Introduktion till marxistisk filosofi Isak Gerson

Innehllsfrteckning
Tentamen i Introduktionskurs till marxistisk filosofi Isak Gerson...................................................1 Innehllsfrteckning.............................................................................................................................2 1. Det kommunistiska manifestet och bourgeoisins roll i historien I Kommunistiska Manifestet skriver Marx (och Engels) bl.a. att Bourgeoisin har spelat en hgst revolutionr roll i historienoch att Dess (bourgeoisins) undergng och proletaritets seger r lika oundvikliga. Frklara vad som menas..................................................................3 2. Den historiska materialismens grund Redogr fr och diskutera den historiska materialismens grundteser och grundbegrepp (produktionsfrhllande, produktivkraft, bas-verbyggnad)......................................................5 3. Bruksvrde, bytesvrde, mervrde och fetischvrde Vari bestr varans fetischkaraktr enligt Marx och vad betyder begreppen bruksvrde resp. bytesvrde?..................................................................................................................................8 4. Klassbegreppet och klassmedvetande Vad r en klass och vad r klassmedvetande. Vilken roll har klassmedvetandet i historien?...10 5. Marxismens roll idag Sven-Eric Liedman skriver i frordet till Marx-texterna att Marxismen r i dag fullstndigt inaktuell, Marx sjlv har mer att sga oss n p mycket lnge. Vad menar han? Anknyt till ngra av inlggen i Marxismens filosofi...................................................................................12 6. Marxistisk analys av dagens socialistiska partier Det finns flera politiska partier i Sverige som p olika stt och i olika omfattning anknyter och/eller ansluter sig till Marx och marxistiska teorier (historiematerialism, politik och ekonomi). Beskriv och analysera dessa inslag i partiprogrammen i sammanstllningen Socialistiska partier................................................................................................................14 7. Alienationsbegreppet Alienationen i det kapitalistiska samhllet har enligt Marx tminstone tre dimensioner. Redogr och diskutera..............................................................................................................17 8. Hur deterministisk r den historiska materialismen? I vilka avseenden r Marx historieteori deterministisk? Diskutera och redogr ven fr Putermans diskussion av de indeterministiska inslagen............................................................19 Disclaimer: Dokumentet r licensierat som CC0, jag avsger mig allts alla rttigheter jag kan ver dokumentet.

1. I Kommunistiska Manifestet skriver Marx (och Engels) bl.a. att Bourgeoisin har spelat en hgst revolutionr roll i historienoch att Dess (bourgeoisins) undergng och proletaritets seger r lika oundvikliga. Frklara vad som menas.
Bourgeoisins roll i historien har varit viktig fr att n den tidpunkt i historien som r (d manifestet skrevs). De flesta tolkningar av Marx skulle sga att den var oundviklig. Bara en s stark kraft som bourgeoisin och dess fabriker och pengar hade kunnat bryta ner de rigida och improduktiva maktstrukturer som kyrkan och det feodala samhllet byggt upp. Bourgeoisin skapade visserligen en vrld dr den materiella rikedomen frdelades till de rika kapitalisterna allena p bekostnad av alla de mnga arbetarna som tvingades in frn landet till staden fr att sysselstta sig med slavliknande produktivt arbete. Men det r fortfarande en progressiv skillnad frn det feodala systemet, dr de materiella rikedomarna frdelades till kungamakten. Vad bourgeoisin ocks gjorde var att den avsljade vissa illusioner som fanns i det feodala samhllet. Mnga maktpositioner som innebar bttre eller smre materiella frhllanden levde som illusioner under feodalismen, som prsterskapet och adeln. Med hjlp av bourgeoisin och kapitalismen fick dessa maktpositioner mindre makt. Men en viktigare illusion som krossades var att bourgeoisin och kapitalismen visade upp utsugningen i samhllet. Under feodalismen hade utsugningen ursktats p religisa och politiska grunder. Smrta och orttvisa var ngot som kom frn gud och inte grundade sig i mnniskors egoism. Med bourgeoisins intg, fabrikernas uppbyggnad och det nya slaveriet blev det sjlvklart och ppet att utsugningen berodde p de obarmhrtigt slitit snder de brokiga feodalband, sociala orttvisorna och att den grundade sig i det faktum att mnniskor hade s olika materiella frhllanden, ja, att mnniskor gde.
som band samman mnniskorna med deras naturliga ledare, och icke kvarlmnat ngra andra band n det nakna intresset, det knslolsa "kontakt betalning"." - Det kommunistiska Manifestet Illustration 1: "Den [Bourgeoisin] har

Varfr proletariatets seger och bourgeoisins undergng fljer av har framfr allt tv

anledningar. Frst nr feodalismen har frsvunnit i frmn fr bourgeoisin uppstr de materiella frhllanden som gr att en kommunistisk rrelse kan vxa fram, och gr en framtida kommunistisk revolution mjlig. Bourgeoisin blottande och synliggjorde lidandet och dess orsak. Samtidigt skapade bourgeoisin ett stort proletariat. De tvingade in mnniskorna till produktivt arbete under slavliknande former. De otroliga antikreativa och alienerande egenskaper som den produktiva processen har fr arbetaren kade lidandet genom att alienera mnniskan frn denne sjlv, sina nra och frn sitt artvsende. Det r en negativ frndring av den amplituden samt vetskapen om varifrn lidandet kommer som behvs fr att driva mnniskor till den sociala revolution som skulle leda till kommunismen. Ja, det r till och med s att proletariatet, som var den grupp som skulle driva den kommunistiska revolutionen, var en antites till bourgeoisin. Proletariatet existens formas i samma gonblick som bourgeoisin. Bda gruppernas existens bygger p att deras skillnader i materiella frhllanden skapar intressekonflikter. Men vad som egentligen kommer att driva historien till den kommunistiska revolutionen r enligt Marx samma faktorer som drivit fram den feodala och den borgerliga revolutionen, att det nya sttet att organisera samhllet r mer produktivt n det improduktiva gamla.

2. Redogr fr och diskutera den historiska materialismens grundteser och grundbegrepp (produktionsfrhllande, produktivkraft, bas-verbyggnad).
Det mest centrala i teorin om historisk materialism r frhllandet mellan produktionsfrhllanden och produktivkrafter. Alla samhllen och de materiella frhllanden som rder i samhllet r en produkt av hur relationen mellan produktionsfrhllanden och produktivkrafter r. All historia och alla historiska hndelser bygger p klasskamp, kamper mellan de olika klasser och grupper som uppstr i ett samhlle p grund av de materiella frutsttningarna i samhllet, det vill sga produktionsfrhllandenas och produktivkrafternas utformning och frhllande. Produktivkrafter r de medel med vilka produktionen gr till. De kan delas upp i tv delar. Den frsta delen r arbetskraften, som r de tillgngliga arbetarna och deras egenskaper. Deras styrka, kunnighet och noggrannhet r faktorer som kan bidra till den effektiva produktionen, och r drmed en del av arbetskraften. Sedan r det produktionsmedlen. Produktionsmedlen r ett lite bredare begrepp. Det innefattar de medel frutom arbetskraften som bidrar till produktionen. Det rr sig om maskiner och verktyg, men ocks om kunskap av till exempel teknisk eller matematisk natur som kan hja produktiviteten. Dit rknas ocks utrymmen och infrastruktur som ocks bidrar till produktionen. Produktionsfrhllandenas helhet kallas ocks samhllets ekonomiska struktur och samhllets reella bas. Produktionsfrhllanden r de mer immateriella faktorer som bestmmer hur produktionen gr till. De r de egendomsfrhllanden och juridiska frhllanden som finns i samhllet vi r i. gandertten r dess utformning r det mest centrala produktionsfrhllandet i det moderna borgerliga vsteuropa, men ven faktorer som arbetsrtt och konsumentrtt r en del av de frhllanden som pverkar produktionen. verbyggnaden kallas det som byggs ver den reella basen av produktionsfrhllanden. verbyggnaden bestr av en juridisk och politisk verbyggnad. Dessa r ven det samhlleliga medvetandet. Det samhlleliga medvetandet r ideologin som rder. Marx anvnder begreppet ideologi i en bredare bemrkelse n vad det brukar anvndas. Till skillnad frn vardagligt tal d ideologi innebr politiska ider och mjligtvis moraliska ider anvnder Marx begreppet ideologi fr att ven beteckna religisa ider, och ibland ven metafysiska ider.

verbyggnaden, det vill sga det samhlleliga medvetandet, konstrueras nstan uteslutande av de mnniskor den klass som gynnas av produktionsfrhllandena. I det borgerliga samhllet r det allts bourgeoisin som bestmmer ver den samhlleliga ideologin. I det feodala samhllet var det prsterskapet och de feodala herrarna som styrde ver den samhlleliga ideologin. Det r detta Marx menar med Den hrskande klassens ideologi r den hrskande ideologin. Det r ocks p s stt verbyggnaden skapas. De som fr hg materiell status av den rdande basen (produktionsfrhllandena) skapar en samhllelig ideologi fr att kunna ka och bevara sin materiella status. Ett samhlles ideologi mste drfr alltid frsts utifrn hur frhllandet mellan produktionsmedel och produktivkrafter, samt mellan olika klasser, r. Frr eller senare kommer produktivkrafterna att utvecklas s mycket att produktionsfrhllandena hamnar i motsttning till produktivkrafterna. Produktionskrafterna verkar d fjttrande fr produktionen. Nr produktionsfrhllandena r tillrckligt fjttrande kommer en social revolution att intrffa. Den sociala revolutionen omvlvs bde produktionsfrhllandena (basen) och det samhlleliga medvetandet (verbyggnaden). Eftersom basen frndras kommer oundviklingen verbyggnaden att frndras ocks. Nr det hnder byts samhllets ideologi ut, samhllet byter juridiska, politiska, religisa, konstnrliga och filosofiska former. Nr de formerna av ideologi byts kommer ocks mnniskorna att bli medvetna om de konflikter och frtryck som doldes av den frra ideologins falska medvetande. Samhllet byter alltid produktionsfrhllande av samma anledning, att de dvarande produktionsfrhllandena blivit fr gamla och stagnerat. De nya produktionsfrhllandena tar ver fr att den r s progressiv ur produktionssynpunkt. Marx talade om de asiatiska, antika, feodala och borgerliga samhllsformerna som progressiva samhllsformer, d de produktionsfrhllandena som regerade i samhllsformerna var produktivare n sina fregngare fr de produktivkrafter som fanns i samhllet vid och efter den sociala revolutionen. Varfr en social revolution sker r dock inte frklaring nog till hur den sker. I de samhllen som varit har de rdande produktionsfrhllandena skapat klasser. Med skapandet av klasser skapas ocks en konflikt som r inneboende i samhllsformen. Beroende p vilka samhllsformer som rder kan dessa vara konflikter mellan rik och fattig, fri och slav, man och kvinna, vit och mrkhyad. Nr en klass gynnas bttre av produktivkrafterna n andra

vid en social revolution tnjuter denna klassen privilegiet att skapa de nya produktionsfrhllandena (och drmed verbyggnaden) till sin egen nytta. De feodala herrarna skapade kyrkan och kungahusen. Bourgeoisin skapade den moderna gandertten och den fria marknaden. Efter hand som de hr produktionsfrhllandena har rdit och produktivkrafterna utvecklats mer och mer i former av frndrad arbetskraftsstorlek, nya landvinningar eller ny teknologi passar produktionsfrhllandena smre och smre. Det r d en av de lgre klasserna gr en social revolution. Revolutionerna kan se vldigt olika ut beroende p hur produktionsfrhllandena sg ut. I vissa delar av vrlden gjorde produktionsfrhllandena det ltt fr feodala herrar att garantera sin makt oberoende av frndringar i produktivkrafter. Ofta i form av hga skatter som gick direkt i herrarnas fickor fr att sedan distribueras som mutor, men ocks ofta i form av armer. Det senare fallet kan man se i den franska revolutionen, d infrandet av en borgerlig ideologi (under parollen frihet, jmlikhet, broderskap) krvde ett blodigt slag mellan de gamla feodala herrarna och den nya borgarklassen. I andra delar av vrlden krvde den borgerliga revolutionen blott det oundvikliga, att de borgerliga herrarna var mycket mer produktiva n de feodala herrarna och kunde tillskanska sig makten och byta samhllsform den vgen.

Illustration 2: Franska revolutionen, en kamp fr frihet och rttigheter, eller en kamp fr frihet och rttigheter fr bourgeoisin?

Denna historieutveckling krver dock att det finns ett antagonistiskt frhllande mellan klasser i samhllet, dvs. minst tv klasser som nskar olika produktionsfrhllanden i samhllet och drfr rkar i konflikt med varandra. Fram till det borgerliga samhllet har detta funnits. I det borgerliga samhllet blev det antagonistiska frhllandet som tydligast nr hela samhllet delades upp i bourgeoisi och proletariat. Men nr den kommunistiska revolutionen i det borgerliga samhllet r klart kommer samhllet bli klasslst. Eftersom samhllet r klasslst kommer inte detta antagonistiska frhllande att finnas. Man kan bde se det som att den historiematerialistiska historien slutar. Det dialektiska sttet att beskriva historien blir inaktuellt, d samhllsformen inte byts ut lngre. Men man kan ocks se det som Marx gjorde, att det r med den kommunistiska samhllsformen som historien faktiskt brjar.

3. Vari bestr varans fetischkaraktr enligt Marx och vad betyder begreppen bruksvrde resp. bytesvrde?
Bruksvrde r en term fr en varas vrde vid anvndning. Bruksvrdet mts lttast genom att se hur vl en vara tillfredsstller mnskliga behov. Ett brd som mttar vl och smakar gott har ett hgre bruksvrde n ett brd som inte mttar och smakar ckligt. Bruksvrdet r ett mtt som inte beror p den enskilda betraktaren, utan snarare ett naturligt vrde som bestr. Det r vid anvndningen av en vara som sjlv bruksvrdet realiseras, men vrdet r ur ekonomiskt perspektiv vrt att tala om innan dess nd. Det r i bruksvrde man br mta ett samhlles rikedom. Bytesvrdet r ett mtt p vad som krvts fr att skapa en vara. Om en person lagt ner sex timmar p att skapa en vara A och en annan person lagt ner sju timmar p att skapa en vara B har vara B ett hgre bytesvrde. Likas har vara B ett hgre bytesvrde om vara B krvs sex timmars arbete och en maskin att skapa. ven om kostnader fr maskiner, mark, lokaler och liknande rknas in nr man rknar ut bytesvrdet kan inte dessa ickemnskliga ting tillfra till det faktiska vrdet p en vara. Det r bara mnsklig arbetskraft som kan tillfra vrde. Om ett objekt har bytesvrde har det bruksvrde, men inte tvrtom. Det r fullt tnkbart att en artefakt har bruksvrde men inte ett bytesvrde, den r d inte en vara. P den kapitalistiska marknaden har allt bytesvrde, d allt r varor. Man skapar bara varor med bytesvrde. Varans fetischkaraktr bygger p att det finns ett vrde i varan som r orelaterat till varans materiella existens. Det r varken kopplat till materialet det r gjort av eller dess praktiska bruksegenskaper. Snarare har varan ett vrde av att vara en vara. Ett vrde som inte finns nr varan r en artefakt utan bytesvrde. Det r dock tveksamt att ens sga att det finns ett vrde i varan. Vrdet r inte en intrisikal egenskap i varan, utan snarare en socialt konstruerad egenskap som inte existerar utanfr sitt sammanhang. Precis som vissa religioner hvdar att vissa objekt kan ha egenskaper av gudomlighet, som bara verkar vara en social konstruerad egenskap men nd hvdas ligga i objektet man hnvisar till som gudomligt, ligger varans fetischkaraktr hos varan, ven om den r helt orelaterad till varan, genom att bara finnas som socialt konstruerad egenskap.

Det hr vrdet som man tillskriver varor specifikt leder till en objektifiering av vrde. Vanligtvis r det vi sjlva som bedmer vad vi vrderar, men varans fetischvrde gr att vi verlter vr vrdeuppfattning till objekt. Istllet fr att vrdera artefakter efter deras relation till oss och vra behov vrderar vi artefakter efter deras vrde som varor p en marknad. Objektifieringen av vrdet hos artefakter till varuvrde leder ocks till en skev bild av hur marknaden fungerar. Nr ickevaru-artefakter produceras uppfattar vi dem som resultat av att en mnniska lagt sin tid p att arbeta in ett vrde i ett rmaterial. Drfr vrderar vi ocks en ickevaru-artefakt efter den mnskliga arbetsprocessen och rmaterialet (en hemmagjord smrkniv fr sitt bytesvrde av att en mnniska lagt tid p att tlja till sitt tr). Men en varas vrde kommer frn hur varans fetischvrde r i sitt socialt konstruerade sammanhang, i sin marknad. Relationen mellan bruksvrde och bytesvrde skapar ett ypperligt tillflle fr kapitalisten att tjna pengar. Kapitalisten kper in arbetskraft som en vara fr det bruksvrde arbetskraften har, lter arbetaren arbeta fr en bruksvrdesln, trots att arbetaren skapar produkter som r vrda mycket mer. Vi kan t.ex. tnka oss att varorna som en arbetare skapar p en dag har ett bytesvrde p 120 kronor. Det kostar 20 kronor fr maskiner och rmaterial. Drmed har arbetaren producerat vrde fr 100 kronor. Trots detta fr arbetaren bara sitt bruksvrde i ln. Bruksvrdet r hur lite pengar arbetaren kan leva p p en dag, och nd jobba fr kapitalisten. Vi kan tnka oss att det r 40 kronor om dagen. D tjnar kapitalisten mellanskillnaden mervrdet 60 kronor. Det gr att illustrera med en text av August Strindberg:
- Vad sa ni till mannen dr borta? - Jag sa, att han skulle arbeta fortare. - Vilken rtt har ni att befalla ver honom? - Jag betalar honom fr det. - Hur mycket betalar ni honom fr det? - 10 kronor om dagen. - Varifrn fr ni pengarna att betala honom med? - Jag sljer sten. - Vem hugger stenen som ni sljer? - Det gr han. - Hur mycket hugger han om dagen? - h, han hugger en hel del sten p en dag. - Hur mycke fr ni fr det? - Ungefr 50 kronor. - Men d r det ju han som betalar er 40 kronor fr att ni gr omkring och befaller honom att arbeta fortare. - Ja, men jag ger ju verktygen och maskinerna. - Hur blev ni gare av dem d? - Jag slde huggen sten och fick in s mycket pengar p den att jag kunde kpa in verktyg och maskiner. - Vem hade huggit den stenen? - Tig, dumbom!

4. Vad r en klass och vad r klassmedvetande. Vilken roll har klassmedvetandet i historien?
Definitionen av en klass varierar rtt mycket beroende p vilken text man lser. Problemet med att vlja ut vilken definition som r bst (i avseende p klarhet, snvhet och vidhet) r att vissa definitioner r mer koherenta med marxistisk teori, men det r ofta de teorierna som r svrare att tillmpa mer allmngiltigt, srskilt i dagens samhlle. Jag sjlv fredrar definitionen som ges i Louis Bonapartes 18:e Brumaire. Dr definieras klasser p ett stt som r vldigt koherent med Marx' historiska materialism. Klasserna dr definieras utifrn sina intressen gentemot andra klassen. Om en strre grupp mnniskor har gemensamma drag i sina levnadsstt, bildning och intressen som skiljer sig frn andra grupper med ngorlunda snarlika levnadsstt, bildning och intressen bildar de klasser. Klasserna definieras allts utifrn sin konkurrens med varandra. Klassmedvetandet har en vldigt viktig roll i vilken riktning historien rr sig. Man kan se det som att samhllets ideologiska verbyggnad (den hrskande ideologin) r skapad fr att dlja frtrycket och utsugningen som sker i klasskonflikter. I det feodala samhllet skapade prsterskapet och adeln (de klasser som frfogade ver produktionsmedlen) en samhllsideologi ett falskt medvetande - som dolde frtrycket och utsugningen mellan de feodala herrarna (prsterskapet och adeln) och befolkningen genom att skylla p religion, de och liknande teman. I Indien kan man se hur kastsystemet fyllt samma roll. De feodala herrarna har skapat ett religist system som rttfrdigar ett strukturellt frtryck mellan herrarna och de lgre kasten. Det fungerade s till den milda grad att de kastlsas falska medvetande gjorde att de knde sig tvingade att bli maximalt utsugna och frtryckta av samhllet. Dr ser man essensen av det falska medvetandet. Det r den del av samhllets verbyggnaden som r till fr att gra de utnyttjade klasserna njda med produktionsfrhllandena och utsugningen. Det falska medvetandet gynnar sledes alltid de utnyttjande och utsugande klasserna. D r frgan, finns det ngot falskt medvetande i dagens Sverige?

Jag skulle definitivt sga det. I dagens Sverige har vi vad Lenin kallar trade-unionistiskt medvetande. Den vnsterrrelse som finns i Sverige, under ledning av Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) r en rrelse som bara handlar om att hja lnerna fr arbetare och frbttra tryggheten och arbetstiderna. Kort sagt sysslar socialdemokratin med att, som Marx skulle sga, ge mer ln till slavarna.

Marx sjlv menar att all ideologi tjnar en viss klass intressen (tills klasser frsvinner i det kommunistiska samhllet) Socialdemokratin intressen ligger i dels fackfreningarsledarnas (som sjlvklart vill sp p fackfreningsmedvetandet fr att behlla sina jobb) och dels i kapitalisternas intressen. De ligger i kapitalisternas intressen fr att ju hgre materiell status arbetarna har, desto mer kommer de att nja sig med de maktfrhllanden som rder mellan arbetarna och kapitalisterna. Att ge mer pengar till slavarna r ett effektivt stt att hlla social revolution borta, och drmed Illustration 3: Dagens arbetarrrelse vill ge "mer pengar behlla makten ver, och kunna diktera villkoren fr arbetarna. Socialdemokraternas ideologi har lett till en vidrig kompromiss, dr arbetarnas makt fortfarande r reducerad till noll.

till slavarna". r socialdemokratin det nya falska medvetandet?

5. Sven-Eric Liedman skriver i frordet till Marx-texterna att Marxismen r i dag fullstndigt inaktuell, Marx sjlv har mer att sga oss n p mycket lnge. Vad menar han? Anknyt till ngra av inlggen i Marxismens filosofi.
Marxismen s som den sg ut p Marx tid och en god tid framt r inaktuell fr att den r s inkorrekt. Marx frutspdda kommunistiska revolution skedde aldrig, och drmed fll en otroligt stor del av det han hade frklarat med sin historiskfilosofiska teori, som var en vsentlig och genomgende del av hela hans teori. Peter Singer formulerar det shr: Nevertheless, the fate of Marx's predictions is not a ground for disregarding his ideas as a whole, any more than the fact that Jesus thought the second coming would take place in the lifetime of those he addressed is a reason for taking no further need of Christianity. Such errors merely show that those who made them are fallible.1 Kanske stmmer fortfarande Marx' teorier, men inte hans frklaringar. Marx sg det borgerliga samhllet som ett samhlle dr frhllandet mellan bourgeoisi och proletariat var det mellan tes och antites. Syntesen var den kommunistiska, konfliktfria mnniskan, dr varje individ har samma intressen. Kanske br man, med Hegeliansk dialektik applicerad p Marxistisk materialism, se det borgerlig politik i sig som tesen, kommunistiska politik som antitesen och drmed den socialliberala politik som socialdemokratin i Sverige fr som en syntes. De samhllen som varit socialistiska som Liedman i efterordet till Marxismens filosofi efter 19782 tar upp har ofta gtt i den utvecklingen. Frn ett starkt borgerligt samhlle eller en dlig korporativistisk kompromiss mellan ett borgerligt och ett feodalt samhlle, till en kommunistisk stat, till en socialliberal stat som mer och mer ter snuddar vid en nationell och global liberal marknad. En vldigt dlig syntes, skulle bde jag och Marx sga, d syntesens fokus ligger p levnadsstandard och inte makt och frtryckande strukturer, men den frgan verlmnar jag till del sex av uppsatsen. Ett annat problem r det Ingvar Johansson tar upp i slutdelen av sin bidrag Marxismens filosofi, planekonomi och individualism3. I princip alla lnder som frsk applicera
1 Marx A Very Short Introduction, Singer, P., Oxford University Press, Oxford (1980), sida 88. 2 Marxismens filosofi Apropos ett jubileum, Arvidsson, S. (red.), Symposion, Stockholm (2007), sida 69. 3 Marxismens filosofi Apropos ett jubileum, Arvidsson, S. (red.), Symposion, Stockholm (2007), sida 94-104.

marxistisk ekonomi i sitt styrelsestt har gjort det genom att infra och med vld upprtthlla en planekonomi. Ett den ptvingade planekonomin r det stt p vilket produktionen br ske enligt ett marxistiskt frhllningsstt r dock ett problematiskt felslut, som Marx sjlv inte br hllas ansvarig. Det av staten ptvingade planekonomiska arbetet str fr samma frtryck som det marknadsekonomiska arbetet. Skillnaderna r tv. Fr det frsta r den tvingande faktorn inte att utan pengar hungra ihjl, utan tvnget kommer direkt och uttalat frn staten. Paradoxalt nog hade Marx troligen sagt att precis som frndringen frn det feodala samhllet till det borgerliga samhllet gjorde frtrycket och utsugandet uppenbart, gr ocks bytet till planekonomi ekonomins och drmed arbetets frtryck uppenbart. Fr det andra r frtrycket olikt frdelat. I diskussionen till talet sger Ingvar Johansson: John Roemer var en amerikansk ekonom som tillmpade utsugningsbegreppet p planekonomierna. I planekonomierna utfrdes ju ocks merarbete, och vem var det som tog hand om denna merarbetestid som enligt Marx analys i Kapitalet gr till borgerligheten eller kapitalisten under kapitalismen? Och stycket har en uppenbar pong. Hela arbetssystem finns kvar, ven om marknaden mobiliserats om. Det finns inget inbyggt svar p frgan i planekonomin, men vad historien berttat r att mervrdet stals av systemens ledare och byrkrater. I planekonomier finns kapitalismen kvar i allra hgsta grad. Frfogandet ver produktionsmedel (som r att likstlla med kapital i planekonomin) tillhrde ledarna och byrkraterna. Med det i bakhuvudet mste man ha full frstelse fr att Marx i slutet av sitt liv sa det beryktade citatet r det ngot jag vet s r det att marxist r jag inte! 4. Idag lses Marx' teori genom eftermarxiska marxister, som Lenin och Mao. Idag frstr man marxistisk praktik genom att se p Sovjetunionen, Kina, Nordkorea och Kuba. Fr att verkligen lsa Marx mste vi lsa Marx genom Marx.
Illustration 4: Ung Vnsters kampanj "Vill ni ha det som i Sovjet?". Marxister br sga "nej!".

4 Karl Marx Texter i urval, Liedman, S. Och Linnel, B., Ordfront, Stockholm (2003)

6. Det finns flera politiska partier i Sverige som p olika stt och i olika omfattning anknyter och/eller ansluter sig till Marx och marxistiska teorier (historiematerialism, politik och ekonomi). Beskriv och analysera dessa inslag i partiprogrammen i sammanstllningen Socialistiska partier.
Vad man rent genomgende kan kritisera r synen p borgerlig ideologi i programmen. I alla partiprogram utom det frn Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) och det vldigt substanslsa programmet frn Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) hyllas klassiskt borgerliga vrden. I Socialdemokratiska Arbetarpartiets partiprogram kritiseras borgerlig ideologi inte verhuvudtaget. Snarare kritiserar man marxistisk ideologi och ideologi hrrrande frn stater som kallat sig kommunistiska samtidigt som man frsvarar typiskt borgerliga vrden genom att frsvara en starkt demokratisk reformistisk linje. Man kan frga sig om de ens insett hur arbetarnas frtryck och det falska medvetandet pverkar rstandet. Vnsterpartiet (V) talar om att Demokratin och friheten mste stndigt frsvaras, terervras och utvas, vilket r ett explicit frsvar fr den borgerliga ideologin. I det efterfljande stycket talar man om ett frsvar fr de mnskliga rttigheterna. Som marxist br man inse att de rttigheter man talar om i ett samhlle r skapade av den styrande klassen, och r till fr att tjna den styrande klassens intressen. Ser man t.ex. p FN:s deklaration fr mnskliga rttigheter5 nmns rttigheten till frihet tidigt (artikel 3). Man har rtt till ett ostrt privatliv (artikel 12). Det r ngot som krititiserats i mnga mer samtida marxistiska rrelser, d rtten till ett ostrt privatliv mjliggr fr orttvisor att bildas i hemmen. Srskilt den feministiska rrelsen, som anvnt slagordet Det privata r politiskt6. P senare tid har det ven hvdats att sjlva uppdelningen mellan privat och offentligt r borgerlig7. Rtten till privategendom skyddas (Artikel 17), rtten till immateriel egendom skyddas (artikel 27(2)) och rtten till arbete skyddas (Artikel 23(1)). En sann kritiker av den borgerliga ideologin fr svrt att frsvara mnskliga rttigheter.
5 Universal declaration of human rights, United Nations, http://www.un.org/en/documents/udhr/ 6 Feministiska teorier om makt och kn, Per Herngren (1991), http://ickevald.net/perherngren/feministiska_teorier.htm#_Toc66266546 7 Hur kortbyxor ger rum, Rasmus Fleischer (2010), http://copyriot.se/2010/06/03/hur-kortbyxor-ager-rum/

V ska dock nd tas i frsvar, d de ven inkluderar ett stycke med kritik mot hur uppfostran, utbildning, lagstiftning och massmedia strker den borgerliga ideologin. Meningen Ett samhlles dominerande ider bestms av de rdande maktfrhllandena r en nstan direkt omskrivning av iderna hos den hrskande klassen r i varje tid de hrskande iderna, det vill sga den klass som r den styrande kraften i samhllet rent materiellt, r samtidigt samhllets styrande intellektuella kraft8. ven Kommunistiska Partiet (K) frsvarar demokrati, samtidigt som de frsvarar nationellt sjlvbestmmande. Det kanske r lngt draget, men jag anser mig se en parallell mellan tankar kring ett starkt nationellt sjlvbestmmande och en nationalism som bygger p konflikttnkande. Det banar vg fr globala klasskonflikter. Jag skulle ocks vilja kritisera tv feltolkningar jag sttt p av den marxistiska filosofin i partiprogrammen. SAP skriver i sitt program att Socialdemokratin lmnade tidigt denna destro [Historiematerialismen]; framtiden r inte desbunden, den bestms av mnniskorna sjlva.. SAP verkar gra en klassisk halmdocka av kritik mot deterministiska teorier. De utmlar historiematerialismen som en fatalistisk teori, och inte deterministisk teori. Senare ger de ocks uttryck fr att eftersom historiematerialismen r fatalistiskt, s innebr den ven att historiens gng kommer att ptvingas mnniskorna. Det r ett grovt missfrstnd enligt mig. Historiematerialismen frespr att det kommer att finnas en samhllelig vilja till social revolution. Det kommunistiska samhllet kommer inte att bli fr att det r desbundet, utan fr att det stora proletariatet vill det. Bde K och SKP menar att den centrala principen i marxismen r av var och en efter frmga t var och en efter behov. Jag menar att om man har materiell jmlikhet som hgsta ml r man inte marxist. Marxismen kretsar kring kritik mot lnearbete och privategendom, men att vissa mnniskor har mer n andra r ingen stor del i den marxistiska ideologin. Snarare menade Marx att det troligen var s det skulle komma att se ut i det marxistiska samhllet. Men det skulle vara en konsekvens och inte ett villkor. SAC dremot, tar bara upp ett gemensamt gande av produktionsmedlen, inte en jmlik distribution av produktionen. Jag tycker ocks att SACs kritik mot lnearbetarrrelsen r vldigt vsentlig frga, srskilt av de skl jag tog upp i slutet av del fyra i den hr texten, fackfreningsmedvetandet och
8 Den tyska ideologin, Marx, K. (1846)

Marx kritik mot lnerrelser. SAC brjar med att kritisera rena facksammanslutningar fr att de arbetar begrnsat och kortsiktigt. De kritiserar sedan auktoritra socialister verhuvudtaget fr att de arbetar p ett auktoritrt och toppstyrt stt. De auktoritra revolutionrerna kritiseras fr att de i regel vill infra en styrande elit, en ledare fr proletariatet. Varfr den kritiken r s viktig har jag utvecklat i min text om planekonomin i del fem i den hr texten.

Illustration 5: Valen idag handlar till stor del om vilket parti som kan skapa mest lnearbeten. Att inte ha ett arbete likstlls ofta med ett socialt utanfrskap, av bde moderater och socialdemokrater.

verhuvudtaget tycker jag att det r viktigt fr ett marxistiskt parti att kritisera lnearbetarrrelsen. Proletrens frigrelse ligger inte i hgre ln, den ligger i lnearbetets frsvinnande. Dr har Miljpartiet (MP) spelat en strre ln n de klassiska riksdagsrepresenterade vnsterpartierna som istllet fr att kritisera de lga lnerna kritiserar de lnga arbetstiderna. De senaste allmna valet har varit en kamp mellan blocken om att skapa flest lnearbeten. Miljpartiet dremot, driver snkt norm fr arbetstid9.

9 Kortare arbetstid en livskvalitetsreform, Miljpartiet http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=126816

7. Alienationen i det kapitalistiska samhllet har enligt Marx tminstone tre dimensioner. Redogr och diskutera.
Alienationen som det borgerliga samhllet skapar sker i arbetaren frn sig sjlv (frn sitt artvsende), frn materialet han producerar, frn produktionsprocessen i sig, och i dennes relation till andra mnniskor. All alienation innebr att arbetaren alienerar sig frn sig sjlv. Alienationen frn sig sjlv sker fr att mnniskan r kreativ till sin natur, men tvingas till produktivt arbete. Det produktiva arbetet tvingar att arbetaren att producera genom en produktionsprocess denne egentligen inte vill syssla med. Genom att arbetaren tvingas att delta i en produktionsprocess denne inte vill syssla med begrnsas inte bara arbetarens kreativitet, utan dessutom innebr produktionsarbetet ocks att arbetaren tvingas att g emot sitt artvsende. Denne tvingas att agera p ett stt som egentligen inte tillhr dess person eller dess art. P s stt blir arbetaren frmmande fr sig sjlv. Man kan tro att arbetaren sysslar med betalt arbete kan denne likvl finna det underhllande och kanske till och med kreativt. Man kan kanske tnka sig en arbetare som hade funnit det kul att st vid ett rullande band, men
Illustration 6: Bilden r frn den samtida marxisten Fredrik Edin, som freslr att man ska utvidga lagen mot sexkp till att innefatta allt lnearbete, d lnearbete generellt har exakt samma problem som prostitution.

problemet r att arbetaren gr det med pengar som motivation. Nr man skapar eller frfinar en vara med pengar som motivation r man utan tvekan alienerad frn sin arbetsprocess och drmed sin kreativitet.

En arbetare som hellre hade arbetat n att ha ltit bli att arbeta fr samma inkomst kan omjligtvis ses som en arbetare, utan snarare ngon som fr betalt fr sin fritidssyssla. Och en arbetare som hellre skippar arbetet n att arbeta om inte lnen skiljde kan knappast sgas arbeta fr den kreativa processen eller njet, d han hade blivit lyckligare av att lta bli att arbeta.

Arbetaren r ocks alienerad frn sin arbetsprocess i form av de aktiva handlingar arbetsprocessen innebr och materialet som arbetet syftar till. Arbetaren r allts alienerad frn sina egna aktiva handlingar och de ting som r objekt fr arbetarens aktiva handlingar. Arbetsprocessen som arbetaren tvingas till r vanligen vldigt repetativ och drfr vldigt antikreativ. Lnen som arbetaren fr beror sllan verhuvudtaget p dennes anvnda kreativitet, utan nstan enbart hur mnga gnger han repeterat en enformig arbetsprocess eller vilken tid han arbetat. Arbetaren lgger hela sin produktiva process p en eller flera varor. Dessa varor ger han inte, han har inte kpt dem och han kommer inte att f ta del av vinsten de sljs fr. Arbetaren har allts inget annat intresse eller band till varan n det han blir tvingad till av sin arbetsgivare. Varan blir drmed ngot yttre fr arbetaren. Det r ngot han tar avstnd frn och helst inte hanterar. Det blir en brda fr honom. Att arbetaren tvingas hantera och frfina eller producera varan som r yttre fr honom och som han avskyr r ytterligare ett skl till att arbetarens kreativitet frstrs. ven produktionen r ngot yttre och alienerat fr arbetaren. Arbetaren har inget samband med produktionen, dess bestndsdelar eller eventuella inkp och vinster som produktionen genererar eller krver. Maskinerna, materialen och iderna skapas av andra mnniskor. Arbetarens uppgift r att efter order hantera och frfina de material som ges honom p de stt han blir lrd. Arbetaren r drfr alienerad frn bde varan hans arbete kretsar kring och den produktiva process som hans arbetsuppgifter innefattar. Till sist r arbetaren alienerad frn andra mnniskor. P en kapitalistisk marknad r interaktion mellan mnniskor sllan social, utan kretsar kring att tjna pengar, tjna arbetskraft eller tjna makt ver produktionsmedel. D reduceras mnniskor till att bli instrumentella vrden i varandras gon. Det r ocks en stark konkurrens och antagonism mellan individer i ett kapitalistiskt samhlle. Genom den fria arbetsmarknaden tvlar arbetare om vem som kan producera effektivast fr att kunna tjna sin ln. P den fria marknaden tvlar man om att kunna konsumera varor fr ett billigt pris.

8. I vilka avseenden r Marx historieteori deterministisk? Diskutera och redogr ven fr Putermans diskussion av de indeterministiska inslagen.
Det starkaste och mest uppenbara temat i Marx historiematerialistiska teori r hans mening att samhllet frr eller senare kommer att bli kommunistiskt. Att han menar att en kommunistisk revolution r oundviklig r inte bara deterministisk, den r fatalistisk. Jag terkommer till Marx tankar om den kommunistiska revolutionen senare. Marx historieteori beskriver redan frn brjan att allt som hnder i historien r en direkt konsekvens av vad som hnder med makten ver produktionsmedlen. Han menar att alla historiska hndelser har sin orsak i hur det antagonistiska frhllandet mellan klasser r beskaffat och hur frdelningen av produktivkrafterna (och drmed ven frdelningen av produktionen) r. Han menar ocks att p grund av att alla historiska hndelser har sin grund i makten ver produktionsmedlen kommer historien med ndvndighet att se ut p ett visst stt. Han menar att samhllet kommer att vxla mellan ett par olika samhllsformer, dr de flesta samhllsformer redan skett. Dessa vxlingar mellan samhllsformer r ocks starkt determinerade. Nr ett samhlle byter form (nr social revolution intrder) och vilken samhllsform som antas beror p och endast p nr det r produktivt fr samhllet att byta och vad det r produktivt fr samhllet att byta till. Om man lser den relevans som samhllet har fr individens liv verkar det ocks determinerat redan frn brjan hur historien ska g. Det r samhllet och naturen som bestmmer hur mnniskor tnker och agerar (genom det samhlleliga medvetandet och verbyggnaden i samhllet). Eftersom det r den samhlleliga ideologin som styr br det ocks frhlla sig s att det r inbyggt i samhllsformen hur lnge den rcker. Nr den borgerliga samhllsformen intrtt br det allts uttryckligen varit s att det redan d varit determinerat hur hg produktionsgrad samhllet haft under borgerligt styre, hur stora och snabba frndringar som skett i produktivkrafterna, och drmed ocks nr nsta revolution intrffar. I brevet till Otetjestvennyje Zapski som Puterman tar upp i Den historiska materialismens

inre motsttningar argumenterar Marx fr en annan sikt n den teori om samhllsformernas utveckling och vxlingar. Han uttrycker tron p mjligheten att Ryssland kan hoppa ver den borgerliga samhllsformen, och g direkt frn den feodala samhllsformen till den kommunistiska samhllsformen. Om vi antar att det r mjligt motsger det fortfarande inte att Marx teori skulle vara deterministisk. Dremot sger det att Marx teori r fr simpelt uttryckt. Liksom vi kan anta att en social revolution inte innebr samma effekter fr alla (en fattig mnniska i ett feodalt samhlle kan se sin fattiga granne bli en rik borgare under den borgerliga revolutionen), kan vi ocks anta att olika lnder med olika frutsttningar upplever olika utvecklingar. Det kan vara lika determinerat att Frankrike skulle utvecklas frn ett feodalt samhlle till ett borgerligt samhlle till ett kommunistiskt samhlle som att Ryssland skulle utvecklas frn ett feodalt samhlle till ett kommunistiskt samhlle. Ja, ska vi vara helt konsekventa mste vi d ocks anta att ett land under extremfall kan utvecklas frn ett borgerligt samhlle till ett antikt samhlle till ett kommunistiskt samhlle. Det enda som krvs r att revolutionen sker fr att det finns en ny mycket mer produktiv samhllsform, och att revolutionen sker vid det determinerade tillfllet, nr det r precis s produktivt att samhllet enligt Marx teori br byta form.