Ume Universitet Filosofiska institutionen Filosofiskt skrivande (7.

5 hp) 11-05-03 Frfattare: Isak Gerson Handledare: Lars Samuelsson

r en moralisk positiv srbehandling av mnniskor berttigad?

Innehllsfrteckning
I. Inledning.......................................................................................................................................2 II. Utredningen.................................................................................................................................4 1. Varfr br alla djur vara moraliskt jmlika?...........................................................................4 1.1 Icke-mnskliga djur knner ocks!...................................................................................4 1.2 Det icke-empatiska ddandet...........................................................................................6 1.3 Frsiktighetsprincipen......................................................................................................7 2. Argumenten fr att ge mnniskor strre moralisk hnsyn......................................................8 2.1 En frga om utveckling och domination..........................................................................9 2.2 En frga om smrtkapacitet............................................................................................11 2.3 Kontraktet mellan mnniskor.........................................................................................12 III. Slutsats.....................................................................................................................................14 IV. Referenslista.............................................................................................................................15

I. Inledning
Med utgngspunkt i diskussionen om lika moralisk hnsyn mellan mnniskor och individer av andra arter som Peter Singer tar upp i bckerna Applied Ethics (1986) och Animal Liberation (1975) samt de texter som kritiserar hans resonemang ska jag diskutera huruvida det finns en hllbar normativ motivering fr varfr andra arters varelser har en lgre eller obefintlig status. Jag kommer att utg frn att de djur vi har skl att tro att de har den mngden medvetande att de kan frnimma knslor eller bra nskningar r de vi br tillmta moraliskt vrde. Tesen jag kommer att driva r att det inte finns ngon moraliskt relevant anledning att positivt srbehandla just mnniskor framfr dessa andra djur. Jag kommer att diskutera huruvida det finns ngon egenskap som har en sdan moralisk relevans att den kan ge fog fr att positivt srbehandla just mnniskor och alla mnniskor framfr knnande varelser tillhrande andra arter. Att inte srbehandla en varelse framfr en annan r fr mig att bemta de tv varelserna med lika moralisk hnsyn. Fr en utilitarist kan det vara att ge bda varelserna samma hnsyn vid nyttokalkyler. Fr en deontolog kan det vara att applicera samma regler fr handlingar av och gentemot mnniskor som av och gentemot djur. Jag ser inte lika moralisk hnsyn handlar om att behandla alla lika. Rtten till abort r ett exempel p en rttighet vi bara kan ge till individer med livmdrar. Vi anser nd inte att vi diskriminerar

individer utan livmdrar nr vi garanterar rtten. P samma stt kan vi ibland behva srbehandla individer med exempelvis vingar eller sjlvmedvetande. Den typen av speciesism som bygger p att artgrnsen i sig r en moraliskt relevant skillnad att srbehandla vissa djur enbart fr att de tillhr samma art r dels vldigt svr att diskutera, dels d den r otroligt svrmotiverad enligt de flesta strre moraliska teorier, och dels fr att det intressanta som finns att diskutera i arttillhrighetens moraliska relevans gr att diskutera i form av en egenskap bland andra. Jag kommer att ta upp tre argument fr att bemta icke-mnskliga djur med stort eller jmlikt moraliskt vrde, fr att sedan ta upp tre argument fr att djur inte br bemtas med moralisk hnsyn eller med lgre moralisk hnsyn fr att kunna visa att de r ohllbara. Om jag lyckas visa att djur br bemtas med lika stor moralisk hnsyn samt att det inte finns ngot skl att bemta djur med lgre moraliskt vrde anser jag mig ha ett tillrckligt argument fr moralisk jmlikhet. Uppsatsen igenom kommer jag att anvnda begreppet icke-mnskliga djur nr jag jmfr mnniskor med andra djur n mnniskor. De fall dr jag talar om djur, talar jag om alla knnande djur.

II. Utredningen

1. Varfr br alla djur vara moraliskt jmlika?

Jag kommer att inleda med att ta upp tre argument fr att andra djur frtjnar att bemtas med samma moraliska hnsyn som mnniskor. Jag kommer att ta upp argumentet att vi br bemta ickemnskliga djur med samma moraliska hnsyn som mnniskor fr att de knner vlbefinnande och smrta, att vi br bemta icke-mnskliga djur med samma moraliska hnsyn fr att vr empati gr det intuitivt rimligt och att vi br bemta icke-mnskliga djur med samma moraliska hnsyn fr att vi br anvnda en frsiktighetsprincip nr vi diskuterar vrt moraliska frhllningsstt till ickemnskliga djur.

1.1 Icke-mnskliga djur knner ocks!

Vi har vldigt goda skl att tro att individer tillhrande andra arter - precis som vi - knner vlbefinnande och smrta. Vldigt mnga moralteorier handlar tminstone delvis om att ka vlbefinnandet och/eller minska smrtan. Om denna teori sedan r en ren utilitarism, en Kantiansk deontologi eller en kontraktsetori som sker se till att mnniskor skapar en moral som alla i samhllet tjnar p - spelar mindre roll, s lnge som teorin accepterar att ven om vlbefinnandet och smrtan spelar en vldigt liten roll, s r vlbefinnande ngot gott, och smrta ngot ont. Jag ska brja med att frsvara att knnande icke-mnskliga djur knner vlbefinnande och smrta, vilket kan vara en omdiskuterad tes i sig. Jag kommer att ta upp tre tyngre argument fr att ickemnskliga djur knner vlbefinnande och smrta, tv analogiargument dr ett handlar om beteende och ett handlar om fysiologi, och ett behovsargument. Icke-mnskliga djur har smrtbeteenden och beteenden vid vlbehag som r vldigt lika vra egna. Faktum r att det gr att hitta mnga gemensamma nmnare i visuella smrtbeteenden mellan de flesta ngot utvecklade djur (inklusive mnniskan). Att alla andra strre arter skulle skrika, krampa, frska undvika smrtan och i framtiden undvika handlingen som orsakade smrtan efter ett beteende som skulle framkalla smrta hos oss av andra anledningar n att de knner smrta frefaller (sig) osannolikt. Att icke-mnskliga djur i smrta dessutom visar beteenden som tyder p kat vlbefinnande nr de ges morfin talar knappast emot att de kan frnimma smrta och vlbefinnande (Singer and Mason, 2007:130-131, Singer, 2009:10-15). Mnniskor visar knappt smrtbeteenden om de inte knner smrta. Mnniskor ljuger om

smrtbeteenden, men det sker sllan, och p grund av deras mindre utvecklade hjrnor r det osannolikt att srskilt mnga icke-mnskliga djur har samma frmga att ljuga. Om mnniskor nstan bara uppvisar smrtbeteenden nr de knner smrta, varfr skulle icke-mnskliga djur uppvisa smrtbeteenden bara nr de inte knner smrta? Det krvs allts att vi drar frhastade, verfldiga och frmmande slutsatser om frklaringarna till icke-mnskliga djurs anledningar att uppvisa beteenden fr att acceptera att icke-mnskliga djur inte knner smrta. Ockhams rakkniv rekommenderar sledes att vi accepterar att icke-mnskliga djur knner smrta (Spade, 1999:101102). Det andra analogiargumentet handlar om att vldigt mnga icke-mnskliga djur srskilt ryggradsdjur har nervsystem som till uppbyggnaden r vldigt lika vra. Vi vet allts att det r vldigt biologiskt tnkbart att deras kropp kan hantera smrta p samma stt som vr kropp. Om de kan det, varfr skulle de icke-mnskliga djuren inte knna smrta eller vlbefinnande? (Singer, 1996:70) Det tredje argumentet fr icke-mnskliga djurs frmga att knna smrta och vlbefinnande handlar om deras behov och framvxt av det. Vi har goda skl att tro att vr frmga att knna smrta och lidande historiskt har varit kroppens stt att varna oss fr dliga saker och locka oss till bra saker. Vi har ocks goda skl att tro att det r frmgor som vxt fram under tiden mnniskan genom evolutionen utvecklades till den art hon r. (Singer 1996:70, 2009:11-13) Om s r fallet, varfr skulle inte icke-mnskliga djur ha samma frmga? Vi r trots allt utvecklade frn de andra djuren, och det r kontraintuitivt att frestlla sig att hela vr komplexa hantering av smrtknslor och knslor av vlbefinnande vxte fram just hos vr art. Det r ocks uppenbart att icke-mnskliga djur behver system fr smrta och vlbefinnande, d det ger dem ett evolutionsmssigt frsprng. Musen som lr sig att undvika eld och rttgift lever sjlvklart lngre n musen som inte gr det. Om vi accepterar att icke-mnskliga djur knner smrta och vlbefinnande, vad har vi d fr anledning att exkludera icke-mnskliga djur frn vr moraliska sfr? Frgan rr inte bara utilitarister. Vad kan en deontolog ge fr skl fr att regeln att inte dda eller tortera oskyldiga inte kan tillmpas p icke-mnskliga djur ocks? r det inte dygdigt att behandla ven icke-mnskliga djur vl? Om moralens ml iallafall till viss del r att ka mngden vlbefinnande br vi definiera grnsen fr vilka som fr ing i vr moralsfr och inte p samma stt som Jeremy Bentham (Burns and Hart, 1970:283):
The question is not, Can they reason? Nor Can they talk? But, Can they suffer?

1.2 Det icke-empatiska ddandet

Att behandla icke-mnskliga djur som moraliskt irrelevanta strider mot de moraliska intuitioner vr empati ger oss. ven om man inte accepterar att moralisk sanning borde ha en grund i vra intuitioner r det ovanligt att hvda att helt kontraintuitiva moraliska pstenden kan vara sanna. Frgan man mste stlla sig r om det verkligen inte strider mot vra intuitioner att det r rtt att dda eller skada oskyldiga icke-mnskliga djur. Jag kommer att argumentera fr att det gr det. Att bemta ett icke-mnskligt djurs dd eller skada med sorg r en vanlig reaktion hos mnniskor. Nr ett husdjur dr drabbas vi av sorg p samma stt som om en mnniska dr. Det finns en stor svrighet i att ta djur man ofta har kontakt med i vardagen, vilket kan frklara att vi inte ter hundar och katter oavsett om vi haft ngon relation till dem innan slakten - d de r s vanliga husdjursdjur. Ett vanligt argument fr djurrttsfresprkare r att om slakterier hade glasvggar hade alla varit vegetarianer1, och djuruppfdning r av en s knslig natur att man i Florida i USA hller p att infra en lagstiftning som frbjuder anstllda och utomstende p jordbruk att frsrja media eller utomstende med information om frhllandena som rder p jordbruket (Ader, 2011). Mnga mnniskor som ter ktt klarar troligen av att gra det fr att de inte har tillrcklig kunskap om hur djuren behandlas p. Djurbnders lobbyfretag lgger mycket pengar p att frhindra att vi ska f reda p de riktiga frhllandena bakom kttproduktionen. De f tillfllen informationskampanjer gjort att mnniskor i strre utstrckning frsttt vad som hnder p djurbondgrdarna har detta ofta mtts med stor frfran och stort frtvivel.2 (Jonjons, 2009, Lindblom, 2009, Olsson, 2009, Stckel, 2009) Om vi accepterar att vr moralteori inte br strida mot vra intuitioner om vad som r rtt och fel, samt att det r kontraintuitivt att bete sig klandervrt mot icke-mnskliga djur (till exempel genom att skada eller dda dem) kommer vi fram till slutsatsen att vi br inkludera icke-mnskliga djur i vr moraliska sfr. I Filosofiska esser om mnniskovrde diskuterar Dan Egonsson (1999:16-17) det intuitivt rimliga i en positiv moralisk srbehandling av mnniskor med bakgrund av ett exempel med utomjordingar som r lika intelligenta och utvecklade som mnniskor. Han drar av sina intuitioner slutsatsen att ven om vi mste bemta utomjordingarna med ett visst vrde eftersom de r sjlvmedvetna personer, sger nd vra intuitioner att mnniskor r snppet mer vrdefulla, i det att de r mnniskor. Han diskuterar aldrig hur frhllandet ser ut mellan dessa utomjordiska personer och
1 Kommer troligen frn Paul McCartney frn brjan och kan hittas p http://en.wikiquote.org/wiki/Vegetarianism/ 2 Kllorna jag presenterar hr r bara ett axplock. Djurrttsalliansen har frskt att registerfra all mediarespons i det hr registret https://spreadsheets.google.com/ccc? key=0AuUBIgLlf_kcdEdGNm1kWTJOVXNoS2ZuQVU0ZlFBRmc&hl=sv#gid=0

mnskliga icke-personer, som mnskliga spdbarn. Jag vill dock avfrda Egonssons teser av andra skl. Jag anser att vra intuitioner har grnser, och att tnka sig dessa utomjordingar r ingen bra grund fr intutionerna. ven om vi hller samma intuitioner som Egonsson br de rimligtvis ndras nr vi kommunicerar med utomjordingarna, rr vid utomjordingarna, fr hra utomjordingarnas historia och mrka av hur de r nr de knner vlbefinnande och smrta.

1.3 Frsiktighetsprincipen
ven om vi inte kan vara helt skra p att icke-mnskliga djur br ha samma moraliska status r det bttre att tillmpa en frsiktighetsprincip, d liknande misstag historiskt sett anses vldigt klandervrda. Frsvarandet och rationaliserandet av strukturella frtryck strcker sig nda bak till Aristoteles, som i Politiken (1932:13) sger att:
And it is now clear what are the component parts of the state, we have first of all to discuss household managements; for every state is composed of households /.../ And the household in it's perfect form consists of slaves and freemen. The investigation of everything should behgin with it's smallest parts, and the primary and smallest parts of the household are master and slave, husband and wife, father and children.

Hur ska man d enligt Aristoteles se p dessa frhllanden? Ett par sidor senare i Politiken ger han en analogi (1932:21-22):
Again, the same holds good between man and the other animals: tame animals are superior in their nature to wild animals, yet for all the former it is advantegeous to be ruled by man, since this gives them security. Also, as between the sexes, the male is by nature superior and the female inferior, the male ruler and the femalre subject. And the same must also necessarily apply in the case of mankind generally; therefore all men tht differ as widely as the soul does from the body and the human being from the lower animal (and this is the condition of those whose function is the use of the body and from whom this is the best that is forthcoming) these are by nature slaves, for whom to be governed by this kind of authority is advantegeous, inasmuch as it is advantegeous to the subject already mentioned.

P s stt argumenterade Aristoteles fr att det var moraliskt rtt att frtrycka slavar frn krig, kvinnor och icke-mnskliga djur. Argumenten var inte s annorlunda frn idag. De fria mnnen stod hgre och var intelligentare. Andra hade s svrt att ta hand om sig sjlva att det helt enkelt var bttre fr dem att exploateras av mktiga. ven kolonisationen och slaveriet rttfrdigades av exakt samma argument som vi idag anvnder som urskt fr att frtrycka och exploatera icke-mnskliga djur, ngot Pelle Strindlund tar i boken

Jordens Herrar (Strindlund, 2011:23) upp senatorn William Harpers frsvar fr slaveriet, som han menar var representativt fr mnga slaverifrsvarare:
Naturen har skapat mnniskor olika. Somliga har strre intellektuell frmga n andra. P samma stt som fysisk styrka ger vissa djur vertag ver andra i naturen br intellektuell verlgsenhet flla avgrandet bland mnniskor, den art som knnetecknas av intelligens. Europerna och deras ttlingar r i det avseende verlgsna afrikanerna.

Strindlund (2011) fortstter sedan med att ta upp argument fr slaveriet som handlar om mrkhyade mnniskors dumhet, empatilshet och kulturlshet. Argument kring att mrkhyade finns till fr oss, att de kort och gott r egendom, att de inte rknas. Han fortstter med pstenden om att slavarna mr bra och r glada under frtrycket iallafall gladare n de varit i det vilda. Samma argument som anvnds fr att rttfrdiga vra moraliska attityder gentemot djur idag. ven de rttfrdiganden som anvndes under nazismen har likheter med argumenten som anvnds fr att rttfrdiga vra moraliska attityder gentemot djur. Det r svrt att komma ifrn att alla strukturella frtryck rttfrdigas p samma stt, att mktiga personer tar sig rtten att frtrycka svagare grupper, och mla upp dem som vrdelsa och rttighetslsa. Gemensamt r ocks att strukturella frtryck varit fruktansvrda och utbredda. Vi mste frga oss, vill vi riskera att vara ansvariga fr ett frtryck av det slaget igen? Jag vill mena att likheterna mellan de stt vi bemter icke-mnskliga djur p och tidigare och pgende strukturella frtryck r s pass stora att vi br tillmpa en frsiktighetsprincip. Srskilt d det mesta av anledningarna till vr negativa behandling gentemot icke-mnskliga djur idag gr att erstta. En vegansk kost r inte bara nyttig, den gr dessutom att vi kan mtta vldigt mnga fler mnniskor (Singer 2009:180-183). Enligt en anstlld p myndigheten fr jordbruk i USA hade vi haft mat att mtta den undernrda delen av vrlden fyra gnger om om USA hade halverat mngden boskap (Rensberger, 1974). Det finns mngder av goda alternativ till djurfrsk, och mnga av de djurfrsk som grs r i princip ondiga. Vad vi gr r allts att driva p vad som kan vara en av de strsta strukturella frtryck mnniskan sttt fr, utan att det nmnvrt tjnar oss. ven om vi kanske aldrig kan f sker kunskap om huruvida diskrimineringen r berttigad eller inte blir det svrt, rent praktiskt, att frsvara ett upprtthllande av den moraliska diskrimineringen av icke-mnskliga djur.

2. Argumenten fr att ge mnniskor strre moralisk hnsyn

Vad finns det d fr argument som talar fr den moraliska diskrimineringen av icke-mnskliga djur? Jag kommer att g igenom tre av de strsta, argumentet att en diskriminering berttigas av att andra arter har ett lrge intellekt, och att det motiverar en diskriminering, att andra arter har en primitivare form av medvetande, och drfr inte kan knna ngon eller samma mngd smrta eller olycka och argumentet att vi inte kan sluta samhllskontrakt med icke-mnskliga djur. Jag kommer ocks att bemta vart och ett av argumenten fr sig, fr att visa att frsvaren fr strre moralisk hnsyn gentemot mnniskor inte hller. Om jag lyckas med bde frsvaret fr moralisk jmlikhet frn frra delen av utredningen och att presentera argument som gr alla fljande frsvar fr moralisk srbehandling av mnniskor ohllbara vill jag hvda att jag har ett starkt och hllbart frsvar fr alla knnande djur lika rtt till moralisk hnsyn.

2.1 En frga om utveckling och domination

Aristoteles argument som jag presenterade tidigare anvnds fortfarande idag mycket fr att berttiga djurfrtryck. Det frekommer generellt i tv olika versioner, men ven motivationen bakom skiljer sig. Bda teorierna bygger p att mnniskan br tas sig en viss makt ver resten av ekosystemet i vrlden. Den ena motivationen till mnniskans verlgsenhet bygger p att mnniskan som jordens mest intelligenta djur r mest kompetent att stta sig ver de andra djuren, och den andra motivationen bygger p att mnniskan r det mest fullndade och perfekta djuret p jorden, och att vissa rttigheter kommer med det. Utver det finns det en motivation i mnga religioner som upphjer mnniskan till det viktigaste och mest heliga djuret. Den motivationen ligger dock s nra motivationen att mnniskan r den mest fullndade och pefekta skapelsen att jag kommer att behandla dem som samma (Gen 1:26-30). Det sgs allts att mnniskans speciella egenskaper motiverar vr makt att frtrycka. De egenskaper som brukar nmnas r p ett eller annat stt kopplat till intellekt, logiskt tnkande, ansvarstnkande, planerande, verbal kommunikation, vr frmga att resonera etiskt, vrt samhllsbyggande r ibland de vanligare egenskaperna. Eftersom vi har dessa egenskaper r vi berttigade att dominera vrlden. Tv intressanta detaljer gr dock att observera kring egenskaperna man talar om. Fr det frsta r det knappast alla mnniskor som besitter dessa egenskaper. Spdbarn, svrt frstndshandikappade personer och gravt senildementa saknar ofta flera av egenskaperna som nmns. Innebr det att dessa mnniskor br exkluderas frn de moraliska privilegier mnniskor tnjuter? (Singer, 1996:62, 2009:19-20)

Fr det andra r mnniskan knappast ensam om egenskaperna. Samhllsbyggande och altruism finns till och med i vldigt hg grad hos insekter som myror och bin, och r vanligt frekommande bland de flesta djurgrupper.3 Textbaserad kommunikation med mnskligt sprk i utvecklade former har skett mellan mnniskor och andra primater (Singer, 2009:104-105). Apor har lrts att anvnda monerta system och spela p lotteri vilket torde bevisa att de r kapabla att tnka logiskt och planera infr framtiden (Levitt and Dubner 2009:211-216). Studier har visat att till och med kycklingar knner empati (Edgar, Lowe, Paul, Nicol, 2011). Om man grundar sin argumentation p att mnniskan r intelligentare eller evolutionrt verlgsen mste man allts fr det frsta lsa grnsdragningsproblemet. Istllet fr att tala om mnniskor som moraliskt priviligierade mste man tala om individer som besitter de attraktiva egenskaperna, vilket exkluderar flertalet mnniskor men inkluderar mnga icke-mnskliga djur. Det finns ocks ett djupare problem. Hur motiverar man mnniskans moraliska srstllning utifrn dess verlgsna egenskaper? Aristoteles sjlv motiverade det med en naturlig ordning. Det verkar dock kontraintuitivt att kpa Aristoteles vrldsbild och Aristoteles motiveringar, dr frtryck av slavar och kvinnor uppmuntrades fr att det var naturligt eller ett frsvar som liknar det Platon lter Thrasymachus fra fram i Republikens frsta bok (1930:51-52) Det enda hllbara svaret jag hittat r den andra typen av frsvar fr mnniskans dominans ver andra arter, som inte utgr frn att mnniskan har en artsdelad rttighet att frfoga ver andra arter, utan att det blir bst fr alla om vi tar hand om dem. En filosof som argumenterat fr den hr synen r Torbjrn Tnnsj (2000:127) som sger att:
Men nog tycker jag att vissa incidier pekar p att vi skulle kunna fda upp och ta djur. Nr jag kommer till den slutsatsen resonerar jag p fljande vis: Om vi fder upp knnande djur under anstndiga frhllanden, slaktar dem p ett likas anstndigt stt fr att drp tillreda och ta dem, s kommer frekomsten av dessa knnande och, frmodar jag, p det hela taget lyckliga djur, att bidra till att vrlden blir bttre. Det mste ocks rra sig om stora antal varfr de kommer att bidra till att vrlden blir bttre. Hade vi inte p detta vis ftt upp dem och berett dem goda livsbetingelser hade de inte alls existerat.

Argumentet r allts som fljer: Vi mnniskor r s pass teknologiskt avancerade och smarta att vi kan fda upp mngder av rtt lyckliga icke-mnskliga djur, vars samlade lycka skulle bli mycket strre n om de icke-mnskliga djuren sprang fritt och frfogade ver marken sjlva. Frgorna r tre. Fr det frsta, stmmer frsvaret med hur det ser ut idag? Fr det andra, r en sdan syn med ndvndighet moraliskt ojmlik? Fr det tredje, r det en utilitaristisk syn?
3 Jag reserverar mig mot att verhuvudtaget tala om psykologisk altruism. Psykologisk egoism m mycket vl finnas hos icke-mnskliga djur, men det finns fortfarande en stor skara mnniskor som hvdar att det r den enda drivkraften hos mnniskor. Egenskapen torde drfr vara irrelevant, och stycket syftar p etisk altruism.

Det r enkelt att konstatera att vad man n tycker om Tnnsjs syn r det inte verkligheten idag han beskriver. De icke-mnskliga djur som vi mnniskor handskas med r i princip aldrig lyckliga verhuvudtaget. Snarare utstts de fr ett livslngt lidande. Tnnsjs argument kan p intet stt frsvara den situation som r idag. Vi kan dock tnka oss ett framtida system dr vi hller god hand om icke-mnskliga djur, istllet fr att fda upp och slakta dem under brutala former fr vr egen vinning. Ett sdant system behver inte med ndvndighet vara moraliskt diskriminerande. Frgan r om vi hade kunnat acceptera en liknande slutsats om vissa mnniskor, och det verkar inte helt kontraintuitivt iallafall inte fr en utilitarist. S lnge som systemet r relativt fritt frn tvng. Tnnsjs teori r drfr inte med ndvndighet diskriminerande, och kan drfr inte heller anvndas fr att motivera att vi diskriminerar icke-mnskliga djur moraliskt. Har Torbjrn Tnnsj rtt i sitt antagande? Man kan frga sig om det verkligen skulle skapa mer lycka att hlla icke-mnskliga djur p sttet han freslr. Att fda upp och ta icke-mnskliga djur r otroligt resurskrvande, och har skapat mycket hunger i vrlden. Borde vi inte lika grna kunna verg till en vegetabilisk kost och drmed kunna fda upp mngder av mnniskor i vrlden.4 Hr visar sig vissa tecken p Tnnsjs tendenser att diskriminera djur nr det kommer till moralisk hnsyn. Han r villig att maskinellt fda upp icke-mnskliga djur fr att skapa lyckliga individer, men han tnker inte ens p att gra samma sak med mnniskor.

2.2 En frga om smrtkapacitet

Det hvdas ibland att andra arter har en primitivare form av medvetande, vilket gr att de inte har samma knslighet fr lycka och smrta som mnniskor. Argumentet finns i tv olika versioner. Det ena hrstammar frn Descartes, som menar att icke-mnskliga djur inte knner smrta eller vlbefinnande, och det andra menar bara att icke-mnskliga djur inte har samma frmga att knna smrta, och drfr inte behver bemtas med moralisk jmlikhet. Descartes delger fljande syn p djur i Discourse on the Method (1996:34):
And this will not seem strange to those, who, knowing how many different automata or moving machines can be made by the industry of man, without employing in so doing more than a very few parts in comparison with the great multitude of bones, muscles, nerves, arteries, veins, or other parts that are found in the body of each animal. From this aspect the body is regarded as a machine which, having been made by the hands of God, is incomparably better arranged, and possesses in itself movements which are much more admirable, than any of those which can be invented by man. /.../ It rather shows that they have 4

no reason at all, and that it is nature which acts in them according to the disposition of their organs, just as a clock

Jag har redan bemtt Descartes argument i brjan av uppsatsen, nr jag diskuterade om ickemnskliga djur kan knna smrta eller inte. Men fr att sammanfatta det r Descartes argument uppenbart falskt fr att icke-mnskliga djur uppvisar nstan identiska smrtbeteenden, fr att ryggradsdjur har nstan identiska nervsystem och fr att icke-mnskliga djur har samma evolutionra behov av smrtsignaler som mnniskor har. Det r fullt mjligt att mnga icke-mnskliga djur har mycket svrare att knna smrta, men det utgr inget problem. Mnniskor har ocks olika mottaglighet fr smrta. Vi tillter inte folk att gra samma sak mot spdbarn som de skulle gra mot vlbyggda styrkelyftare, helt enkelt fr att vi vet att det orsakar olika mycket smrta. (Singer, 1996:61, 2009:15)

2.3 Kontraktet mellan mnniskor

Vi kan inte sluta kontrakt eller upprtta msesidiga avtal med andra arter p grund av kommunikationssvrigheter eller bristfllig frstelse fr hur kontrakt fungerar. Allts br vi - enligt viss (men inte all) kontraktsteori - inte bemda oss med att skapa en moralteori som gynnar dem. Jag vill kritisera hur det kontraktsteoretiska argumentet fungerar ur ett perspektiv som analyserar hur teorin pverkar individer ver artgrnserna. Vi kan anta tv olika ursprungspunkter till kontraktsteorin. Vi brjar med den faktiskt kontraktsbaserade kontraktsteorin. Mnniskor ansluter sig till samhllen, och i samma gonblick som de ansluter sig till samhllen gr de med p att flja en viss etisk teori som samhllet byggt upp. Fr att folk ska vara med i samhllet krvs allts att teorin r attraktiv fr alla. Generellt sett r det inte svrt att konstruera ett sdant kontrakt, d vi oftast tjnar p samarbete. Vi kan inte tala med srskilt mnga icke-mnskliga djur, och de f vi kan tala med kan visserligen agera moraliskt och politiskt (Levitt & Dubner, 2009:211-216 and Edgar, Lowe, Paul, Nicol, 2011), men troligen inte tillrckligt fr att frst, hlla reda p och acceptera en hel kontraktsetisk teori. Eftersom dessa icke-mnskliga djur inte kan ansluta sig till teorin kan de inte heller varken f skydd eller straff frn kontraktsteorin. Kontraktsteorin bygger p en frivillighet. En diktator kan inte ndra kontraktet till att tillta folkmord, och sedan tvinga de folk som hotas att stanna i kontraktet. nd sprrar vi in ickemnskliga djur i fngenskap och plgar dem, nr det r ltt att frst att de hellre skulle leva i det fria. Det m vara svrt att kommunicera med djur, men vi kanske nd kan dra kvalificerade

gissningar om att det r inte s hr de vill ha det. Det r verkligen diskriminerande att lyssna p mnniskor som vill stanna utanfr samhllet, men inte lyssna p de icke-mnskliga djuren. Vi modifierar ju teorin efter mnga grupper av mnniskor vi inte kan tala med. Inte bara frstndshandikappade, senildementa och spdbarn, utan ven mnniskor med grova kommunikationsproblem. Drfr finns det ingen grund fr att utesluta knnande icke-mnskliga djur. En invndning mot att verhuvudtaget ge dem chansen att vara en del av kontraktet r att de inte r tillrckligt intelligenta fr att sluta kontrakt med mnniskor. Men lter vi inte spdbarn, gravt frstndshandikappade och senildementa mnniskor vara en del av samhllet? Behandlar vi dem inte med (i princip) samma moraliska hnsyn som vi behandlar andra mnniskor? Det finns ocks en mer idealistisk kontraktsteori som bland annat hlls fr att vara sann av John Rawls (Kymlicka, 1995:66). Den bygger p att man inser att frivillighet att associera sig till eller avassociera sig frn ett samhlle r praktiskt ogenomfrbart, och att man istllet konstruerar en teori som skapar ett hypotetiskt kontrakt som alla invnare i samhllet hade kunnat g med p.5 Hr blir problemen nstan nnu strre. De icke-mnskliga djuren r i allra hgsta grad tnkande och knnande, och de r i allra hgsta grad en del av vrt samhlle. nd tillter vi i princip vilka vergrepp som helst p dem. Hur kan en kontraktsteoretiker frklara det? Antingen mste man pst att den moraliska diskriminering som finns idag r ngot ett icke-mnskligt djur skulle g med p (vilket verkar osannolikt) eller s mste man motivera varfr icke-mnskliga djur inte ges ngon hnsyn.

5 Rawls personliga ml var inte att utforma en teori som var normativt bst, utan att finna de principer som br rda i ett rttvist samhlle. Rawls teori utgr dock urtypen fr de moderna kontraktsteorier som andra kontraktsteoretiker skapat.

III. Slutsats
Jag har tagit upp tre argument fr tesen att vi br behandla icke-mnskliga djur med samma hnsyn som mnskliga djur. Jag har tagit upp att det av tre anledningar (likheter i smrtbeteenden med mnniskor, liknande nervsystem och behov av smrtsystem) att de knner smrta och menar drfr att alla moralteorier som iallafall delvis ser smrta som dligt br behandla djur med samma moraliska hnsyn som mnniskor. Jag har tagit upp att det r kontraintuitivt att bete sig klandervrt mot djur. Jag har ocks tagit upp att vi br tillmpa en frsiktighetsprincip nr vi frsvarar ett frtryck, och hnvisat till flera andra strukturella och utbredda frtryck i mnsklighetens historia som ocks frsvarades p vldigt likartade stt. Finner vi dessa frtryck s klandervrda br vi se en pong i att tillmpa en frsiktighetsprincip innan vi frtrycker djur. Jag har ocks tagit upp tre av de strre argumenten mot moralisk jmlikhet mellan djur. Jag har tagit upp argumentet att de r mindre intelligenta och att det skulle ge oss rtten att bestmma ver dem eller rtten att utnyttja dem. Jag har tagit upp argumentet att de har svrare att frnimma smrta och vlbefinnande genom att diskutera att inkorporera smrttolerans i moraliska teorier, och jag har tagit upp argumentet att de inte kan ing samhllskontrakt och att vi drfr inte behver inkludera dem i vrat samhllskontrakt. Men samtidigt har jag pekat ut stora brister i alla tre argumenten och anser att de alla r ohllbara. Med det bakom mig vill jag pst att jag lyckats presentera ett bra och hllbart frsvar fr min tes. Det frefaller inte finnas ngot rimligt moraliskt skl fr att diskriminera icke-mnskliga djur i vra moraliska teorier. Jag hoppas p att ha kunnat vertyga lsaren om detsamma.

IV. Referenslista
Ader, B., 2011. Norman bill would make farm photography a first degree-felony; animal rights groups outraged. The Florida Independent, [online], Lst 3 Maj 2011, klockan 11:26. http://floridaindependent.com/23574/jim-norman-bill-would-make-farm-photography-a-firstdegree-felony-animal-rights-groups-outraged/ Aristoteles, 1932 [n.d.]. Politics (ed. Page, T.E. et al.). versatt frn grekiska till engelska av Rackham, H. M. A. Cambridge: Cambridge University Press. Bentham, J., 1970 [1789], An introduction to the principles of Morals and Legislation (ed. Burns, J. H. And Hart, H. L. A.) London: The university of London the Athlone Press. Descartes, R., 1996 [1637]. Discourse on the Method and Meditations on First Philosophy (ed. Weissman, D.) New Haven & London: Yale University Press. Edgar, J. L., Lowe, J. C., Paul, E. S. and Nicol, C. J., 2011. Avian maternal response to chick distress. Proceedings of the Royal Society B, [e-journal] Volume number (Issue/part number), Abstract. Tillgnglig via Proceedings of the Royal Society B [Lst 29 April 2011]. Egonsson, D., 1999, Filosofiska esser om mnniskovrde. Nora: Bokfrlaget Nya Doxa. Jonjons, L. 2009. Brevstorm krver jordbruksministerns avgng. Dagens nyheter, [online], Lst 25 Maj 2011, klockan 11:36 http://www.dn.se/nyheter/sverige/brevstorm-kraverjordbruksministerns-avgang King James Bible, som presenterad p http://www.kingjamesbibleonline.org/ Kraut, R. ed., 1992. The Cambridge Companion to Plato. Cambridge: Cambridge University Press. Kymlicka, W., 1995. Modern politisk filosofi en introduktion. versatt frn engelska av Hggqvist, S. Nora: Bokfrlaget Nya Doxa. Levitt, S. D. and Dubner, S. J., 2009. Superfreakonomics Global Cooling, patriotic prostitutes & why suicide bombers should buy life insurance. London: Penguin Books Ltd. Lindblom, K. 2009. Lsarna skakas av grisfilmen. Aftonbladet, [online], Lst 25 Maj 2011, klockan 11:36 http://www.aftonbladet.se/debatt/article6179752.ab Olsson, P. 2009. Folk brjar leta efter alternativ. Sknska Dagbladet, [online], Lst 25 Maj 2011, klockan 11:36. http://www.skanskan.se/article/20091125/NYHETER/911259986/0/ESLOV Platon, 1930 [n.d.]. The Republic (ed. Page, T.E. et al.) versatt frn grekiska till engelska av Shorey, P. Cambridge: Cambridge University Press. Rensberger,B.,1974.Curb on U.S. Waste Urged to Help World's hungry,The New York Times,25 Okt. Singer, P. & Mason, J., 2006 Eating What we eat and why it matters. London: Arrow Books. Singer, P., 2009, Animal Liberation. 4th ed. New York: HarperCollins Publishers. Singer, P., 1996, Praktisk etik. 2nd ed. versatt frn engelska av Josefsson, J. Stockholm: Thales. Spade, P. V. ed., 1999.Cambridge Companion to Ockham. Cambridge: Cambridge University Press. Stckel, ., 2009. Kunder tvekar om skinka efter grislarm. Sveriges Radio, [online], Lst 25 Maj 2011, klockan 11:36. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx? programid=103&artikel=3264187 Strindlund, P., 2011. Jordens Herrar Slaveri, djurfrtryck och vldets frsvarare. Stockholm: Karneval frlag. Tnnsj, T., 2000. Filosofi och politik. Stockholm: Manifest kulturproduktion AB.