskrav leder
47. Hitler var vegetarian till en rad problem. Ett av dem - diarré som plågsamt
Henry Picker Hitlers bordsamtal i führerhögkvarteret fräter på kornas lår, nämner Kristina Forslund i Min ko
1941-42 (1967), s 54, s 112, s 158. vill ha roligt Astrid Lindgren och Kristina Forslund
Vilka var då Hitlers matvanor? Ett par av diktatorns (1990), s 96.
favoriträtter var ris i mjölk, som han täckte med socker Ett annat problem är juverinfektioner. Var femte ko drab-
och choklad, samt Ryska ägg, hårdkokta och täckta med bas av denna smärtsamma sjukdom, med antibiotika-
majonnäs. Om detta står i Colin Spencer The Heretic´s behandling som följd, Schröder Köpa mat, s 72.
Feast - a History of Vegetarianism (1993), s 306. En svensk mjölkko av rasen SRB eller SLB mjölkar i
sida 34 Djurrätt - 110 frågor och svar
genomsnitt 26 liter per dygn under den tid hon mjölkar oavsett om det är ”naturligt” eller ”onaturligt” att äta
per år uppger Arla (personlig kommunikation, maj 1997). kött.
Kor kan dock mjölka 40 liter eller mer per dygn, enligt Den som gillar att åberopa vad som är ”naturligt” kan
Odén och Lund Samarbeta med djuren, s 122. säga att det är naturligt att människan försöker äta så
Gunilla Bratt, en av tio författare, till boken Mjölkkor näringsrikt och klokt som möjligt, utan att det går ut över
(1991) uppger att cirka 90 procent av det nötkött som vi andra individer (kannibalism vore inte okej, även om
äter kommer från mjölkkoraserna, s 221. människokött vore nyttigt). Kosttillskott kan spela en roll
Om att ta kalvarna från sina mödrar i en sådan hänsynsfull, förnuftig och ”naturlig” diet.
Om den stress som kor och kalvar utsätts för när de se- I ett svar till Jack Weir, som i sin kritik av vegetarianis-
pareras skriver Jensen i Stress i djurvärlden, s 115. men flera gånger använder begreppet ”naturligt”, disku-
Generell fakta om kor finns i Barry Kew Animal Facts terar filosofen Steve Sapontzis bl.a. kosttillskott och vad
and Figures (1991), s 42. ”naturligt” betyder. ”... Weir, som många miljövänner,
Om kalven i stället för att dia sin moder bara får dricka tycks anse att göra det som är ”naturligt” innebär att åter-
mjölk ur en spann ett par gånger om dygnet blir kalven vända till ett enklare, icke-teknologiskt, landsbygdsliv.
inte bara utsvulten, den får också magproblem som slu- Men om biologin har lärt oss någonting under de se-
tar med diarré, skriver Börresen i Husdjuren och deras naste 150 åren så är det att vad naturen handlar om är
människor, s 115. förändring. Det som vi, likt alla djur, är ”av naturen” är
i en evolutionsprocess. Alltså, hänvisningar till vad vi är
49. Mjölkkossor står fastbundna, eftersom de ”av naturen” kan inte innebära att vi måste eller ens bör
inte behöver röra sig förbli som vi är eller återvända till vad vi var.”, Between
En nötflock rör sig, betandes, vanligtvis cirka fyra km the Species winter 1991, s 30f.
på dygn skriver Per Jensen i Husdjurens beteende, s 54. Om kosttillskott skriver Sapontzis på samma sida.”...att
I Börja odla ekologiskt av Inger Källander m.fl. (1996) Weir gillar att tänka på sig själv som en köttbitstuggare
skrivs på samma tema: snarare än en vitaminsväljare har föga betydelse när frå-
”Eftersom kor är flockdjur som är anpassade till att i sitt gan gäller om vi har en moralisk skyldighet att upphöra
födosökande röra sig över stora ytor, innebär det alltid med att utnyttja djur som mat.” (min översätt)
ett stort ingrepp i deras beteendemönster när de stängs Nils Uddenberg diskuterar ”naturligt” och ”onaturligt” i
in i trånga byggnader.”, s 76. Prometheus och Dryaden (1990), kap. 7.
Om motionens betydelse för kornas naturliga beteende
skriver man också på s 77. 52. Grisarna har det bra i Sverige!
Om kons behov av motion skriver Odén och Lund i Sam- Antal slaktade grisar är Slakteriförbundet/Scans uppgift.
arbeta med djuren, s 114. Personlig kommunikation 29/5 1997.
”Kor är genom sitt matsmältningssystem och sätt att röra ”Bara 2 000 (en promille) av landets 2,3 miljoner slakt-
sig och dela upp dygnet anpassade för att beta gräs över svin får gå ute fritt och böka”, skriver Ann-Marie Schrö-
stora områden.” der i Köpa mat, s 32
”Vart fjärde slaktsvin har lungskador visar
51. Mjölk behövs för kroppens kalkbehov! besiktningsveterinärernas slaktstatistik”, skriver Schrö-
Angående kalktabletter: Det finns många fördomar om der i Köpa mat, s 45. TV 2:s Norra Magasinet 2 13/2
kosttillskott, även bland vegetarianer och veganer. Frå- 1995 och 27/2 1995 granskade det svenska lantbrukets
gan om kosttillskott brukar aktualiseras när köttätare blir djurhållning. Programmen uppgav bl.a. att 90 procent
varse att många veganer tar B 12-vitaminer, eftersom B av slaktsvinen drabbas av lunginflammation p.g.a. stall-
12 är ovanligt i vegetabilier. ”Det är inte naturligt att äta miljön och att bara lite drygt en promille av dem släpps
piller”, säger köttätaren triumferande. Jaså? Och vad är utomhus.
naturligt med mediciner? På stenåldern fanns de inte att ”Grisar kan utveckla grava magsår på mindre än ett dygn
tillgå. Och vad är naturligt med preventivmedel, i samband med transport och slakt.”, skriver Per Jensen
bantningskurer, parlamentarism, tropiska frukter, djur- i Stress i djurvärlden, s 36. Om suggors rörelsebehov
fabriker, bilar, datorer, telefoner och allt annat vi omger skrev han i Dagens Nyheter 7/6 1990.
oss med i ett modernt samhälle. De som inte vill äta kost- Om lungsäcksinflammation se Jensen Djurens beteende,
tillskott på grundval av att de är ”onaturliga” bör i s 126.
konsekvensens namn fördöma allt detta. Om den belastning som grisar utsätts för när de bara
Vad det handlar om är att människor ofta använder be- efter några veckor tas från suggan skriver Jensen i Stress
greppet ”onaturligt” inför sådant som upplevs som nytt i djurvärlden, s 115.
och obekant. Fördomsfulla människor som känner sig Om grisarnas liv från 25 kg till 110 kg se veckotidningen
främmande inför homosexualitet hävdar ofta att det är Land nr 4/1997.
”onaturligt”. Många ansåg att det var ”onaturligt” att För antal grisar som föds upp i annan besättning än de är
kvinnor skulle få rösträtt och delta i samhällslivet på födda, se Svinboken för avels-, smågris- och slaktsvins-
samma villkor som män. I vårt ekologiska tidevarv har uppfödare, Andersson, Kjell m fl (1990), s 96. Om svans-
dessutom begreppet ”naturligt” fått en ännu mer positiv bitning och kannibalism skriver man på s 100f, och om
laddning. att svin är lättstressade på s 116. Att möjlighet att röra
Om vi kan äta näringsrikt utan att orsaka lidande och sig gynnar grisar slås fast med en formulering som sä-
dödande är det vår moraliska skyldighet att göra det,
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 35
kerligen röjer något av hur djurindustrin ser på sina ”pro- första människorna dök upp helt nyligen. De stora
dukter”: ”Möjligheter till motion, större boxutrymme och dinosauriernas utdöende för 65 miljoner år sedan (möj-
halkfria golv är andra faktorer som gynnar djurens håll- ligen som ett resultat av en katastrofal kollision mellan
barhet (sic!).” s 63. jorden och en asteroid) lämnade ekologiskt utrymme för
Hörselskador på grisar utveckling av de få, små däggdjur som fanns, och efter
”Det kan vara svårt att tro att grisar är lågmälda om man ytterligare 63 eller 64 miljoner år, producerade en linje
upplevt det öronbedövande oväsendet i ett modernt gris- av den evolutionen slutligen oss. I geologisk tid kom vi
hus. Här får både människor och djur hörselskador av bara igår.
skriken från de yngsta djuren som väntar på mat. Men Men våra förfäder hann inte mer än anlända, förrän de
det visar sig att när grisar får gå lösa och bestämma över började anse sig själva som de mest betydande i hela
sig själva och äta när de är hungriga, så är de lika låg- skapelsen. Somliga av dem inbillade sig till och med att
mält småpratande som sina vilda släktingar. Skrik och hela skapelsen var till för deras skull. Alltså; när de bör-
jämmer förekommer bara om de blir skrämda eller ska- jade utveckla teorier om rätt och fel, ansåg de att skydd
dar sig.” Börresen Husdjuren och deras människor, 82. av deras intressen hade ett sorts avgörande och objektivt
I Djurens rätt nr 3/1994 finns en lång artikel om grisar. värde. Resten av skapelsen, resonerade de, var avsedd
EarthPig heter en kampanj för grisar. Man finner den för deras nyttjande. Vi vet bättre nu. Vi vet att vi existe-
på: rar på grund av en evolutionär slump, som en art bland
http://labyrinth.net.au/~dmajor/cyberpig.htm många, i en liten och obetydlig värld i ett hörn av kos-
mos.”, The Elements of Moral Philosophy (1993), s 181.
53. Ägg är nyttig och billig mat
Om sandbadets betydelse för hönan skriver Per Jensen i 56. Djurförsöken är tillförlitliga!
Stress i djurvärlden, s 132. Djurrättsrörelsen bekämpar djurförsöken för att de är
Generell hönsinformation finns i NSMPD:s faktablad oetiska, inte för att de är ovetenskapliga, och den hand-
nr 9 och Dagens Nyheter 17/11 1996. full djurförsöksmotståndare som kallar dem ”vetenskap-
Om slaktkycklingarnas svåra situation skriver Jensen i ligt bedrägeri” och dylikt gör djurens sak en otjänst. Men
Djurens beteende, s 172 och Schröder i Köpa mat, s 55. väl underbyggd och saklig vetenskapligt kritik av djur-
Kycklingköttproduktionen nämns också i Höns och an- försöken är förstås på sin plats, så länge man inte glöm-
dra fjäderfän (1994) av etologen och hönsforskaren mer huvudmotivet till djurförsöksmotståndet. Sådan kri-
Kristina Odén . Denna bok är en bra källa till hönsfakta. tik presenteras av Robert Sharp i hans böcker The Cruel
Hon skriver bl.a. att urhönan värpte 10-20 ägg om året, Deception (1988) och Science on Trial (1994). I Dju-
att jämföra med dagens industrihönor som man fått att rens rätt nr 5/1996 finns en lång intervju med honom.
värpa mer än 250 ägg om året. s 37. I NSMPD:s rapport Djurförsök - på vems villkor? (1996)
Den höga äggproduktionen är en av orsakerna till skriver man: ”Aspirin ger fosterskador på råttor, möss,
hönornas lidande. Ett annat problem är den proteinrika katter, hundar och apor men är relativt ofarligt för gravida
föda som hönorna ges, för att de ska värpa så mycket kvinnor. Å andra sidan har det konstaterats att t.ex.
som möjligt. Tio procent av hönorna har magproblem suprofen (Suprol) som används av patienter med artrit
p.g.a. denna kost Schröder Köpa mat, s 89. gav njurproblem och smärta i sidan hos patienter, trots
I ett brev till statsminister Ingvar Carlsson, 20/9 1987, att djurförsök genomförts och resultaten av dessa tydde
tog Astrid Lindgren upp det faktum att jordbruks- på att det var säkert. Inga negativa effekter hade upp-
nämnden gav 19 miljoner till kyckling- och fjäderfä- märksammats på hjärtat, njurarna eller centrala nervsys-
industrin. Av dem skulle 8 miljoner användas till reklam temet hos flera olika djurslag. Men de personer som hade
och marknadsförning. Astrid Lindgren och Kristina Fors- använt medlet fick ändå stå under kontroll av njurarna
lund Min ko vill ha roligt (1990), s 65. under två år efter det att de slutat äta medlet. Andra ex-
empel är antibiotika som har hög toxisk effekt på mar-
54. Djurförsöksmotståndare är svin; morfin som gör katter hyperaktiva och HIV 1 eller
vetenskapsfientliga! HIV 2 som utvecklar aids hos människa men inte finns
Regan skriver detta i The Case for Animal Rights, s hos andra djurarter. Endast schimpanser kan infekteras
388 med HIV 1, men de utvecklar inte sjukdomen. Alzheimer
Forsman refererar ett par olika ståndpunkter om och Parkinsons är sjukdomar som inte har en direkt
djurrättsaktivisternas kunskap om djur i Djurförsök, s motsvarighet bland de andra djurslagen.”, s 43.
115.
Artismen är högmodet och fåfängans etik, medan djur- 57. Om djurrättsaktivisterna var
rättsidéerna vuxit fram ur insikten att människan inte är konsekventa skulle de inte använda
något gudaväsen, utan en art bland andra. Som James mediciner som testats på djur.
Rachels uttrycker det: Pluhar Beyond Prejudice, s 300.
”Universum är ungefär 16 miljarder år gammalt - det är Faktum är att de nedfrysningsexperiment som japanska
den tiden som förflutit sedan ”big bang” - och jorden forskare gjorde på krigsfångar under andra värlskriget
själv blev till för cirka 4,6 miljarder år sedan. Livets ut- gav mycket intressant information. Till den grad att USA
veckling på planeten var en långsam process, vägledd de som utförde dem straffrihet under förutsättning att
inte genom av någon avsikt eller vilja utan (i stort sett) man överlämnade forskningsresultaten. Om detta står i
genom slumpmässig mutation och naturligt urval. De Linzey Christianity and The Rights of Animals, s117.
sida 36 Djurrätt - 110 frågor och svar
Se även Forsman Djurförsök, s 169. 1997.
Gary Francione bemöter frågan ur ett djurrättsperspektiv De stora minkutsläpp som gjordes i Sverige under 1997
i Textbook Examples of Confusion, #11, på Rutgers Ani- och 1998 har kritiserats av bl.a. Emilie E:son, talesperson
mal Rights Law Centers hemsida. för Djurens befrielsefront, och Nordiska samfundet mot
plågsamma djurförsök. I Djurens rätt nr 1/1998 kritise-
58. Även djuren gynnas av djurförsöken!
rar Linus Brohult utsläppen ur ett ekologiskt perspektiv.
Regan säger detta på Linzey & Regan Getting it Taped.
Kritiken mot utsläppen kritiseras i Djurens rätt nr 5/1997.
59. Vi bör acceptera päls från djur som
63. Jakt är en gammal fin tradition!
fångats med saxfälla, för indianerna och
Jaired Diamond Den mänskliga apans uppgång och fall,
eskimåernas skull!
s 48f. Han skriver också: ”Idag anses det som ett uttryck
Att endast två procent av Kanadas ursprungsbefolkning,
för höjden av machomaskulinitet att skjuta ett stort djur.
inuiter, ägnar sig åt fångst av pälsdjur hävdas i Djurens
Manliga antropologer, som är fångade i denna mystik,
rätt nr 5/1996.
tycker om att betona storviltjaktens nyckelroll i männis-
Ursprungsbefolkningars fångstjakt diskuteras av Law-
kans utveckling.”
rence Finsen och Susan Finsen i deras bok The Animal
Det faktum att jakt varit något män sysslat med har sä-
Rights Movement in America. De skriver bl.a. att
kerligen också bidragit till att höja jaktens status. Allt
ursprungsbefolkningen i Amerika har olika uppfattningar
emedan att jaktens kritiker, djurskydds- och djurrätts-
om denna jakt. ”Paul Hollingsworth, en Ojibwa artist
rörelsen, har varit och är kraftigt dominerad av kvinnor.
och grundare av Native/Animal Brotherhood, hävdar att
I många svenska jaktlag röstar man om kvinnor ska få
den internationella pälsindustrin och Kanadas regering
vara med och jaga (Ekot P 1, 31/8 1997)
(som stödjer den) använder ursprungsbefolkningen för
deras egna mål utan verklig omsorg om dessa 64. Vad är oetiskt med älgjakt?
ursprungsbefolkningars överlevnad. Istället, betraktar Om antalet skadeskjutna djur, se Djurens rätt nr 5/1996.
han den historiska introduktionen av kommersiell fångst- SNS:s demokratirapport citeras i tidskriften Jaktdebatt
jakt som en del av en process att begränsa nr 4/1996.
ursprungsbefolkningar till reservat och att förstöra de- Jägarförbundet har under många år fått stora summor i
ras traditionella kultur” (min översätt), s 243. statsbidrag se Dagens Nyheter 1/7 1997 och Djurens
rätt nr 2/1997.
60. Pälsdjuren är domesticerade, ett slags
Dessutom. Vilket syfte tjänar allt detta lidande för älg-
husdjur. De lider inte i burarna!
individerna. I Viltekologi i teori och praktik (1981) skri-
Prof. dr. A. Nabholz, Schweiz, skriver: ”Ingen kan påstå
ver Lennart Hansson ” ... i de största delarna av artens
att minkar och rävar i pälsfarmer är tama och - därför -
utbredningsområde i Norden är älgens skadegörelse på
kan de inte anses vara domesticerade”. Han citeras i
skogen tämligen måttlig.”, s139.
NSMPD:s skrift Pälsdjursfarming, s 32.
Silverräv, blåräv och mink ”kan knappast ännu kallas Också hundar far illa
domesticerade” skriver författarna till Husdjur - ur- I Kunskap och jakt, vägen till jägarexamen av Christer
sprung, biologi och avel. Göran Björnhag, Eva Jons- André beskrivs något av jaktens lidande: ”En träff i lung-
son, Erik Lindgren, Birgitta Malmfors (1989), s 17. orna ger både förblödning och kvävning. Dåliga träffar,
Jan Englund är docent vid Naturhistoriska museet. Som dvs. utanför hjärt-/lungområdet, i t ex lever eller njurar,
någon som studerat rävar i tjugo år säger han: ”Räven leder till en långsam förblödning och kan ge en mycket
har stort behov av att röra sig över stora ytor. Det beho- utdragen dödskamp. Det nästan värsta som kan hända,
vet är genetiskt nedärvt.” Djurens rätt nr 1/96. träff i mag-/tarmområdet, ger sällan någon blödning, men
innebär en långsam död med ett mycket svårt lidande
61. Läder och päls är miljövänligt! för djuret.” s 196.
Om läder, se Biff och bil ? - om hushållens miljöval Men inte bara bytesdjuren drabbas, utan även hundarna.
(1996), s 32 och veckotidningen Miljömagasinet 19/12 Samme författare skriver: ”En dåligt tränad jakthund kan
1997. ta stryk i frambenens leder och riktigt ambitiösa hundar
Om miljöproblemen vid pälsfarmning står i Pälsdjurs- kan rent av jaga ihjäl sig.” s 220.
farmning. Se även Klinkemann Pälsnäringen - koloss
Jakt för samhällseliten
på lerfötter, s 46.
”Redan i vår första riksomspännande lag, Magnus Er-
”25-50 procent av slakthusens vinst kommer från läder-
ikssons allmänna landslag från 1351, förklarades hög-
industrin”, skriver Peter Cox i The New Why You Don´t
viltet - älg, hjort och rådjur - vara konungens djur, och
Need Meat, s 205.
jakt på dem förbehölls honom. Under Wasakungarna på
62. Att de rovgiriga minkarna gör rent i 1500- och 1600-talen tillkom efterhand en allt tydligare
skogens skafferi beror på stolliga uppdelning av de lagliga rättigheterna: kungen ensam
djurvänners minkutsläpp! var jakträttsinnehavare på kronans jord, men även adeln
Vetandets världs miljöupplaga, P 1, 5/10 1997 tilläts jaga högvilt på egen mark- till skillnad från de
Bara i Stockholms län fångas årligen 2 000 minkar, och jordägande bönderna.” Jägarskolan av Svenska
detta är ”en droppe i havet” enligt Stockholms läns jägarförbundet (1992), s 17.
jaktvårdsförening. Personlig kommunikation november
65. Den så kallade sårchocken gör att djuren
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 37
inte känner smärta när kulan träffar dem! fem procent, av trafikolyckorna är älgolyckor enligt Ett
Birger Schantz i veckotidningen Land nr 12/1997. hundra frågor om älgen. Jägare och skogsfolk frågar.
Forskare svarar. Skogsstyrelsens förlag (1993), s 91.
66. Jakten håller nere viltpopulationen!
Författarna skriver: ”Eftersom Sverige genomkorsas av
”För att förbättra vilttillgångarna sätter man ofta ut - el-
vägar - 200 000 km allmänna vägar och 200 000 km
ler inplanterar - vilt som fötts upp i fångenskap eller
övriga vägar - och en älg normalt rör sig inom ett om-
infångats på annat håll.” Svenska jägarförbundet Jägar-
råde som innehåller åtminstone sju km allmän väg (och
skolan (1992), s 122.
lika mycket annan väg), är det orealistiskt ”att skjuta bort
När rovdjur behöver dödas älgarna längs våra vägar.”, s 94.
”Vissa arter måste dock begränsas till det antal som är
rimligt med hänsyn till risk för skadegörelse på lantbruk, 67. Människans överlägsna intelligens gör
skogsbruk och andra näringar. Vidare kan några av de s att vi lider mer än djur!
k predatorerna, som livnär sig på de för oss värdefulla Bernard Rollin The Unheeded Cry - Animal
viltarterna, också behöva begränsas.” Svenska Consciousness, Animal Pain and Science (1990), s 144.
jägarförbundet Jägarskolan (1992), s 125. Brigid Brophy i Djur, människor, moral, red. Godlovitch
”Flera rovdjurs- och rovfågelarter har dock under senare och Harris, s 158.
tid minskat katastrofalt. För några är det främst miljögifte- Singer Praktiskt etik, s 62.
rna som förorsakat nedgången, men i flera fall har också 68. Om djuren inte mådde bra skulle de inte
jakten haft stor inverkan. För de stora rovdjuren har jak- växa och producera ägg, kött och päls!
ten varit avgörande för tillbakagången.” Jägarskolan , Exemplen är tagna från Per Jensen Djurens beteende, s
s129. 147f
Duvhöken är en konkurrent Docent Kristina Forslund hävdar följande: ”Avlar man
Att se en duvhök i skyn skulle de flesta svenskar be- djur för att de ska få en vacker päls eller för att de ska
trakta som en naturupplevelse. Men inte de som vill ha lägga ett ägg varje dag, är det självklart att den egenska-
änder och harar för sig själva. pen blir den mest framträdande, men det har inget med
”Bland rovfåglarna är det bara en art som verkligen vål- djurens trivsel att göra.” Från Expressen ”Snygg päls
lar avsevärda bekymmer, nämligen duvhöken. Den le- betyder inte att jag trivs” (9/2 1989), citerad i NSMPD:s
ver till stor del på skogshöns, ripor fasaner, rapphöns, Pälsdjursfarmning, s 31.
änder och harar. Den tar också ekorrar, nötskrikor, en
69. Djuren har det bra. Det vore inte lönsamt
och annan kråka och skata, hackspettar och sommartid
att behandla dem illa!
åtskilliga trastungar.” Jägarskolan s 130.
Jim Mason och Peter Singer Animal factories (1980), s
Rovdjurshatet 49ff.
Stundtals blir jägarnas rovdjurshat nästan komiskt. Som Singer behandlar detta i Djurens frigörelse, s 132, s 167.
när de ondgör sig över hur rovdjuren hotar jägarnas hun-
dar. I början av 1998 gick Svenska jägarförbundet ut och 70. Djuren vet inte om något annat liv.
sa att man övervägde att kräva skyddsjakt på vargar i Om djurs motivationssystem, t.ex. grisars behov av
flera landskap, bl.a. för att de hotade hundarna (Dagens bobyggning, skriver Jensen i Stress i djurvärlden, s 60ff.
Nyheter 19/1 1998). Se även Kristina Odén och Vonne Lund Samarbeta med
Över sjuhundra hundar dödades i trafiken 1995. Tre hun- djuren, s 10.
dar dödades av vargar. Men tjugoen hundar blev samma Om djurs behov av utlopp för sitt nedärvda beteende
år dödade av jaktvapen. Allt enligt statistik från Natur- och de tomgångshandlingar, stereotypa rörelser, som kan
vårdsverket. följa av att de är stressade och inte får utlopp för natur-
Jägarna själva dödade alltså sju gånger fler hundar än ligt beteende behandlar även Husdjur - ursprung,biologi
vad vargarna gjorde. och avel. Författare: Göran Björnhag, Eva Jonsson, Erik
Lindgren, Birgitta Malmfors (1989), s 93.
Sportsmanship
Att jaga från bil vore ingen sport. Då vore jakten över 71. Hur vet du att djur lider?
för snabbt. ”Grundregeln är att motordrivet fortskaff- Descartes ståndpunkt diskuteras utförligt i första kapit-
ningsmedel inte får användas så att jakten underlättas. let av Tom Regans The Case for Animal Rights.
Jakt får således inte bedrivas från någon form av motor- Se även Peter Singer Djurens frigörelse, s 219ff och
drivet fortskaffningsmedel på land.” Jägarskolan Forsman Djurförsök, s 79.
Svenska jägarförbundet (1992), 327. Resonemanget om djur och människors lidande följer
Varför döda små djur Peter Singers Djurens frigörelse, s 40ff.
”Genom jakten reglerar vi stammarna av våra stora hjort- En utförlig diskussion kring djurs förmåga att lida pre-
djur. Däremot är jakten försumbar som reglerande fak- senteras i David DeGrazias Taking Animals Seriously.
tor för småviltarterna.” Jägarfakta av Ulf Granström Hans slutsats är att de flesta eller alla ryggradsdjur och
och Anders Waldemarsson (1996), s 78. kanske några ryggradslösa djur kan lida.
Sverre Sjölander skriver om djurs förmåga att känna
Älgolyckor
smärta i sin lilla bok Etologi (1980), s25. Många djur
Älgjakten legitimeras ibland som en trafiksäkerhetsfråga.
och människor har en likartad hjärna och ett likartat nerv-
Men observera att endast en liten andel, mellan två och
sida 38 Djurrätt - 110 frågor och svar
system. Alltså bör vi utgå från att det inte finns någon for The Industrial Society (1995) konstaterar Chalmers-
avgörande skillnad mellan hur djur och människor upp- forskaren Stefan Wirsenius att ”en global omställning
lever smärta, tills något annat kan bevisas, hävdar han. till vegetarisk diet är en uppenbar möjlighet för en mer
effektiv mathushållning” (min översätt), s 7. Bakgrun-
72. Ett vilt djur skulle avundas tamboskapen
den är förstås att upp till 90 procent av proteinet och 96
som får stå i en varm och trygg ladugård!
procent av kalorierna går förlorade då man ger spann-
Om James Boswells försvar av slaveriet står i Birgitta
mål till boskapsdjur. Se Joni Seager Världens Miljö-At-
Forsmans doktorsavhandling Djurförsök, s 86.
las (1995), s 103.
Etologen Per Jensen skriver: ” ... Djuren serveras ofta
Det välrenommerade miljöforskningsinstitutet World
sin mat koncentrerat, de kan bli fysiologiskt mätta och
Watch Institute har påtalat att vi som en följd av
välnärda på kort tid, men de får för lite utlopp för sitt
befolkningsökningen går mot en global livsmedelskris
naturliga beteende. En gris tillbringar i det vilda mellan
och att vi således måste konsumera mindre animalier.
sex och åtta timmar när de är på bete. På stall är målti-
Idag går 35-40 procent av jordens spannmål till djurfo-
den ofta över på en halvtimme.” Stress i djurvärlden, s
der. Om detta skriver man i artikeln ”Den hotande
117.
livsmedelskrisen” i Tillståndet i världen -94.
I naturen går ca 80 procent av hönsens dag åt till födo-
I sin rapport Ställ om för Rättvist Miljöutrymme - Mål
sök, skriver Kristina Odén i Höns och andra fjäderfän
och beräkningar för ett hållbart Sverige (1997) kon-
(1994), s 162.
staterar Miljöförbundet Jordens Vänner att den svenska
För djurs dygnsrytm se Per Jensen Husdjurens beteende,
köttkonsumtionen måste minska i solidaritet med de sväl-
s 54. Det är uppenbart att den överväldigande största
tande och av miljöhänsyn.
delen av lantbruksdjurens vakna tid - om de får gå fria
dvs. - ägnas åt födosök, betning och (för idisslare) idiss- Regnskogsskövling
ling. ”Ur ett miljöperspektiv är köttätandet en dyr vana”, skri-
Francione Rain without Thunder, s 108. ver Joni Seager i Världens Miljö-Atlas (1995), s 103.
”Enbart i Mexiko har 15 miljoner hektar skog skövlats
73. Hur vet du vad djuren vill? De kan inte sedan 1987 för att ge plats åt betesmark för boskap.
tala! Mellan 1966 och 1983 avverkades 104 000 kvadratkilo-
Filosofen Bernard Rollin hävdar att vissa mentala till- meter av den brasilianska regnskogen i kommersiella
stånd hos vissa djur är lättare att förstå än vissa mentala syften, varav närmare 40 procent för storskalig boskaps-
tillstånd hos människor. Han nämner som exempel att drift”, skriver Seager, s 103.
han har lättare att förstå vad ett handjur som kopulerar Biologen Ingemar Hedström tar upp samma tema i sin
känner, än en kvinnas njutningsfulla upplevelser när hon bok ..Och det som är på Jorden (1991), s 13.
har sex. The Unheeded Cry (1989), s 149. ”Antalet biffkor i Guatemala, Honduras, Nicaragua och
En annan aspekt av frågan är att människor som lever Costa Rica fördubblades mellan åren 1960-1980, samti-
med andra djur under lång tid lär sig att kommunicera digt som en fjärdedel av skogarna utraderades”, skriver
med dem. Att vi inte förstår djur beror till åtminstone en han.
liten del på att vi inte är vana att omgås med dem.
Vattenbrist
I vilket utsträckning djur kan kommunicera är omdebat-
Under rubriken ”Akut brist på färskvatten” skriver Ing-
terat. Jeffery Masson och Susan McCarthy tror att vi
var Andersson (Dagens Nyheter 26/10 1996) om att
undervärdet djur i denna bemärkelse. ”När psykologen
vatten håller på att bli en global bristvara. Kött-
Irene Pepperberg lämnade hennes papegoja Alex hos ve-
konsumtionen är en viktig orsak till detta, konstaterar
terinären för lungkirurgi ropade Alex, ”Kom hit. Jag äls-
han.
kar dig. Jag är lessen. Jag vill gå tillbaka.” Han trodde
”För att producera ett kilo vete i västvärldens moderna
att han hade gjort dåligt och skulle överges som straff.”,
jordbruk krävs i genomsnitt 250 liter vatten, medan ett
skriver de i sin bok om djurs känsloliv When Elephants
kilo kött erfordrar hela 25.000 liter”, skriver Seager i
Weep (1996), s 217.
Världens Miljö-Atlas, s 103. Ovanstående fakta torde
74. Köttproduktion är miljöanpassad, räcka för att en gång för alla slå fast att miljön och jor-
ekologisk och naturlig. dens fattiga inte har råd med i-ländernas köttkonsumtion.
Biff och Bil? - Om hushållens miljöval (1996) heter en Mer om mat och miljöns marodörer
rapport från Naturvårdsverket som uppmanar till mins- En mycket faktarik artikel om köttets negativa miljö-
kad bilism och minskad köttkonsumtion. Man konstate- konsekvenser är ”Kött åt det rika gör jorden fattigare” i
rar bl.a. att djurhållning leder till utsläpp av ammoniak, Tillståndet i världen -92. Läs den gärna jämsides med
som bidrar till övergödning av skog och vatten; att det Svensk köttinformations inlägg i debatten , Ett kompen-
krävs mer energi att producera animaliska produkter än dium om Kött och Miljön (1996).
vegetabiliska livsmedel; samt att jordbrukets kväve- Om djurstallarnas och gödsellagringens utsläppa av
belastning minskar om vi ersätter proteiner från djurri- ammoniakkväve till atmosfären, som försurar skog, vat-
ket med proteiner från växtriket. Kväveutsläppen bidrar ten och mark, kan man läsa i Från jord till bord av Bengt
till övergödning, med påföljande algblomning och fisk- V. Hofsten och Peter Bergkvist (1989), s 51.
död. Läckande gödselupplag, ensilagesilos och spillvatten från
I sin licentiatavhandling On a Sustainable Metabolism mjölkrum, spolplattor etc. orsakar dessutom vattenföro-
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 39
reningar, skriver författarna på samma sida. den underliga slutsatsen att vi inte har någon moralisk
”Om vi nu ändå accepterar principen om lika för alla skyldighet att varna någon för ett hotande stenras, vilket
innebär den att en genomsnittlig svensk livsstil måste filosofen Dale Jamieson påpekat.
läggas om med ungefär två tredjedelar när det gäller så- Sapontzis
dant som energianvändning, köttätande, material- Filosofen Steve Sapontzis skriver följande om frågan:
förbrukning.” skrev ekonomen och författaren Kenneth ”Där vi kan förhindra att djur jagar och dödar andra djur,
Hermele i Arbetaren, nr 37 1997. utan att förhindra lika mycket eller mer lidande än det vi
”– Spis mindre kjøtt. Vegetarmat er generelt sett bedre skulle förhindra är vi moraliskt förpliktade att göra så
för miljøet enn animalisk mat, sier den svenske forske- som en följd av principen att vi är skyldiga att förhindra
ren Annika Carlsson Kanyama, på institutt for miljø- og omotiverat lidande som kan undvikas”. Han fortsätter
energisystem ved Universitet i Lund.”, skriver den norska dock med: ”Bortsätt från att förhindra det dödande som
miljötidningen Natur & miljø Bulletin nr 4 1997. sker av djur som vi kontrollerar (t .ex. sällskapsdjur),
75. Men jag har hört att köttätande är mer tycks det som om djurrättsaktivister under överskådlig
miljövänligt! tid använder sina resurser bättre genom att förhindra det
New Scientist 6 december 1997 omotiverade lidande som människor orsakar djur, sna-
Naturvårdsverket Att äta för en bättre miljö (1997) rare än att försöka förhindra vissa djur från att döda an-
Se även Djurens rätt nr 1/1998. dra”. Morals, Reason and Animals, s 247.
Pluhar
76. Är inte djurrättsfilosofin okänslig för
Evelyn Pluhar anser att de djur vars liv inte redan störts
naturen?
av mänsklig inblandning bör tillåtas leva sina egna liv.
I debatten mellan djurrättsfilosofer och djupekologer
Rovdjurs frihet och välbefinnande förutsätter att de dö-
finns det olika schatteringar. Från de som ser rörelserna
dar och att hindra dem från detta skulle kränka rovdjur-
som närstående varandra till de som vill distansera sig
ens grundläggande rättighet. Vi bör dock hindra våra
från den andra sidan. Linus Brohult presenterar förhål-
sällskapsdjur, t.ex. katter från att döda, eftersom dessa
landet mellan djurrättsfilosofi och miljöetik i Djurens
kan erbjudas stimulering på annat sätt. Beyond Prejudice,
rätt nr 3/1998.
s 276 f.
Peter Singer diskuterar djupekologin i Praktisk etik, s
246. 81. Är vi inte skyldiga att döda alla vilda djur
I en intervju i den franska djurrättstidskriften Cahiers för att minska lidandet i världen?
antispécistes nr 2/1992 uppgav filosofen Tom Regan att Rachel refererar Darwin i Created from Animals, s 106.
djurrättsrörelsen står människorättsrörelsen närmare än
83. Men fåren har det väl bra?
den ekologiska rörelsen, eftersom djurrättsrörelsen, likt
Om de negativa sidorna av fårskötseln, se Jensen Stress
människorättsrörelsen men tillskillnad från ekologiskt in-
i djurvärlden, s 218. Han skriver dock samtidigt att får-
spirerade tänkare och rörelser, sätter individen i centrum.
skötseln möjligen är den husdjurshållning som bedrivs
Tidskriften Cahiers antispécistes tar för övrigt klar ställ-
på det mest naturliga sättet.
ning mot ”ekologismen”. De flesta av tidskriftens artik-
Om fårfakta, t.ex. för fåren i Australien, se den engelska
lar finns på deras ambitiösa hemsida:
tidningen The Vegan Spring 1998.
http://www.mygale.org/08/antispe
En kritisk granskning av ullindustrin görs i artikeln ”Wool
78. Växter kan känna smärta! Machines” i Arkangel nr 15.
Fakta om Hubbard finns i Peter Cox Why you don´t need Mer information kan beställas av CALF (Campaign
meat, s 203. Against Leather and Fur) BM 8889 London WC1N 3XX
79. I naturen äter djuren varandra. 84. Djurparkerna behövs i utbildningssyfte!
Det är i och för sig irrelevant för frågan, men det är ändå Om Zoo Check kan man läsa i Barbara James The Young
likväl lustigt att vissa köttätare framställer naturen som Persons Guide to Animal Rigthts (1992), s 133.
ett frosseri i kött och blod, när i själva verket mer än 90 En djurrättsfilosofisk diskussion av djurparker ges i Da-
procent av alla däggdjur och kanske 80 procent av fåg- vid DeGrazia Taking Animals Seriously, s 290ff.
larna är växtätare. Husdjur - ursprung, biologi och avel. Filosofen Dale Jamieson argumentera mot djurparker i
Av Göran Björnhag, Eva Jonsson, Erik Lindgren, Bir- sin artikel ”Against Zoos”, i Peter Singers antologi In
gitta Malmfors (1989), s 202. Defense of Animals (1985).
Om djurparker i allmänhet, se t.ex. Beyond the Bars -
80. Måste inte djurrättsaktivister agera polis
The Zoo Dilemma (1987).
i naturen och rädda haren från räven?
Tom Regan svara på denna fråga genom att säga att vi 86. Djuren omvandlar växter som vi inte kan
endast är skyldiga att undsätta offer för orättvisa, och äta till animaliskt protein!
eftersom rovdjuren ej kan begå orättvisa handlingar (ef- Om hur spannmål går till djurfoder se t.ex. World Watch
ter som de inte är moraliska aktörer som kan reflektera Institute Tillståndet i världen -94 .
etiskt)är dess offer ej offer för orättvisa. Alltså har vi Singer Praktisk etik, kap 4 och 5.
ingen skyldighet att ingripa i naturen, The Case for Ani- Tom Regan The Case for Animal Rights, s 337.
mal Rights, s 285. Regans resonemang leder bl.a. till Pluhar Beyond Prejudice, s 296.
sida 40 Djurrätt - 110 frågor och svar
Och ja, Sverige kommer på sikt att tvingas att odla upp Befria exploateringens agenter
den odlingsbara mark som inte brukas. ”Sverige har stora Ytterligare än aspekt på frågan är den som bl.a. Andrew
arealer jordbruksmark. Vi får på sikt vara beredda att Linzey framfört: Djurrättsrörelsens kamp handlar inte
exportera livsmedel. Idag sker dock precis det motsatta. bara om att befria djuren utan också om att befria män-
Sverige importerar 360 000 hektar jordbruksmark mer niskor, bland dem djurförsökare, slakteridirektörer osv.,
än vi exporterar”, skriver Miljöförbundet Jordens Vän- från deras roll som djurförtryckare. Linzey & Regan
ner i Ställ Om - för rättvist miljöutrymme (1996), s15. Getting it Taped.
87. Att bara jag blir djurrättsaktivist och 89. Men ni säger ju att kött är mord?
vegetarian gör ingen skillnad! En källa till ödmjukhet inför de icke-väckta kan vara det
Shaw refereras i Djurens frigörelse, s 185. faktum att djurförtrycket har oerhört starka rötter i vår
Einstein citeras i Barbara James The Young Persons kultur, och det försvaras av starka ekonomiska, juridiska
Guide to Animal Rigthts (1992), s 19. och politiska krafter. Det är alltså inte så konstigt att inte
Vid kontroversiella frågor formar människor sina åsik- fler har brutit sig loss från djurutnyttjandet. Peter Singer
ter i enlighet med den allmänna opinionen, enligt en kom- påtalar detta i Djurens frigörelse och i nedanstående ci-
munikationsteori som kallas ”tystnadsspiralen”. Ju fler tat från en intervju i Djurens rätt nr 1/1998.
som gör sin röst hörd i en särskild fråga i det offentliga ”Vi kan säga att kött är tortyr, men å andra sidan är det
samtalet, desto lättare är det för andra att ansluta sig till en tortyr som människor har begått i sekler och som jag
den idé som förespråkas. Vi flyter med strömmen. Om själv tagit del i tills jag blev vuxen, och som min familj -
opinionsklimatet går emot oss tenderar vi att tystna, och som jag respekterar - fortfarande tar del i.”
ansluta oss till den dominerande sidan. I enlighet med Andrew Linzey varnar för djurrättsrörelsens drag av själv-
denna teori skulle det bli lättare att bli vegetarian, fler godhet och egenrättfärdighet i bl.a. Djurens rätt nr 4/
skulle ansluta sig till det vegetariska lägret, i takt med 1996.
att vegetarianism förespråkas offentligt och medierna Vegan-poliser
avspeglar denna opinion. Veganen Tom Regan talar i en intervju i tidskriften Ca-
88. Djurrättsaktivister demoniserar hiers antispécistes nr 2/1992 om vikten av att djurrätts-
motståndarna. aktivister möter icke-väckta med ödmjukhet och förstå-
I The Case for Animal Rights kritiserar Tom Regan vad else. ”...det handlar om att bekräfta mänskligheten hos
han kallar ”the cruelty-kindness view”, dvs. idén att man den som vi har framför oss. Om vi blir ursinniga, om vi
inte ska vara ”grym” mot djur, utan vara ”snäll” mot dem. talar till henne med förakt, så fjärmar vi oss från henne,
Det är en uppfattning som finns hos många djurskydds- och det hade varit bättre om vi tigit. Det händer att
organisationer, skriver han. Vad man känner för ett djur djurrättsaktivister är djurens värsta motståndare. Den här
är en helt annan sak än om det är rätt att plåga djuret, ”vegan-polis” mentaliteten intresserar mig inte.”
hävdar han, och ställer mot ”var snäll med djuren”-idén Plats för ödmjukhet
sin teori om att djur har rättigheter, oavsett vad vi må I artikeln ”En rörelses medel skapar dess mål” berör Gary
känna för dem. s 195ff. Francione och Tom Regan frågan om djurrättsrörelsens
(De som resonerar som Regan gillar alltså inte uttrycket förhållande till djurskyddsrörelsen - två helt olika rörel-
”djurvän”, eftersom det antyder att vi måste hysa varma ser enligt deras mening. ”...vår ståndpunkt betyder inte
känslor för djur. Djurrättsteorin hävdar att vi måste res- att djurförespråkare - varken tillhörande djurrätt eller
pektera djurs rättigheter även om vi avskyr djur.) djurskydd, eller andra - måste vara i ständigt krig med
Systemkritik och demonisering varandra, eller att de som förespråkar djurrätt skulle se
Finsen och Finsen diskuterar frågan om demonisering i ned på andra. Det finns gott om plats för ödmjukhet hos
The Animal Rights Movement in America, s 277f. alla, massor av möjligheter att visa tolerans och tålamod
Om att demonstrera vid individers bostäder, trycka affi- med folk som just börjat tänka på dessa frågor...”,
scher som visar djurförsöks bild och telefonnummer och Ratatosk nr 3/1997.
på annan sätt svärta ned och skymfa motståndaren skri- 90. Djurrättsaktivister är terrorister som
ver de bl.a.:...det är inte alls säkert att denna strategi är hotar och misshandlar djurförsökare!
begriplig med tanke på djurrättsfilosofin. När allt kom- Om våld mot djuraktivister kan man läsa i Richard Ryder
mer omkring, djurrättsförsvarare står för en institutio- Animal Revolution (1989), s 280.
nell kritik snarare än en som bygger på våldsamma indi- Den som vill lära känna Animal liberation front (ALF)
viders grymma karaktär.”, s 277. kan läsa dokumentär-romanen Free the Animals! av
I sin avhandling Djurförsök skriver Birgitta Forsman : Ingrid Newkirk (1992). Den berättar sagan om ”Valerie”,
”Från AR- och AV-rörelsens (djurrätts- och anti- grundaren av USA:s ALF.
djurförsöksrörelsen, min kom) sida finns ett intresse av I sin bok Djur är inte människor (1997) angriper filo-
att dramatisera handlingen djurförsök coh demonisera sofen Ingemar Nordin Tom Regan och Peter Singer. Detta
personen bakom”, s 120. bl.a. för att deras filosofi riskerar att legitimera terro-
Med Lawrence Finsen och Susan Finsen kan man emel- rism. Om man jämställer slakteriarbetare med nazistiska
lertid hävda det motsatta. Just för att det är en system- bödlar, ja då ligger det nära till hands att angripa slakteri-
kritisk radikal djurrättsrörelse har man skäl att inte arbetarna, resonerar Nordin. För det första har, mig ve-
demonisera motståndaren.
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 41
terligen, varken Singer eller Regan någonsin ens kom- Att vår kropp antyder att vi ”är skapade” för vegetabilier
mit i närheten av att jämföra slakteriarbetare och nazis- hävdar bl.a. Peter Cox i The New Why You Don´t Need
tiska bödlar (Regan har talat om vikten att visa respekt Meat (1994), s 30, och Andreas Cahling i Allt om
för djurförsökare i Linzey & Regan Getting it Taped). bodybuildning (1994), s 154ff. Stjärnbodybuildern och
För det andra förespråkar både Singer och Regan icke- vegetarianen Cahling betecknar kött och mjölk som ”art-
våld. Regan är mycket influerad av pacifisten Mahatma främmande föda”, s 157.
Gandhi, han ger uttryck för detta i bl.a. Getting it Taped.
93. Att jämföra djurförtryck med rasism och
Och i förordet till andra upplagan av Djurens frigörelse
kvinnoförtryck är en förolämpning mot
fördömer Singer våld mot människor och lyfter fram
svarta och kvinnor!
Gandhi och Martin Luther King som exempel att följa.
Fakta om antal slaktade djur i Sverige finns i Djurens
”Mitt intresse för vegetarianism växte ur mina studier
rätt nr 3/1998.
av Mahatma Gandhis liv och författarskap”, skriver
Sapontzis Morals, Reasons, and Animals, s 85f.
Regan i All That Dwell Therein (1982), s 1.
I sammanhanget kan det vara på sin plats att påminna
För det tredje gör man ett misstag om man tror att en
om att djurskydds- och djurrättsrörelsen alltid har varit
viss form av missförhållande måste bekämpas med en
kraftigt dominerad av kvinnor. Att 80 procent av med-
viss metod. Som att oberättigat massdödande måste be-
lemmarna är kvinnor i djurrättsorganisationer är inte
kämpas med våld, oavsett andra relevanta faktorer, till
ovanligt. Se Peter Singer Hur ska vi leva?, s 219.
exempel vad slags missförhållande det är fråga om eller
i vilken tid och kultur dödandet sker. Utifrån vilket poli- 94. Det är kränkande att jämföra
tisk problem man har kan man inte automatiskt härleda djurfabrikerna med koncentrationslägren!
hur man ska gå till väga för att råda bot på problemet Isaac Bashevis Singer Fiender (1979), s 149, s 261.
Våld behöver till exempel inte bemötas med våld. Fak- ”i många fall står djurfabrikerna knappast Auschwitz efter
tum är att många menar att icke-våld är den politiskt i fråga om grymhet” skrev filosofen Torbjörn Tännsjö i
mest effektiva metoden för att motarbeta våld. Dagens Nyheter 6/10 1996.
Författaren och poeten Göran Palm skildrar i Sverige en
91. Vem kan man lita på?
vintersaga del 2. (1991) ett besök i ett smågrisstall. Han
Läkemedelsbolagen och köttindustrin säger
liknar det vid ett interneringsläger där fångarna lever i
en sak, djurrättsrörelsen en helt annan.
trånga och stinkande celler.
Descartes citeras i Tom Regan All That Dwell Therein
”Jag minns hans mörka blick när vi kom ut i solen.
(1982) ,s 5.
Blicken sa: nu skildrar du förstås mitt smågrisstall som
Peter Cox försöker svara på frågan varför man bör lita
ett slags Belsen där jag är chef. Det har jag också gjort.”,
på honom i The New Why you don´t need meat, s 1.
s 386. Belsen var ett tyskt koncentrationsläger.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) är en erkänt stark och
I Richard H. Schwartz bok Judaism and vegetarianism
mäktig lobbyorganisation. I Makten över maten -
(1988) kan man läsa om judiska aspekter på djurrätt.
Livsmedelssektorns politiska ekonomi av Olof Bolin,
Jews for Animal Rights är en amerikansk organisation
Per- Martin Meyerson, Ingmar Ståhl (1984) skriver man
som man finner på:
om livsmedelsproducenterna: ”Det kan enkelt konstate-
http://www.envirolink.org/arrs/jar/jews_ar.html
ras att intresseorganiseringen på producentsidan varit
Mer information kan fås genom The International
framgångsrik och att man inte minst externt lyckats up-
Jewish Vegetarian Society, Bet Teva , 855 Finchley Road,
pehålla bilden av LRF som språkrör för samtliga bön-
London NW 11 8 LX
der.”, s 81.
Tidningen Småbrukaren kritiserar ihärdigt LRF. 95. Hur kan man bry sig om djurs lidande
när så många människor lider!
92. Vår kropp är skapad för kött. Vi har alltid
Hur kan man bry sig om sin köttbit, när så många män-
ätit kött!
niskor lider? Kött är dyrt, trots skattebetalarnas subven-
Colin Campell, professor i näringslära och biokemi,
tioner. Kött och charkvarorna är den största enskilda
menar att vi kan ha börjat äta kött så sent som för 40 000
utgiftsposten i hushållens livsmedelsinköp. De motsva-
- 50 000 år sedan (Homo habilis, vår förfader som till-
rar nära nog en fjärdedel av de totala matinköpen, dvs. 4
verkade verktyg, uppkom för cirka 2,3 miljoner år se-
000 kronor per person och år, enligt Schröder Köpa mat,
dan), och att den stora köttkonsumtionen inte slog ige-
s 41.
nom förrän strax före den industriella revolutionen
(Svenska Dagbladet 9/1 1996). 96. Ni bryr er mer om djur än om människor!
Det är förvisso ett irrelevant argument - men det kan Keith Thomas Människan och naturen, s 207.
ändå vara intressant att veta att somliga hävdar att våra Om slavmotståndarna, bl.a. William Wilberforce och
runda tänder och långa tarmsystem pekar på att vi i hu- Fowell Buxton, och Wollstonecrafts djurengagemang står
vudsak ätit vegetabilier. Det djur vars anatomi mest lik- i Singer Djurens frigörelse, s 241.
nar människans, gorillan, äter enbart vegetabilier. Om 1800-talets kvinno- och djurrörelse skriver Finsen
Schimpanser äter i huvudsak vegetabilier. & Finsen i The Animal Rights Movement in America, s
Om gorillors och schimpansers matvanor skriver Victo- 29ff.
ria Moran i Compassion - the Ultimate Ethic (1991), s Rachels betonar Darwins starka känslor för djur i Created
38. from Animals. Francis Darwin citeras på s 213.
sida 42 Djurrätt - 110 frågor och svar
Undersökningen av Nordiska samfundet mot nordiska tidskriften Moderna Tider april 1997.
samfundets medlemmar refereras i Djurens rätt nr 4/
98. Nazisterna hade Europas mest
1997.
progressiva djurskyddslagstiftning!
Thorleif Pettersson citeras i Nils Uddenberg Det Stora
The Animals Agenda nov./dec. 1996 referar till the
Sammanhanget (1995), s 116.
Lancet.
Undersökningen av läsarna av Animals´ Agenda och
Birgitta Forsman skriver om nazisternas djurskyddslag:
kongressledamöterna refererar Evelyn Pluhar i Beyond
”Bortsett från att lagen inte innehåller något förbud mot
Prejudice, s 127.
djurförsök, förefaller det tvivelaktigt att betrakta den som
Den sistnämnda amerikanska undersökningen refereras
en produkt av den nazistiska regimen, även om den är
i Birgitta Forsmans avhandling Djurförsök, s 111.
undertecknad av Adolf Hitler, eftersom en lags tillkomst
Regancitatet är från The Case for Animal Rights, s xiii.
är en mycket lång process.”, Djurförsök, s 307. På
Regan skriver på samma tema i Between the Species
samma sida skriver hon om den citerade ledaren i Dju-
spring 1991: ”Parollen; Djurens frigörelse är männis-
rens rätt 1934 och den östtyska djurskyddslagen.
kans frigörelse, är mer än en paroll”. Han menar att fram-
Den franske filosofen Luc Ferry diskuterar, som ett led i
steg på den ena fronten är intimt sammanflätad med fram-
hans kritik av djurrätts- och miljörörelsen, nazisternas
steg på den andra. En koppling mellan de två frågorna
djurskyddslagstiftning i boken Den nya ekologiska ord-
är - något bl.a. Regan själv påpekar i denna artikel - är
ningen (1997), s 127ff.
det enkla faktum att människor inte kommer att vara
benägna att ta djurs situation på allvar så länge som de 101. Djurrättsaktivister är extremister och
själva lever eländigt. Om detta skriver David Olivier, fundamentalister!
grundare av den franska djurrättstidskriften Cahiers ”Frågan är inte om vi är ytterlighetsmänniskor, utan vad
antispécistes, i en artikel ”Humans Are Animals Too” i slags ytterlighetsmänniskor vi är. Är vi ytterlighets-
Arkangel nr 16. människor i fråga om hat eller kärlek? Är vi ytterlighets-
Singer uppfodrar till solidaritet med fattiga och flyktingar människor, när det gäller att konservera orättfärdigheten
i bl.a. Praktisk etik kap.8 och kap. 9, hans bok Hur ska eller när det gäller att utbreda rättfärdigheten”, skriver
vi leva? och den smått klassiska artikeln från 1972 Martin Luther King i ”Brev från fängelset i Birmingham”.
”Famine, Affluence and Morality”. Henry Spira möter Artikeln finns bl.a. i antologin Icke-våld - från Tolstoj
man i Peter Singers film från 1997: Henry - one man ´s till Martin Luther King (1971), red. Larry Hufford.
way. Henry Spira presenterar sig själv och sina idéer i en Rachels Created from Animals, s 212.
artikel i Djurens rätt nr 3/1994. ”Ras- och könsdiskriminering är alltid fel...ibland är ex-
trema ståndpunkter om vad som är fel rätt”, skriver Tom
97. Vad sker med samerna och den
Regan i antologin Liberating Life (1990), s 74. Charles
traditionella renskötseln om vi ger renar
Birch, William Eakin & Jay B. McDaniel har redigerat
rättigheter?
den.
”Under vinterhalvåret är brist på åtkomligt bete det all-
varligaste hotet mot renarna. Höstens samlingar till slakt 102. Djurvännerna är statsbor som fjärmat
och skiljningar samt flyttningarna ned till vinterlanden sig från djuren. Folk som bor i stan förstår
frestar hårt på renarna”, skriver Knut Gustavsson i Ren- sig inte på lantbruket!
näringen - en presentation för skogsfolk (1989), s 52. Historikern Keith Thomas hävdar i Människan och na-
Frågan är om den rennäring som en minoritet av same- turen att omsorgen om djur i England växte fram bland
rna bedriver kan betecknas som traditionell, med tanke medelklassen i städerna i samband med industrialismen.
på att de numera använder helikoptrar, walkie-talkies, De behövde inte djuren som produktionsmedel, djuren
motorcyklar, skotrar och andra motorfordon. marginaliserades i produktionsprocessen.
Sametingets hemsida (http://www.sametinget.se) uppger En annan viktig faktor för djurvänlighetens uppsving var
att 2000-2500 samer är beroende av inkomster från ren- vetenskapens framväxt, enligt Thomas. Naturvetenska-
näringen. Enligt Svenska samernas riksförbund finns det perna under 1600- och 1700-talet ifrågasatte 1500-ta-
cirka 15 000-20 000 samer. lets människocentreringen. Allt eftersom vetenskapen
Om de sista århundradernas intensiva renhållning skri- gick framåt blev det svårare att finna en gräns mellan
ver Bergljot Börresen: människor och djur. På 1700-talet avslöjade anatomin
”Den mekaniserade renskötseln överbelastar betesmarke- likheterna mellan djur och människors kroppar.
rna som på vissa ställen blivit totalt nerslitna.” Husdjuren Darwincitatet är ur Gålmarks Djur och människor, s 57.
och deras människor , s 224. 105. Djur kan ägas.
Miljöjuristen Staffan Westerlund är kritisk mot ren- Juridikprofessorn och djurrättsaktivisten Gary Francione
skötseln då den orsakar miljöskador. Han refererades i menar att det fundamentala problemet med djur-
Länstidningen 12/3 1997 och skrev tillsammans med utnyttjandet inte är att djur lider och dödas, utan just
riksdagsledamoten K.O. Johansson och journalisten detta att djur i vårt juridiska system betrakas som ägode-
Christina Lindberg en renskötselkritisk debattartikel i lar, resurser som människor kan begagna sig av. I filoso-
Aftonbladet 30/7 1997. fiska termer; att de betraktas som enbart medel för mänsk-
Författaren Björn Arvidsson för fram kritik mot ren- liga mål. Denna tes förfäktar han t.ex. i boken Rain
näringen, bl.a. att renarna är alltför lätt byte för vargen, i without Thunder.
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 43
Episoden om hästen som misshandlas till döds finns i
Fjodor Dostojevskijs Brott och straff (1982), s. 69ff.
109. Finns det någon djurfråga som är
viktigare än andra?
Djurrättsfilosofen Peter Singer berörde denna fråga i en
intervju i ”Animal Issues” Vol 1/1997 nr 1. Fråga: ”Vad
ser Du i våra dagar som det centrala etiska problemet i
vår relation till djur? Anser Du att det är det faktum att
vi fortsätter att göra experiment på dem, eller att vi fort-
sätter att äta dem eller sätter dem i djurparker?
Peter Singer: ”Jag anser att matfrågan är grundläggande
av två anledningar. En är helt enkelt att när det gäller
antalet djur som används, mängden rent elände som vi
utsätter djur för är vida större i animalieproduktion än i
djurförsök. Man måste titta på antalet. Om man räknar
jordens alla djurförsök kan man tala om 100 - 200 mil-
joner djur högst, men fem miljarder kycklingar produ-
ceras enbart i USA varje år. Så antalet är enormt mycket
större och lidandet - fastän man kanske inte kan se det
riktigt så uppskakande som när man läser en beskriv-
ning av ett vetenskapligt experiment - kan vara mycket
extremt och också mycket utdraget.
Den andra orsaken till att matfrågan är fundamental är
att den hjälper till att forma våra attityder mot djur. Vi
växer inte upp med att göra djurförsök. Men vi växer
upp med att äta djur och jag tror att det har en avgörande
effekt på den inställning vi får till djur sedan. Det får oss
att anse att djur är föremål för oss att använda, snarare
än varelser med sina egna liv, och det är där problemen
börjar.”
110. Vad kan djurrättsengagemang ge mig?
I Hur ska vi leva? ger Singer exempel på politiskt och
engagerade människor som har goda liv. Han vill visa
med dessa exempel ur verkligheten visa att ett etiskt
engagemang kan göra ett liv rikare, djupare och mer äkta.
Andra böcker som vittnar om detta är t.ex.
djurrättsaktivisten Chris DeRose självbiografi In Your
Face, Ingrid Newkirks Valerie, om grundaren av Animal
liberation front i USA och Peter Singers bok om
djurrättsaktivisten Henry Spira Ethics into Action -
Henry Spira and the Animal Rights Movement. Singer
har också gjort en film om Spira, Henry - One Man´s
Way. Tidskriften Between the Species är också en bra
källa till självbiografiska berättelser ur filosofer och
aktivisters liv.
sida 44 Djurrätt - 110 frågor och svar
Lästips
Det som här följer är långt ifrån någon uttömmande för- och döda djur i lantbruket. I antologin Djur och män-
teckning. Den verkligt ambitiöse studenten av dessa frå- niskor ges en bra introduktion till Tom Regans filosofi i
gor kan konsultera Charles R. Magel Keyguide To Infor- hans artikel ”Djurens rättigheter”.
mation Sources In Animal Rights. Här finner man kom- Djurens rättigheter heter också ett litet häfte som Regan
mentarer till i princip allt som skrivits om djurrätt på författat. Det innehåller mycket korta frågor och svar om
engelska fram till 1989. djurrättsfilosofi.
De flesta av nederstående böcker och tidskrifter kan lå- S.F. Sapontzis
nas från NSMPD:s bibliotek. Flera av dem kan dessutom Den amerikanske filosofen Steve Sapontzis tror till skill-
köpas genom NSMPD. nad från Peter Singer och Tom Regan inte på heltäck-
Djuretik och djurrättsfilosofi ande etiska systembyggen. I sin bok Morals, Reason,
and Animals argumenterar han för att vår vardagsmor-
Peter Singer
als begrepp, som att öka lycka och handla rättvist, leder
Djurens frigörelse är den självklara boken för den som
oss till en djurbefriande etik. Hans bok rymmer en ovan-
vill fundera mer kring djuretiska och djurrättsfilosofiska
ligt utförlig diskussion kring huruvida djurrättsfilosofin
frågor.
tvingar oss att skydda bytesdjuren från rovdjuren.
Det innehåller mycket fakta om djurförsök och förhål-
Sapontzis är redaktör för den djuretiska tidskriften
landen i lantbruket. Australiern Singer skriver inte bara
Between the Species.
lättbegripligt. Han har dessutom en excellent språkbe-
handling. Hans filosofkollega David DeGrazia menar att James Rachels
Singer är den bäste författaren bland nutida engelsk- I Djur och människor finns även ett bidrag av amerika-
språkliga filosofer. Ska man ha endast en bok om djur- nen James Rachels. Rachels har skrivit en mycket in-
rätt är det denna. Boken slutar med en förteckning över tressant bok, som dessutom är relativt lättläst, om de
viktiga böcker om djurrätt och vegetarianism. Singers etiska konsekvenserna av Darwins evolutionsteori.
bok Praktisk etik innehåller ett par kapitel där han vida- Rachels menar att det efter Darwin är omöjligt att hävda
reutvecklar några av sina djuretiska tankar. Singers Hur att människan har en särskild moralisk ställning, och att
ska vi leva? – etik i egennyttans tid handlar inte om vi måste visa djur samma respekt som människor. Om
djuretik, men kan vara uppbygglig för den som undrar detta kan man läsa i Created from Animals – The Mo-
varför hon ska engagera sig för andra överhuvudtaget. ral Implications of Darwinsm.
Henrik Ahlenius intervjuar Peter Singer i Filosofisk tid- Evelyn Pluhar
skrift nr 3/1997. I Djur och människor finns ett utdrag ur Evelyn B.
En djuretisk antologi Pluhars bok Beyond Prejudice – The Moral Significance
Djur och människor – en antologi i djuretik, redigerad of Human and Nonhuman Animals tillhör i skrivande
av Lisa Gålmark, innehåller artiklar av flera av de främ- stund ett av de senaste djurrättsfilosofiska verken som
sta djurrättsfilosoferna. Denna bok har liksom Djurens publicerats. Pluhar presenterar i den en rättighetsteori, i
frigörelse givits ut på svenska på initiativ av NSMPD. kontrast till Regans rättighetsfilosofi, men framförallt i
Det är en utmärkt antologi, så jag tar den som utgångs- kontrast till Singers konsekvensetik. Pluhar ger en grund-
punkt för att presentera andra djuretiker. (En mer utför- lig kritik av Singer i sin bok, bl.a. för att hans etik inte
ligt presentation av de mest kända djuretikerna finns i ger något skydd för oskyldiga, men kritiserar naturligt-
Lawrence Finsen och Susan Finsen The Animal Rights vis också dem som inte vill ge djur maximal moralisk
Movement in America, kap. 6.) status. Det är en förhållandevis lättläst bok.
Lisa Gålmark är också författare till boken Djurrätt – en David DeGrazia
fråga om frihet, jämlikhet, solidaritet (Nya Doxa 1998). Ett intressant kapitlet i David DeGrazias bok Taking
Det är en förträfflig bok, som behandlar ett brett fält av Animals Seriously är det som finns återgivet i antologin
frågor som är relaterade till djurrättsrörelsens sak. Bo- Djur och människor. I det tar DeGrazia upp de star-
ken är informationsrik, lättläst, och dessutom billig till kaste argumenten för och emot att utsträcka principen
priset. om lika hänsyn till djur. Taking Animals Seriously dis-
Tom Regan kuterar utförligt djurs mentala liv, om de har självmed-
Den amerikanske filosofen Tom Regan är vid sidan om vetande, språk, autonomi etc.
Singer den mest omtalade djurrättsfilosofen. Hans bok DeGrazia tillhör likt Pluhar den andra generationens djur-
The Case for Animal Rights är med sina 400 sidor det rättsfilosofer.
största enskilda verket om djurrättsfilosofi. Regan är dock Bernard Rollin
inte lika lättläst som Singer, och kanske är det därför Till den första generationens djurrättsfilosofer kan man
han inte fått lika stort inflytande som Singer. Han är – tillsammans med Singer och Regan – räkna amerika-
emellertid radikalare än Singer i det att han under inga nen och hundägaren Bernard E. Rollin. Hans bok Ani-
omständigheter kan acceptera djurförsök eller att hålla mal Rights and Human Morality tillhör de enklare
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 45
introduktionerna till djurrättsfilosofi. Boken innehåller artiklar i In Defense of Animals, en antologi som Peter
ett avsnitt vardera om djurförsök och de etiska aspek- Singer redigerat. En senare, från 1996, och något utför-
terna av att ha sällskapsdjur. Sällskapsdjur är inte något ligare diskussion av frågan ges i Animal Rights – The
djurrättsfilosofer annars brukar diskutera i någon större Changing Debate, en antologi som redigerats av Robert
omfattning. Garner.
Andrew Linzey För den som är intresserad av själva djurrättsrörelsen
Djurrättsteologi finner man i Andrew Linzeys Animal rekommenderas, för utom ovannämnda bok av
Theology och Christianity and the Rights of Animals. Francione, The Animal Rights Movement in America
Ett av kapitlen i Animal Theology, i vilket Linzey argu- av Lawrence Finsen och Susan Finsen samt Animals,
menterar för att svaga individer bör ha moraliskt före- politics and morality av statsvetaren och djurrättsaktivi-
träde, återfinns i antologin Djur och människor. Den sten Robert Garner. Peter Singer diskuterar Henry Spira
som vill bekanta sig med Linzey kan läsa en lång inter- djurrättsstrategi i Ethics into Action – Henry Spira and
vju i tidningen Djurens rätt nr 4/1996. the Animal Rights Movement (1998).
Animals and Christianity – A Book of Readings är en The Animal Rights Crusade - the Growth of a Moral
antologi redigerad av Andrew Linzey och Tom Regan . Protest av sociologerna James M. Jasper och Dorothy
Den innehåller texter av viktiga teologer och kyrkomän Nelkin och Animal Liberators – Research and Moral-
om djur och deras moraliska status. Ett måste för den ity av antropologen Susan Sperling är två studier av djur-
som är intresserad av ämnet. rättsrörelsen från utsidan, dvs. av personer som inte själva
är aktivister.
Antologier
Förutom Djur och människor finns på svenska den Svenska filosofer
djuretiska antologin Djur människor moral, redigerad Här följer ett axplock av artiklar, på intet sätt en uttöm-
av Godlovitch och Harris. Den har blivit berömd främst mande bibliografi.
för att det var den bok som på sätt och vis satte igång Ingemar Persson pläderar för jämlikhet över artgränserna
den moderna djurrättsrörelsen, eftersom Peter Singer i sitt bidrag till antologin Djur och människor. En tidig
skrev en recension av den som i sin tur ledde till att han artikel av honom är ”Kan djur ha moralisk ställning?” i
skrev Djurens frigörelse. Antologin rymmer flera artik- Filosofisk tidskrift nr 4/1984. Persson uppfattning – att
lar som stått sig genom åren. djur bör ges kraftigt moraliskt skydd – ifrågasätts av An-
Animal Rights and Human Obligations är en antologi ders Tolland i Filosofisk tidskrift nr 2/1986, som i sin
som Tom Regan och Peter Singer tillsammans har redi- tur besvaras av Persson och Björn Eriksson. Ingemar
gerat. Den innehåller texter från både djurrätts- Persson djurfilosoferar även i Djurens rätt nr 3/1998.
förespråkare och deras kritiker. Den rymmer även klas- Torbjörn Tännsjö diskuterar frågan i Djurens rätt nr 4/
siska texter av bl.a. Thomas av Aquino, Descartes och 1992 (”Kan djuren lida? - Svårare är inte frågan”) och
Voltaire. på Dagens Nyheters debattsida 6/10 1996 (”Nazism mot
fattiga och djur”). I Djurens rätt nr 2/1998 försvarar
Djurrättsrörelsen och dess strategi Tännsjö en hänsynsfull och selektiv köttkonsumtion. Ett
En grundlig kritik av den amerikanska djurrättsrörelsens sådant köttätande försvarar också Dan Egonsson i en
val av strategi de senaste tio, femton åren presenteras av skrift från Sveriges lantbruksuniversitet, Vegan, vegeta-
Gary L. Francione, juridikprofessor och djurrättsaktivist, rian, allätare. Han har samma perspektiv som Tännsjö:
i hans bok Rain without Thunder – the Ideology of the om vi inte åt kött skulle lantbrukens djur inte komma till
Animal Rights Movement. världen.
Francione menar att djurrättsrörelsens medel, dess poli- Egonsson recenserar Tom Regans The Case for Animal
tiska strategi, måste vara i samklang med dess mål, det Rights i Filosofisk tidskrift nr 1/1987 och Mats G Hans-
institutionaliserade djurutnyttjandets avskaffande. Att likt sons Singerkritiska avhandling Human Dignity and Ani-
många samtida djurrättsrörelser använda sig av djurskydd mal Well-being i Djurens rätt nr 5/1992. Egonsson re-
som politisk strategi för att nå djurrätt – dvs. djur- censerar en av djurrättsfilosofins kritiker, Peter Carruthers
förtryckets avskaffande – är dömt att misslyckas, menar bok The Animals Issue i Djurens rätt nr 2/1995.
han. Som stöd för detta tar han det faktum att det är fler Häftet Brutus nr 1, utgiven av NSMPD, rymmer bl.a.
djur som utnyttjas nu än för hundra år sedan, trots ett filosoferna Hans Mathlein och Roger Fjällströms artik-
sekel av djurskyddsarbete. lar ”Har du fördomar om djur?” respektive ”Har vi rätt
Francione hävdar att även djurutnyttjarna vill eliminera att förtrycka djuren?”
”onödigt lidande”, och skillnaden mellan deras teore- I sin lilla bok Djur är inte människor (1997) angriper
tiska position och djuraktivister som Robert Garner, Ingemar Nordin Peter Singer och Tom Regan utifrån sin
Henry Spira och Peter Singer blir mycket liten, om det tes att människan överlägsna förnuft ger oss en mora-
alls finns någon skillnad. liskt särställning.
Franciones och Tom Regans gemensamma ståndpunkt i I artikeln ”Individer måste kunna behandlas olika” (Li-
frågan sammanfattas i deras artikel ”En rörelses medel beral debatt nr 2–3 1998) bemöter Henrik Ahlenius
skapar dess mål” och Franciones ”Djurrätt och djurskydd: Nordins resonemang.
fem ofta ställda frågor”, Ratatosk nr 3/1997 respektive Den bästa källan för den som vill läsa svensk djuretik är
nr 4/5 1998. tidningen Djurens rätt.
Frågan om djurrättsrörelsens strategi diskuteras i ett par
sida 46 Djurrätt - 110 frågor och svar
Biologi, historia och djursyn Birgitta Forsmans avhandling Djurförsök – Forsknings-
Om biologin och människans plats i naturen kan man etik, politik, epistemologi diskuterar bl.a. de djurförsök-
läsa i Nils Uddenbergs bok Ett djur bland alla andra? setiska nämndernas roll.
Moderna svenskars syn på sig själva, djur och natur möter Mer material kan beställas från NSMPD.
i Uddenbergs Det Stora Sammanhanget.
Päls
Om synen på djur och natur i England 1500–1800 läser
För information kan man vända sig till Rädda Pälsdjuren,
man i historikern Keith Thomas spännande bok Män-
en arbetsgrupp inom NSMPD. De har bl.a. gett ut häftet
niskan och naturen.
Pälsdjursfarmning (1996)
Richard Ryders Animal Revolution är en historiebok
Pälsriket och Pälsnäringen – koloss på lerfötter? av
över djursyn och djurrättskamp genom årtusendena.
Bertel Klinkmann är andra skrifter som kritiserar päls-
Ryder fokuserar sig dock, precis som Keith Thomas, på
industrin.
England. Richard Ryder är en av föregångarna i den
moderna djurrättsrörelsen. Han myntade begreppet ”art- Konsumentguide
ism” (eng. speciesism). Handla djurvänligt är en billig, kortfattad och faktarik
guide för den som vill undvika produkter som skadar
Etologi läran om djurs beteende
djur. Handla djurvänligt har samma ”vad kan jag som
Per Jensen är etolog och professor vid Skara lantbruks-
konsument göra”-upplägg som ”Handla miljövänligt”-
universitet. Han skriver lättbegripligt om djurs beteende.
handböcker. Den utges och säljs av NSMPD.
Ett par av hans böcker är Husdjurens beteende, Dju-
rens beteende – och orsakerna till det och Stress i djur- Kokböcker
världen. En mycket bra vegankokbok – som demonstrerar att man
Observera att Jensen inte är något djurrättsperson. Han kan laga de flesta recept veganskt – är Terneborgs lyck-
anser att vi kan utnyttja djur ”för att tillgodose våra be- liga kokbok av Jim och Gabriella Terneborg.
hov av mat och andra produkter, samt rekreation” och vi Vegankokboken av Kristofer Åberg är en mycket billig
kan döda djur ”för att tillgodose våra intressen”. Han kokbok med många recept.
anser dock att djur ska behandlas – inom ramen för ovan- Elisabet Karlix Läcker veganmat vänder sig främst till
stående – ”så att deras behov tillfredställs så långt över- den som av hälsoskäl vill äta vegankost. Vackert illus-
huvudtaget möjligt.” Djurens beteende, s 152f. trerad.
En mycket grundlig genomgång av vegankost ur ett hälso-
Lantbrukets djur
och näringsvärdesperspektiv ges i Gill Langleys Vegan
I Lisa Gålmarks Djurrätt – en fråga om frihet, jämlik-
nutrition – a survey of research.
het, solidaritet ges fakta om hur djuren har det i lantbru-
På svenska finns också Lena Abrahamssons kompen-
ket, i djurförsök och på andra områden i samhället där
dium Vegankost – en vägledning.
de exploateras.
Peter Cox The New Why You Don’t Need Meat inne-
Singers Djurens frigörelse innehåller ett kapitel om lant-
håller mycket kostfakta.
brukets djur.
Om förhållandena i Sverige kan man läsa i NSMPD:s Argumentsamlingar
skrift Handla djurvänligt och i Jensens Djurens bete- Ät för livet är NSMPD:s vegetariska argumentsamling,
ende. Husdjuren och deras människor av Bergljot författad av Karin Gunnarsson. Finns hos NSMPD.
Börresen (1994) är en annan titel på samma ämne. Hur man svarar en köttätare är en argumentsamling
Samarbeta med djuren av Kristina Odén och Vonne med korta frågor och svar av Elias Bröms. Finns på hans
Lund ger råd om hur man kan hålla djur i lantbruket hemsida.
under ”humana” villkor. Odén och Lund är etolog res- Animal Rights – Frequently Asked Questions är en ut-
pektive agronom. förlig argumentsamling med många olika författare. Finns
Ett liknande upplägg har Håkan Hallanders Husdjur till på Internet.
husbehov. Manual of Animal Rights är en argumentsamling med
Om höns kan man läsa i Kristina Odéns Höns och an- många korta svar. Finns på Internet.
dra fjäderfän (1994). Internet
En liten men faktaspäckad bok är Köpa mat, av Ann- På Internet finns en massa information om djurrätt, främst
Marie Schröder (1995). på engelska förstås. En stor del hittar du genom Animal
Animal Facts and Figures av Barry Kew innehåller kort- Rights Resource Site (ARRS).
fattad fakta.
NSMPD:s video Gillar du djur? handlar om de svenska
lantbruksdjuren.
Djurförsök
Nordiska Samfundet Mot Plågsamma Djurförsöks studie-
bok Djurförsök här och nu ger information om djurför-
sök, framför allt i Sverige.
I Peter Singers Djurens frigörelse finns ett kapitel om
djurförsök.
Djurrätt - 110 frågor och svar sida 47
Litteratur
Jag tror en fullständig litteraturlista är av ringa värde i Singer, Peter Djurens frigörelse, andra upplagan (Nya
en skrift av det här slaget. Här nämner jag alltså inte Doxa 1992). Praktisk etik, andra upplagan (Thales
samtliga böcker och tidskrifter som jag hänvisar till, utan 1996). Hur ska vi leva? – etik i egennyttans tid (Natur
endast de böcker i källhänvisningen som jag inte ger och Kultur 1997).
fullständigt namn och tryckår på i källförteckningen. Spiegel Majorie The Dreaded Comparison (Hertics
books 1988).
Här följer alltså de böcker som jag
Thomas , Keith Människan och naturen (Ordfront
upprepade gånger refererar till:
1988).
Börresen, Bergljot Husdjuren och deras människor
Jon Wynne-Tyson The Extended Circle – An Anthology
(Rabén Prisma 1994)
of Humane Thought (Cardinal 1990).
Cox, Peter The New Why You Don´t Need Meat
(Bloomsbury 1994). Tidskrifter
DeGrazia, David Taking Animals Seriously – Mental Between the Species. A journal of ethics.
Life and Moral Status (Cambridge University Press Djurens rätt. Utges av Nordiska samfundet mot
1996). plågsamma djurförsök.
Finsen, Lawrence & Finsen, Susan The Animal Rights The Animals’ Agenda http://www.animalsagenda.org
Movement in America. From Compassion to Respect ( The Vegan. Utges av brittiska Vegan Society.
Twayne Publishers 1994). Veganbladet. Utges av Veganföreningen i Sverige.
Forsman, Birgitta Djurförsök – Forskningsetik, politik, Vegetar. Utges av Svenska Vegetariska Föreningen.
epistemologi (Almqvist och Wiksell International 1992).
Francione, Gary Rain without Thunder – The Ideology
of the Animal Rights Movement (Temple University
Press 1996).
Garner, Robert Animals, politics and morality
(Manchester University Press 1993).
Gålmark, Lisa (red.) Djur och människor – en antologi
i djuretik (Nya Doxa 1997).
Godlovitch, Roslind, Godlovitch, Stanley & Harris, John
(red.) Djur människor moral (Aldus 1976).
Jasper , James M. & Nelkin, Dorothy The Animal Rights
Crusade – The Growth of a Moral Protest (The Free
Press 1992).
Jensen, Per Husdjurens beteende (LTs förlag 1983).
Djurens beteende – och orsakerna till det (LTs förlag
1993). Stress i djurvärlden (LTs förlag 1996).
Linzey, Andrew & Regan, Tom Getting it Taped. The
rights of animals (Ecuvision 1987. Består av fyra
kassettband).
Lund, Vonne & Odén, Kristina Samarbeta med djuren
(Bokskogen och Naturskyddsföreningens Förlag 1993).
Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök
Pälsdjursfarmning (1996).
Pluhar, Evelyn Beyond Prejudice – The Moral
Significance of Human and Nonhuman Animals (Duke
University Press 1995).
Rachels, James Created from Animals – The Moral
Implications of Darwinsm (Oxford University Press
1990).
Regan, Tom The Case for Animal Rights (University of
California Press 1983).
Rollin, Bernard Animal Rights and Human Morality
(Prometheus Books 1981)
Sapontzis, S.F. Morals, Reason, and Animals (Temple
University Press 1987)
Schröder, Ann-Marie Köpa mat (Utbildningsförlaget
Brevskolan 1995).
sida 48 Djurrätt - 110 frågor och svar