Karl Palms

Bodies without Bodhis

Medan kulsttaren stter ngot i rrelse fogar surfaren snarare in sig i en redan existerande rrelse detta r skillnaden mellan traditionella och nya sporter menade Gilles Deleuze. Karl Palms tnker vidare p samma vg mot en surfandets filosofi.

Bodhi till Utah: "Football's a manmade game. You keep score with numbers. But in this, there's no field, no rules, no opponent. Just you and the wave. [...] I've watched you once or twice. You surf like it's some kind of street fight. You jerk along from moment to moment, fighting everything that comes at you. Always trying to win. [...] The only way to win out here is to surrender."1 Nyckelscenen i filmen Point Break (1991) utspelar sig i brnningarna utanfr Los Angeles. Bodhi (Patrick Swayze) har vertalat Utah (Keanu Reeves) att flja med ut p en nattlig surfsession. Det r hr som Utahs frvandling tar sin brjan: frn stiff och tvlingsinriktad kontrollmaniker s typisk fr amerikansk fotboll till stoisk surfare. Det r ven hr som vi inser djupet av Bodhis vsen. Bodhi, "en skare", r inte bara p jakt efter den ultimata adrenalinkicken utan ven efter sin sjlsliga essens. "Bodhisattva", som han ocks kallas, hatar vld och ser surfing som en sinnesstmning "a place to lose yourself and find yourself" baserad p respekt fr havet. Enligt denne "moderne vilde" rr sig allting i cirklar, och drfr vljer han att leva sitt liv enligt naturens cykler inte efter Lagens grnser. FBIagenten Utah har ftt till uppgift att stoppa Bodhis grnsverskridanden, men tycks alltmer vantrivas i sin roll som Lagens frsvarare. Hans metamorfos frn fotbollsspelare till surfare stts igng av en allt starkare bjelse att underordna sig naturen inklusive sina egna drifter p samma stt som Bodhi. Fullt lika radikal som Bodhi r han dock aldrig. SurfBuddha lmnar jordelivet nr han lter sig slukas av en monstervg, och ns aldrig av Lagen. Utah m lmna sitt jobb och surfa varje dag, men likafullt blir han kvar i vr vrld, bland vra lagar. Slutscenen r frutsgbar: vi vet redan att drunknandet som s mycket annat vrldsligt lmnar Bodhi oberrd: "Det r inte tragiskt att d nr man gr ngot man lskar". Bodhi r ju liksom inte av denna vrlden. Som Utahs kollega hela tiden sagt om surfarna: "Forget about it kid they're ghosts!"

An article from www.eurozine.com

1/10

r det utifrn Bodhiklichn som filmnrden Slavoj Zizek noterar "den slutgiltiga ironin" i att Gilles Deleuze "senkapitalismens ideolog" sg "surfing som sporten framfr alla andra, en kalifornisk sport par excellence, om det ngonsin funnits en sdan"?2 Utahs surfsublimering r fredmlig i relation till Bodhi, som ju str fr allt det som Zizek vnder sig mot i sin ideologikritik. Praktiserar inte den vldshatande Bodhi just den poppiga, frvstligade flytaovanpbuddhism som kommit att utgra "det perfekta ideologiska komplementet till kapitalismen"?3 Verkar inte surfBuddha uppskatta just de aspekter av surfing friheten frn disciplin, avsaknaden av mnskliga verenskommelser om regler och ml som r liktydiga med "det postmoderna verjag" som prglar senkapitalismen? Surfa! Njut! Zizeks spektakulra kritik av "deleuzianismen" som kapitalismideologi r nstan lika mycket av en crowdpleaser som Point Break. Peter Hallwards mer lgmlda diskussion om Deleuze reser dock frgor som r minst lika viktiga.4 Titeln Out of this World antyder att ven Hallwards kritik berr temat spiritualism. Lgger inte Deleuzes tillblivelsefilosofi fokus p det utomvrldsliga? Sger den inte att den "faktiska" vrlden r determinerad av "det virtuella"? Om svaret p dessa frgor r ja, s lmnar Deleuzes filosofi inte ngot utrymme fr mnniskan som handlande subjekt. Tankestoffet m vara spirituellt givande vr vrldsfrnvnde Bodhi skulle skerligen ha gillat det men politiskt sinnade mnniskor "som frsker frndra vr vrld [...] mste finna inspiration ngon annanstans".5 Det finns dock andra stt att frst Deleuze och hans relation till svl politik som surfing. Om man istllet ser surfaren som en kropp bland andra kroppar, helt befriad frn mystik och transcendens, nr man ett frhllningsstt till vr omgivande verklighet som varken r vrldsfrnvnt (Hallward) eller njutningsfokuserat (Zizek). Surfing r att manvrera i det intensiva, stdd av den taktiska devisen: flj skillnad; frls skillnad! Sympati fr havet Bodhi: "You have to feel what the wave is doing, accept it's energy, get in sync. Just feel it all moving in the blackness... you don't need to see." Utah: "Yeah, vision is highly overrated." Vad var det d Deleuze sade om surfing? I en intervju frn 1985 kommenterar han en frndring i hur vi sportar: "Rrelserna, inom sport svl som vanor, frndras. Vi levde lnge med en frstelse av rrelse som baserades p energi, dr det finns en tydlig stdpunkt, eller dr vi sjlva r rrelsens ursprung. Lpning, kulsttning, etc; det r anstrngning, motstnd, med en utgngspunkt, en hvstng. Men idag ser vi att rrelsen i allt mindre utstrckning definieras i relation till en sdan punkt. Alla nya sporter surfing, vindsurfing, hngflygning r av typen: infogning i en redan frefintlig vg. Det finns inte lngre ngon startpunkt, utan det gller att stta ngot i omlopp. Nyckelmomentet ligger i att lta sig dras med i rrelsen hos en stor vg, en stigande luftpelare, att 'ta sig in i' istllet fr vara ursprunget till anstrngningen."6 Dessa nya vanor stller han mot de gamla tankevanor som det samtida tnkandet r kvar i. Filosofin reflekterar ver det eviga och bestndiga, nr den egentligen borde skapa begrepp fr att tnka rrelsen och vardandet. Surfreferensens inramning r allts inte ngon diskussion om njutandets etik vilket man skulle kunna tro nr man lser Zizek utan "tnkande om
An article from www.eurozine.com 2/10

tnkandet". Detta avstndstagande frn den "dogmatiska bild av tnkandet" som knnetecknar filosofins mittfra terkommer genom hela Deleuzes produktion. Vi skall senare terkomma till Qu'estce que la philosophie?, som ocks diskuterar surfing i relation till bilden av tnkandet. Lt oss frst uppehlla oss vid intervjun frn 1985, dr surfreferensen leder in i en diskussion om Bergsons stt att tnka rrelse. Mycket riktigt: en viktig inspirationsklla till Deleuzes formuleringar om surfing r just Bergson, som definierar "intuitionens metod"7 p fljande vis: "Analysen arbetar med det orrliga medan intuitionen placerar sig i det rrliga eller, och det kommer p ett ut, i nufldet. Detta r den mycket tydliga skiljelinjen mellan analys och intuition."8 Kan man se "de nya sporterna" som lekfulla stt att tillmpa intuitionens metod? Vad bestr, i s fall, denna metod av? Nr Bergson skriver om det "orrliga" menar han materia den faktiska vrld av ting som vi uppfattar. Det "rrliga" utgrs av "varaktigheten" eller "nufldet" de bakomliggande "virtuella" processer som Bergson associerar med "den sanna utvecklingen, det radikala vardandet".9 Mnniskan prglas av en ofrmga att tnka rrelse: "Vi frsker [...] f fram fasta begrepp ur den rrliga verkligheten; men det finns inget stt att med hjlp av fasta begrepp terstlla verklighetens rrlighet. Nr den dogmatiska filosofin bygger sina system frsker den sig likvl alltid p denna rekonstruktion."10 Denna ofrmga springer ur den "optiska illusion" som uppstr ur vr perceptions och kognitionsapparat. Vision is highly overrated: vi "ser av det inre [virtuella] livet det som redan r gjort och knner blott oklart hur det lever i sitt sjlva vardande. Slunda frigras frn nufldet de moment som har intresse fr oss, och som vi plockat upp lngs dess lopp."11 Vi ser aldrig vardandets virtualitet, vi ser bara dess effekter av nufldets flytande rrelse kan vi bara uppfatta en serie frstelnade "moment". Det r som att titta in i ett kontinuerligt snurrande kaleidoskop: det enda vi ser r ett antal diskreta mnster. Denna begrnsade perceptionsfrmga lurar oss att tnka i termer av stillbilder, inte rrelser: "den kinematografiska karaktren hos vr kunskap om tingen hnger samman med den kaleidoskopiska karaktren hos vr anpassning efter dem."12 Verklighetens virtualitet, "det radikala vardandet", undflyr allts analytisk beskrivning. Vi kan dock frnimma denna virtuella del av den omgivande verkligheten vid de f tillfllen d vi str i frbindelse med den ickemedvetna, virtuella delen av vrt jag med vrt eget nuflde. Det r detta som menas med intuition. Med Deleuzes ord: "Intuitionen r inte nufldet sjlvt", utan "snarare den rrelse med vilken vi trder ur vrt eget nuflde, med vilken vi anvnder vrt eget nuflde fr att affirmera och direkt frnimma existensen av andra nuflden".13 Bodhis element vgorna och havet ligger nra till hands nr vi vill frst Bergsons tankar om intuition och nuflde. I sitt frord till Bergsons Introduktion till metafysiken skriver Asbjrn Aarnes om hur knslan fr nufldet kan "bryta fram" nr man befinner sig i "bljande sj".14 "Havets vandring" br frsts som en process dr vgorna den extensiva, mtbara materian r aktualiseringar av "havets gng med vind och strmmar, flod och ebb".15 Att upparbeta vad Bergson kallar "sympati"16 fr havets virtualitet, via frnimmelsen av ens egen virtualitet lter inte detta som Bodhis spirituella
An article from www.eurozine.com 3/10

mumbojumbo om "respekt fr havet" och surfingen som en "sinnesstmning"? Ja och nej. Bergson var noga med att ppeka: "det finns ingenting mystiskt" i intuitionen.17 Om man accepterar tanken om nufldet en virtuell del av verkligheten s r intuitionen den "rigorsa" och "precisa" metod med vilken man utforskar denna verklighet.18 Vi kan ta denna avmystifiering ett steg lngre: Manuel DeLanda har lrt oss att det finns naturvetenskapliga teorier som spekulerar kring de "immanensens mekanismer" som fr det virtuella att ge upphov till faktiska ting: "Det finns en virtualitetens empiri, ven om den inte kan (eller br) likstllas med det empiriska studiet av det faktiska".19 Denna virtuella del av verkligheten determinerar inte den faktiska delen av vrlden tminstone inte i den utstrckning som Hallward vill gra gllande. Som vi skall se hrnst str det virtuella och det faktiska i komplext samspel med varandra, och den "medlande parten" i sammanhanget r det som kallas "intensiva processer".20 Via dessa processer kan mnskliga subjekt, exempelvis surfare, gra sina ingrepp i vrlden. Fr att avmystifiera surfarens intuition mste vi allts frst veta vad som menas med intensiva processer. Att manvrera i det intensiva Utah till Bodhi: "I knew you wouldn't miss the fiftyyear storm." Den bljande sj som Aarnes valt som exempel fr nufldets aktualisering lmpar sig vl fr att ytterligare precisera immanensens stt att fungera. De vgor som Bodhi surfar p r ett resultat av att solen lyser p jorden och skapar temperaturskillnader i atmosfren och i haven. Detta stter luften och vattnet i rrelse. Vgorna skapas allts av det tryck som upprtthller fldet av materiaenergi och drmed livet p jorden. Om vi studerar dessa vderssystem i detalj kan vi sknja att luften, nr den brjar lyfta frn den uppvrmda jordytan, fljer vissa specifika rrelsemnster. Samma fenomen mrks nr vi kokar vatten i en kastrull: vid en lg temperatur p spisplattan utjmnas temperaturskillnaden genom att vrmen sprider sig uppt p ett enhetligt vis, enligt en process som kallas konduktion. Om temperaturen p plattan hjs frigrs bubblor av varmare vatten frn kallare vatten. Dessa accelererar uppt mot vattenytan fr att sedan vnda nedt mot plattan igen, enligt en cirkelformad rrelse. Detta frlopp, som kallas konvektion, bryts om temperaturen hjs ytterligare. Ett system av virvlar i virvlar turbulens brjar d alltmer stra ordningen av roterande vatten.21 Kapaciteten att "falla in" i dessa tre rrelsemnster existerar allts immanent i det flytande mediet. Olika skillnader i temperatur skapar olika hastigheter, och vid vissa distinkta hastigheter byter mediet rrelsemnster det "bifurkerar"; det frenar sig och frgrenar sig frn konduktion till konvektion, frn konvektion till turbulens. Dessa flden kan se mer eller mindre kaotiska ut nr man beskdar dem i en kastrull eller i ett vdersystem, men om man skapar matematiska modeller fr det flytande mediets accelerationer och inbromsningar ser man att de fljer en strikt logik. D man representerar konvektionsfenomenets rrelsemnster i ett tredimensionellt rum bildas en fjrilsliknande graf den s kallade Lorenzattraktorn. Turbulens, representerat p samma stt, har formen av en torus (tnk amerikansk donut). Vi ser aldrig denna fjril eller donut med vra egna gon vi ser bara de virvlar som dessa tendenser ger upphov till. Graferna r allts representationer
An article from www.eurozine.com 4/10

av virtualiteten i system av uppvrmtvattenikastrull eller uppvrmdluftiatmosfren. Bde Bergson och Deleuze hnvisar till Riemanns begrepp multiplicitet: ett matematiskt hrlett rum som inbegriper en samling grafer, vilka representerar ett systems rrelsemnster vid olika tillstnd (i detta fall temperaturskillnader). "Bifurkationer" r de tillfllen d ett rrelsemnster representerat av en viss graf byts mot ett annat mnster, representerat av en annan graf.22 Det r ltt att se dessa immanenta rrelsemnster som en determinerande kraft. Det faktum att Bodhi har en utomvrldslig karaktr och verkar determinerad av naturens lagar kan leda till samma slutsats. Samtidigt rcker det med att skrapa p Bodhis fernissa av transcendens och brja betrakta honom som hantverkare23, och inte Konstnr fr att komma tillrtta med detta missfrstnd. Nr Bodhi surfar str han inte i kontakt med ngot utomvrdsligt; han har bara upparbetat ett hantverkskunnande utifrn de "intensiva egenskaper" som olika former av materia uppvisar. Han har lrt sig att lsa av vderkartors representationer av lufttryck och temperatur, fr att veta nr stormar och vgor r p vg. Han vet exakt vid varje given hastighet, fr varje position p vgen hur hrt han skall pressa brdan fr att turbulens skall uppst kring fenorna. Bodhis verklighet bestr inte bara av faktiska vgor och virtuella fenomen som konvektion och turbulens. I sin vgsurfing orienterar sig Bodhi, som alla surfare, i frhllande till en vldigt specifik aspekt av verkligheten: skillnader i atmosfrens lufttryck och temperatur, tryckskillnader i vattenfldet kring brdans fenor, och andra skillnader i intensitet. Ocks vindsurfing gr ut p att manvrera i intensitetsskillnader. Vindfldet kring seglet skapar tryckskillnader som pressar upp brdan i planing, varefter den glider fritt mot vattenytan. Detta r ett hgst ickelinjrt hydrodynamiskt fenomen: brdan passerar en trskel av motstnd och pressar drmed ekipaget brdariggseglare till att byta tillstnd att bifurkera. Sedan ttiotalet gr vindsurfing ut p att existera i detta planingslge. Detta gller inte minst den nya skolan av freestylemanvrar, exempelvis "Swayze" (uppkallad efter Bodhis gestaltare). Denna manver r en sekvens av rrelser som manipulerar de intensiva och virtuella delarna av verkligheten: skillnaderna i lufttrycket kring seglet neutraliseras, fr att sedan intensifieras; vattenfldet kring fenan gr frn laminrt till turbulent, och tillbaka igen. Dessa fenomen frlses i en viss sekvens, med en viss timing, vilket fr det faktiska ekipaget att flyga, och sedan glida, runt i 360 grader. Med andra ord: surfhantverket bestr i att experimentera med det virtuellas verkningar, utifrn de faktiska frhllanden som str till buds, genom att dra nytta av intensiva processer. Surfaren har allts tre aspekter av verkligheten att frhlla sig till: Det faktiska (vgen, representerad av en viss vghjd), det virtuella (konvektions och turbulensfenomenen, som kan representeras som grafer), och det intensiva (temperaturen och trycket i kastrullen eller i atmosfren, trycket i vattnet runt fenorna eller luften runt seglet). Intensiteter kan frsts i relation till den faktiska vrldens "extensiva" egenskaper: vattnet i vgen kan mtas i extensiva storheter (vghjd i meter) och intensiva storheter (tryck i Pascal). Om vgen delas i tv lika delar s ndras vghjden, men inte trycket. Detta skulle kunna leda oss att tro att relationen mellan det extensiva och det intensiva r kongruent med relationen mellan kvantitativa och kvalitativa egenskaper. Drfr r det viktigt att precisera intensitetsbegreppet: skillnader i intensiteter
An article from www.eurozine.com 5/10

(men inte kvaliteter) har en kapacitet att driva flden av materia och energi.24 Bodhis sensibilitet infr skillnader i intensitet r inte frbehllen surfare. Livet sjlvt r intensitetsskillnader. Vr frstelse av mnniska, kultur och samhlle mste utg frn hur solens "tryck" omstts till aktivitet, ssom konst eller krig.25 I vra diskussioner om det faktiska och det virtuella mste vi alltid komma ihg att vrldens stndiga tillblivelse drivs av intensiva processer: "Allt som sker och allt som uppenbarar sig r korrelerat ordningar av skillnader: skillnader i niv, temperatur, tryck, spnning, potential, skillnader i intensitet."26 Jmfrt med faktiska entiteter m intensiva processer vara svrhanterliga, och aningen svrare att lsa av med blotta gat. Icke desto mindre r de hgst ptagliga och pverkningsbara delar av vr vrld. Hr ser vi allts varfr Deleuzes ontologi inte behver leda oss mot det utomvrldsliga. Tvrtom kan den styras rakt mot en frstelse av det mnskliga subjektets praktiska handlingsfriheter inklusive dess politiska mjligheter. Frgan r bara, vilket r d subjektet? Vem eller vad r det som frsker manvrera? Vad r en brda kapabel till? Medlem i surfgnget, under fallskrmshopp: "Cheap sex with the cosmos!" Nr Zizek kommenterar Deleuzes surfreferenser gr han det i anslutning till en diskussion om hur deleuzianismen kan frsts i termer av hrdporr, samt i termer av samtidens "postsexuella eroticism", prglad av avpersonifierad och avgenetaliserad njutning.27 Han hvdar vidare att Deleuzes filosofi, framfrallt efter det att Guattari kontaminerat den, framstr som ett allmnt hyllande av "intensiteter och multipliciteter av njutningstllen". Kritiken r talande: Medan Zizek har psykoanalytiska skl till att terfra diskussionen till sexuella relationer mellan mnniskor, pbrjade Deleuze och Guattari sitt samarbete kring affekter just fr att utveckla en mer generisk, ickeantropocentrisk frstelse av begr: sexualitet kan bara frsts som ett av flera flden i begrsproduktionen.28 Ett stt nrma sig deras pong r att studera framvxten av surfingens bastarder. Fr cirka femtio r sedan brjade surfare experimentera med surfbrdans kapaciteter. Vilka nya substanser kan jag glida mot; vad kan min brda d gra? Kring strnderna runt Los Angeles (terigen: "en kalifornisk sport par excellence") uppstod med ngot decenniums mellanrum tv nya sammansttningar: ngon satte hjul p sin surfbrda, en annan satte en segelrigg p sin. Tv nya utvecklingslinjer brjade ta form ett fr surfandet p gatan, ett fr surfandet med vinden. Nya sammansttningar mellan kroppar mnskliga svl som ickemnskliga frlser allts nya kapaciteter. DeLanda pratar om detta fenomen som den "utkade meningen" av det intensiva: "en process r intensiv om den relaterar skillnad till skillnad".29 En kropp prglas inte bara av den spatiotemporala dynamik som beskrivs av termodynamiken. Den prglas ven av skiftande kapaciteter att affektera och affekteras, vilka alltid lockas fram av sammansttningar; assemblage. Dessa r alltid relationella mjligheten att surfa p gatan sitter varken i brdan eller hjulen, utan i sammansttningen som sdan. Skateboarden r allts en sammansttning som uppvisar emergenta egenskaper: dess egenskaper visar sig vara mer n summan av de ingende komponenternas egenskaper. Komponenterna str i "exterioritetsrelationer" med varandra det finns ingen essens i de separata
An article from www.eurozine.com 6/10

delarna.30 Deleuze och Guattari skriver vidare, med ekon av Spinoza: "Vi vet ingenting om en kropp om vi inte vet vad den kan gra, det vill sga vilka dess affekter r, huruvida de kan, eller inte kan, sttas samman med andra affekter, med en annan kropps affekter."31 Den person som satte hjul p sin surfbrda visste till en brjan ingenting om den kropp som kommit till. Under ttiotalet experimenterade amerikanska skejtpionjrer med detta assemblage: Rodney Mullen underskte vad sjlva skejtarebrdaassemblaget r kapabelt till, och Natas Kaupas utforskade hur detta assemblage i sin tur kunde ing affektiva samband med husvggar, trottoarkanter och trapprcken. Hr r det allts experimenterandet, inte njutandet, som r det centrala. Alternativt skulle man kunna sga att distinktionen mellan njutning och experimenterande verskrids: Natas Kaupas experiment med att surfa p den byggda stadsmiljn producerade nya begr. Att experimentera med vrldens mjligheter r detsamma som att lska med den. Som redan nmnts kopplas surfing och bilden av tnkandet ihop ven i Qu'estce que la philosophie? I anslutning till diskussionen om filosofens "begreppsliga persona" (exempelvis Nietzsches Dionysos eller Zarathustra) efterlyser Deleuze och Guattari de tankar "som 'kanar' ver nya substanser av vara, ver vgor eller sn, och gr tnkaren, uppfattad som en begreppslig persona, till ett slags surfare".32 Att tnka r inte att systematisera igenknningen av det redan knda att tnka r att producera begrepp, och detta sker i mtet med det nya och oknda. I Diffrence et Rptition liknar Deleuze tnkandet vid lrlingsskapet, samt vid att lra sig simma att tvingas till att koordinera sin kropp med andra modi.33 Vra famlande tankeprocesser r i detta perspektiv alltid "ptvingade" frn den omgivande vrlden, och det r endast i egenskap av att vara en kropp i kontakt med andra kroppar som tnkandet kan uppst. Endast genom att erfara affekterna mellan kroppar kan vi kan skapa en adekvat frstelse av vrlden. Som Fredrika Spindler skriver: "Affekterna, den yttre determineringen" r inte "ett korrumperande hinder fr sjlens utveckling", utan "en mngfasetterad rikedom att utforska och utveckla".34 terigen, den spinozistiska frgestllningen: vad kan en kropp gra? Den frestllning som Spindler refererar till om de kroppsliga affekterna som ett korrumperande hinder fr sjlens utveckling r central fr den dogmatiska bilden av tnkandet. Enligt Deleuze frutstter detta att det mnskliga sinnet besitter en naturlig fallenhet fr sanningsskande, som kommer till sin rtt frst nr vi klipper banden till svl vr egen kroppslighet som tingen omkring oss. Det rena tnkandet kan uppst frst nr vi r avskrmade frn vrldens objekt precis som Descartes, nr han undvek den tyska klden i ett avskilt, varmt rum. ven fr Zizek uppstr subjektet just i ett sdant tomrum: tillbakadragandet frn objekten gr att vi kan stta ord p tingen. (r inte Zizeks hemmabio den samtida motsvarigheten till Descartes varma och avskilda rum? r inte den slutgiltiga ironin att Zizek kanske skulle acceptera Deleuzes begrstnkande om han bara kom ut i naturen lite oftare?) Att tnka i affekter kan knnas sjlvklart nr man talar om relationer till externa kroppar. Samtidigt r det cartesianska cogitot svrt att helt gra sig av med nr vi vnder blicken in mot det mnskliga subjektet. Nr man frsker lra sig en "Swayze" reflekterar man ju inledningsvis, utan att st p brdan, ver den sekvens av delmanvrar som triggar 360gradersrrelsen. I en skejtfilm berttar Rodney Mullen om hur han lr sig nya, till synes omjliga,
An article from www.eurozine.com 7/10

trick: han reflekterar frst ver varje delmoment en flipp eller motsvarande, som han ofta redan stter och sammanfr sedan denna sekvens av moment till ett sammanhngande block. Hr ddar allts Mullen myten om sig sjlv som transcendent skejtGud, och framstr mer som en rationalistisk ingenjr. Mycket riktigt: I samma film ser man hur Mullen faktiskt lser Descartes. Detta cogito frngs dock nr Mullen fortstter sin beskrivning av hur han stter sina trick: det genomreflekterade blocket frskjuts till Mullens ickemedvetna motorik han talar om hur han utfr tricken med hjlp av en "autopilot". Tricket aktualiseras allts genom att denna virtuella, ickemedvetna automatik lockas fram, och sedan koordineras av att Mullen fokuserar p ett enkelt intryck var han fster blicken, hur hans bakre axel knns i relation till resten av kroppen. Kort sagt, Mullen frlitar sig till ngot som liknar intuition, och kringgr det lngsamma medvetande som endast kan frse honom med kaleidoskopiska intryck. Hr framstr han nstan som en affekttnkare, i stil med Brian Massumi35: komplicerade manvrar kan bara utfras om vi lyckas genskjuta den halvsekundsfrdrjning som vrt medvetna tnkande skapar. Det r sjlvklart skillnad p detta ickemedvetna och Freuds omedvetna. Icke desto mindre r det liknande fenomen som fascinerar Jan Campbell i hennes frsk att fra samman psykoanalytisk teori med Bergsons tankar om nufldet. Just i sport ser vi hur ett virtuellt ickemedvetet aktualiseras i vrt handlande just drfr verkar hypnos fungera s vl i sportsammanhang.36 Denna modell av subjektet r ven intressant av andra skl. Fr det frsta kan en ickemedveten halvsekundsppning av vra sinnen skapa mjligheter fr ickemedvetna Tardeanska smittor suggestionen kan spela roll i skapandet av sociala strukturer.37 Fr det andra har den samtida biopolitiken utvecklats till en "mikrobiopolitik", mnad att verka i denna ickemedvetna halvsekund.38 Intuitionen har sledes en mrkare sida som str i samklang med den dystopiska bild av "surfandet" som beskrivs i Deleuzes "Postskriptum om kontrollsamhllena".39 Vem har bst tilltrde till surfarens virtuella ickemedvetna staten eller surfaren sjlv? Lt mig avsluta med att tervnda till frgan om politiskt subjektskap: fr Deleuze och Guattari var utvecklingen av ett alternativt perspektiv p begr ytterst en politisk frga.40 Genom att tnka begr som ngonting som saknar objekt som ngonting som kan produceras genom nya sammansttningar stllde de frgan: Vilka nya kapaciteter kan skapas, vilka nya politiska subjekt kan bli till? Vilken roll kan din kropp vad den nu r fr ngot spela i dessa tillblivelseprocesser? Deleuzes tankar kring det politiska skall inte ses som en politisk filosofi i vanlig mening, utrustad med svl allmngiltiga principer som revolutionra garantier. Ngon vergripande strategi erbjuds inte, endast en taktik.41 Trots denna blygsamhet verkar aktivister vilja gra denna taktik till sin egen. Vi kan ju exempelvis konstatera att det politiska "tryck" som under vren byggdes upp kring det som kallats "ntpolitik" fljt ledmotivet "stt samman och intensifiera". Vad mer kan man begra av en teori som hellre vill fungera n att vara Sann? I ett samtal med Michel Foucault hvdade Deleuze att en teori r "en verktygslda" som r vrdels "om det inte finns ngra mnniskor som kan utnyttja den".42 Bodhis utomvrldslighet r en chimr; adekvat tnkande beskriver surfing i kroppsliga termer. Via surfarens manvrerande i det intensiva ser vi hur det virtuella inte alls bervar oss vrt subjektskap. Denna frstelse av vrlden
An article from www.eurozine.com 8/10

driver oss snarare mot att ska de bifurkationspunkter dr man som mnskligt subjekt "ett ndligt modus bland substansens ondliga modi"43 trots allt kan bidra till tillblivelsen av nya tillstnd. Ett verfld av intensitetsskillnader vntar p att exploateras, och nnu outforskade sammansttningars kapaciteter vntar p att upptckas: flj skillnad; frls skillnad!

Samtliga citat frn filmen Point Break r frn W Peter Iliffs manus, dr Bodhis djupare resonemang finns bevarade: regissren Kathryn Bigelow valde att korta ned hans monologer. 2 Zizek, S (2004) Organs without Bodies: Deleuze and consequences. London: Routledge, s 184. 3 Zizek (2005) "Buddhister i rymden!", Aftonbladet, 30 maj. 4 Hallward, P (2006) Out of this World: Deleuze and the philosophy of creation. London: Verso. 5 Hallward (2006: 164). 6 Deleuze (1985) Samtal med Antoine Dulaure och Claire Parnet, utan titel. L'Autre Journal, nr 8, oktober. terpublicerat som "Les intercesseurs", Pourparlers. Paris: Les ditions de Minuit (1990). Engelsk versttning (Martin Joughin): "Mediators", Negotiations. New York, NY: Columbia University Press (1995). 7 Se ven Deleuze (1966) Le bergsonisme. Paris: Presses Universitaires de France. Engelsk versttning (Hugh Tomlinson & Barbara Habberjam): Bergsonism. New York, NY: Zone Books (1988), kapitel ett. 8 Bergson, H (1992a) Introduktion till metafysiken. Lysekil: Pontes, s 86, min kursivering. 9 Bergson, H (1911) Den skapande utvecklingen: Om livets betydelse. Stockholm: Wahlstrm och Widstrand, s 251. 10 Bergson (1992a: 99). 11 Bergson (1911: 251). 12 Bergson (1911: 282). 13 Deleuze (1966: 2425 / 1988: 32-33). 14 Bergson (1992a: 31). 15 Bergson (1992a: 22). 16 Bergson (1992b) Tiden och den fria viljan. Stockholm: Nya Doxa. 17 Bergson (1992a: 113). 18 Deleuze (1966: 2 / 1988: 14). 19 DeLanda, M (2002) Intensive Science and Virtual Philosophy. London: Continuum, s 123. 20 Protevi, J (2007) "Out of This World: Deleuze and the Philosophy of Creation", Notre Dame Philosophical Reviews, 3 augusti. 21 DeLanda (2002: 19). 22 DeLanda (2002: 30). 23 Deleuze & Guattari (1980) Mille Plateaux: Capitalisme et Schizophrnie. Paris: Les ditions de Minuit, s 509. Engelsk versttning (Brian Massumi): A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia. London: Athlone (1988), s 409. 24 DeLanda (2002: 70). 25 Bataille, G (1991) Den frdmda delen. Stockholm: Symposion. 26 Deleuze (1968: 286 / 1994: 222). 27 Zizek (2004: 184). 28 Deleuze (1977) "Psychanalyse morte analysez", Dialogues. Paris: Flammarion. Engelsk versttning (Hugh Tomlinson & Barbara Habberjam): "Dead psychoanalysis: Analyse", Dialogues. London: Athlone (1987). 29 DeLanda (2002: 73). 30 DeLanda (2006) A New Philosophy of Society: Assemblage theory and social complexity. London: Continuum. 31 Deleuze & Guattari (1980: 314 / 1988: 257). 32 Deleuze & Guattari (1991) Qu'estce que la Philosophie? Paris: Les ditions de Minuit, s 70. Engelsk versttning (Hugh Tomlinson & Graham Burchell): What is Philosophy? London: Verso (1996), s 71. 33 Deleuze (1968: 214 / 1994: 165). 34 Spindler, F (2009) Spinoza: Multitud, affekt, kraft. Gteborg: Glnta Produktion, s 161.
An article from www.eurozine.com 9/10

35 36 37

38 39

40 41 42

43

Massumi, B (2002) Parables for the Virtual: Movement, affect, sensation. Durham: Duke University Press. Campbell, J (2007) Psychoanalysis and the Time of Life: Durations of the unconscious self. London: Routledge, s 12. Blackman, L (2007) "Reinventing psychological matters: the importance of the suggestive realm of Tarde's ontology", Economy & Society, vol 36, nr 4. Kullenberg, C & Palms, K (2008) "Smitto(nto)logi". Glnta, nr 4. Thrift, N (2004) "Intensities of feeling: towards a spatial politics of affect", Geografiska Annaler, vol 86, nr 1. Deleuze (2002) "Postskriptum om kontrollsamhllena", Nomadologin. Stockholm: Raster. (versttning: SvenOlov Wallenstein). Fransk ursprungstext: "Postscriptum sur les socits du contrle", L'Autre Journal, nr 1, maj (1990). Deleuze (1977 / 1987). Patton, P (2000) Deleuze and the Political. London: Routledge, s 8. Foucault, M & Deleuze, G (2007) "De intellektuella och makten", Ord & Bild, nr 34 (versttning: Johannes Flink och Jenny Hgstrm), s 109. Fransk ursprungstext: "Les intellectuels et le pouvoir", L'arc, nr 49 (1972). Spindler (2009: 24).

Published 20091113 Original in Swedish Contribution by Glnta First published in Glnta 23/2009 Karl Palms/Glnta Eurozine

An article from www.eurozine.com

10/10