Fjle myr 1361

Arkeologiska underskningar av slagfltet frn dagarna fre slaget vid Visby ringmur
Av Maria Lingstrm

Lingstrm, M., 2008. Fjle myr 1361. Arkeologiska underskningar av slagfltet frn dagarna fre slaget vid Visby ringmur. (Fjle myr 1361. Archaeological investigations of a battlefield from a few days prior to the battle of Visby). Fornvnnen 104. Stockholm. A few days prior to the well-known battle outside the walls of Visby in 1361, a small-scale battle between the Danes and the peasantry took place near the small Lake Fjle in Msterby parish, central Gotland. Neither of the 1361 battlefields have hitherto been investigated by archaeologists. Therefore the project group Msterby 1361 was created, in order to emphasize both the battlefield and the countryside as sources of knowledge about the Danish invasion. Metal-detecting, local public participation and recording of both finds and oral tradition are cornerstones in this project, which has so far yielded some 100 battlefield finds during five field surveys in Msterby parish. In the paper, the society of Gotland during the Middle Ages is also discussed, as well as the various sources of knowledge about the Danish invasion, including written sources, legends, earlier archaeological finds and current research into the events of 1361. Maria Lingstrm, Msterby 1361, Hagby 415, SE740 20 Vnge maria.lingstrom@masterby1361.se

Sgnerna om den danske kungen Valdemar Atterdags invasion av Gotland har terberttats i mnga klassrum runt om i Sverige, inte minst tack vare Carl Gustav Hellqvists fantasieggande mlning Valdemar Atterdag brandskattar Visby frn r 1882. P Gotland r berttelserna om den danska invasionen hgst levande n idag, och det faktum att snart 650 r gtt sedan hndelserna utspelade sig betyder inte att intresset har svalnat. Teorier om exempelvis landstigningsplats och hndelsefrlopp debatteras n idag, liksom hur frhllandet mellan Visby och landsbygden gestaltade sig. Gemene man p Gotland har mycket stor kunskap om 1361 rs hndelser, vilket gr mnet extra intressant att arbeta med. Slaget vid Visby ringmur den 27 juli 1361 r allmnt knt, likas minneskorset vid det som

idag kallas Korsbetningen och de drunder belgna massgravarna, varav tre blev freml fr arkeologiska underskningar under perioden 1905 30 (Wennersten t.ex. 1905; Thordeman 1939; 1944). I och med att mnga stupade begravdes i sina rustningar r Korsbetningsmaterialet nationellt och internationellt sett en mycket viktig klla till kunskap om medeltida rustningar. Mindre knt r nog att det ven rasade strider mellan danskar och gutar vid Ajmunds bro, Fjle myr och Grens grd i Msterby socken p mellersta Gotland, dagarna fre slaget vid Visby. Varken slagflt eller landsbygd har dock hittills varit i fokus inom 1361-forskningen. Dessa tv aspekter vill projektgruppen Msterby 1361 betona, fr att frska finna nya och kompletterande kunskapskllor till 1361 rs hndelser.
Fornvnnen 104 (2009)

34

Maria Lingstrm Det r inte knt hur mnga soldater Valdemar Atterdag frfogade ver vid sin invasion av land och Gotland, men ca 15002500 man r en trolig siffra i jmfrelse med ungefrligen samtida krigstg, kanske den lgre siffran med tanke p att han fick lmna kvar en del soldater p land. I berkningarna ska vgas in att motstndarna p Gotland inte var soldater utan bnder. Den danska armn bestod till stor del av professionella tyska legosoldater (Hammarhjelm 1998, s. 70; Westholm 2007, s. 138 m. ref.). Tv kllor som frfattades ngra r efter invasionen nmner att tre slag stod p Gotland: Sjllandskrnikan och Libellus de Magno Erici Rege (Tortzen 1961, s. 69 f). Stridernas lokalisering anges dock, frutom Visby, inte nrmare. Datum och plats fr danskarnas landstigning r inte knda. Franciskanermunkarna i Visby, som ocks kallades grbrder, frde rliga anteckningar som sammanstlldes i brjan av 1400talet. De anger den 22 juli som landstigningsdag (Tortzen 1961, s. 73). Landstigningen skedde troligen ngonstans p kuststrckan mellan Eksta och Vstergarn (fr hypoteser om landstigningsplatsen, se t.ex. Thordeman 1939, s. 19 ff; 1944, s. 80 f; Hammarhjelm 1998, s. 74 f; Westholm 2007, s. 134 ff). Franciskanerna var oskra p om slaget vid ringmuren stod den 24 eller 26 juli. Hammarhjelm (1998, s. 73 f) menar att datumet 24 juli kan syfta p slaget vid Fjle myr och att tidsspannet mellan landstigningen den 22 juli och det avgrande slaget vid ringmuren den 27 juli frefaller vara rimligt, med uppmarsch och strid den 23 juli, strre strid den 24 juli, vila sndagen den 25 juli och sedan uppmarsch till Visby den 26 juli. Liknande teorier har tidigare framlagts av andra forskare (t.ex. Thordeman 1944, s. 201). Franciskanerna berttar ocks att 1800 bnder stupade i slaget vid ringmuren (Tortzen 1961, s. 73). Siffran tycks vara rimlig med tanke p att nrmare 1200 individer hittades i de tre underskta massgravarna vid Korsbetningen, att en massgrav inte r underskt samt att ytterligare tv troligen frstrdes genom markexploatering under 1800- och 1900talet (Thordeman 1944, s. 123). Ett minneskors restes vid Korsbetningen ver de stupade gutarna. Den latinska inskriptionen p korset lyder versatt till svenska: I

Projektgruppen bestr av Riksantikvariembetets slagfltsteam, Msterby hembygdsfrening och undertecknad. Vi har vid fem fltunderskningstillfllen under ren 200608 funnit ca 100 freml med koppling till 1361 rs strider, ett banbrytande resultat med tanke p att s lng tid frflutit sedan slaget, att detta var relativt litet samt att kllget r s vagt. Underskningarna har inte bara lett till att slagfltet har terfunnits, utan vi anar ven ett hndelsefrlopp med en aktionskedja frn sder till norr.

Kllor och forskningslge

Kunskapen om 1361 rs danska invasion p Gotland grundar sig framfr allt p resultatet frn utgrvningarna vid Korsbetningen i Visby, huvudsakligen dokumenterade av Bengt Thordeman m.fl. i 193940 rs Armour from the Battle of Wisby 1361, III. Drtill finns ett ftal ungefr samtida dokument, brev och inskriptioner samt en rik sgenflora och muntlig tradition som berttar om de aktuella hndelserna. Den danske kung Valdemar Atterdags invasion av Gotland var en del i en maktkamp dr allianser kungar och stormn emellan ingicks och brts i en till synes aldrig upphrande stormaktsdans. Ngra aktrer utver Valdemar var den svenske kungen Magnus Eriksson, kungarnas barn, hertigarna av Mecklenburg och Holstein, samt pven och Hansan. 1360 hade Valdemar ervrat Skne och Blekinge, och i juni 1361 land. Syftet med invasionen av Gotland har sysselsatt forskare genom ren. En rad teorier har presenterats, exempelvis att invasionen var ett frsk att upprtta ett danskt stersjvlde som en konkurrent till bde Sverige och Hansan (Thordeman 1939, s. 15; 1944, s. 7) eller att Gotland skulle vara en landkompensation fr Valdemars frsljning av Estland till Tyska Orden r 1346 (Andersson 1926, s. 399). En nyligen framlagd tolkning r att Valdemar inte intog n fr egen del utan fr hertigens av Mecklenburg rkning (Westholm 2007, s. 221). Den 1 maj 1361 skickade kung Magnus Eriksson ett varningsbrev till Visby dr han uppmanade alla att hlla vakt vid staden, muren och hamnarna, d.v.s. hela Gotland, eftersom [...] ngra av vra fiender sammansvrjer sig till vr och hela rikets skada och frdrv [...] (Tortzen 1961, s. 62 f).
Fornvnnen 104 (2009)

Fjle myr 1361 Herrens r 1361 tredje dagen efter Jacob fllo framfr Visby portar i danskarnas hnder de hr begravda gutarna, bed fr dem. Dagangivelsen innebr fr r 1361 tisdagen den 27 juli (von Brandt 1959, s. 45). Korset restes troligen ett par decennier efter slaget vid ringmuren. En annan text som brukar betraktas som ungefrligen samtida med den danska invasionen r en latinsk inskrift i Fide kyrka p sdra Gotland. P triumfbgens sdra sida finns en mlning av den korsfste Kristus. Ovanfr honom finns en text som i versttning lyder: Husen r stuckna i brand, ett lidande folk nedhugget (Siltberg 2002, s. 26 f). I Kristi gloria ska ven rtalet 1361 ha funnits med latinska bokstver. Vid en genomgng av Vadstena klosters biblioteks skrifter hittade frre landsarkivarien i Visby, Tryggve Siltberg, en liten vers i en handskrift frn omkring r 1400. Handskriften innehll frutom den redan knda Fideinskriptionen ven en fortsttning p denna (Siltberg 2002, s. 25 ff). Vers 2 lyder: se en hunds like gr hrjande fram med svrd, och Gotland ervras av danskar (Siltberg 2002, s. 32). Denna vers tv fanns mjligen tillsammans med en nidbild av Valdemar Atterdag i triumfbgens norra sida, alternativt att endast texten var belgen under Kristusmlningen. Fideinskriptionen tillkom troligen inte i anslutning till Valdemar Atterdags regeringstid, men dock senast under perioden 1398 1408, d Tyska Orden hade makten ver Gotland. verkalkningen br ha skett drefter, d n ter blev dansk (Siltberg 2002, s. 25 ff). Den frsta klla som nmner Fjle myr i samband med den danska invasionen r Strelow r 1633. Vad gller striderna vid Fjle myr tnker sig flera forskare ett frontanfall vid Ajmunds bro, dagen drp fljt av ett kombinerat frontoch flankanfall (Thordeman 1944, s. 201; Hammarhjelm 1998, s. 77 ff).

35

Gotland under medeltiden

Gotland var under medeltiden indelat i tredingar, settingar, ting och socknar. Norder-, medeloch sudertredingarna utgjordes av tv settingar vardera, och varje setting delades sedan in i ett antal ting och socknar. Settingarna var territoriella omrden med rttsliga, skatte- och frsvarsmssiga syften.

Gotland var vid tidpunkten fr den danska invasionen en kluven region, med ena sidan hansestaden Visby, befolkad av svl gutar som tyskar och andra nationaliteter, andra sidan landsbygden med de historiskt sett sjlvstndiga farmannabnderna. Skiljelinjen dessa parter emellan hade blivit allt skarpare i samband med r 1288, d inbrdeskrig rasade mellan land och stad om kontrollen ver handeln. Visby stadsmur brjade uppfras mot landsbygden under andra hlften av 1200-talet, mhnda infr den konflikt som var under uppsegling (Westholm 2007, s. 76 f). Staden gick segrande ur inbrdeskriget, och tudelningen var ett faktum. Frgan r dock hur de bda parterna reagerade p det gemensamma yttre hot som den frestende danska invasionen innebar. Kung Magnus varningsbrev visar att hotet riktades mot bde stad och land, varfr man kan anta att gemensamma frsvarsfrberedelser gjordes. Gotlands medeltida folkmngd r inte knd. Den hade vid tidpunkten fr den danska invasionen frmodligen sjunkit, bde genom 1288 rs inbrdeskrig och digerddens hrjningar i mitten av 1300-talet. De frsta befolkningsberkningar som finns frn n hrrr frn omkring r 1700. De visar p en befolkning om ca 15 000 personer. Antalet grdar var p 1300talet ungefr detsamma som runt r 1700, ca 1500 st eller ngot fler. Om 1015 personer bodde p varje grd innebar det att det p 1300-talet bodde mellan 15 000 och 22 500 personer p den gotlndska landsbygden, och ca 4 000 i Visby. Med dessa siffror som grund hller Hammarhjelm fr troligt att man inom Hejde setting kunde uppbda knappt 500 man och en total mobiliseringsstyrka p knappt 3 000 man p hela n (Hammarhjelm 1998, s. 72 f m.ref.), medan Westholm menar att den totala mobiliseringsstyrkan br ha varit mellan 4 250 och 5 000 man, med tanke p att mnga stora grdar kunde bidra med i genomsnitt fyra man (Westholm 2007, s. 133).

Msterby socken: topografi och historia

Msterby socken r belgen p mellersta Gotland, tv mil sder om Visby och en dryg mil frn vstkusten. Den utgrs idag av ett flackt jordbrukslandskap med skogspartier och ngen. KyrFornvnnen 104 (2009)

36

Maria Lingstrm
Fig. 1. Medeltida minneskors vid Grens i Msterby socken. Hr stod enligt muntlig tradition den avgrande striden mellan danskar och gutar. Foto Allan Lingstrm. Medieval memorial cross at Grens in Msterby parish, where according to oral tradition the final battle in Msterby between the Danes and the Gotland peasantry was fought.

kan r belgen centralt i socknen. Den stod klar r 1199 (Strelow 1633) och r knd fr sina vackra, stligt influerade mlningar. Ca 800 m sder om kyrkan str Grenskorset (fig. 1). Korset pminner till sin utformning mycket om det vid Korsbetningen, men har inga inskriptioner. De ristningar som kan sknjas p korsets sydsida r sekundra, och kan mjligen tolkas som rtalet 1550 (Sve 1873, s. 9). Korset restes p den medeltida grden Grens. Enligt muntlig tradition stod den avgrande striden mellan gutar och danskar just hr (Thordeman 1939, s. 22). Korset ska ven enligt muntlig tradition vara rest p en massgrav med stupade gutar. Varken vid minneskorset eller p kyrkogrden finns dock idag ngra tecken p ngon massgrav. Msterbyprojektets fokus ligger heller inte p att lokalisera en sdan, utan p att dokumentera slagfltet. Ajmunds lg centralt i Hejde setting, och var dess samlingsplats i orostider. Det var det omrde som frst skulle f mta en dansk invasionsFornvnnen 104 (2009)

styrka. Ajmunds har kallats Gotlands nyckel, eftersom den d betydande Sudertingsn flt under Ajmunds bro. I ster och vster flankerades bron av myrmarker, varav den stra utgjordes av Fjle myr. Fjle myr strckte sig fre utdikningarna i slutet av 1800-talet i sydvst-nordostlig riktning genom Msterby socken. P flera ldre kartor kan man se att myren hade tv vikar, vilket gjorde att den under 1700-talet p sitt smalaste stlle inte var mer n ca 175 m bred (fig. 2). Det gotlndska landskapet genomgick inga genomgripande frndringar under rhundradena efter medeltiden. Det var inte frrn genom myrutdikningarna som landskapsbilden frndrades dramatiskt. Man kan med viss frsiktighet anta att en karta ver Msterby frn 1753 i grova drag speglar frhllandena r 1361 vad gller exempelvis myrens utbredning. Jordmnen i det smalaste myromrdet r sand, vilket under torra somrar kan ha gjort det till en lmplig vergng

Fjle myr 1361

Fig. 2. Konceptkarta ver Msterby socken frn 1753 med 1361-relaterade platser utsatta. Kartan r ngot beskuren jmfrt med originalet. Lantmteriverket Excerpt from map of Msterby parish from 1753, showing sites related to the events of 1361.

37

ver myren. P 1753 rs konceptkarta ser man att myren tminstone vid denna tid gick att g p, eftersom ett antal stigar och mindre vgar r utritade p den. Enligt muntlig tradition var sommaren 1361 extremt varm och torr, vilket var en frdel vid en eventuell dansk vergng ver myren. Hans Nielssn Strelow (1633, s. 170) berttar i Cronica Guthilandorum bland annat att tv strider stod p Fjle myr, dagarna efter varandra. Han r drmed den frste som platsbestmmer striderna p landsbygden. Strelows verk r frfattat nstan 300 r efter de aktuella hndelserna och ska drfr tolkas med stor frsiktighet. Det r dock troligt att han hade tillgng till ldre kllor som frstrdes vid en prstgrdsbrand r 1735. Den muntliga traditionen och sgenskildring arna kring striderna i Msterby lever n idag i socknen, och pekar ut flera platser inom slagfltsomrdet. Per Arvid Sve (181177) nedteck-

nade ett antal sgner med koppling till Msterby, bland annat en om en trollkrring som stod i frbund med Valdemar. Hon satte sig under Ajmunds bro och frtrollade gutarna s att de frlorade modet. Sve fick ocks ta del av en namnfrklarande sgen som r kopplad till Grens medeltida grd, och som berttar att en man, antingen gutarnas anfrare eller en dansk riddare, blev avhuggen vid grenen. Han kom inridande p grdsplanen, och efter denna hndelse fick grden sitt namn (Thordeman 1939, s. 43 f). Namnet Grens har dock i sjlva verket snarare att gra med att grden lg vid ett vgskl. Lngs den forna myrens vstra kant lper en svag srygg i sydsydvst-nordnordostlig riktning, dr den senare delen av 1361 rs strid tycks ha sttt. sryggen brjar sder om det s kallade Ajmundsnget och strcker sig i en svag bge upp mot Grens medeltida grdslge, en strcka som fgelvgen mter drygt en kilometer. sryggen r med fastlandssvenska gon sett en blygFornvnnen 104 (2009)

38

Maria Lingstrm korset och Grens medeltida grdslge i norr och Ajmunds bro i sder, det omrde dr enligt de ldre kllorna striderna sttt. I vster och ster avgrnsades omrdet av den forna Fjle myr med omnejd. Underskningsomrdet omfattar ca 7 km2 och utgrs huvudsakligen av kermark med ett ftal hus och grdar. Ett 40-tal markgare tillfrgades, och samtliga stllde sig positiva till de slagfltsarkeologiska underskningarna. Parallellt med vrt arbete bedrev ven projektet Fjlemyr 1361 under 2006 underskningar i omrdet (Landgren et al. 2006).

sam frhjning, men br ha haft taktisk betydelse i samband med 1361 rs strider. Uppgifterna om strider i Msterby socken stds ocks av vissa fynd som gjorts i socknen, dribland rrande tre ringbrynjor, varav en frn Msterby kyrkogrd och tv frn Fjle myr (Ekdahl 1826; Hilfeling 1995 [1797 och 1799]; muntlig uppgift frn f.d. sockenbo). Brynjorna r idag frkomna. Men till fynden hr ocks bland annat tv rondelldolkar och ett antal armborstpilspetsar.

Forskningsprojektet Msterby 1361

Fram till 2006 var 1361 rs gotlndska slagflt outforskade. Vid danskarnas landstigningsplats p Gotlands vstkust gde eventuellt en mindre sammandrabbning rum, men det r inte klarlagt var landstigningen skedde, och eventuella fynd r frmodligen f p.g.a. skrmytslingens ringa storlek. I Msterby socken utfrdes r 1992 en mindre metalldetektorunderskning vid Grenskorset p uppdrag av professor Erik Nyln. Underskningen, som genomfrdes under tv halvdagar, resulterade i fyndet av en armborstpilspets samt freml frn den medeltida grden Grens (Andersson 1992). Slagfltet i Visby r sedan lnge mer eller mindre hrt exploaterat, och drmed inte mjligt att underska. Med anledning av detta outforskade kunskapsflt bildades under vinterhalvret 2005/ 2006 projektgruppen Msterby 1361. Projektets ml r att med slagfltsarkeologiska metoder, lokal frankring och den muntliga traditionen som std frska terfinna och bestmma utstrckningen av 1361 rs slagflt. Riksantikvariembetets slagfltsteam hade redan 2003 brjat lokalisera slagflt genom bland annat metalldetektorskning. De dittills underskta slagflten tillhrde framfr allt efterreformatorisk tid och var drmed fulla av blyprojektiler, en metall som r lttidentifierad genom metallskning. Slagfltsteamet sg drfr en utmaning i att delta i skandet efter 1361 rs slagflt, dr huvudsakligen handvapen och projektiler av jrn hade brukats. Det faktum att gotlndska krar r fulla av diverse jrnskrot skulle visa sig bli en utmaning fr oss alla. Under frarbetet granskades kartor, terrng och fyndplatser. Utifrn dessa uppgifter faststlldes ett underskningsomrde med GrensFornvnnen 104 (2009)

Resultat
Msterbyprojektet har genomfrt fem fltunderskningar frn september 2006 till augusti 2008, omfattande sammanlagt 25 dagar i flt. I enlighet med Agenda Kulturarvs riktlinjer om lokala gruppers deltagande i det arkeologiska arbetet stlls vid varje underskning en metalldetektor till frfogande fr markgare och medlemmar i Msterby hembygdsfrening. Under arkeologernas verinseende fr ett begrnsat antal personer hjlpa till att underska vissa ytor. Vid 2006 rs underskning lokaliserade vi ett nrstridsomrde centralt i underskningsomrdet. Att just denna plats undersktes berodde p att tidigare markgare under 1900-talets frsta hlft hade funnit bland annat en ringbrynja och projektiler dr, fynd som frblev oregistrerade och som idag r frkomna. De fynd som gjordes vid 2006 rs underskning var en lngkniv och fragment av en ringbrynja samt rustningsdelar i form av pansarlameller, sljor, ett beslag och en handsklamell. En av lamellerna r genomborrad, troligen av en spikklubba, och visar p stridernas intensitet. Nrmare Grens medeltida grdslge fann vi ocks tv troliga lameller (Lingstrm 2007; Lingstrm et al. 2007). 2006 rs fltunderskning gav ett ver frvntan gott resultat, men 2007 och 2008 rs underskningar skulle komma att innebra de verkliga genombrotten fr projektet. Fynden visar dels att den muntliga traditionen om striderna vid Fjle myr r verklighetsbaserad, dels att medeltida slagflt r mjliga att lokalisera trots vaga historiska uppgifter. P de allra sydligaste delarna av sryggen som lper vster om den forna myren fann vi 2007

Fjle myr 1361 ett omrde med armborstpilspetsar, kulor och jrnspetsar med tnge, d.v.s. delar av spikklubbor (jfr Thordeman 1939, s. 135). Hr fanns ocks en del av en ringbrynja och en mjlig pansarlamell. Fyndomrdet r belget i eller vid norra kanten av den forna myren, endast ca 200 m frn dess smalaste parti. En frttande underskning i det r 2006 lokaliserade nrstridsomrdet gav ett relativt blygsamt resultat: en jrnslja och en lamell, bda med paralleller i Korsbetningsfynden. Sydvst om detta omrde fann vi dock ytterligare en lngkniv, denna gng ett fragment, men mttmssigt identisk med lngkniven frn 2006, och i nordvst ett fragment av en huggkniv. Lngre norrut fortstter slagfltsspren i form av ytterligare rustningsdelar: pansarlameller (fig. 3) och sljor, en armborstpilspets, en mindre lansspets och en jrnspets med tnge frn en spikklubba. Fynden lngs sen tyder p en splittrad strid, med rutinerade danska/tyska elitsoldater p ena sidan och flyende stridsovana gutar p den andra. Slagfltsspren strcker sig nda upp till Grens, och ligger drmed lngs sryggen inom en strcka som fgelvgen mter ca 1 kilometer (fig. 4; Lingstrm 2008). 2008 rs underskningar utfrdes i april och augusti, och syftade till att frska avgrnsa och ytterligare utforska stridsomrdet vid myrens smalaste del. P grund av det myckna regnandet i augusti stod sd kvar p mnga krar runt det s.k. Ajmundsnget, vilket omjliggjorde metalldetektorunderskningar norr, sder och ster om nget. rets underskningar gav dock bland annat armborstpilspetsar (fig. 5), kulor, parerstngen till ett svrd (fig. 6), en spets till en spikklubba, en sporre, sljor och eventuella rustningslameller. Fynden r nnu inte konserverade och registrerade, varfr bestmningen r preliminr. Projektilomrdet vid myrens smalaste del visade sig i och med 2008 rs underskningar vara strre, med ytterligare utstrckning bde t sydvst och sder. Tydligt r nu att projektilomrdet inte bara r ett distansstridsomrde utan ven innehller tecken p nrstrid, vilket gr att vi delvis mste omtolka gutarnas agerande. Bland armborstpilspetsarna hittar vi ven spetsar till spikklubbor samt delar av ett svrd. Vi har tidigare sett danskarna som den aktiva, och

39

Fig. 3. Pansarlamellfragment med parallell i rustning 25 frn Korsbetningen. Foto Lars Winroth. Fragment of an armour plate with parallels in armour suit no. 25 from Korsbetningen, Visby.

gutarna som den mer passiva parten, men i och med nrstridsfynden tror vi att gutarna gjorde en aktiv motattack mot danskarna nr dessa frskte ta sig ver myren. Detta var stridens mest kritiska skede, och gutarna visste att slaget var frlorat om danskarna kom ver. Sedan vi i myren och bland armborstpilspetsarna hittat kulor av jrn har vi diskuterat huruvida de hr till slagfltsfynden. De frsta handeldvapnen i Europa hrrr frn 1300talets frsta hlft. De var individuellt tillverkade och hll varierande kaliber. Dessa primitiva bssor hade frutom vapenfunktionen ven en avskrckande effekt genom knallarna, lgorna och rken (Weidhagen-Hallerdt 1991, s. 93 ff). P Gotland r den frsta skriftligt dokumenterade anvndningen av eldvapen Tyska ordens invasion av n r 1398 (Westholm 2007, s. 284). Under vinterhalvret 2008/2009 kommer tv kulor och en armborstpilspets att 14C-dateras. Vi daterar armborstpilspetsen fr att frskra oss om att dateringarna stmmer. Vare sig handeldvapen anvndes i striderna eller inte s krvdes det mod att st upp mot den danska hren, men lget visade sig i det lnga loppet vara hopplst fr gutarna som var frre till antalet, stridsovana samt smre utrustade, bde vad gllde vapen och skyddsutrustning. Tv omrden och drmed ven ett hndelseFornvnnen 104 (2009)

40

Maria Lingstrm

Fig. 4. Utsnitt ur ArcPad med flygfoto som bakgrund och 1753 rs myr och stigar/mindre vgar utsatta. Samtliga 1361-fynd r markerade med stjrna. Bearbetning Lars Winroth, Modern arkeologi. Section from ArcPad, with an aerial photograph as background and the lake and paths/minor roads of 1753 set out. All finds related to 1361 from the fieldwork of 200608 are marked with stars.

frlopp frn sder till norr kan nu sknjas i Msterby. Det ena omrdet omfattar fynd frn danskarnas vergng ver myren, bde distansstridsoch nrstridsfreml. Det andra omrdet strcker sig lngs den svaga sryggen vster om myren, frn Ajmundsnget i sder till Grenskorset i
Fornvnnen 104 (2009)

norr. Detta omrde visar tecken p att isolerade nrstrider har gt rum mellan danskar och flyende gutar. Kommande rs underskningar kommer skert att frndra fyndspridningsbilden och ven vr tolkning av hur striderna frlpte. Vid Ajmunds har hittills endast mindre omr-

Fjle myr 1361

41

Fig. 5. Armborstpilspetsar funna i augusti 2008. Foto Maria Lingstrm. Crossbow bolts found in August 2008.

Fig. 6. Parerstngen till ett svrd av medeltida typ. Skadan hrrr troligen frn striden. Foto Maria Lingstrm. The cross-guard of a sword of Medieval type. The damage was possibly caused during battle.

den underskts och inga fynd kan entydigt knytas till striderna. Det r dock mycket troligt att striderna brjade hr. En rondelldolk funnen av en sommargotlnning i ett potatisland vid Ajmunds r 1994 visar att slagfltsfreml hr fortfarande vilar i jorden.

2008 rs underskningar har givit kad bredd i fyndmaterialet, inte minst genom fynden av svrdet och sporren. Sporren visar p nrvaron av beridna krigare. Kanske tillhrde den en av den danske kungens mn. Trots att stora ytor kvarstr att underska i Msterby kan vi redan
Fornvnnen 104 (2009)

42

Maria Lingstrm
Medeltidsgillet i Visby, Msterby frsamling (Svenska kyrkan), Msterby hembygdsfrening, Ragnar och Lydia Nilssons stiftelse, Sven och Britt-Marie Jakobsson, Sllskapet De Badande Wnnernas stiftelse, Sllskapet Gotlands Gille i Visby, TH it-konsult, Ulf och Kerstin Sjgren, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond och lektor emeritus ke G. Sjberg. Vi vill ocks rikta ett stort tack till de msterbybor och markgare som p olika stt engagerar sig i vrt projekt, samt till Stephen Smith fr granskning av engelska texter.

nu konstatera att slagfltsarkeologiska underskningar utgr ett mycket viktigt komplement till skriftligt kllmaterial och andra arkeologiska underskningar.

Slutord
Den bild vi fr av slaget i Msterby r att danskarna vid ett eventuellt frsta frontanfall vid Ajmunds bro frlorade bde i tid och i antal stupade/srade, varfr en taktikndring var av nden pkallad. Vid rekognoscering sterut mrkte man att myren p sitt smalaste stlle var mindre n 200 m bred, och dessutom gick att g p tack vare sommarens torka. Dag tv gjordes drfr ett kombinerat front- och flankanfall. Gutarna observerade danskarnas frsk att ta sig ver myren och gjorde en motattack fr att hindra dem. Men danskarna lyckades ta sig ver vilket avgjorde striden, eftersom Valdemars hr nu kunde strida i ppen terrng och p sina egna villkor. Mnga av fynden frn Msterby har paralleller frn massgravarna vid Korsbetningen i Visby, men kompletterar lika ofta detta material, varfr Msterbyprojektet ger oss ny kunskap om 1361 rs hndelser. 2006 och 2007 rs rapporter, och till vren 2009 ven 2008 rs rapport, finns tillgngliga p Riksantikvariembetet (RA) UV:s hemsida, http://www.arkeologiuv.se, under fliken Publikationer (Daff). Samtliga fynd frn 2006 och 2007 finns p lnsmuseet p Gotland, varav ngra i utstllningen Kalla spr modern teknik lser medeltida gta, som pgr tminstone fram till sommaren 2009. 2008 rs fynd dokumenteras och konserveras under vintern. Information om projektet finns p vr hemsida www.masterby1361.se samt p RA:s slagfltsteams hemsida, www.slagfalt.se, dr man ven kan lsa om vriga slagfltsarkeologiska projekt. Msterbyprojektet kommer att fortstta under 2009 och ren framver.

Referenser
Andersson, I., 1926. Valdemar Atterdags tg mot Gotland 1361. Fornvnnen 21. Andersson, T., 1992. Rapport gllande underskning med metalldetektor vid Grens 1:13 i Msterby socken. Riksantikvariembetet, ATA, Stockholm. von Brandt, A., 1959. Werkzeug des Historikers. Eine Einfhrung in die historischen Hilfwissenschaften. Stuttgart. Ekdahl, N.J., 1826. Anteckningar fver de forntidsmrkvrdigheter jag rkat p min gotlndska resa, ms. Riksantikvariembetet, ATA, Stockholm. Hammarhjelm, B., 1998. Gotlndsk krigshistoria. Frn gutasagan till 1814. Visby. Hilfeling, C.G.G., 1995. C.G.G. Hilfelings gotlndska resor. I. 1797 och 1799. Red. T. Gislestam. Gotlands Fornsal, Visby. Landgren, J. et al., 2006. Arkeologisk underskningsrapport ver forskningsprojektet Fjlemyr 1361. Lingstrm, M., 2008. Msterby 1361 fortsatt skande efter striden mellan gutar och danskar. Riksantikvariembetet, Avd. fr arkeologiska underskningar, UV Syd, Dokumentation av fltarbetsfasen 2008:1, arkeologisk underskning. Lund. 2007. Msterby 1361 slagfltsarkeologi i Valdemar Atterdags fotspr. Gotlndskt arkiv. Meddelanden frn Gotlands Fornvnner, Visby. Lingstrm, M. et al., 2007. Msterby 1361 gutarnas strid mot Valdemar Atterdag. Riksantikvariembetet, Avd. fr arkeologiska underskningar, UV Syd, Dokumentation av fltarbetsfasen 2007:3, arkeologisk underskning. Lund. Siltberg, T., 2002. Hundens like bonderepublikens dom ver Valdemar Atterdag i Fidedikten. Fornvnnen 97. Strelow, H.N., 1633. Cronica Guthilandorum. Den Guthilandiske Cronica. Kpenhamn. Sve, P.A., 1873. Kors p Gotland. Svenska fornminnesfreningens tidsskrift 4. Stockholm. Thordeman, B., 1939. Armour from the Battle of Wisby 1361, I. KVHAA. Stockholm. 1940. Armour from the Battle of Wisby 1361, II. KVHAA. Stockholm.

Tack
Utan bidragsgivare hade vra underskningar inte varit mjliga. Vi vill drfr rikta vrt varmaste tack till de stiftelser, freningar och privatpersoner som ger oss ekonomiskt std: Kungliga Patriotiska Sllskapet,
Fornvnnen 104 (2009)

Fjle myr 1361

1944. Invasion p Gotland 1361. Dikt och verklighet. Stockholm. Tortzen, C., 1961. Gotland 1361. Forudstningerne. Overleveringen. Kpenhamn. Weidhagen-Hallerdt, M., 1991. Med byssa och kanon. Stadsvandringar. Stockholms stadsmuseum. Stockholm. Wennersten, O.V., 1905. Frn utgrvningarna vid Valdemarskorset. Idun. Stockholm.

43

Westholm, G., 2007. Visby 1361: Invasionen. Stockholm.

Kartor
Hermelinska samlingen. Kartor ver socknar p Gotland: Msterby. U.. Signum 0409:008:066. Ej digitaliserad. Krigsarkivet. Konceptkarta ver Msterby socken 1753. Digital version. Lantmteriet.

Summary
The Danish invasion of the island of Gotland in 1361 is well-known, not least because of the Korsbetningen mass graves in Visby, and the important sources of information they constitute as to Late Medieval armour. Less known is that a small- scale battle took place between the islanders and the Danes near the small Lake Fjle in Msterby parish on central Gotland, the days prior to the battle outside the walls of Visby. Local legends, stray finds and a 17th century written source all hint about these events. The 1361 battlefields of Gotland have not previously been investigated; the one at the Danes' landing site simply because the actual spot is not known, and the battlefield in Visby because it is long gone due to later land use. A minor metal detector survey was conducted near the memorial cross of Grens in Msterby parish in 1992. It resulted in the find of a crossbow bolt, alongside finds from the Medieval farmstead Grens. According to oral tradition the Medieval cross stands on a mass grave, and the farmstead was ostensibly also the site of the final battle in Msterby. There is however no sign of a mass grave there today. With the wish to emphasize both the battlefield and the countryside as sources of knowledge on the Danish invasion, the project group Msterby 1361 was formed in 2005. The group is comprised of the battlefield archaeology team of the Swedish National Heritage Board, the local heritage association and the present author. Locating a Medieval battlefield is a challenging task, both due to the fact that projectiles in those days were made of iron and not lead, and that the fields of Gotland are full of all sorts of other iron objects. Adding a small-scale battle, with perhaps no more than 2000 participants on both sides, and a seven-kilometre wide survey area with mainly vague information about earlier finds, made the project even more challenging. Essential cornerstones in the Msterby project are battlefield archaeological knowledge, modern technological equipment and local support, as well as documentation of recorded and unrecorded archaeological finds, and last but not least considerable recognition of the local legends and oral tradition. Hitherto five field surveys have been conducted during a total of 25 days during the years 200608, and some 100 objects related to the 1361 events have been found. The finds consist of the cross-guard of a sword, short battle knives, crossbow bolts, iron and lead bullets, iron spikes from morning stars, a spur and a small spearhead, fragments of chain mail and lamellar plate armours, buckles and an armour mount. 14th century German mercenaries were equipped with both crossbows and primitive firearms, and thus we believe that the bullets might belong to the battle. Radiocarbon dating tests will be made during 2009. The finds from Msterby show many parallels to the finds from the Korsbetningen mass graves, but also often supplement them, which already at this early stage of the Msterby project demonstrates that the battlefield, as a type of archaeological site, gives new information about the Danish invasion of Gotland. As fieldwork continues, we can as yet only
Fornvnnen 104 (2009)

44

Maria Lingstrm ble, due to the extremely dry summer and the fact that the narrowest part of the lake was less than 200 m wide. An easterly enveloping movement and then a lake crossing were successful, in spite of the islanders' attempts to counter the Danes' move. The change in tactics led to an easy victory for the Danish king and his army, who were now able to fight in open terrain and under their own conditions. The Msterby project results are pioneering considering the time elapsed and the small scale of the battle. The project will continue with field surveys during 2009.

speculate on the course of events on the battlefield in Msterby. Ajmunds in the southern part of the parish is known as the Key of Gotland due its channelling topography. It was also an assembly site for western Gotland in times of unrest. Although we do not yet have any securely provenanced battlefield finds here, it is very likely that the conflict started at Ajmunds. Perhaps the battle conditions, due to the terrain and a well prepared Gotland defence, were not ideal here for the Danish king and his men, wherefore a change of tactics was necessary. A combined frontal and flank attack seemed possi-

Fornvnnen 104 (2009)