Astrazeneca År 2006

ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006
AND SUMMARY FINANCIAL STATEMENT
MED INFORMATION FRN FORM 20-F
RSREDOVISNING 2006
INNEHLL
2006 I KORTHET ORDFRANDEN HAR ORDET KONCERNCHEFENS VERSIKT UTVECKLINGEN I SAMMANDRAG FRVALTNINGSBERTTELSE Verksamhetsversikt > Omvrldsanalys > Strategi > Vra resurser, kompetenser och mjligheter > Resultatuppfljning > versikt terapiomrden Hjrta/krl Mage/tarm Neurovetenskap Cancer Andningsvgar och inflammation Infektion > Geografisk versikt > Forskning och utveckling > Forsknings- och utvecklingsportflj > Styrning av produktportfljen > Varufrsrjning > Riskhantering > Ansvarsfullt fretagande > Medarbetare > Viktigare anlggningar > vrig verksamhet > Branschregleringar > versiktlig utveckling > Ekonomisk versikt Fretagets styrning > Styrelse > Styrning och vervakning av bolaget
1 2 3 6 8 9 11 12 15 16 20 23 26 29 32 33 37 40 43 44 45 47 48 49 49 50 52 53 71 71 75
BOKSLUT Styrelsens ansvar betrffande upprttande av bokslut Styrelsens ansvar fr och rapport om den interna kontrollen avseende ekonomisk rapportering 96
19. Reserver 20. Minoritetsintressen 21. Utdelning till aktiegare 22. Frvrv av affrsverksamhet 96 24. Pensionsfrmner 25. Personalkostnader och optionsprogram fr anstllda 26. taganden och ansvarsfrbindelser 27. Leasing 28. Ersttning till revisorer och vrig information 29. Moderbolagets aktiekapital Viktigare dotterbolag Ytterligare information till amerikanska investerare
120 121 121 121 123 128 133 146 146 147 148 149
23. Avyttring av affrsverksamhet 123
Revisorernas rapport om bokslutet och om den interna kontrollen avseende ekonomisk rapportering (Sarbanes-Oxley Act Section 404) 97 Revisionsberttelse fr koncernen AstraZeneca PLC Koncernens resultatrkning Vinster och frluster redovisade direkt mot eget kapital Koncernens balansrkning Koncernens kassafldesanalys Redovisningsprinciper Noter till bokslutet 1. Rrelseresultat 2. Vinst vid avyttring av andel av joint venture 3. Finansiella intkter och kostnader 4. Skatter 5. Vinst per aktie om nominellt 0,25 USD 6. Information per omrde 7. Materiella anlggningstillgngar 8. Immateriella tillgngar 9. vriga placeringar 10. Varulager 11. Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar 12. Kassa och bank 104 104 105 105 107 108 110 111 112 112 113 113 97 98 98 99 100 101
Revisionsberttelse fr moderbolaget AstraZeneca PLC 157 Moderbolagets balansrkning Moderbolagets redovisningsprinciper Noter till moderbolagets bokslut 1. Finansiella anlggningstillgngar 2. vriga fordringar 3. vriga skulder 4. Lngfristiga ln 5. Reserver 6. Avstmning av frndringar i eget kapital 7. Aktiekapital 8. taganden och ansvarsfrbindelser 9. Lagstadgad och vrig information VERSIKT FR KONCERNEN IFRS VERSIKT FR KONCERNEN US GAAP AKTIEGARINFORMATION RISKFAKTORER YTTERLIGARE INFORMATION HNVISNINGAR TILL FORM 20-F ORDLISTA 160 160 160 160 161 161 161 162 162 163 164 165 172 177 178 179 158 159
13. Rntebrande ln och krediter 113 14. Ml och principer fr finansiell riskhantering 114 15. Finansiella instrument 115 16. Leverantrsskulder och andra skulder 118 17. Avsttningar 18. Redogrelse fr frndringar i eget kapital 119 119
> Koncernchefen, koncernledningen och delegering av attestrtt 77 > vriga frgor Styrelsen RAPPORT OM STYRELSENS ERSTTNINGAR 78 80 82
Risker betrffande framtriktade kommentarer Syftet med denna rsredovisning med information frn Form 20-F r att tillhandahlla information till fretagets intressenter. Fr att bland annat uppfylla kraven enligt safe harbor provisions intagna i US Private Securities Litigation Reform Act frn 1995, lmnar vi fljande information: Denna rsredovisning med information frn Form 20-F innehller viss framtriktad information om AstraZeneca-koncernens verksamhet, resultat och ekonomiska stllning. ven om vi anser att vra frvntningar baseras p rimliga
antaganden kan framtriktade kommentarer, p grund av sin art, involvera risker och oskerheter samt pverkas av faktorer som kan leda till att det faktiska resultatet och utvecklingen blir avsevrt annorlunda n vad som frutsptts. Den framtriktade informationen avspeglar den kunskap och information som var tillgnglig vid utarbetandet av denna rsredovisning med information frn Form 20-F och fretaget tar sig inget ansvar fr att uppdatera dessa framtriktade kommentarer. Vi identierar framtriktade kommentarer genom ord som till
exempel frutse, tror, frvntar, avser och snarlika uttryck i sdana kommentarer. Det nns betydelsefulla faktorer som kan leda till att de faktiska resultaten avsevrt avviker frn vad som uttryckts eller antytts i dessa framtriktade kommentarer, varav vissa ligger utanfr vr kontroll. Dessa inkluderar bland annat de faktorer som behandlas i avsnittet Riskfaktorer p sidorna 172 till 176. Inget i denna rsredovisning med information frn Form 20-F r avsett att uppfattas som en vinstprognos. AstraZeneca PLC 1 februari 2007
ASTRAZENECA R ETT AV VRLDENS LEDANDE LKEMEDELSFRETAG, MED ETT BRETT PRODUKTSORTIMENT UTVECKLAT FR ATT TILLGODOSE PATIENTERNAS BEHOV INOM VIKTIGA HLSOVRDSOMRDEN. MED EN STARK FORSKNING SOM GRUND OCH VR BREDA AFFRSMSSIGA KOMPETENS SATSAR VI P HLLBAR UTVECKLING AV VR VERKSAMHET OCH ATT LEVERERA ETT FLDE AV NYA LKEMEDEL SOM GER ETT POSITIVT BIDRAG TILL PATIENTERNAS LIV OCH SKAPAR VRDEN FR VRA AKTIEGARE OCH SAMHLLET I STORT.
2006 I KORTHET
> FRSLJNINGEN KADE MED 11% TILL 26 475 MUSD. > STARK FRSLJNINGSUTVECKLING FR FEM VIKTIGA TILLVXTPRODUKTER (NEXIUM, SEROQUEL, CRESTOR, ARIMIDEX OCH SYMBICORT) MED EN TOTAL FRSLJNING P 13 318 MUSD, EN KNING MED 23%. > RRELSERESULTATET KADE MED 28% TILL 8 216 MUSD. RRELSEMARGINALEN FRBTTRADES MED 3,8 PROCENTENHETER TILL 31,0% AV FRSLJNINGEN. > DET FRIA KASSAFLDET UPPGICK TILL 6 788 MUSD. AVKASTNINGEN TILL AKTIEGARNA UPPGICK TILL 5 382 MUSD (UTDELNINGAR 2 220 MUSD, AKTIETERKP 3 162 MUSD). > UTDELNINGEN HJDES MED 32% TILL 1,72 USD. > VINSTEN PER AKTIE KADE MED 34% TILL 3,86 USD. > VR PRODUKTPORTLJ OMFATTAR NU 11 LKEMEDEL MED EN RLIG FRSLJNING P MER N 1 MILJARD USD. > GOD FRSLJNINGSUTVECKLING I ALLA REGIONER, MED EN KNING P 16% I USA, 6% I EUROPA, 5% I JAPAN OCH 11% I VRIGA VRLDEN. > MELLAN 1 DECEMBER 2005 OCH 31 JANUARI 2007 HAR FRETAGET GENOMFRT 12 STRRE INLICENSIERINGSOCH FRVRVSPROJEKT SAMT INGTT NIO STRRE FORSKNINGSSAMARBETEN.
ORDFRANDEN HAR ORDET

TROTS EN UTMANANDE MARKNADSSITUATION MEDFRDE EN STARK FRSLJNINGSTILLVXT FR VRA VIKTIGARE PRODUKTER, FRAMFR ALLT UTANFR EUROPA, SAMT VR BESLUTSAMMA STRVAN EFTER PRODUKTIVITETSVINSTER, FORTSATT ENASTENDE EKONOMISK UTVECKLING.
Koncernens frsljning under 2006 uppgick till 26,5 miljarder USD (en kning med 11%) med ett rrelseresultat p 8,2 miljarder USD (en kning med 28%). Vra FoU-satsningar kade under ret, i absoluta tal och som andel av frsljningen, frn 3,4 miljarder USD till 3,9 miljarder USD, vilket avspeglar vr vilja att lgga en grund fr framtida tillvxt. Satsningarna r inriktade p vidareutveckling av vra nyckelprodukter, utveckling av nya produkter med tonvikt p effektfrbttringar, samt strategiska frvrv och inlicensieringar av produkter och teknologier som kompletterar vra egna satsningar. Stora investeringar tillknnagavs ven under ret i nya FoU-anlggningar som ska stdja denna strategi, framfr allt i Storbritannien och Kina. ven om AstraZenecas aktiekurs uktuerade under ret kade vinsten per aktie med 34% frn 2,91 USD 2005 till 3,86 USD 2006. Detta avspeglar den starka tillvxten frn vra produkter och den genomtnkta hanteringen av vra kostnader. Styrelsen har rekommenderat en utdelning fr andra halvret p 1,23 USD (0,630 GBP; 8,60 SEK) per aktie, vilket gr att den totala utdelningen fr ret blir 1,72 USD (0,896 GBP; 12,20 SEK), en kning med 32%. De aktieterkpsprogram som godknts vid vr rsstmma, och enligt vilka vi till aktiegarna terbetalar de medel som verstiger vrt berknade behov fr framtida investeringar, uppgick till 4 147 MUSD under 2006. Mlet fr aktieterkpen under 2007 ligger p 4 miljarder USD. P sidan 90 redovisar vi fretagets totala aktieavkastning jmfrt med FTSE 100 och en jmfrbar grupp globala fretag i branschen. Styrelsen genomfrde sin rliga, formella strategiversyn och understrk vrt tagande att leverera en uthllig intktstill-
vxt genom en FoU-modell som resulterar i ny forskning och innovativa produkter genom egna resurser och externa samarbeten, allianser och frvrv. Strategiversynen tog full hnsyn till de vergripande globala trenderna med fortsatt kande efterfrgan p bttre hlsovrd, en allt ldre befolkning, icke diagnostiserade och icke tillgodosedda medicinska behov, ekonomisk utveckling p nya marknader, fortsatt press p lkemedelspriserna och alltmer omfattande myndighetskrav. David Brennan har avslutat sitt frsta r som koncernchef och presenterar sin versikt ver AstraZenecas utveckling under denna period, den strategiska inriktningen och sin vision fr framtiden i det fljande avsnittet i denna redovisning. Med en tydlig ledarskapsstil och ett starkt fokus p individuellt ansvar p alla niver har han snabbt satt sin prgel p fretaget. Jag tackar honom, hans kolleger i koncernledningen och alla vra medarbetare, inklusive dem som nyligen har blivit en del av AstraZenecakoncernen genom frvrv, fr deras insatser under det gngna ret. Styrelsen har, frutom att se ver strategin, vid sina regelbundna sammantrden under ret ven genomfrt ekonomiska och affrsrelaterade samt funktionella granskningar, och d gnat srskild uppmrksamhet t riskbedmning, regelefterlevnad, personalfrgor samt frgor relaterade till skerhet, hlsa och milj. Dessa frgor redovisas mer i detalj p annan plats i denna redovisning, samt i rapporten Vrt ansvar ett sammandrag 2006. Under ret genomfrdes ett antal frndringar av styrelsens sammansttning. Professor Dame Nancy Rothwell invaldes i styrelsen vid rsstmman 2006. Dame Nancy r Vice-President for Research vid Universitetet i Manchester i Storbritannien
och bidrar som en av sin generations ledande forskare med ett vrdefullt perspektiv i vra diskussioner. John Varley, koncernchef fr Barclays Bank plc, invaldes i styrelsen i juli och har med sin omfattande affrsrelaterade och nansiella expertis redan bidragit avsevrt till vrt arbete. John har utsetts att ing i ersttningskommittn och kommer att bli dess ordfrande nr Sir Peter Boneld lmnar styrelsen vid rsstmman 2007. Samtidigt r avsikten att Michele Hooper, som har varit Non-Executive Director i AstraZeneca PLC sedan 2003, ska bli Senior Independent Director efter Sir Peter. Dame Bridget Ogilvie, FRS, lmnade styrelsen vid rsstmman 2006 efter ver nio r som Non-Executive Director och jag tackar henne varmt p styrelsens vgnar fr hennes stora bidrag till AstraZeneca och dessfrinnan Zeneca. Under 2007 ska vi strva efter att fortstta tillgodose patienternas behov, generera avkastning t aktiegarna och bidra till samhllet i stort genom att strka vr forskningsportflj, efterstrva bra frsljningstillvxt och genomfra fortsatta produktivitetsfrbttringar. Vi strvar efter att frst och pverka den frnderliga omvrld dr vi och vra intressenter r verksamma. Mer information om fretagets strategi lmnas av David Brennan i nsta avsnitt. David och hans ledningsgrupp har mitt och styrelsens odelade std fr de tgrder de vidtar fr att mta de utmaningar som AstraZeneca och vr bransch str infr.
LOUIS SCHWEITZER Ordfrande
KONCERNCHEFENS VERSIKT
EFTER MITT FRSTA R SOM KONCERNCHEF R JAG GLAD ATT KUNNA PRESENTERA EN RSREDOVISNING SOM INTE BARA VISAR VR STARKA EKONOMISKA UTVECKLING UNDER 2006, UTAN VEN VR BESLUTSAMHET ATT HANTERA DE UTMANINGAR SOM VI OCH VR BRANSCH MTER I EN ALLT MER KRVANDE OMVRLD OCH ATT FORTSTTA LEVERERA EN UTVECKLING SOM PLACERAR OSS BLAND DE BSTA I BRANSCHEN.
AstraZeneca r ett framgngsrikt, forskningsbaserat fretag som arbetar med receptbelagda lkemedel. Vi skapar nytta fr patienterna samt mervrden fr vra aktiegare och samhllet i stort genom innovationer och ett ansvarsfullt tillhandahllande av lkemedel p en rad viktiga hlsovrdsomrden. Efterfrgan p hlsovrd fortstter att ka. Mnniskor lever lngre, befolkningen kar och nya ekonomier vxer fram, vilket medfr att antalet patienter som har nytta av lkemedel hela tiden blir allt er. Samtidigt frblir mnga sjukdomar underdiagnostiserade, behandlas inte optimalt eller saknar effektiva behandlingar. Parallellt med dessa stora mjligheter fr AstraZeneca att gra en viktig insats, str vi infr ngra tuffa utmaningar inklusive kad prispress p vra marknadsintroducerade produkter, kade kostnader och tillstndsrelaterade hinder fr utvecklingen av nya produkter samt en alltmer konkurrensutsatt marknad, inklusive allt tidigare utmaningar mot vra patent. Vr strategi fr att uppn en uthllig, marknadsledande tillvxt i denna omvrld vilar p tre huvudprioriteringar: > Frstrka utvecklingsportfljen med nya lkemedel, dels frn vra egna forskningslaboratorier, dels genom att tillvarata vetenskapliga innovationer utanfr AstraZeneca. > Tillvarata hela potentialen hos alla vra marknadsintroducerade lkemedel genom ytterst noggrann produktutveckling och verlgset kundstd. > Utmana vr kostnadsstruktur fr att mjliggra ytterligare satsningar i FoU och externa samarbeten samtidigt som vi kar tillgngligheten av vra lkemedel.
PATIENTER, PRODUKTER, MEDARBETARE OCH RESULTAT

Vra affrsml r inriktade p fyra centrala omrden patienter, produkter, medarbetare och resultat vilka vi menar utgr centrala drivkrafter fr att vi framgngsrikt ska kunna genomfra vr strategi. Fr att kunna erbjuda patienterna och vrdgivarna strsta mjliga nytta mste vi fortstta ta reda p vad som r viktigt fr dem och anvnda denna insikt i alla vra aktiviteter s att vi behller vrt fokus p deras frnderliga behov. Infr framtiden inser vi att uthllig, lngsiktig framgng beror p om vi lyckas strka det av nya produkter ytterligare oavsett om de kommer frn vra egna laboratorier eller utifrn. Vra medarbetares fortsatta engagemang och energi r avgrande, och vi tnker tillhandahlla det ledarskap och std de behver fr att kunna gra sitt bsta fr att vi ska n vra affrsml. Genom att hlla vad vi lovar i alla aspekter av vr verksamhet, och effektivt hantera drmed relaterade mjligheter och risker, siktar vi p att frmja en utveckling som ger oss en position bland de bsta i branschen.
Med en frsljning p 1,5 miljarder USD, en kning med 29% jmfrt med frra ret, r Arimidex nu den ledande hormonbaserade brstcancerbehandlingen i USA, Japan och Frankrike. Denna fortsatta tillvxt baseras frmst p resultat frn ATAC-studien som visar att Arimidex r verlgsen tamoxifen under de fem frsta ren efter operation, nr risken fr terfall i cancer r som strst. Sedan i juni, efter godknnande fr ett nytt anvndningsomrde genom proceduren fr msesidigt godknnande, kan mnga patienter i Europa som nu behandlas med tamoxifen byta till Arimidex. Crestor, vr mycket effektiva behandling av hga kolesterolniver, uppndde en frsljning p ver 2 miljarder USD, en kning med 59% jmfrt med frra ret. Resultat frn tv kliniska studier (ORION 2005 och ASTEROID 2006) visade stark potential fr Crestor vid behandling av ateroskleros. Nu r ven METEOR-studien avslutad och resultaten kommer att presenteras i mars 2007. METEOR-studien utgr grunden fr registreringsanskningarna avseende behandling av ateroskleros, inlmnade till den amerikanska registreringsmyndigheten (FDA) och inom EU genom proceduren fr msesidigt godknnande, i januari 2007. ASTEROID och ORION ingick i anskan som understdjande studier. Nexium, vr behandling av syrarelaterade sjukdomar, uppndde en frsljning p 5,2 miljarder USD. Under ret ck vi godknnande fr anvndning av Nexium hos barn i ldern 1217 r med gastroesofageal reuxsjukdom, samt fr ett nytt anvndningsomrde fr behandling av patienter med den sllsynta magsyrarelaterade sjukdomen Zollinger Ellisons syndrom. Seroquel, med en frsljning p 3,4 miljarder USD, strkte sin stllning ytterligare som den marknadsledande atypiska antipsykotiska behandlingen i USA och fortsatte att ka starkt p vriga marknader. Produkten anvnds redan fr behandling av schizofreni och bipolr mani och godkndes under ret i USA fr anvndning vid bipolr depression. Seroquel r det frsta och enda lkemedlet som har godknts fr behandling av bde mani och depression vid bipolr sjukdom.
RET I KORTHET
2006 gav prov p ngra goda framsteg. Fretaget uppndde en utmrkt ekonomisk utveckling, med en stark frsljningstillvxt p 11%, underbyggd av vr fortsatta satsning p att genomgende frbttra produktiviteten. Produkternas utveckling P kort till medellng sikt frvntas vr tillvxt fortstta att drivas av fem viktiga produkter som introducerats de senaste 12 ren Arimidex, Crestor, Nexium, Seroquel och Symbicort. Under 2006 uppndde dessa fem viktiga tillvxtprodukter tillsammans en frsljning p 13,3 miljarder USD, en kning med 23% jmfrt med frra ret, och den sammanlagda frsljningen fr alla vra produkter, inklusive vra framgngsrika mogna produkter som Casodex, Zoladex, Seloken/Toprol-XL, Zomig, Diprivan och Merrem, uppgick till 26,5 miljarder USD.
KONCERNCHEFENS VERSIKT FORTS

I december beslutade Europeiska patentorganisationen (EPO) att ett av de europeiska substanspatenten fr Nexium skulle ogiltigfrklaras. Bde Nexium och Seroquel fortstter att vara freml fr patenttvister i USA efter inlmnandet av frenklade registreringsanskningar under 2005 och 2006. AstraZeneca fortstter att ha tilltro till sitt immaterialrttsliga skydd fr Nexium och Seroquel, och kommer att frsvara och hvda det immaterialrttsliga skyddet fr bda produkterna. Symbicort uppndde en frsljning p 1,2 miljarder USD under 2006, en kning med 18%. Under ret godkndes produkten i USA i en dosaerosol fr underhllsbehandling av astma hos patienter frn 12 rs lder och uppt. Vi fortstter att planera fr en lansering av Symbicort i USA kring halvrsskiftet 2007, ven om mjligheten att n denna tidpunkt r beroende av svl teknologiverfring som fullgjorda valideringstgrder. Dessutom godkndes Symbicort SMART fr anvndning av vuxna, genom EUs procedur fr msesidigt godknnande. Mer information om utvecklingen fr vra produkter nns p annan plats i denna rsredovisning. Vra marknader Den vxande efterfrgan p hlsovrd innebr en kande ekonomisk press p myndigheter och andra betalare. Vi mste hantera den drmed relaterade prispressen p vra produkter, samtidigt som vi fortstter att investera i att tillhandahlla lkemedel som tillgodoser angelgna behov. Under 2006 var prispressen srskilt stark i Europa, dr myndigheterna fortsatte att introducera kostnadsbegrnsade tgrder i form av referensprissttning med hjlp av s kallade jumbogrupper i Tyskland. I USA, som fortfarande r vrldens strsta lkemedelsmarknad, kan demokraternas framgngar i kongressvalet innebra fortsatta frndringar av prissttningen p den amerikanska marknaden. Mer information om detta nns i avsnitten Geogrask versikt och Prisreglering (sidorna 33 och 50). Parallellt med att vi fortstter fokusera p att hantera dessa utmaningar och strka vr ledande stllning p etablerade marknader, blir vi ven starkare p snabbt vxande marknader som Kina. Under ret tillknnagav vi en FoU-investering p 100 MUSD under de kommande tre ren i Kina, vilket avspeglar vr mlsttning att bygga upp en nrvaro p denna viktiga marknad. Som ett led i detta hade jag gldjen att under 2006 leda koncernledningens frsta sammantrde i Kina. Frstrkning av FoU-portfljen Vr strategi fr att strka FoU-portfljen har tre hrnpelare. Fr det frsta, att ka produktiviteten i vra interna FoU-aktiviteter. Fr det andra, att fortstta att ka tempot i utvrdering och frvrv av lovande projekt frn externa kllor. Detta r inte ngot kortsiktigt mellanspel fr att fylla p FoU-portfljen. Det representerar en viktig frndring av vrt stt att tnka. Vi gr ett lngsiktigt tagande fr att ka tillgngen till den mngfald av vetenskapliga innovationer som nns utanfr AstraZeneca. Den tredje hrnpelaren r vr satsning p att etablera AstraZeneca som en stor internationell aktr inom biolkemedel. kad egen forskning och utveckling Under 2006 fortsatte vi vr satsning p att ka effektiviteten i vra interna FoU-processer och beslutsprocesser s att vi snabbt ska kunna eliminera mindre lovande kandidatsubstanser och koncentrera oss p en kraftfull, snabb utveckling av dem som har strst chans att leda till betydande frbttringar inom hlsovrden. Vi gick ven igenom vra sjukdomsomrden och omfokuserade satsningarna fr att skerstlla att vra forskningsresurser r inriktade p de omrden dr vi tror att vra kompetenser fr strst betydelse och dr de strsta mjligheterna nns. Resultatet av vrt arbete med att frbttra produktiviteten avspeglas i bredden p vr tidiga utvecklingsportflj. Under 2006 identierades 21 kandidatsubstanser fr utveckling (jmfrt med 25 under 2005 och 18 under 2004). Vi har ett antal substanser i senare utvecklingsfaser, inklusive Zactima och Recentin (tidigare AZD2171) fr behandling av cancer samt AGI-1067 och AZD6140 mot hjrt/krlsjukdom. Mer information om dessa och andra substanser nns i avsnitten om vra terapiomrden (sidorna 16 till 32) och i vr FoU-portflj p sidorna 40 till 42. Tillgng till externa innovationer Vrt tagande om en fortsatt satsning p externa samarbeten fr att ytterligare strka FoU-portfljen avspeglas i inrttandet av en ny strategisk planerings- och affrsutvecklingsfunktion med uppgift att hitta de bsta tillgngliga mjligheterna och ge oss en avtalsfrhandling och en administration av vra samarbeten i toppklass. I januari 2007 tog vi ett viktigt steg mot att strka vr sena utvecklingsportflj nr vi tillknnagav ett globalt samarbete med Bristol-Myers Squibb (BMS) fr utveckling och marknadsfring av tv substanser i sen utveckling, upptckta av BMS, fr behandling av typ 2-diabetes ett omrde med stora, otillfredsstllda medicinska behov. Tillsammans med andra framgngar nyligen, ssom samarbetet med Schering AG om gemensam utveckling och marknadsfring av en ny behandling mot brstcancer, samt samarbetet med Abbott om gemensam utveckling och marknadsfring av en kombinationsbehandling fr blandade blodfettrubbningar, visar detta de framgngar som vi redan har uppntt i vr strvan att bli en prioriterad partner. Skapa ett namn inom biolkemedel Biolkemedel lkemedel som utvecklas ur biologiska molekyler har varit det snabbast vxande segmentet p lkemedelsmarknaden de senaste ren. ven om AstraZenecas vetenskapliga bas redan omfattar en del FoU-resurser fr nya biologiska lkemedel, har vr tyngdpunkt historiskt sett legat p sm molekyler. Vi behver strka vra resurser fr att kunna angripa nya effektml med sm molekyler och biologiska substanser p ett samordnat stt ver alla vra terapiomrden. Vrt frvrv av Cambridge Antibody Technology Group plc (CAT) var ett viktigt steg mot detta ml. CATs kompetens inom biolkemedel kompletterar vr egen expertis inom sm molekyler och utgr en grund fr att bygga upp en framtida forskningsportflj med nya produkter frn bda forskningsomrdena. Frn och med 2010 rknar vi med att var fjrde kandidatsubstans frn AstraZeneca som blir redo fr full utveckling kommer att vara en biologisk substans.
KONCERNCHEFENS VERSIKT
Satsningarna ska strka vr lngsiktiga uthllighet och hjlpa oss att klara fljderna av de motgngar som vr FoU-portflj drabbades av under ret. I februari 2006 drog vi in vrt antikoagulationsmedel, Exanta, frn marknaden och avbrt utvecklingen av produkten av patientskerhetsskl. Vi avbrt ven den sena utvecklingen av Galida, vr potentiella diabetesbehandling, samt NXY-059, en potentiell behandling av stroke, eftersom de inte uppvisade tillrckliga patientfrdelar. ven om det r trkigt att fatta sdana beslut, r de en illustration av de utmaningar som hnger samman med utvecklingen av nya lkemedel. Dessutom avspeglar detta vrt tagande fr patientskerheten och att bibehlla en portflj med enbart de mest hgkvalitativa och mest lovande kandidatsubstanserna. Under alla dessa aktiviteter har vi givit hgsta prioritet t att bibehlla vrt grundlggande tagande om ansvarsfullt fretagande. Mer information om vrt arbete med ansvarsfullt fretagande, vra policies och vr utveckling inom detta omrde nns i den separata rapporten Vrt ansvar ett sammandrag 2006 eller p vra hemsidor.
En frstrkning av vr FoU-portflj frblir vr frmsta prioritering. Vi fortstter ven att utmana alla delar av vr verksamhet fr att ka produktiviteten och mjliggra kade satsningar s att vi kan n vra strategiska ml. Som ett led i detta tillknnagav vi i februari 2007 ytterligare planer p att ka effektiviteten och produktiviteten i vr varufrsrjningsorganisation, vilket kommer att innebra personalneddragningar. Vi tar inte ltt p dessa beslut och jag r fullt medveten om de fljder detta fr fr de berrda mnniskorna och de samhllen dr vi verkar. Neddragningarna kommer att bli freml fr en fullstndig samrdsprocess med fretagsrd, fackfreningar och andra personalrepresentanter, samt i enlighet med lokal arbetsrtt, fr att skerstlla en rttvis och ppen process. Jag r vertygad om att vi med ett starkt ledarskap, en tydlig inriktning och en knsla av ndvndighet kring genomfrandet, har en stabil grund fr fortsatta framgngar. Framfr allt r det mitt ml att uppn en uthllig, lnsam och ansvarsfullt hanterad tillvxt samtidigt som vi skerstller att AstraZeneca ven fortsttningsvis kan bidra positivt till den globala hlsovrden.
ASTRAZENECAS MEDARBETARE
Under mitt frsta r som koncernchef har jag beskt mnga delar av AstraZeneca och varje gng imponerats av kompetensen, kreativiteten och professionalismen hos vra medarbetare ver hela vrlden. De r vr mest vrdefulla tillgng och vi skulle inte klara oss utan deras fortsatta engagemang fr att uppn vra ml. Jag vill ta tillfllet i akt och tacka dem fr deras hrda arbete och insatser fr fretagets fortsatta framgngar.
DAVID R BRENNAN Koncernchef
MED SIKTE P FRAMTIDEN

Lkemedelsbranschen arbetar i en allt tuffare omvrld. Vi vet att fortsatt framgng i denna omvrld innebr att identiera och vervinna utmaningarna och aktivt ta vara p de mnga mjligheter en vxande efterfrgan p hlsovrd samt vetenskapliga och tekniska framsteg erbjuder.
UTVECKLINGEN I SAMMANDRAG
FRSLJNING, MUSD FRSLJNINGSUTVECKLING FR VRA VIKTIGASTE PRODUKTER, MUSD
NEXIUM +12% PULMICORT +11%
TILLVXT1
06 05 04
26 475 +11% 23 950 21 426 +10% +9%
06 05 04
SEROQUEL +24%
5 182 4 633 3 883 3 416 2 761 2 027
06 05 04 06 05 04 06 05 04 06 05 04 06 05 04
1 292 1 162 1 050 1 206 1 123 1 012 1 184 1 006 797 1 110 974 879 1 008 1 004 917
CASODEX +9%
06 05 04
CRESTOR +59%
SYMBICORT +18%
RRELSERESULTAT, MUSD
TILLVXT
06 05 04 4 547 6 502
8 216 +28% +39% +12%
2 028 06 05 1 268 04 908

ARIMIDEX +29%
ATACAND +14%
1 508 06 05 1 181 04 811

SELOKEN/TOPROL-XL +3%
ZOLADEX +1%
RESULTAT, MUSD
06
TILLVXT1
06 05 04 06 05 04
1 795 1 735 1 387 1 371 1 652 1 947
8 543 +29% 8 543

05
LOSEC/PRILOSEC 16%
MERREM +19%
6 667 +41% 6 667

04
06 604 05 505 04 423
4 844 4 625
RESULTAT FRE SKATT RESULTAT FRE JMFRELSEPVERKANDE POSTER
+13%
FOU-KOSTNADER, MUSD
TILLVXT1
MARKNADSFRINGS- OCH VRIGA KOSTNADER, MUSD
TILLVXT1
06 05
3 902 +16% 3 379 3 467 -4% +6%
06 05 04
9 096 +5% 8 695 8 268 +4% +6%
VINST PER AKTIE, USD

06
TILLVXT1
04
3,86 +34% 3,86

05
2,91 2,91
04
+41%
FRITT KASSAFLDE2, MUSD
AVKASTNING TILL AKTIEGARNA UTDELNINGAR OCH TERKP AV AKTIER, MUSD
06 +14% 05 04 3 932
6 788 6 052
06 05 04 3 590 4 718
6 367
2,18 2,01
VINST PER AKTIE EFTER JMFRELSEPVERKANDE POSTER VINST PER AKTIE FRE JMFRELSEPVERKANDE POSTER
De angivna tillvxtsiffrorna visar underliggande utveckling och tillvxt i fasta valutakurser. Underliggande tillvxt i fasta valutakurser berknas genom omrkning av rets siffror till fregende rs valutakurser, justerat fr andra valutakurseffekter, inklusive valutaskring. Fria kassaden visar nettokassaden fre nansieringsverksamhet och berknas som: nettokassainde fre nansieringsverksamhet, efter justering fr frvrv av verksamheter, frndringar i kortfristiga placeringar och fasta placeringar samt avyttring av immateriella tillgngar.
UTDELNING FR 2006
USD GBP SEK Utbetalningsdag
Utdelning, frsta halvret Utdelning, andra halvret Totalt
0,49 1,23 1,72
0,266 0,630 0,896
3,60 8,60 12,20
18 september 2006 19 mars 2007
FRVALTNINGSBERTTELSE
VERKSAMHETSVERSIKT
ASTRAZENECA I KORTHET > VI UPPTCKER, UTVECKLAR, TILLVERKAR OCH MARKNADSFR RECEPTBELAGDA LKEMEDEL INOM VIKTIGA HLSOVRDSOMRDEN: HJRTA/ KRL, MAGE/TARM, NEUROVETENSKAP, CANCER, ANDNINGSVGAR OCH INFLAMMATION SAMT INFEKTION. > VI HAR ETT BRETT PRODUKTSORTIMENT, INKLUSIVE MNGA VRLDSLEDANDE PRODUKTER OCH EN RAD VIKTIGA TILLVXTPRODUKTER: ARIMIDEX, CRESTOR, NEXIUM, SEROQUEL OCH SYMBICORT. > VI R VERKSAMMA I VER 100 LNDER MED VXANDE NRVARO P VIKTIGA NYA MARKNADER OCH HAR HUVUDKONTOR I LONDON, STORBRITANNIEN, SAMT VIKTIGA FOU-ENHETER I SVERIGE, STORBRITANNIEN OCH USA. > VI HAR VER 66 000 ANSTLLDA (58% I EUROPA, 27% I NORD- OCH SYDAMERIKA SAMT 15% I ASIEN, AFRIKA OCH AUSTRALASIEN). > VI HAR NRMARE 12 000 MEDARBETARE VID 16 FOU-ENHETER I 8 LNDER. > VI HAR 27 PRODUKTIONSANLGGNINGAR I 19 LNDER. > VI SATSAR MER N 16 MUSD VARJE ARBETSDAG P ATT IDENTIFIERA OCH UTVECKLA NYA LKEMEDEL.
INLEDNING
I detta avsnitt har vi tillmpat principerna om bsta praxis fr verksamhetsversikter och ekonomiska versikter och diskuterar de frmsta trenderna och faktorerna bakom AstraZenecas utveckling, resultat och stllning under 2006. Mot denna bakgrund presenterar vi hr en beskrivning av AstraZenecas omvrld samt information om vr forskning, utveckling, tillverkning och marknadsfring globalt samt vr utveckling under 2006 p dessa omrden sett ur styrelsens perspektiv. Vi beskriver den omvrld dr vi r verksamma, de mjligheter och utmaningar som vi str infr samt marknaden fr lkemedel, konkurrenslget, lagstiftningen och ven de frmsta riskerna och oskerheterna. Vi beskriver vr strategi fr att hantera mjligheter och utmaningar i vr omvrld, vilka resurser vi anvnder och hur vi samordnar dessa fr att skapa vrde genom att uppn vra strategiska ml samt sannolika framtida hndelseutvecklingar i vr bransch. Vi frklarar ven vikten av ledarskap, effektiva beslut och riskhantering. Slutligen frklarar vi hur vi mter vra framsteg i frhllande till de uppstllda mlen. I avsnitten om terapiomrdena samt i de geograska och ekonomiska versikterna redovisar vi vr ekonomiska utveckling under 2006 p global niv, fr olika geograska omrden samt p produktniv. Vi detaljredovisar ven framstegen med vr forskningsportflj samt utvecklingen fr vra marknadsintroducerade produkter (till exempel nya indikationer, registreringsanskningar och resultat frn kliniska studier).
INNEHLL
Omvrldsanalys kande efterfrgan p hlsovrd Vrldsmarknaden Terapiomrden Vxande utmaningar fr branschen Strategi Vra resurser, kompetenser och mjligheter Vra lkemedel Vr forskning och utveckling Vra medarbetare Riskhantering Anseende och ansvar Resultatuppfljning versikt terapiomrden Hjrta/krl Mage/tarm Neurovetenskap Cancer Andningsvgar och inflammation Infektion Geogrask versikt Forskning och utveckling Forsknings- och utvecklingsstrategi Discovery Development Externa samarbeten Forsknings- och utvecklingsportflj Styrning av produktportfljen Varufrsrjning Riskhantering Ansvarsfullt fretagande Medarbetare Viktigare anlggningar vrig verksamhet Aptium Oncology Astra Tech Branschregleringar Produktfreskrifter Prisreglering versiktlig utveckling Ekonomisk versikt 9 9 9 9 10 11 12 12 13 13 14 14 15 16 16 20 23 26 29 32 33 37 37 38 39 39 40 43 44 45 47 48 49 49 49 49 50 50 50 52 53
FRVALTNINGSBERTTELSE Verksamhetsversikt
OMVRLDSANALYS
SOM ETT GLOBALT FORSKNINGSINRIKTAT LKEMEDELSFRETAG R VI VERKSAMMA I EN STNDIGT FRNDERLIG OMVRLD SOM MEDFR BDE MJLIGHETER OCH UTMANINGAR FR VR VERKSAMHET.
KANDE EFTERFRGAN P HLSOVRD
Det nns fortfarande ett stort grundlggande behov av hlsovrd som gynnar branschens framtida tillvxtmjligheter. Bland de faktorer som bidrar till detta kan nmnas: > Ett kande antal mnniskor frvntar sig hlsovrd av hg kvalitet, framfr allt ldre som utgr en vxande andel av industrilndernas befolkning. > Mnga sjukdomar r underdiagnostiserade, behandlas inte optimalt eller saknar effektiva behandlingar. Den vxande efterfrgan p hlsovrd kommer inte bara att tillgodoses av bentliga behandlingsformer, utan ven av nya behandlingar som uppkommer genom kade kunskaper om sjukdomarnas biologi och ny teknologi. Nya innovativa produkter som frndrar behandlingsstten och frbttrar patienternas livskvalitet har introducerats av branschen de senaste ren. Dessutom medfr snabbt vxande ekonomier som Kina och Indien att antalet patienter som har tillgng till lkemedel kar. Detta utgr en stor mjlighet fr branschen. 2006 (frn 7% under 2005). Detta berodde frmst p de prisversyner som genomfrs vartannat r av det japanska hlsovrdsministeriet. Europa svarade fr 29% av vrldsmarknaden och tillvxten minskade till 5% under 2006 (6% under 2005). Tillvxten bland strre marknader i Europa strckte sig frn 0% i Belgien till 7% i Spanien, och en tillvxt i de stora lnderna p 3% i Tyskland, 4% i Frankrike och 3% i Storbritannien. Asien/Stilla Havsomrdet och Sydamerika svarade fr 7% respektive 4% av den globala frsljningen. Lnder med god tillvxt i dessa regioner under 2006 var Kina (frsljning 10,4 miljarder USD, tillvxt 13%), Brasilien (frsljning 8,6 miljarder USD, tillvxt 14%), Korea (frsljning 8,3 miljarder USD, tillvxt 13%) och Indien (frsljning 5,4 miljarder USD, tillvxt 13%) p 9:e, 10:e, 11:e respektive 15:e plats i vrlden. vlknt att hgt blodtryck och onormala blodkolesterolniver skadar krlvggarna och drmed leder till ateroskleros (derfrkalkning). De frmsta och vanligaste fljderna av ateroskleros r hjrtattacker och stroke. Diabetes associeras med en kad risk fr en rad allvarliga, ibland livshotande komplikationer, ssom hjrtattack, stroke, blindhet, njursjukdom, sjukdom i det centrala nervsystemet samt amputation. Ddligheten i hjrt/krlsjukdom bland vuxna diabetiker r tv till fyra gnger hgre n fr vuxna utan diabetes. I USA lider 21 miljoner mnniskor av diabetes och 40% av alla diabetiker har fortfarande dlig kontroll ver sina kolesterolniver, 33% har dlig kontroll ver sitt blodtryck och 20% har dlig kontroll ver sitt blodsocker. Mage/tarm Vrldsmarknaden fr mag/tarmlkemedel uppgr till 35 miljarder USD, av vilket protonpumpshmmare svarar fr 23 miljarder USD. I vstvrlden (d v s Europa och Nordamerika tillsammans) r enligt olika uppskattningar mellan 10% och 20% av den vuxna befolkningen drabbade av gastroesofageal reuxsjukdom (GERD). Frekomsten av GERD i Asien r lgre men kar. Neurovetenskap Vrldsmarknaden fr detta terapiomrde uppgr till 108 miljarder USD. Den omfattar psykiatri (marknadsvrde 49 miljarder USD), neurologi (marknadsvrde 30 miljarder USD), smrtlindring (marknadsvrde 25 miljarder USD) och bedvning (marknadsvrde 4 miljarder USD). Det medicinska behovet r stort p alla dessa omrden och vi prioriterar de omrden dr nya behandlingar kan f verkligt stor betydelse: > Depression och ngest r fortsatt underdiagnostiserade och underbehandlade; 15% av befolkningen drabbas av en strre depression ngon gng i livet, schizofreni drabbar omkring 1% av befolkningen och 17 miljoner mnniskor lider av bipolr sjukdom p de strre marknaderna. > Alzheimers sjukdom, den vanligaste orsaken till demens, pverkar ver 24 miljoner mnniskor i hela vrlden idag, en siffra som frvntas n 40 miljoner 2020. Dagens behandlingar r dessutom symtomlindrande och pverkar inte denna fortskridande neurodegenerativa sjukdom i ngon strre grad. > Kronisk smrta, som pverkar ver 20% av befolkningen, utgr ett omrde med stora medicinska behov. Smrta r den frmsta anledningen till att mnniskor sker lkarhjlp.
TERAPIOMRDEN
Enligt Vrldshlsoorganisationen (WHO) utgr icke-verfrbara sjukdomar den strsta sjukdomsbrdan. Hr kan framfr allt nmnas tumrsjukdom, hjrt/krlsjukdom, hjrnbldning, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), schizofreni, bipolr sjukdom och astma. Men ven verfrbara sjukdomar kar, frmst p grund av hiv/aids och tuberkulos. AstraZenecas kompetens, erfarenhet och resurser r inriktade p fljande terapiomrden, som tillsammans svarar fr en betydande del av den globala sjukdomsbrdan: Hjrta/krl Hjrt/krlsjukdomar tar varje r er liv n de nst fljande fyra vanligaste ddsorsakerna tillsammans. Globalt orsakar hjrt/krlsjukdomar 17 miljoner ddsfall varje r och utgr drmed den strsta riskfaktorn fr en stor del av den vuxna befolkningen. Hjrta/ krl r ocks det enskilt strsta terapiomrdet p den globala hlsovrdsmarknaden med ett marknadsvrde p 137 miljarder USD. Var tredje vuxen har ngon form av hjrt/krlsjukdom, inklusive sjukdomar som hgt blodtryck (marknadsvrde 48 miljarder USD), onormala blodkolesterolniver (marknadsvrde 35 miljarder USD), blodpropp inklusive hjrtattacker och stroke (marknadsvrde 17 miljarder USD) samt diabetes (marknadsvrde 20 miljarder USD). Det r
VRLDSMARKNADEN
Vrldsmarknaden fr lkemedel under 2006 uppgick till 574 miljarder USD. Det motsvarar en kning rknat i fast dollarkurs p 6% jmfrt med frra ret, vilket r lgre n 2005 (nr tillvxten var 7%). USA, vrldens ojmfrligt strsta lkemedelsmarknad, svarade fr 267 miljarder USD (47% av den totala frsljningen). Tillvxten i USA kade till 7% under 2006 (frn 5% under 2005), trots fortsatt kostnadspress och den vxande anvndningen av generiska lkemedel. kningen berodde frmst p breddningen av antalet produkter som omfattas av Medicare-frmner fr receptbelagda lkemedel sedan programmet infrdes 2006. Japan r vrldens nst strsta lkemedelsmarknad med en frsljning p 57 miljarder USD (10% av vrldsmarknaden), och en tillvxt som minskade till 1% under
Om inte annat anges i denna omvrldsanalys baseras marknadsdata fr sektorn (d v s inte specika fr AstraZeneca eller ngon av fretagets produkter) p rullande rsdata frn tredje kvartalet 2006 och jmfrelserna fr 2005 baseras p rullande rsdata frn fjrde kvartalet 2005.
10
OMVRLDSANALYS FORTS
Cancer Vrldsmarknaden fr behandling av cancer uppgr till 32 miljarder USD och kar stadigt. Trots dramatiska behandlingsframsteg frblir cancer den nst vanligaste ddsorsaken i industrilnderna och epidemiologiska data tyder p att denna trend nu ven kan ses i utvecklingslnderna. Cancer svarar idag fr 7,6 miljoner (13%) ddsfall i vrlden varje r. Dessa siffror frvntas fortstta att ka, vilket resulterar i att uppskattningsvis 9 miljoner mnniskor kommer att d av cancer 2015 och 11,4 miljoner 2030. Globalt sett dr er mnniskor av lungcancer n ngon annan tumrtyp. Det nns dock stora skillnader i sjukdomsmnster och allvarlighetsgrad mellan mnniskor i Asien och vstvrlden. Brst-, prostatasamt tjock- och ndtarmscancer r vanligare i vst, medan mag- och levercancer r vanligare i Asien. Ytterligare information om vra cancerbehandlingar nns p sidan 26. Andningsvgar och inammation Vrldsmarknaden fr terapiomrdet andningsvgar uppgr till 43 miljarder USD. WHO uppskattar att 100 miljoner mnniskor i hela vrlden lider av astma och mer n dubbelt s mnga av KOL, vilket idag r den fjrde vanligaste ddsorsaken i vrlden med frvntad ytterligare kning i frekomst och ddlighet i sjukdomen under kommande decennier. Vrldsmarknaden fr terapiomrdet inammation uppskattas till 16 miljarder USD, varav ver 40% frn behandling av ledgngsreumatism. Biologiska behandlingar dominerar inammationsmarknaden mtt i frsljningsvrde. Information om de lkemedel vi marknadsfr eller utvecklar fr ovanstende sjukdomsomrden samt utvecklingen fr vra produkter under 2006 presenteras p sidorna 29 till 31. Infektion Vrldsmarknaden uppgr till 59 miljarder USD, varav antibakteriella substanser svarar fr 31 miljarder USD. Infektionssjukdomar orsakar varje r ver 11 miljoner ddsfall. Den globala efterfrgan p antibiotika r fortsatt hg till fljd av tilltagande resistens och kad risk fr allvarliga infektioner. Tuberkulos r fortfarande ett globalt hot. Varje r diagnostiseras tv miljoner nya fall i Indien och ver tta miljoner fall i hela vrlden.
VXANDE UTMANINGAR FR BRANSCHEN

ven om grunden fr vrldens lkemedelsmarknad r stabil, str branschen infr verkliga utmaningar. Kostnadspress Hlsovrdsutgifterna utgr i regel mellan 6% och 15% av ett lands BNP. Industrilnderna ligger i den vre delen av intervallet och utvecklingslnderna i den lgre. Lkemedelsutgifternas andel av de totala hlsovrdsutgifterna r i regel mellan 10% och 20% och de utgr drfr fortfarande mindre n 2% av BNP i de esta lnder. Trots det r hlsovrdssystemens frmga att betala fr behandlingar inte obegrnsad, oavsett om nansieringen r offentlig eller privat. Kostnadsbesparingar frblir en stndigt nrvarande tillvxthmmande faktor fr industrin. Under 2006 har fortsatt prispress drabbat branschen i form av lagstiftning och annan reglering inte bara p stora etablerade marknader, utan ven i Kina och Indien. Se sidan 50 fr mer information (Prisreglering). Lkare r fortfarande de frmsta beslutsfattarna nr det gller vilken behandling som ska frskrivas till patienterna. I takt med de kade behandlingskostnaderna frsker betalarna, som bland annat utgrs av den offentliga sektorn, frskringsbolag, managed care-organisationer och arbetsgivare, skaffa sig ett kat inytande ver de val som lkarna gr. Bevisade ekonomiska frdelar Forskningsinriktade lkemedelsfretag mste i allt hgre grad bevisa sina produkters ekonomiska och terapeutiska frdelar fr de som betalar fr hlsovrden. Det krver investeringar under ett lkemedels hela livscykel i studier som visar ytterligare medicinska frdelar, kostnadseffektivitet, kostnadsmssiga frdelar och medicinska resultat (ssom kad verlevnad och livskvalitet), utver traditionella kliniska studier avsedda att faststlla skerhet och effektivitet. Dessa forskningsinsatser bidrar ocks till att skerstlla att vi kan inrikta vra behandlingar p de patienter som gynnas mest, ett vxande nskeml frn de som betalar och samhllet i stort. Produktivitet inom FoU De fretag som kommer att lyckas r de som kar sin produktivitet inom forskning och utveckling av nya och differentierade lkemedel som mter marknadens vxande behov. Branschen arbetar med att ka forskningsproduktiviteten med hjlp av ny teknologi. Samtidigt stller registreringsmyndigheterna allt hgre krav fr godknnande av lkemedel.
Lkemedelsskerhet Beslut om godtagbar risk/nyttoprol fr ett lkemedel kan pverkas bde positivt och negativt av en rad faktorer. Dessa faktorer inkluderar prekliniska data, kliniska data fre och efter marknadsintroduktion, samt myndighetsbeslut som avspeglar medborgarnas oro och frvntningar. Se sidan 46 fr mer information. Konkurrens AstraZenecas frmsta konkurrenter r andra internationella, forskningsinriktade lkemedels- och bioteknikfretag, som ocks marknadsfr varumrkes- och patentskyddade receptbelagda lkemedel. I likhet med dessa fretag konkurrerar vra produkter efter patentutgng med generiska lkemedel. Det gller frmst priset, eftersom generikatillverkare inte har samma hga kostnader fr forskning och utveckling. De investerar inte heller normalt i skerhetsvervakning eller marknadsfring fr att skapa en efterfrgan p samma stt som fretag som AstraZeneca gr. Branschens immateriella rttighetsbas utmanas i allt hgre grad av generikatillverkare som frsker komma in tidigt p stora marknader, vilket pressar produkternas livscykler. Branschregleringar Lkemedelsbranschen r en av vrldens mest reglerade branscher. Receptbelagda lkemedel kringgrdas av en omfattande och fortfarande vxande lagstiftning och reglering avseende krav fr att faststlla skerhet, effektivitet och kvalitet. Graden och omfattningen av dessa regleringar varierar med lokala och regionala krav fr utveckling och marknadsfring av lkemedel. Processen fr godknnande av lkemedelsprodukter r invecklad, tidskrvande och frenad med betydande kostnader. Utver skerhet och effektivitet omfattar regleringen samtliga aspekter av produkten inklusive kemisk sammansttning, tillverkning, kvalitetskontroll, hantering, frpackning, mrkning, distribution, reklam och marknadsfring. Efter lansering av nya lkemedel krver registreringsmyndigheterna att en lng rad villkor uppfylls i frga om skerhetsvervakning, riskhantering, klinisk anvndning, tillverkning och marknadsfring. Se sidorna 50 och 51 fr mer information. Anseende Lkemedelsbranschens anseende r sjunkande. Bidragande faktorer inkluderar en kad oro bland allmnheten kring frgor om lkemedelsskerhet (underblst av en del uppmrksammade indragningar av marknadsintroducerade lkemedel p senare r), transparens i frga om information, marknadsfrings- och frsljningsmetoder samt lkemedelskostnader.
11
STRATEGI
ASTRAZENECA R ETT FRAMGNGSRIKT, GLOBALT, FORSKNINGSBASERAT FRETAG SOM ARBETAR MED RECEPTBELAGDA LKEMEDEL. VI HAR MLSTTNINGEN ATT GE ETT POSITIVT BIDRAG TILL PATIENTERNAS LIV OCH SKAPA VRDEN FR VRA AKTIEGARE OCH SAMHLLET I STORT GENOM ATT TILLHANDAHLLA INNOVATIVA LKEMEDEL P VIKTIGA OMRDEN INOM HLSOVRDEN.
VR STRATEGI
Vr strategi fr att skerstlla att vi fortstter gra en positiv insats fr hlsovrden och uppn en uthllig, marknadsledande, ansvarsfullt hanterad tillvxt vilar p tre huvudprioriteringar: > Frstrka utvecklingsportfljen med nya lkemedel, dels frn vra egna forskningslaboratorier, dels genom att tillvarata vetenskapliga innovationer som nns utanfr AstraZeneca. > Tillvarata den fulla potentialen hos alla vra marknadsintroducerade lkemedel genom ytterst noggrann vidareutveckling och verlgset kundstd. > Utmana vr kostnadsstruktur fr att mjliggra ytterligare satsningar som krvs fr dessa avgrande aktiviteter. I alla vra aktiviteter fortstter vi att arbeta nra alla vra intressenter fr att tillhandahlla lkemedel som tillgodoser patienternas behov och som tillfr samhllet vrden inom ramen fr vra bentliga terapiomrden och bortom dessa. Vi har tydliga ml fr hur vi ska genomfra denna strategi. Genom professionalism och engagemang hos vra medarbetare r vi fast beslutna att uppn en utveckling som placerar AstraZeneca bland de bsta i branschen. Gra en strategisk satsning p biologiska substanser i syfte att etablera en betydande nrvaro i den snabbt vxande biolkemedelssektorn. > Realisera hela potentialen fr vra marknadsintroducerade produkter genom att: Aktivt hantera vidareutvecklingen fr alla vra produkter fr att tillvarata hela den terapeutiska och kommersiella potentialen. Stta hga standarder fr sljkrens effektivitet och ha en verlgsen marknadsfring. Fortstta att utveckla vr ledande stllning p bentliga marknader och utka vr nrvaro p viktiga nya marknader. Medarbetare > F ut mesta mjliga frn samtliga medarbetare genom att: Utva ett effektivt ledarskap med tydliga ml och ansvarsomrden. Frvalta och utveckla alla vra talanger. Frmja en kultur knnetecknad av mngfald och delaktighet dr mnniskor knner sig uppskattade och belnade p individ- och gruppniv. > F varje mte och kontakt att rknas genom att: F medarbetarna att frst att det stt vi bedriver vr verksamhet p r minst lika viktigt som vad vi gr, och att alla har ett ansvar fr att integrera vra grundvrderingar i sitt dagliga arbete. Resultat > Leverera en utveckling som placerar oss bland de bsta i branschen med ett anseende som ett av de mest framsynta och ansvarsfulla fretagen genom att: Hlla vad vi lovar i alla aspekter av vr verksamhet med fokus p vra centrala prioriteringar och p hur vi genomfr dem. Effektivt hantera de mjligheter och risker som r frknippade med alla vra affrsaktiviteter. Kraftfullt utmana vr kostnadsstruktur fr att frbttra kostnadseffektiviteten och uppn hgsta produktivitet. Skerstlla fortsatt fokus p fretagets styrning samt efterlevnad av lagar och regler.
VRA ML
De ml vi har identierat som avgrande drivkrafter fr ett framgngsrikt genomfrande av vr strategi r inriktade p fyra centrala omrden: Patienter > Effektivt vinna och tillvarata insikter genom att: Arbeta nra patienterna och deras vrdgivare fr att frst vad de behver och vad de vrdestter. Genom att ta med denna insikt i alla aspekter av vra affrsrelaterade beslutsprocesser (frn upptckt till marknadsfring och bortom detta) skerstller vi att vi behller vrt fokus p de hlsovrdsbehov som r mest relevanta. Detta inkluderar att inrikta vr utveckling av lkemedel till de patienter som har mest nytta av dem. > Erbjuda ett verlgset kundstd genom: Innovativ praxis som gr det mjligt fr patienter och deras vrdgivare att f en bttre frstelse fr sjukdomar och behandlingsalternativ, f de lkemedel de behver och f strsta mjliga nytta av dem. Produkter > Strka vr forskningsplattform och utvecklingsportflj fr att leverera ett de av innovativa, nya produkter genom att: Ytterligare ka kvaliteten, tempot och produktiviteten i vr egen forskning och utveckling med hjlp av spetskunskap inom vetenskap parallellt med fortsatt fokus p effektiv riskhantering, effektivt beslutsfattande och en genomgende effektivitet i alla vra processer. Tillvarata attraktiva externa mjligheter att komplettera vr interna innovationskapacitet genom samarbeten, allianser och frvrv som ytterligare strker vr utvecklingsportflj med nya produkter.
12
VRA RESURSER, KOMPETENSER OCH MJLIGHETER

VI GENOMFR VRA STRATEGISKA ML GENOM ATT SAMORDNA VRA OMFATTANDE RESURSER, KOMPETENSER OCH MJLIGHETER. MED DEN TYDLIGA INRIKTNING SOM VR STRATEGI GER ANSER VI ATT ASTRAZENECA R RTT POSITIONERAT FR ATT FORTSTTA UPPN EN STARK UTVECKLING P ALLA VRA VIKTIGA VERKSAMHETSOMRDEN SAMT UPPRTTHLLA EN FRAMGNGSRIK AFFRSUTVECKLING VER TIDEN.
VRA LKEMEDEL
Vi har en stark portflj med lkemedel inriktade p att tillgodose patienternas behov p de viktiga hlsovrdsomrden som nmnts tidigare. Flera av dem r vrldsledande. Samtliga r utvecklade fr att vara innovativa och mer effektiva och/eller erbjuda ytterligare frdelar fr patienterna, ssom frre biverkningar eller bttre behandlingsformer. ven efter introduktionen av ett nytt lkemedel fortstter vi att utforska alla de stt det kan anvndas p fr att vara till strsta nytta fr patienterna. Till std fr alla vra aktiviteter ligger ett tagande om att utveckla och/eller upprtthlla en kontinuerlig dialog med patienterna och andra intressenter fr att skerstlla att vi fr de insikter vi behver fr att upprtthlla ett de av nya lkemedel som tillgodoser angelgna behov inom hlsovrden. Vr portflj med marknadsintroducerade lkemedel r mycket konkurrenskraftig med en tillvxt som p kort till medellng sikt drivs av fem viktiga tillvxtprodukter, Arimidex, Crestor, Nexium, Seroquel och Symbicort, som alla lanserats under de senaste 12 ren. Med std av vra framgngsrika mogna varumrken som Pulmicort, Zoladex, Seloken/Toprol-XL, Diprivan och Merrem, utgr dessa fem viktiga tillvxtprodukter plattformen fr vra fortsatta framgngar. Samtidigt breddar vi vr FoU-portflj fr framtiden genom att frbttra vr interna innovation och produktivitet samt tillvarata externa innovationsmjligheter. Vra marknadsintroducerade produkter har vl denierade vidareutvecklingsprogram som utformats fr att maximera kad livskvalitet fr patienterna och den kommersiella potentialen under den tid produkterna omfattas av patentskydd. Immateriella rttigheter Patent gr det mjligt att sprida och gra information om uppnningar tillgnglig, samtidigt som de utgr en viktig drivkraft fr fortsatt innovation som i sin tur driver samhllet framt. Patent skapar inga monopol p sjukdomsbehandling andra tillverkare r fria att utveckla egna lkemedel fr att behandla samma komma. Dessutom r patent tidsbegrnsade och nr de upphrt att glla kan vra konkurrenter (bde innovativa och generikafretag) helt lagligt marknadsfra samma produkt. Eftersom patent krver att information om det aktuella lkemedlet redovisas och publiceras kan konkurrenter stimuleras att utveckla frbttrade alternativ med ytterligare behandlingsmjligheter. Detta r viktigt eftersom patienter reagerar olika p olika lkemedel i samma kategori. Vr policy r att anska om lmpligt immaterialrttsligt skydd fr alla upptckter och innovationer som hrrr frn koncernens forskning, produktutveckling, tillverkning och andra affrsaktiviteter. Syftet med denna policy r att genom gllande patent och andra immateriella rttigheter, ge koncernens produkter ett effektivt skydd p alla viktigare marknader och drigenom skydda produkterna mot otillbrlig konkurrens under den kommersiella fasen. Detta skydd av immateriella rttigheter omfattar forskningstekniker i vilka vi gr avsevrda investeringar fr upptckt, tillverkning och tillhandahllande av produkter. Fr att skerstlla att mjligheter till ytterligare skydd fr nya tilllmpningar och annan utveckling tillvaratas, kontrolleras patent, mnsterskydd, varumrkesrttigheter och skydd av domnnamn kontinuerligt under produktens utveckling, kliniska utvrdering och marknadsfring. Vr utformning av forskningsverksamheten gr det mjligt att utforma lmpliga strategier fr immateriella rttigheter och regelbundet uppdatera dessa redan i ett tidigt skede av produktutvecklingen. Nr ett nytt lkemedel lanseras har vi vanligtvis mellan 8 och 15 r med patenteller dataskydd nr vi kan generera de intkter som behvs fr att tcka de ndvndiga investeringarna s att vi kan upprtthlla ett de av nya lkemedel inom viktiga hlsovrdsomrden. Vr patentportflj frvaltas av ett team immaterialrttsliga experter inriktade p kostnadseffektiv frvaltning och hvdande av immateriella rttigheter fr ett optimalt globalt skydd av och rttmtig avkastning frn AstraZenecas innovationer och kommersiella produkter. Vi frsvarar kraftfullt vra immateriella rttigheter, vilket ven omfattar att vidta lmpliga tgrder mot intrng vid olika domstolar ver hela vrlden. Se sidan 136 fr mer information om patenttvister. Frsljning och marknadsfring Vi har ett omfattande globalt ntverk fr frsljning och marknadsfring i ver 100 lnder. P merparten av vra frmsta marknader sljer vi genom egna lokala marknadsbolag. P andra hll sker vr frsljning genom distributrer eller lokala representationskontor. Vr globala varumrkesstrategi byggs och leds av vr globala marknadsfunktion GM (tidigare Global Marketing and Business Development) i samarbete med vra strsta marknadsbolag. Detta gemensamma tillvgagngsstt ger en enhetlig grund p vilken alla vra lokala marknadsbolag kan bygga vidare i enlighet med individuella marknadsbehov. Vra produkter marknadsfrs frmst till lkare (bde primrvrdslkare och specialister), men ven till andra som r verksamma inom vrden. Dessutom riktas marknadsfring som pvisar produkternas ekonomiska och terapeutiska frdelar till myndigheter och institutioner som kper hlsovrd. Personliga kontakter utgr fortfarande den absolut mest effektiva marknadsfringsmetoden, men sljkrens insatser kompletteras i allt hgre grad av vr anvndning av internet fr att underltta och strka vra kommersiella aktiviteter. Fr ett ftal produkter anvnder vi oss ven av reklamkampanjer som vnder sig direkt till konsumenterna i USA. Ett srskilt fokus p innovationer inom frsljning och marknadsfring driver oss att utforska nya ider, inklusive att tillvarata kunskaper frn andra branscher, fr att skerstlla att AstraZeneca ligger i framkant nr det gller att reagera p den snabbt frnderliga omvrlden.
13
Utver att bygga vidare p vr ledande stllning p bentliga, viktiga marknader som USA, Japan och Europa, fortstter vi att strka vr stllning genom strategiska investeringar p snabbt vxande framtida tillvxtmarknader, dr Kina erbjuder de mest ptagliga mjligheterna. Varufrsrjning och produktion Vi har fr nrvarande ca 13 500 medarbetare vid 27 produktionsanlggningar i 19 lnder. Deras uppgift r att se till att vi skert, kostnadseffektivt och med god kvalitet kan leverera vra produkter ver hela vrlden. Av dessa 13 500 medarbetare r ca 1 300 sysselsatta med framtagning av aktiva lkemedelssubstanser och 11 500 med beredning och frpackning. Vi har ett mindre antal anlggningar fr framstllning av aktiva substanser kompletterade av en effektiv outsourcing. AstraZeneca har anlggningar fr framstllning av aktiva substanser i Storbritannien, Sverige och Frankrike samt en anlggning fr frdling av bulksubstanser i Tyskland. Vra viktigaste produktionsanlggningar fr tabletter och kapslar nns i Storbritannien, Sverige, Puerto Rico, Frankrike, Tyskland och USA. Vi har ven strre produktionsanlggningar med globalt varufrsrjningsansvar fr lkemedel i ytande form och inhalationsprodukter i Sverige, Frankrike och Storbritannien. Frpackning grs p ett ertal platser, bde p AstraZenecas egna anlggningar och hos vra underleverantrer i nra anslutning till vra marknadsbolag, fr att skerstlla snabb och exibel varufrsrjning.
Utvecklingsportflj En central prioritering r att se till att vrt vxande antal kandidatsubstanser (substanser med potential att bli nya lkemedel) utvecklas effektivt s att de uppfyller patienternas framtida behov. Vi har ett stort antal substanser i tidig utveckling och sammanlagt 23 projekt i fas 1, 20 projekt i fas 2 och 28 projekt i fas 3. Merparten av projekten avser sm molekyler, men en vxande andel av vra tidiga utvecklingssubstanser utgrs av biolkemedel. Se sidorna 38 och 39 fr mer information. Externa samarbeten I dagens vrld med snabba vetenskapliga och tekniska framsteg kan inget fretag frlita sig enbart p egen forskning och utveckling. Dr s r lmpligt strvar vi efter att strka vra egna resurser genom frvrv och allianser med externa parter med kompetenser och resurser som kompletterar vra egna och som breddar vr bas fr sjukdomsforskning. Vi fljer kontinuerligt upp nya och framvxande forskningsomrden fr att hitta mjligheter som hjlper oss utveckla nsta generation lkemedel med strre frdelar fr patienterna. En sdan mjlighet r biolkemedel lkemedel som utvecklas ur biologiska molekyler, som ofta baseras p proteiner producerade p naturligt stt av levande organismer, till exempel antikroppar. Ny teknologi ger mjlighet att producera effektiva, kraftfulla antikroppar i stora mngder som kan anvndas fr att bekmpa sjukdomar. Som en del av vr expansion p detta snabbt vxande omrde, och fr att bygga vidare p ett framgngsrikt samarbete, frvrvade vi under 2006 Cambridge Antibody Technology Group plc (CAT) ett ledande brittiskt bioteknikfretag. CATs kompetens inom biologiska behandlingar kompletterar vr kompetens och styrka inom sm molekyler och utgr en grund fr att bygga upp en framtida forskningsportflj med nya produkter frn bda forskningsomrdena. Fr ytterligare information om CATs forskning, se sidan 38 eller webbsidan: cambridgeantibody.com. Fretagets vriga licenser, samarbeten och frvrv beskrivs p annan plats i denna redovisning.
Frvaltning av produktportfljen En av de strsta utmaningarna fr ett lkemedelsfretag r att upprtthlla en hg kvalitet p sin produktportflj. Vi strvar efter att effektivt prioritera nya mjligheter inom forskningen (bde frn vra egna forskningsaktiviteter och frn externa kllor), utveckla dem s att de motsvarar marknadens behov och maximera potentialen hos vra marknadsintroducerade produkter. Fr att ytterligare strka vra insatser p dessa omrden gjorde vi under 2005 och 2006 en genomgng och frbttring av samarbetet mellan berrda grupper inom olika delar av fretaget. Frndringarna syftar till att frbttra samarbetet, samordningen och prioriteringen i alla vra olika aktiviteter, bde internt och externt, fr att upprtthlla ett hgkvalitativt sortiment med differentierade produkter som tillgodoser patienternas behov och skapar vrden t vra intressenter. Ytterligare information om vr styrning av produktportfljen nns p sidan 43.
VRA MEDARBETARE
Medarbetarna utgr vr viktigaste resurs. Med ver 66 000 medarbetare vrdestter vi den mngsidiga kompetens och de mjligheter en global arbetsstyrka ger vrt fretag. Inom ramen fr vr prestationsinriktade kultur har vi mlsttningen att ge vra medarbetare det std de behver fr att utveckla hela sin potential och ge dem en arbetsmilj dr de knner sig stimulerade och informerade. Vi ser det som centralt att optimera prestationerna p individ- och gruppniv, effektivt frvalta och utveckla alla vra talanger, kommunicera och upprtthlla vra grundvrderingar, frbttra vrt ledarskap samt satsa p att skerstlla skerhet, hlsa och vlbennande fr alla vra medarbetare ver hela vrlden. Se sidan 48 fr mer information. Ledarskap Bra ledarskap och effektiv riskhantering r avgrande fr att skerstlla att vi fortstter inrikta vra resurser och mjligheter p att mta utmaningarna och maximera mjligheterna i vr omvrld. Styrelsen: Styrelsen bestr av Executive Directors, med direkt ansvar fr affrsverksamheten, samt Non-Executive Directors, med ansvar fr att tillfra oberoende, objektiva bedmningar i samband med styrelsens beslut. Styrelsen faststller fretagets strategi och policies och vervakar hur fretaget uppfyller uppstllda ml. Varje r genomfrs en ingende strategiversyn. Denna utvrderar ven om taganden gentemot aktiegare och andra frsts och genomfrs,
VR FORSKNING OCH UTVECKLING

Vr globala FoU-organisation r indelad i terapiomrden som tillhandahller vetenskapligt, medicinskt och tekniskt kunnande samt kontroll via vra stora, multidisciplinra organisationer fr forskning (Discovery) och utveckling (Development). Detta ger ett antal frdelar, ssom utbyte av bsta praxis och effektiv resursanvndning i en global organisation med ett antal geograskt spridda enheter. Under 2006 fortsatte vi att strka vrt fokus p snabbhet och kvalitet i projektleveranserna samt skerstlla att vi till fullo utnyttjar lovande nya projekt och teknologier inom och utanfr de huvudsakliga terapiomrdena. Vi har totalt omkring 12 000 medarbetare vid 16 FoU-enheter i tta lnder. Dessa utgrs av tta kombinerade FoUenheter i Storbritannien, USA och Sverige, ett nytt innovationscenter som ska byggas i Kina, samt ytterligare sju enheter i Storbritannien, USA, Kanada, Indien och Frankrike som enbart r inriktade p forskning och en utvecklingsenhet i Japan. Dessa resurser kompletteras av klinisk utveckling vid 40 enheter ver hela vrlden.
14
vilket inkluderar regelbundna genomgngar av den ekonomiska utvecklingen och viktiga affrsfrgor. Se sidorna 80 och 81 fr mer information om styrelsen. Koncernledningen: Koncernledningen r en tvrfunktionell grupp med medlemmar frn era lnder, tillsatt och ledd av koncernchefen. Den fokuserar p den dagliga driften av verksamheten och p fretagets utveckling. Koncernledningen gr regelbundet igenom och fattar beslut i alla viktiga affrsfrgor, med undantag fr de frgor som styrelsen hanterar. Koncernledningen bestr av tre Executive Directors och sex Executive Vice-Presidents, vilka var och en har ett specikt ansvarsomrde i linje med vr organisationsstruktur. Se sidan 77 fr mer information om koncernledningen.
ANSEENDE OCH ANSVAR

Vi vet ocks att sttet vi bedriver vr affrsverksamhet p, och vad vi gr, r viktigt fr vrt anseende hos intressenter och samhllet i stort. Fr att behlla deras frtroende fr AstraZeneca som ett ansvarsfullt fretag mste vi leva upp till vra grundvrderingar och ppet redovisade etiska normer verallt dr vi r verksamma och kan pverka. Med std av vr globala policy fr ansvarsfullt fretagande och vra mtetal fortstter vi att integrera principerna om ansvarsfullt fretagande i det dagliga arbetet p alla niver i fretaget. Detta inkluderar att ge vra chefer vgledning om hur de tillmpar vra globala normer lokalt, samt att i dialog med medarbetarna frskra oss om att de frstr vrt engagemang och hur alla har ett ansvar fr att AstraZeneca frblir en uppskattad medlem i det globala samhllet. Under 2006 genomfrde vi en omfattande underskning av engagemanget hos vra viktigaste intressenter fr att bttre frst hur de uppfattar AstraZeneca och fretagets verksamhet. Resultatet frn detta initiativ underlttar fr oss att utveckla ett mer enhetligt frhllningsstt fr hela fretaget i frga om intressenternas engagemang och hanteringen av vrt anseende. Detta inkluderar att ytterligare strka vr frmga att p ett enhetligt stt samla insikter som hjlper oss att behlla vrt fokus p verkliga hlsovrdsbehov. Se sidan 47 fr mer information om vr strategi fr ansvarsfullt fretagande, vra framsteg, vra policies och principer samt den separata rapporten Vrt ansvar ett sammandrag 2006.
RISKHANTERING
Vr frmga att effektivt identiera och hantera riskerna i vr verksamhet r avgrande fr vra fortsatta framgngar. Vr riskrdgivningsgrupp (Risk Advisory Group, RAG), som leds av ekonomidirektren och bestr av representanter frn samtliga affrsfunktioner, bistr den hgsta ledningen med att identiera och utvrdera vra strsta affrsrisker p ett samordnat stt. Gruppen fokuserar srskilt p funktionsvergripande risker och kopplar riskhanteringen till rapporteringen av verksamhetens utveckling samt sprider bsta praxis inom hela organisationen fr att frmja kontinuerliga frbttringar. RAG rapporterar tv gnger per r till koncernledningen och dess rapporter om fretagets riskprol granskas rligen av styrelsen och revisionskommittn. Se sidorna 45 och 75 fr mer information.
15
RESULTATUPPFLJNING
STYRELSEN OCH KONCERNLEDNINGEN UTGR FRN FRETAGETS KVARTALSVISA UPPFLJNING AV UTVECKLINGEN SOM GRUND FR ATT MTA HUR VI LIGGER TILL I FRHLLANDE TILL VRA STRATEGISKA ML.
Rapporten ger styrelsen och koncernledningen en gemensam frstelse fr hur arbetet fortlper med att uppfylla kortsiktiga icke ekonomiska ml samt innevarande rs delml avseende lngsiktiga strategiska ml. En rad ekonomiska och andra ml stlls upp varje r. Under 2006 lg fokus p fljande huvudomrden: > > > > > > Produkternas utveckling Forsknings- och utvecklingsportfljen Produktivitet och lnsamhet Avkastning till aktiegarna Anseende Fretagets styrning
MTNING AV ANSEENDET
De ovan nmnda resultatmtten visar hur fretaget ligger till i frga om att leverera framgngsrika lkemedel och drigenom ocks vrde fr aktiegarna. Som tidigare nmnts ingr ven mlen fr anseende och styrning i de ovan beskrivna huvudomrdena. Fr att bedma hur vi bedriver vr verksamhet har vi en rad nyckeltal som vi anvnder fr att mta vra framsteg p viktiga omrden relaterade till ett ansvarsfullt fretagande. Intern och extern revision r avgrande fr att skerstlla hga etiska normer och omfattar era av de nyckeltal som vi anvnder fr att mta hur vi ligger till i frga om ansvarsfullt fretagande. Mer information om dessa nyckeltal och utvecklingen 2006 ges i den separata rapporten Vrt ansvar ett sammandrag 2006, och p vra hemsidor. Vi deltar ocks i ledande externa bedmningar, till exempel Dow Jones Sustainability Index. De ger oss mjlighet att utvrdera vrt arbete och f strre kunskap om vad som krvs fr att uppn en hllbar utveckling. AstraZeneca nns med i Dow Jones Sustainability World Index 2007, som anvnds ver hela vrlden av kapitalfrvaltare som investerar i socialt ansvarstagande fretag. Trots att vi frbttrat vrt resultat ck vi inte tillbaka den plats vi frlorade under 2005 i det europeiska indexet (Dow Jones STOXX) dr konkurrensen har blivit allt hrdare.
PRODUKTER
Marknadsintroducerade produkter > Frsljningstillvxt i fasta valutakurser, frdelat p viktiga tillvxtprodukter, produkter vars patent lpt ut och basprodukter (se sidan 52). > Global frsljning och frskrivningsvolymens utveckling i USA fr viktiga tillvxtprodukter (se sidan 52). > Marknadsandelar fr viktiga tillvxtprodukter. > Livscykelutveckling. Forsknings- och utvecklingsportflj > Nya kandidatsubstanser (se sidan 39). > Antal utvecklingsprojekt per fas (se sidan 39). > FoU-kostnader i USD (se sidan 6). > Utveckling i frhllande till delml.
Under 2006 gick vi igenom vrt stt att flja upp utvecklingen i syfte att ytterligare strka vrt fokus p vra strategiska ml. Dessa r nu samlade under fyra omrden: > > > > Patienter Produkter Medarbetare Resultat
RESULTAT
Mlen fr anseende och styrning ingr i alla dessa fyra omrden fr att visa vikten av att vi upptrder konsekvent i alla vra affrsaktiviteter. Avkastningen till aktiegarna ingr under rubriken Resultat. Stten att mta utvecklingen inom dessa omrden strcker sig frn kvantitativa, jmfrande resultatmtt till mer kvalitativa, ingende analyser. Tillsammans utgr detta grunden fr en kontinuerlig vervakning och rapportering av hur vi uppntt vra uppstllda ml, samt hur vi i slutnden skapar uthlliga vrden fr vra aktiegare. De specika mtmetoder som styrelsen och koncernledningen anvnder nr de bedmer utvecklingen i relation till de huvudomrden som nmns ovan eller som p annat stt bedms kunna hjlpa aktiegarna att bttre frst och utvrdera vr verksamhet, beskrivs och illustreras i det fljande. Exempel p detta r: > Vinst per aktie (se sidan 6). > Kostnadsutveckling (se sidan 6). > Utvecklingen fr bruttomarginal, kostnader och rrelsemarginal (se sidan 52). > Utdelning och aktieterkp (se sidan 6). > Fritt kassade (se sidan 6). > Total aktieavkastning (se sidan 90). Som ett resultat av versynen av vrt stt att flja upp utvecklingen 2006 pgr ett arbete med att ta fram nya ml fr 2007 avseende patienter och medarbetare. Vi kommer att redovisa dessa ml i vederbrlig ordning.
FRETAGETS STYRNING
AstraZenecas etiska regler (nns p vr hemsida1) anger den hga etiska niv vi frvntar oss av vra medarbetare. Reglerna r obligatoriska fr alla medarbetare. Som en del av vrt tagande enligt dessa etiska regler, att flja alla gllande lagar och freskrifter, tillmpar vi samtliga principer fr god styrning och vervakning i 2006 UK Combined Code of Corporate Governance. Hur vi gr detta beskrivs p sidan 75. Vi fljer ven alla bestmmelser i UK Combined Code och vra rutiner fr fretagets styrning fljer generellt New York-brsens noteringsregler (se sidan 75 fr en beskrivning av eventuella strre skillnader). Vra processer fr lpande revision, som beskrivs p sidan 75, r avsedda att skerstlla att vi noga fljer upp hur vi fljer dessa normer.
astrazeneca.com/article/511624.aspx
16
HJRTA/KRL
2006 I KORTHET > FRSLJNINGEN AV CRESTOR VERSTEG 2 MILJARDER USD, MED VER 9 MILJONER BEHANDLADE PATIENTER OCH NRMARE 72 MILJONER UTSKRIVNA RECEPT SEDAN LANSERINGEN. > FRSLJNINGEN AV SELOKEN/ TOPROL-XL VERSTEG 1,7 MILJARDER USD, MEN VRT PATENTSKYDD FR TOPROL-XL OGILTIGFRKLARADES AV EN DOMSTOL I USA, ETT BESLUT SOM HAR VERKLAGATS. > I NOVEMBER LANSERADE SANDOZ SIN 25 MG VERSION OCH PAR PHARMACEUTICAL BRJADE DISTRIBUERA EN AUKTORISERAD GENERISK VERSION I USA AV METOPROLOLSUCCINATTABLETTER MED LNGSAM FRISTTNING. > EXANTA DROGS IN I FEBRUARI 2006 EFTER NYA PATIENTSKERHETSDATA. > EN NY INDIKATION FR ATACAND GODKNDES I USA FR ANVNDNING VID HJRTSVIKT. > UTVECKLINGSPROGRAMMET FR GALIDA AVSLUTADES I MAJ. > I JANUARI 2007 TILLKNNAGAV VI ETT GLOBALT SAMARBETE MED BRISTOLMYERS SQUIBB FR UTVECKLING OCH MARKNADSFRING AV TV SUBSTANSER FR BEHANDLING AV TYP 2-DIABETES.
PRODUKTER P MARKNADEN
Crestor* (rosuvastatinkalcium) ingr i produktkategorin statiner och anvnds fr behandling av hga kolesterolniver. Atacand (candesartan cilexetil) r en angiotensin II-antagonist fr frstahandsbehandling av hgt blodtryck och symtomatisk hjrtsvikt. Seloken/Toprol-XL (metoprololsuccinat) ger blodtryckssnkning i 24 timmar med en tablett om dagen och anvnds ven vid hjrtsvikt och krlkramp. Plendil (felodipin) r en kalciumantagonist fr behandling av hgt blodtryck och krlkramp. Zestril (lisinoprildihydrat) r en ACEhmmare fr behandling av ett ertal hjrt/ krlsjukdomar, inklusive hgt blodtryck.
* Inlicensierad frn Shionogi & Co., Ltd. # Inlicensierad frn Takeda Chemical Industries Ltd. Inlicensierad frn Merck & Co., Inc.
#
FRSLJNINGSUTVECKLING
2006 Tillvxt pga valutakurseffekter MUSD 2005 Tillvxt pga valutakurseffekter MUSD 2004 Underliggande tillvxt MUSD Underliggande tillvxt MUSD
2006 jmfrt med 2005
2005 jmfrt med 2004
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Underliggande tillvxt %
Redovisad tillvxt %
Redovisad tillvxt %
Crestor 2 028 Seloken/Toprol-XL 1 795 Atacand 1 110 Tenormin 320 Zestril 307 Plendil 275 vriga 283 Totalt 6 118
745 62 133 24 23 86 27 780
15 2 3 8 2 1 1 6
1 268 1 735 974 352 332 360 311 5 332
338 333 68 21 118 103 38 459
22 15 27 5 10 8 9 96
908 1 387 879 368 440 455 340 4 777
59 3 14 7 7 24 9 15
60 3 14 9 8 24 9 15
38 24 8 5 27 23 12 10
40 25 11 4 25 21 9 12
FORSKNINGSPORTFLJ
Substans Originalsubstanser AGI-1067 AZD6140 Saxagliptin (BMS) Crestor/ABT-335 (Abbott) AZD9684 AZD0837 AZD6610 Dapagliozin (BMS) AZD2479 AZD1175 AZD2207 AZD1305 AZD6370 AZD8593 AZD4121 antiaterogen ADP-receptorantagonist dipeptidylpeptidas4-hmmare (DPP-4) statin + brat fast kombination CPU-hmmare trombinhmmare PPAR alfa med partiell gamma natriumglukostransportr-2-hmmare (SGLT2) stimulerar omvnd kolesteroltransport ateroskleros arteriell trombos diabetes blodfettrubbningar trombos trombos blodfettrubbningar diabetes blodfettrubbningar diabetes/fetma diabetes/fetma arytmi diabetes hemostas blodfettrubbningar trombos blodfettrubbningar diabetes/fetma diabetes/fetma >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 2009 2h 2008 Inlmnad 2h 2008 2009 Inlmnad 2h 2008 2009 Godknd Mekanism Inriktning p studierna Utvecklingsfas PK 1 2 3 Berknad registreringsanskan Europa USA
Kv4 2007 Kv2/3 2007 >2009 >2009 >2009 1h 2008 2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 2009
antiarytmikum
kolesterolabsorptionshmmare
AZD1283 AZD5861 AZD1656 AZD3988 Produktutveckling och nya indikationer Atacand Atacand Plus Crestor Crestor Crestor Seloken/Toprol-XL Avbrutna projekt Exanta AZD1092 Galida AZD8677 AZD7009 AZD8450
angiotensin II-antagonist nthinnefrndringar vid diabetes angiotensin II-antagonist/ 32/12,5 mg, 32/25 mg thiaziddiuretika mot hgt blodtryck statin ateroskleros statin utfall vid hjrtsvikt statin utfall vid svr kronisk njursvikt betablockerare HCTZ-kombination frebyggande av stroke vid frmaksimmer diabetes diabetes/metabolt syndrom blodfettrubbningar/diabetes AF-konvertering blodfettrubbningar
Exanta drogs in frn marknaden i februari 2006.
Vi har avbrutit utvecklingen av dessa projekt eftersom de efterstrvade produktprolerna inte kunde ns.
Frkortningarna i tabellen frklaras i ordlistan p sidorna 179 och 180.
17
VI R ETT AV VRLDENS LEDANDE FRETAG INOM HJRT/ KRLOMRDET MED VER 40 RS ERFARENHET. VI AVSER ATT VIDAREUTVECKLA VR STARKA STLLNING GENOM ATT PRIORITERA TILLVXTSEGMENTEN BLODFETTRUBBNINGAR, BLODPROPPSBILDNING, TYP 2-DIABETES, ATEROSKLEROS OCH FRMAKSFLIMMER.
PRODUKTER
Crestor r nu godknt i 84 lnder och introducerat i 74, inklusive USA, Kanada, Japan och de esta EU-lnder. Blodfettrubbningar anses i allt hgre grad vara ett stort hlsoproblem. Av de patienter som fr nrvarande behandlas fr hga kolesterolvrden uppnr bara omkring hlften sina ml med bentliga behandlingar, medan vriga fortstter att ha frhjd risk fr hjrt/krlsjukdomar. Effektivare behandlingar som Crestor behvs fortfarande p detta omrde. I era kliniska studier har Crestor visat sig vara mycket effektivt nr det gller att snka LDL-kolesterolet (det onda kolesterolet), vilket ger merparten av patienterna mjlighet att n sina LDL-C-ml med den vanliga startdosen p 10 mg. Vidare ger Crestor en vsentlig kning av HDL-kolesterolet (det goda kolesterolet), en effekt som observeras ver hela dosintervallet 5, 10, 20 och 40 mg. Vi har en omfattande databas med resultat frn kliniska studier fre och efter godknnandet omfattande ver 70 000 patienter samt uppfljning efter introduktionerna av ver 9,1 miljoner patienter som behandlats med Crestor sedan introduktionen 2003. Dessa data och data frn det pgende farmakoepidemiologiska programmet stder den gynnsamma risk/nyttoprolen fr Crestor och bekrftar att skerhetsprolen liknar den fr andra statiner p marknaden. Crestor ger dels stora snkningar av LDL-C, dels ytterligare frdelar i form av hjd HDL-C-niv och snkt niv av triglycerider. Vid vanliga startdosen p 10 mg har Crestor visat sig snka LDL-C-nivn med upp till 52%, vilket gr att 8 av 10 patienter nr sina LDL-C-ml. Vrt omfattande och lngsiktiga globala kliniska forskningsprogram GALAXY, som inleddes 2002, inkluderar studier av hur risken fr hjrt/krlsjukdomar kan snkas med hjlp av Crestor. Programmet omfattar ver 50 000 patienter i mer n 50 lnder. GALAXY-programmet r utformat fr att besvara viktiga frgor inom statinforskningen genom att underska kopplingar mellan optimal blodfettkontroll och ateroskleros samt hjrt/krlrelaterad sjuklighet och ddlighet. Ngra av studierna r nu genomfrda och vi har sett data frn de tv slutfrda aterosklerosstudierna: ORION-studien, som 2005 underskte potentialen hos Crestor att krympa den lipidrika nekrotiska krnan hos placken och drmed ka deras stabilitet, samt ASTEROID-studien, som 2006 visade att Crestor har signikant effekt p regress av mngden plack i kranskrlen. METEORstudien har slutfrts och kommer att presenteras vid American College of Cardiologys mte i mars 2007. METEOR r en placebokontrollerad, lngtidsstudie av lgriskpatienter som lg till grund fr registreringsanskningarna avseende behandling av ateroskleros, inlmnade till den amerikanska registreringsmyndigheten (FDA) och inom EU genom proceduren fr msesidigt godknnande, i januari 2007. ASTEROID och ORION ingick i anskan som understdjande studier. Utfallsstudierna inom GALAXY-programmet kommer att brja ge resultat under 2008. Det stora vervakningsprogrammet efter introduktionen av Crestor i Japan har slutfrts framgngsrikt. En delrapport mottogs positivt av Pharmaceutical and Medical Devices Agency (en underavdelning till den japanska registreringsmyndigheten), vilket ledde till en fullskalig lansering av Crestor i Japan i september 2006. Marknadsfringsaktiviteterna intensierades i september med en kning av antalet lkemedelskonsulenter till 1 350 frn AstraZeneca och 1 350 frn Shionogi (som marknadsfr lkemedlet gemensamt med oss i Japan). Konsulenterna ansvarar fr att beska ver 30 000 hlsovrdsspecialister och vi har redovisat kommersiell frsljning av Crestor i Japan under andra halvret 2006. vriga lanseringar av Crestor under 2006 inkluderade Australien och Sydafrika. Med brjan i juni har era fretag lanserat generiska simvastatinprodukter i USA, vilket kommer att leda till en kad konkurrens p marknaden fr kolesterolsnkare. Vi tror att detta kommer att ha en mttlig pverkan p frsljningen av Crestor. Atacand: Den produktgrupp som Atacand tillhr uppvisar stark marknadsacceptans
och konkurrerar inom den snabbast vxande sektorn mtt i frsljningsvrde p vrldsmarknaden fr behandling av hgt blodtryck (angiotensin II-antagonister, som monoterapi och i kombination med diuretika). Doseringen 32 mg nns som std fr anvndningen av Atacand mot hgt blodtryck och hjrtsvikt. Introduktionen av 32 mg dosering utanfr USA fortsatte och denna dos r nu tillgnglig p de esta strre marknader. Den kliniska studien som undersker effekten av Atacand (upp till doseringen 32 mg) p normotensiva nthinnefrndringar hos diabetiker (DIRECT) fortsatte under 2006. Seloken/Toprol-XL r vrldsledande i kategorin betablockerare (som monoterapi och i kombination med diuretika). Ssom redovisades frra ret utfrdades den 17 januari 2006 en dom utan huvudfrhandling mot AstraZeneca i den pgende patenttvisten i USA med tre fretag som utmanar AstraZenecas patent och ansker om godknnande frn FDA fr frsljning av generiskt metoprololsuccinat (det generiska namnet p Seloken/Toprol-XL). Domstolen fann att de omtvistade patenten r utan verkan och ogiltiga. AstraZeneca r av motsatt uppfattning och har verklagat beslutet till US Court of Appeals for the Federal Circuit. Huvudfrhandling och slutanfranden har hllits fr verklagandet och ett beslut frn domstolen vntas under 2007. Ytterligare information om denna tvist nns p sidan 142. I november lanserade Sandoz (tidigare Eon) sin 25 mg metoprololsuccinatprodukt i USA och vi tillknnagav att vi hade tecknat ett leverans- och distributionsavtal med Par Pharmaceutical Companies, Inc. fr distribution i USA av en auktoriserad generisk version av metoprololsuccinattabletter med lngsam fristtning. I nulget kommer den auktoriserade generiska produkten endast att distribueras med doseringen 25 mg. Tecknandet av detta avtal pverkar inte tillgngligheten av vr patentskyddade produkt Toprol-XL. Vi fortstter att tillverka och tillhandahlla Toprol-XL i USA. Tidpunkterna fr eventuella godknnanden eller marknadsintroduktioner av andra eventuella generiska produkter r svra att frutse och fljaktligen r det ekonomiska bidraget 2007 frn frsljningen av Toprol-XL i USA svrt att frutsga med ngon strre skerhet. Exanta: I februari 2006 tillknnagav vi att vi drog in vrt antikoagulationsmedel Exanta (melagatran/ximelagatran) frn marknaden och avbrt utvecklingen av medlet. Beslutet utlstes av nya patientskerhetsdata frn en klinisk studie inom ortopedisk kirurgi med
18
HJRTA/KRL FORTS
patienter som behandlades profylaktiskt mot vens tromboembolism (VTE) under 35 dagar, lngre n vad som var godknt fr marknadsfring. Dessa nya resultat tydde p en potentiell risk fr allvarliga leverskador med en ny observation om snabbt upptrdande tecken och symtom under de nrmaste veckorna efter avslutad behandling. Detta var en observation som inte tidigare hade gjorts i frbindelse med Exanta. Den antydde att regelbunden vervakning av leverfunktionen kanske inte skulle minska den eventuella risken. Exanta marknadsfrdes tidigare i 12 lnder fr anvndning i upp till 11 dagar fr frebyggande av vens tromboembolism hos patienter som genomgtt byte av hft- eller knled. en ny verkningsmekanism och om resultaten r positiva kan AGI-1067 bli det frsta lkemedlet i sitt slag. Resultaten frn den viktiga ARISE-studien, som vntas i brjan av 2007, kommer att visa p bde skerheten och effektiviteten hos AGI-1067. Frst nr dessa resultat r tillgngliga och har utvrderats helt kan en meningsfull bedmning gras av balansen mellan risker och frdelar med AGI-1067 samt mjligheten till myndighetsgodknnande och klinisk anvndning. AZD6140 undersks som en reversibel oral ADP-receptorantagonist fr frebyggande av er arteriella tromboser n vad som r fallet med nu tillgngliga behandlingar med tienopyridin hos patienter med akut kranskrlssyndrom. Akut kranskrlssyndrom omfattar en rad kliniska tillstnd som instabil angina, hjrtinfarkt med ST-hjning (STEMI) samt hjrtinfarkt utan ST-hjning. Trots stora framsteg svarar akut kranskrlssyndrom fortfarande fr omkring tv och en halv miljoner inskrivningar p sjukhus ver hela vrlden varje r och r en vanlig orsak till sjuklighet och ddlighet. Det nns ett fortsatt behov av att utveckla produkter som ger frdelar jmfrt med dagens standardbehandling. AZD6140 utvrderas fr nrvarande i studien PLATO, en samlad, omfattande, hndelsedriven, direkt jmfrande utfallsstudie som inleddes i oktober. PLATO r avsedd att visa den verlgsna effekten hos AZD6140 jmfrt med clopidogrel fr minskning av ddsfall till fljd av kranskrlssjukdom, hjrtinfarkt och stroke hos patienter med akut kranskrlssyndrom. PLATO planeras genomfras i 40 lnder med ver 1 000 kardiologkliniker med mlet att rekrytera 18 000 patienter. Om resultaten r positiva kan AZD6140 bli ett viktigt behandlingsalternativ fr patienter och lkare. Galida: I maj tillknnagav AstraZeneca att fretaget avbryter utvecklingen av sin dubbla peroxisom proliferatoraktiverad receptor (PPAR) alfa- och gammaagonist Galida (tesaglitazar), som utvrderades fr behandling av glukos- och blodfettrubbningar frknippade med typ 2-diabetes. Beslutet grundades p vr tolkning av kliniska data frn genomfrda och pgende fas 2- och fas 3-studier. I samrd med hlsovrdsmyndigheter och ledande medicinska experter p omrdet bedmde AstraZeneca att den totala risk/nyttoprolen fr Galida sannolikt inte skulle erbjuda patienterna betydande frbttringar jmfrt med bentliga behandlingar. Alla primra slutml uppfylldes i fas 3-studierna och det frelg ingen omedelbar oro fr patienternas skerhet. I linje med vrt tagande om transparens kommer vi att gra alla data frn kliniska studier fr Galida tillgngliga p lmpligt stt genom vetenskapliga presentationer, publicering i vetenskapliga facktidskrifter eller genom fretagets webbsida ver kliniska studier (astrazenecaclinicaltrials.com) s snart de slutliga analyserna har avslutats. Vi fortstter vr satsning p att utveckla nya behandlingar mot diabetes samt drmed relaterade metabola sjukdomar och hjrt/ krlsjukdomar. Mer information kring diabetes nns i avsnittet Tidiga utvecklingsaktiviteter nedan. Tidiga utvecklingsaktiviteter Aktiviteter som fr nrvarande benner sig i tidig utvecklingsfas fram till dosresponsstudier hos mnniska r inriktade p fyra huvudomrden: diabetes/fetma, ateroskleros (blodfettrubbningar och andra metoder fr behandling av ateroskleros), blodproppsrelaterade sjukdomar och frmaksimmer. Diabetes/fetma Sedan utvecklingen av Galida avslutades 2006 ligger vrt fokus nu p nya, ickePPAR-relaterade effektml. Tv projekt har verfrts till kliniska fas 1-studier och era substanser benner sig i preklinisk utveckling. I januari 2007 tog vi ett viktigt steg mot att strka vr sena utvecklingsportflj nr vi tillknnagav ett globalt samarbete (med undantag fr Japan) med Bristol-Myers Squibb (BMS) fr utveckling och marknadsfring av tv substanser fr behandling av typ 2-diabetes. Bda substanserna r upptckta av BMS. Saxagliptin, en oral dipeptidylpeptidas-4-hmmare (DPP-4) som ska intas en gng dagligen, benner sig nu i fas 3-utveckling. Om utvecklingsprogrammet avslutas framgngsrikt planerar fretagen att anska om myndighetsgodknnande fr saxagliptin i USA under frsta halvret 2008. Dapagliozin (tidigare BMS-512148), en oral natriumglukostransportr-2-hmmare (SGLT2), benner sig nu i fas 2b-utveckling. Den 1 februari 2007 tillknnagav vi ett globalt ensamrttsavtal kring inlicensiering och forskningssamarbete med Palatin Technologies, Inc. Samarbetet r inriktat p forskning, utveckling och marknadsfring av smmolekylra substanser som verkar p melanocortinreceptorer och har potential fr behandling av fetma, diabetes och metabolt syndrom.
FORSKNINGSPORTFLJ
Vr forskningsportflj inkluderar ovan nmnda initiativ fr vidareutveckling av godknda produkter samt utvecklingssubstanser ver hela forsknings- och utvecklingscykeln. AGI-1067 r ett medel mot ateroskleros som undersks fr behandling av patienter med kranskrlssjukdom, och som r freml fr avtal om inlicensiering, samarbete och gemensam marknadsfring mellan AstraZeneca och AtheroGenics, Inc. Bentliga hjrt/krlbehandlingar r effektiva fr att minska risken, men sjukligheten och ddligheten i samband med hjrt/krlsjukdomar r fortsatt hg. Det nns ett behov av nya behandlingar som kan snka sjukligheten och ddligheten i hjrt/krlsjukdomar ytterligare utver vad som redan grs med dagens standardbehandling. Dagens behandlingar r inriktade p de riskfaktorer som bidrar till placktillvxt i krlvggen. Hittills genomfrda studier tyder p att AGI-1067 verkar ha effekt p den oxidativa, inammatoriska processen i krlvggen och drigenom mer direkt pverkar sjukdomsprocessen som leder till plack i kranskrlen. AGI-1067 utvrderas i den kliniska fas 3-studien ARISE (Aggressive Reduction of Inammation Stops Events). ARISE r en dubbelblind, placebokontrollerad studie som ska bedma skerhet och effektivitet med AGI-1067 som komplement till dagens standardbehandlingar fr att minska sjuklighet och ddlighet i hjrt/krlsjukdomar hos patienter med kranskrlssjukdom. Studien omfattar ver 6 000 patienter vid mer n 250 kardiologkliniker i Kanada, Sydafrika, Storbritannien och USA. Forskningen inom detta omrde r en utmaning. AGI-1067 har
19
Ateroskleros Fr att kunna erbjuda effektiva behandlingar fr alla patienter med ngon typ av blodfettrubbning har nya projekt inletts fr forskning och utveckling av lkemedel fr anvndning som monoterapier eller i kombination med statiner (som Crestor). Vrt projekt med en kolesterolupptagshmmare syftar till att snka LDL-C-nivn ytterligare nr en upptagshmmare anvnds i kombination med en statin. Vr utvecklingssubstans (AZD4121) frvntas n klinisk utveckling under 2007. AZD6610, en PPARalfasubstans med partiell effekt p gammareceptorer, benner sig i klinisk fas 2-studie fr behandling av kombinerad blodfettrubbning (frhjda LDL-C- och triglyceridniver samt lga HDL-C-niver). Patienter med olika blandade blodfettrubbningar frvntas utgra en allt strre andel av patientgruppen med blodfettrubbningar, till fljd av den kade frekomsten av metabolt syndrom och diabetes. I juli tecknade vi ett avtal med Abbott Laboratories om gemensam utveckling och marknadsfring av en kolesterolbehandling i USA fr behandling av tre viktiga blodfetter LDL-C, HDL-C och triglycerider i en och samma tablett. Denna kombinationsbehandling med fast dosering kombinerar Crestor med ABT-335, en fenobrat frn nsta generation under utveckling av Abbott, eller med Abbotts marknadsintroducerade fenobrat, TriCorTM. Det slutliga valet mellan de tv programmen kommer att gras baserat p data frn de inledande studierna med en frvntad registreringsanskan till FDA under 2009. Blodpropp P antikoagulationsomrdet ligger vrt fokus p AZD0837, en oral direkt trombinhmmare i fas 2-studier. Tre mnaders behandling av patienter med frmaksimmer tyder p att den leversignal som frekommer med Exanta inte frekommer vid behandling med AZD0837. Arbete pgr med att utveckla en beredningsform med lngsam fristtning fr att minska variabilitet mellan doseringstillfllena samt mjliggra en dos per dag. P omrdet trombocythmmare har AZD1283 valts ut fr preklinisk utveckling. Mlet r att utveckla ett effektivt trombocythmmande lkemedel med markant minskad risk fr bldning. AZD9684 har provats i en terapikonceptsstudie bland patienter med diagnostiserad akut lungembolism. Data tyder p att substansen strker det endogena brinolytiska systemet. Till fljd av den korta halveringstiden mste substansen ges parenteralt vid behandling av akuta blodproppsrelaterade hjrt/krlhndelser. Under 2006 tecknade vi ett avtal med det australiensiska fretaget Cerylid Biosciences
om frvrv av kinashmmare med potential att resultera i en mycket effektiv trombocythmmande behandling med minimal risk fr bldning. Mlet r att inleda ett prekliniskt projekt fr startsubstansoptimering i brjan av 2007. Frmaksimmer Under 2005 avbrt vi utvecklingen av den orala beredningsformen av AZD7009 (fr upprtthllande av normal hjrtrytm efter konvertering av frmaksimmer) till fljd av icke hjrtrelaterade biverkningar. Nya kliniska resultat frn en dosresponsstudie av kortvarig intravens anvndning av AZD7009 presenterades under 2006. Till fljd av icke hjrtrelaterade biverkningar togs dock beslutet under sommaren att avbryta den fortsatta utvecklingen. Det fortsatta arbetet p detta omrde fokuserar p en uppfljningssubstans, AZD1305, som kan frvntas ha motsvarande effekt som AZD7009, men med mlet att erbjuda en bttre biverkningsprol. AZD1305 benner sig i fas 1. Nrmare information om alla substanser i FoU-portfljen inom hjrta/krl lmnas i tabellen p sidan 16.
Frsljningen av Toprol-XL i USA kade med 7% till 1 382 MUSD under ret. De totala frskrivningarna i USA kade med 10% jmfrt med frra ret. Lanseringen i november av Sandoz 25 mg metoprololsuccinatprodukt i USA fljdes av tillknnagivandet att vi hade tecknat ett leverans- och distributionsavtal med Par Pharmaceutical om distribution av en auktoriserad generisk version med samma 25 mg dosering p den amerikanska marknaden. Detta ledde till att principerna fr lagerredovisning i distributionskedjan ndrades, med effekten att frsljningen nu redovisas utifrn frskrivna recept. Frsljningen av Seloken p vriga marknader minskade under ret med 7% till 413 MUSD. Frsljningen av Atacand i USA kade med 12% till 260 MUSD och nyfrskrivningarna med 7%. P vriga marknader kade frsljningen av Atacand med 14% till 850 MUSD. Den globala frsljningen av Plendil minskade med 24% till fljd av konkurrens frn generika i USA, dr frsljningen av Plendil minskade med 71% till 24 MUSD.
UTVECKLINGEN 2006
Redovisad utveckling Den redovisade frsljningen inom hjrta/ krl kade med 15% frn 5 332 MUSD 2005 till 6 118 MUSD 2006. Den starka utvecklingen fr Crestor var den frmsta drivkraften bakom tillvxten. Underliggande utveckling Exklusive valutakurseffekter kade frsljningen inom hjrta/krl med 15%. Under 2006 versteg frsljningen av Crestor fr frsta gngen 2 miljarder USD och sedan lanseringen i brjan av 2003 har mer n 70 miljoner recept frskrivits. Frsljningen av Crestor i USA kade med 57% till 1 148 MUSD under ret. Nyfrskrivningarna av statiner i USA kade med 18% och nyfrskrivningarna av Crestor med 58%. Andelen fr Crestor av nya frskrivningar i december 2006 var 9,6%, en kning med 2,7 procentenheter jmfrt med frra ret, vilket var den strsta kningen av marknadsandelen fr ngon varumrkesskyddad statin under 2006. Frn januari 2007 kommer marknadsdata fr nya frskrivningar att pverkas genom lansering av era generiska simvastatinprodukter. P vriga marknader kade frsljningen av Crestor med 61%, efter god tillvxt i Europa (kning 56%) och i Asien/ Stilla Havsomrdet efter lanseringen i Australien och Japan under andra halvret. Volymandelen av statinmarknaden fr Crestor r nu 17,4% i Kanada, 11,5% i Nederlnderna, 19,3% i Italen och 12,9% i Frankrike.
UTVECKLINGEN 2005
Redovisad utveckling Den redovisade frsljningen inom hjrta/ krl kade med 12% frn 4 777 MUSD 2004 till 5 332 MUSD 2005. Stark tillvxt fr Crestor och Seloken/Toprol-XL uppvgde mer n vl minskningarna fr Plendil och Zestril. Underliggande utveckling Exklusive valutakurseffekter kade frsljningen inom hjrta/krl med 10%. Frsljningen av Crestor under ret uppgick till 1 268 MUSD, en kning med 38%. Frsljningen av Crestor i USA kade under ret med 34% till 730 MUSD. P vriga marknader kade frsljningen under ret med 41%, genom god tillvxt i Europa (kning 44%) och Kanada (kning 25%). Frsljningen av Toprol-XL i USA kade med 32% under ret till 1 291 MUSD, vilket versteg den underliggande tillvxten p 23% till fljd av grossisternas lagerminskningar under 2004. Frsljningen av Seloken p vriga marknader kade med 4% under ret. Frsljningen av Atacand i USA minskade med 8% under ret till 232 MUSD, i linje med den minskade totala receptfrskrivningen. P vriga marknader kade frsljningen av Atacand med 14% under ret till 742 MUSD.
20
MAGE/TARM
2006 I KORTHET > FRSLJNINGEN AV NEXIUM VERSTEG FR FRSTA GNGEN 5 MILJARDER USD. > I USA GODKNDES NEXIUM FR BEHANDLING AV BARN I LDERN 1217 R MED REFLUXSJUKDOM (GERD) OCH FR BEHANDLING AV PATIENTER MED ZOLLINGER ELLISONS SYNDROM > BEREDNINGSFORMEN NEXIUM DOSPSE 20 MG OCH 40 MG GODKNDES I USA. > VI INLEDDE RTTSPROCESSER MOT TEVA/IVAX I USA FR INTRNG I VRA PATENT AVSEENDE ESOMEPRAZOLMAGNESIUM. > EUROPEISKA PATENTORGANISATIONEN BESLUTADE ATT ETT AV DE EUROPEISKA SUBSTANSPATENTEN FR NEXIUM SKULLE OGILTIGFRKLARAS. > FRSLJNINGEN AV LOSEC/ PRILOSEC UPPGICK TILL 1,4 MILJARDER USD MED FORTSATT STARK UTVECKLING I JAPAN.
Nexium (esomeprazol) r den frsta protonpumpshmmaren fr behandling av syrarelaterade sjukdomar som ger kliniska frdelar jmfrt med andra protonpumpshmmare och andra behandlingar. Losec/Prilosec (omeprazol) var den frsta protonpumpshmmaren fr anvndning vid kort- och lngtidsbehandling av syrarelaterade sjukdomar. Entocort (budesonid) r en lokalt verkande kortikosteroid fr behandling av inammatoriska tarmsjukdomar (IBD). Produkten tolereras bttre n andra kortikosteroider och r effektivare n 5ASAprodukter.
Avbrutna projekt AZD9343 AZD6538 AZD8081 AZD9272 AZD9335
1
2006 jmfrt med 2005
2005 jmfrt med 2004
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Redovisad tillvxt %
Redovisad tillvxt %
Nexium Losec/Prilosec vriga Totalt
5 182 1 371 78 6 631
555 266 8 297
6 15 21
4 633 1 652 70 6 355
702 339 19 344
48 44 1 93
3 883 1 947 88 5 918
12 16 11 4
12 17 11 4
18 17 21 5
19 15 20 7
FORSKNINGSPORTFLJ
Substans Originalsubstanser AZD9056 AZD3355 jonkanalsblockerare (P2X7) hmmare av tillflliga ppningar av den nedre matstrupssnktern inammatoriska tarmsjukdomar GERD GERD funktionell mag/tarmsjukdom biverkningar frn NSAID symtomlsande biverkningar frn NSAID lkning av magsr bldande magsr GERD magsr orsakade av acetylsalicylsyra i lg dos extra-esofageal reuxsjukdom GERD GERD funktionell mag/tarmsjukdom GERD GERD Mekanism Inriktning p studierna Utvecklingsfas PK 1 2 3 Berknad registreringsanskan Europa >2009 >2009 >2009 >2009 Fr marknadsfras1 Introducerad 1h 2008 Inlmnad >2009 >20092 USA >2009 >2009 >2009 >2009 Inlmnad Inlmnad 1h 2008 Godknd >2009 >20092
AZD2066 AZD5329 Produktutveckling och nya indikationer Nexium Nexium Nexium Nexium dospse Nexium kombinationsbehandling med acetylsalicylsyra Nexium protonpumpshmmare protonpumpshmmare protonpumpshmmare protonpumpshmmare protonpumpshmmare protonpumpshmmare
Myndigheterna hvdar att dessa symtom redan ryms inom ramen fr frskrivningsinformationen fr GERD. Texten Ingen klinisk interaktion med naproxen eller rofecoxib godkndes. Projektet kring extra-esofageal reuxsjukdom (reuxastma) kommer att fullfljas, men kommer inte att resultera i ngon registreringsanskan.
Frkortningar i tabellen frklaras i ordlistan p sidorna 179 och 180.
21
VI SKA BEHLLA VR LEDANDE STLLNING INOM MAG/TARMOMRDET GENOM FORTSATT MARKNADSPENETRATION FR NEXIUM VER HELA VRLDEN. VI UTFORSKAR NYA OMRDEN FR KLINISK ANVNDNING AV NEXIUM OCH YTTERLIGARE BREDDNING AV PRODUKTENS ANVNDNING FR GODKNDA INDIKATIONER, SAMT STRVAR EFTER HGKVALITATIVT NYTNKANDE OCH PRODUKTIVITET INOM FORSKNING OCH UTVECKLING AV NYA MAG/TARMBEHANDLINGAR AV REFLUXSJUKDOM.
PRODUKTER
Nexium har utvrderats i kliniska studier p omkring 80 000 patienter i ver 60 lnder och erbjuder en mycket effektiv hmning av magsyrabildningen. Vid behandling av reuxesofagit leder Nexium till lkning och symtomlindring hos er patienter n Losec/ Prilosec, lansoprazol eller pantoprazol. Produkten ger effektiv lngtidsbehandling av patienter med reuxsjukdom (GERD) med eller utan sr och inammation i matstrupen (esofagit). Trippelbehandling under en vecka med Nexium (i kombination med tv antibiotika mot H. pylori) lker de esta magsr i tolvngertarmen utan behov av fortsatt behandling med syrahmmande lkemedel. Nexium godkndes 2006 i USA fr behandling av barn i ldern 1217 r med reuxsjukdom (GERD). Nexium dospse 20 mg och 40 mg godkndes som ett alternativ till orala kapslar. Nexium godkndes ven 2006 i USA, inom EU och i Australien fr behandling av patienter med den sllsynta magsyrarelaterade sjukdomen Zollinger Ellisons syndrom. Nexium anvnds fr behandling av en bred patientgrupp med syrarelaterade sjukdomar, dribland nydiagnostiserade patienter samt patienter som bytt frn andra behandlingar som omeprazol, andra protonpumpshmmare eller H2-blockerare. Nexium lanserades frst i Sverige i augusti 2000 och nns nu p ca 100 marknader, dribland USA, Kanada och i samtliga EUlnder. Produkten har tagits vl emot av bde patienter och lkare. I slutet av 2006 hade nrmare 539 miljoner patientbehandlingar genomfrts. Parenteralt Nexium, som anvnds inom EU nr oral beredningsform inte kan ges vid behandling av GERD och biverkningar i vre mag/tarmomrdet frn antiinammatoriska lkemedel (NSAID), r nu godknt i 86 lnder, inklusive USA och alla EU-lnder. Nexium r godknt i Europa fr lkning och frebyggande av magsr i samband med NSAID-behandling. I USA r Nexium godknt fr att minska frekomsten av magsr i samband med kontinuerlig NSAID-behandling av patienter som riskerar att utveckla magsr. I december 2006 beslutade Europeiska patentorganisationen (EPO) att ogiltigfrklara ett av de europeiska substanspatenten fr Nexium efter ett verklagande frn den tyska generikatillverkaren ratiopharm. Patentet skulle ha lpt ut 2014. AstraZeneca r besviket ver EPOs beslut, men har fortsatt stark tilltro till det immaterialrttsliga skyddet fr Nexium. Detta skydd inkluderar processer, anvndningsstt och ytterligare substanspatent som lper ut mellan 2009 och 2019. Processpatentet r under invndning inom EPO och en muntlig frhandling inom Opposition Division r planerad till oktober 2007 (yttad frn det ursprungliga prvningsdatumet i mars 2007). Utver dessa patent omfattas Nexium av dataexklusivitet till 2010 p strre europeiska marknader. I USA inledde vi en patenttvist mot generikatillverkaren Ranbaxy Laboratories under 2005 och mot IVAX i januari 2006. ven om Dr. Reddys lmnade in en frenklad registreringsanskan i augusti 2006, utmanade
Dr. Reddys inte tre patent med ensamrtt som lper ut i november 2017 och i augusti 2015. Dr. Reddys fr inte marknadsfra generiskt esomeprazolmagnesium i USA frrn den ensamrtt som dessa patent innebr lper ut. Information om vra pgende tvister om uppstligt patentintrng av Ranbaxy, Teva/IVAX nns p sidan 140. Ogiltigfrklarandet av AstraZenecas europeiska substanspatent avseende Nexium br inte ha ngon strre inverkan p vra mjligheter att hvda vra patent fr Nexium i USA. Vi har era patent i USA som skyddar Nexium och som alla skiljer sig frn det ogiltigfrklarade europeiska patentet. Losec/Prilosec har hjlpt patienter vid er n 840 miljoner behandlingstillfllen sedan lanseringen 1988. Fortsatt god frsljningstillvxt noterades fr Losec/Omepral i Japan under 2006. Patentskyddet fr omeprazol, den aktiva substansen i Losec/Prilosec, har lpt ut. (Den frsta patentutgngen skedde i Tyskland 1999.) I ett mindre antal lnder, inklusive p ngra strre marknader, har frlngt patentskydd eller tillggsskydd beviljats fr den aktiva substansen. Ytterligare information om vra patent och patenttvister avseende omeprazol, inklusive information om lansering av generiskt omeprazol, nns p sidorna 137 till 139. Vr verklagan till frstainstansrtten avseende EU-kommissionens beslut att utdma bter p totalt 60 MEUR (75 MUSD) fr pstdda vertrdelser av europeisk konkurrenslagstiftning relaterade till vissa immateriella rttigheter kring omeprazol, och drtill hrande tillstndstvister, pgr fortfarande. Nrmare information om denna verklagan nns p sidan 139. Entocort visade fortsatta framgngar under 2006 genom kad acceptans som initialbehandling fr mild till medelsvr Crohns sjukdom i aktiv fas. Produkten r godknd i 44 lnder.
22
MAGE/TARM FORTS
FORSKNINGSPORTFLJ
Vr forskningsportflj inkluderar ovan nmnda initiativ fr vidareutveckling av godknda produkter samt utvecklingssubstanser ver hela forsknings- och utvecklingscykeln. Utver att utforska nya omrden fr klinisk anvndning av Nexium och ytterligare bredda anvndningen p nuvarande omrden, inriktar vi oss p att utveckla nya behandlingar av GERD genom hmning av reux med eller utan tfljande behandling av gastroesofageal verknslighet. Under ret utfrdes kliniska studier med AZD3355 och AZD9343 p mnniskor. Baserat p en bttre prol valdes AZD3355 ut fr fas 2-studier p patienter fr behandling av GERD. Efter den versyn av sjukdomsomrden som beskrivs p sidan 38 beslt vi att avbryta forskningsarbetet inom andra delar av mag/tarmomrdet. Nrmare information om alla substanser i FoU-portfljen inom mage/tarm lmnas i tabellen p sidan 20. (kning 10%) d en god volymtillvxt i Frankrike och Italien bidrog till att mildra effekten av den kraftiga prisnedgngen i Tyskland. Frsljningen i Europa kade med 6% till 1 166 MUSD medan utvecklingen i Japan och Kina kade frsljningen i Asien/ Stilla Havsomrdet med 14% till 195 MUSD. Frsljningen av Losec/Prilosec minskade med 16% till 1 371 MUSD. Frsljningen av Prilosec minskade med 12% i USA och frsljningen av Losec p vriga marknader med 17%. Frsljningen i Japan kade med 7% till 227 MUSD medan frsljningen i Kina var ofrndrad.
UTVECKLINGEN 2005
Redovisad utveckling Frsljningen inom omrdet mage/tarm kade med 7% till 6 355 MUSD under 2005 frn 5 918 MUSD frra ret. Den lngsammare minskningstakten fr frsljningen av Losec/Prilosec och den fortsatt starka utvecklingen fr Nexium frklarar tillvxten. Underliggande utveckling Exklusive valutakurseffekter kade frsljningen inom mage/tarm med 5%. I USA kade frsljningen av Nexium med 15% till 3 125 MUSD. I december 2005 hade Nexium 30,3% av det totala antalet frskrivningar p den amerikanska marknaden fr protonpumpshmmare. Den starka volymtillvxten av expedierade tabletter (kning 14%) motverkades delvis av lgre priser till fljd av volymbaserade avtal och Medicaid. Nexium var den enda varumrkesskyddade protonpumpshmmaren som kade sin marknadsandel under 2005. Frsljningen av Nexium p vriga marknader uppgick till 1 508 MUSD under ret (kning 25%) efter en kning av marknadsandelen med 2 procentenheter. Frsljningen av Losec/Prilosec minskade med 17% till 1 652 MUSD. Frsljningen av Prilosec i USA minskade med 28% till 264 MUSD. P vriga marknader minskade frsljningen av Losec med totalt 15%, men kade med 25% i Japan och 16% i Kina.
UTVECKLINGEN 2006
Redovisad utveckling Frsljningen inom omrdet mage/tarm kade med 4% till 6 631 MUSD frn 6 355 MUSD 2005. Utvecklingen fr Nexium (framfr allt i USA) kompenserade mer n vl den fortsatta frsljningsminskningen fr Losec/Prilosec. Underliggande utveckling Exklusive valutakurseffekter kade frsljningen inom omrdet mage/tarm med 4%. I USA kade frsljningen av Nexium med 13% till 3 527 MUSD. Antalet frskrivna tabletter av Nexium kade med 17%. vriga varumrkesskyddade protonpumpshmmare minskade med totalt 4%. kade volymer fr Nexium kompenserade mer n vl en lgre prisniv vid kontraktsfrsljning. Frsljningen av Nexium p vriga marknader uppgick till 1 655 MUSD under ret
23
NEUROVETENSKAP
2006 I KORTHET > DEN GLOBALA FRSLJNINGEN AV SEROQUEL KADE MED 24% TILL 3,4 MILJARDER USD. > SEROQUEL I DE NYA DOSERINGARNA 50 MG OCH 400 MG LANSERADES I USA. > SEROQUEL GODKNDES FR BIPOLR DEPRESSION I USA I OKTOBER. > ANSKNINGAR FR SEROQUEL SR INLMNADE I USA, EUROPA OCH VRIGA VRLDEN. > UTVECKLINGEN AV NXY-059 AVBRTS EFTER RESULTATEN FRN SAINT IISTUDIEN. > SMRTLINDRINGS- OCH BEDVNINGSPRODUKTERNA AVYTTRADES I USA TILL ABRAXIS BIOSCIENCE, INC. I JULI. > AZD3480 GR VIDARE TILL EN KLINISK FAS 2B-STUDIE AV ALZHEIMERS SJUKDOM OCH KOGNITIVA STRNINGAR VID SCHIZOFRENI.
Seroquel (quetiapin fumarat) r ett atypiskt antipsykotikum. Produkten r godknd fr behandling av schizofreni p 87 marknader och bipolr mani p 73 marknader samt har ett utkat anvndningsomrde fr bipolr depression i USA. Produktens vergripande kliniska effekt- och tolererbarhetsprol har gjort den till det ledande atypiska antipsykotiska medlet i USA. Zomig (zolmitriptan) anvnds vid behandling av migrn, med eller utan aura. Diprivan (propofol), ett intravenst generellt anestesimedel, anvnds fr att inducera och bibehlla anestesi, ltt sedering fr diagnostiska ingrepp samt sedering inom intensivvrden. Naropin (ropivakain) r vrldens ledande lngverkande lokalbedvningsmedel. Med f biverkningar och minskad muskelpverkan fr patienterna, erstter produkten nu den tidigare standardbehandlingen med bupivakain p strre marknader. Xylocain (lidokain) fortstter att vara vrldens mest anvnda korttidsverkande lokalbedvningsmedel efter ver 50 r p marknaden.
2006 jmfrt med 2005
2005 jmfrt med 2004
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Redovisad tillvxt %
Redovisad tillvxt %
Seroquel Zomig Diprivan Lokalbedvning vriga Totalt
3 416 398 304 529 57 4 704
655 47 62 24 8 656
1 3 6 1 11
2 761 352 369 511 66 4 059
710 11 136 44 6 513
24 7 5 13 1 50
2 027 356 500 542 71 3 496
24 13 17 5 12 16
24 13 18 4 14 16
35 3 27 8 8 15
36 1 26 6 7 16
FORSKNINGSPORTFLJ
Substans Originalsubstanser PN-400 (Pozen) AZD3480 AZD3480 AZD9272 AZD2327 AZD5904 AZD1080 AZD3783 AZD3102 AZD6538 AZD8797 AZD1940 AZD3241 AZD2066 AZD6280 AZD1386 AZD2624 AZD0328 AZD3043 naproxen + esomeprazol neuronal nikotinreceptoragonist neuronal nikotinreceptoragonist glutamatreceptormodulerare enkefalinergisk receptormodulerare enzymhmmare tecken och symtom p OA och RA kognitiva strningar vid schizofreni Alzheimers sjukdom neuropatisk smrta ngest och depression multipel skleros (MS) Alzheimers sjukdom ngest och depression Alzheimers sjukdom neuropatisk smrta multipel skleros (MS) nociceptiv och neuropatisk smrta Parkinsons sjukdom smrtlindring ngest smrtlindring schizofreni Alzheimers sjukdom kortverkande bedvningsmedel smrtlindring schizofreni underhllsbehandling vid bipolr sjukdom bipolr depression generellt ngestsyndrom egentlig depression bipolr mani bipolr depression stroke ngest neuropatisk smrta depression och ngest Mekanism Inriktning p studierna Utvecklingsfas PK 1 2 3 Berknad registreringsanskan Europa >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 Inlmnad Kv4 2007 Kv4 2007 2h 2008 2h 2008 1h 2008 1h 2008 USA 2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 Inlmnad Kv2 2007 Godknd 1h 2008 1h 2008 1h 2008 1h 2008
GABA-A receptormodulerare
AZD7903 Produktutveckling och nya indikationer Seroquel SR Seroquel Seroquel Seroquel SR Seroquel SR Seroquel SR Seroquel SR Avbrutna projekt NXY-059 AZD9272 AZD9335 AZD7512 D2/5HT2-antagonist D2/5HT2-antagonist D2/5HT2-antagonist D2/5HT2-antagonist D2/5HT2-antagonist D2/5HT2-antagonist D2/5HT2-antagonist
24
NEUROVETENSKAP FORTS
VI SIKTAR P ATT STRKA VR STLLNING INOM NEUROVETENSKAP GENOM FORTSATT TILLVXT FR SEROQUEL OCH FRAMGNGSRIK INTRODUKTION AV LKEMEDEL SOM GER EN KAD LIVSKVALITET P OMRDEN MED STORA MEDICINSKA BEHOV.
PRODUKTER
Seroquel erbjuder en vletablerad risk/ nyttoprol med bevisad effekt fr en rad symtom vid schizofreni och bipolr sjukdom och har en frdelaktig tolererbarhetsprol. Detta inkluderar placeboliknande effekter p extrapyramidala symtom ver hela dosintervallet vid de godknda indikationerna schizofreni och bipolr mani. Det frekommer inte heller ngra frhjda prolaktinniver. Denna prol har lett till en kad anvndning av Seroquel som verstiger marknadstillvxten p alla marknader dr AstraZeneca marknadsfr produkten. Seroquel r det marknadsledande atypiska antipsykotiska lkemedlet i USA, mtt i nya receptfrskrivningar per mnad och totalt. I Europa fortstter frsljningen av Seroquel att ka tv till tre gnger snabbare n den atypiska marknaden mtt i frsljningsvrde. Seroquel r godknt i 73 lnder fr behandling av bipolr mani. Bipolr sjukdom r nu det snabbast vxande segmentet fr Seroquel. I oktober godknde FDA den nya indikationen bipolr depression fr Seroquel. Seroquel r det frsta och enda lkemedlet som har godknts fr behandling av bda polerna (mani och depression) vid bipolr sjukdom. Godknnandet baserades p de tv BOLDER-studiernas resultat som pvisade effektiviteten hos Seroquel s tidigt som i frsta veckan fr bipolr sjukdom av bde typ 1 och 2. I USA har Seroquel fr bipolr depression frsetts med en varningstext om sjlvmordsrisk hos barn och tonringar. Detta r i verensstmmelse med varningstexter p andra antidepressiva medel i USA. Nya tablettstyrkor av Seroquel (50 mg och 400 mg) lanserades i USA i april 2006, vilket medger en kad dosexibilitet. I juli inlmnades en registreringsanskan till FDA fr godknnande av den nya beredningsformen av Seroquel en gng per dag med lngsam fristtning (SR) mot schizofreni. I oktober inlmnandes ytterligare anskningar till registreringsmyndigheterna i Europa, Kanada och andra lnder. Utver bekvmligheten med en daglig engngsdos erbjuder den nya beredningsformen snabbare titrering och mjlighet att n det effektiva dosintervallet den andra doseringsdagen. Bland studieresultaten fr Seroquel SR nns unika data nr det gller frebyggande av terfall jmfrt med beredningsformen med omedelbar fristtning (IR). Seroquel SR studeras ven fr de nya indikationerna egentlig depression och generellt ngestsyndrom. I februari 2006 kompletterade Teva Pharmaceuticals USA sin tidigare frenklade registreringsanskan fr quetiapin fumarat 25 mg genom att lgga till tabletter med doseringarna 100, 200 och 300 mg. Ytterligare information om vr pgende stmning fr patentintrng mot Teva i USA avseende quetiapin fumarat (den aktiva substansen i Seroquel) nns p sidan 141. Zomig har en unik bredd av beredningsformer som erbjuder lkare valfrihet nr det gller att ge snabb lindring fr migrnpatienter. Zomig r ledande p frskrivningsmarknaden i Europa. Zomig nsspray ger snabb smrtlindring och svarar nu fr 7% av den globala frsljningen av Zomig. Zomig Rapimelt r en apelsinsmakande tablett som smlter snabbt i munnen och som patienterna kan ta utan vatten nr ett migrnanfall stter in. Zomig Rapimelt svarar nu fr ver 36% av den globala frsljningen av Zomig. Diprivan r vrldens ledande intravensa generella anestesimedel. ver 90% av den totala frsljningen av Diprivan utgrs av Diprivan EDTA, en beredningsform skyddad mot mikroorganismer och godknd p de esta marknader. Naropin godkndes i EU och Nya Zeeland fr breddad anvndning p barn till att ven omfatta nyfdda och spdbarn under ett rs lder. Dessa r de frsta godknnandena som ger s sm barn mjlighet att f behandling med ett effektivt, lngverkande lokalbedvningsmedel. I juli avyttrade vi vrt sortiment med amerikanska smrtlindrings- och bedvningsprodukter (inklusive Diprivan och Naropin) till Abraxis BioScience, Inc., och tecknade ett femrigt avtal med dem om leverans av dessa produkter.
FORSKNINGSPORTFLJ
Vr forskningsportflj inkluderar ovan nmnda initiativ fr vidareutveckling av godknda produkter samt utvecklingssubstanser ver hela forsknings- och utvecklingscykeln. Vr forskningsportflj samt vra insatser fr vidareutveckling r inriktade p de viktiga omrdena psykiatri, smrtlindring, neurologi och bedvning. Efter den versyn av sjukdomsomrden som beskrivs p sidan 38 beslt vi att avbryta forskningsarbetet inom Parkinsons sjukdom, multipel skleros och skydd av hjrnvvnad vid stroke, men pgende utvecklingsprojekt fortstter som planerat. Psykiatri Inom psykiatriomrdet fortstter vi att bredda mjligheterna fr Seroquel. Kliniska studier pgr kring behandling av generellt ngestsyndrom och egentlig depression med beredningsformen Seroquel SR. Ytterligare en klinisk studie av Seroquel SR fr bipolr sjukdom inleddes i december. Registreringsanskningar frn alla dessa studier vntas under 2008. Fr att strka vr forskningsportflj inom psykiatri verfrde vi 2006 tv substanser, AZD2327 och AZD3783, till klinisk utveckling fr behandling av ngest och depression. Smrtlindring Vr forskningsinriktning inom smrtlindring r utveckling av nya behandlingar mot nociceptiv smrta (orsakad av vvnadsskador) och neuropatisk smrta (orsakad av nervskador). Vi breddar vr forskningskapacitet p omrdet kronisk smrta genom att bygga vidare p de fag- och ribosomteknologier som gs av Cambridge Antibody Technology Group plc. Vra tre kandidatsubstanser under utveckling frn samarbetet med NPS Pharmaceuticals, Inc. som vi inledde i mars 2001, har kompletterats med AZD1940 och AZD1386 potentiella bedvningsmedel frn vra forskningslaboratorier i Montreal. I augusti tillknnagav vi ett globalt ensamrttsavtal med Pozen Inc. om gemensam utveckling av fasta doskombinationsprodukter baserade p Pozens egenutvecklade beredningsteknologi. Den frsta produktkandidaten r PN-400, en fast doskombination av naproxen och esomeprazol med potential att erbjuda mnniskor som lider av
25
kronisk smrta en ny behandling med god effekt och lg biverkningsprol i vre mag/ tarmomrdet. Neurologi Vi har tta utvecklingsprogram, av vilka tre benner sig i klinisk utvrdering, inom Alzheimers sjukdom och specika segment inom andra neurodegenerativa sjukdomar, multipel skleros och Parkinsons sjukdom. I oktober tillknnagav vi att vi avbrt utvecklingen av lkemedelssubstansen NXY-059 fr behandling av akut ischemisk stroke efter analys av resultaten frn den andra och viktiga fas 3-studien, SAINT II. Studien, som omfattade nrmare 3 200 patienter ver hela vrlden, uppndde inte sitt primra ml med en statistiskt signikant minskning av strokerelaterad invaliditet, mtt med den modierade Rankin-skalan. SAINT II-studien stdde inte resultaten frn den frsta, mindre (omkring 1 700 patienter) fas 3-studien, SAINT I, som visade en positiv effekt p invaliditeten, mtt med den modierade Rankin-skalan. Bda studierna behvde visa positiv nytta i frga om invaliditet fr att mjliggra en registreringsanskan. Vi kommer att ha ett nra samarbete med SAINT-studiens styrkommitt fr att analysera de sammanstllda resultaten frn SAINT I- och SAINT II-studierna s att lrdomar fr framtida strokeforskning kan dras och frmedlas i vederbrlig ordning via medicinska facktidskrifter och relevanta vetenskapliga kongresser. Vi planerar att i samarbete med SAINTs styrkommitt presentera resultaten vid den internationella strokekongressen i San Francisco i februari 2007. NXY-059 inlicensierades frn Renovis, Inc. AZD3102, fr behandling av Alzheimers sjukdom, benner sig i preklinisk utvecklingsfas i samarbete med Dyax Corp. Som tillknnagavs av Targacept, Inc. i december har AZD3480, en neuronal nikotinreceptoragonist som vi har inlicensierat frn Targacept, framgngsrikt genomgtt de planerade utvrderingsstudierna och gr nu vidare till kliniska fas 2B-studier fr bde Alzheimers sjukdom och kognitiva strningar vid schizofreni.
Bedvning AZD3043, ett nytt kortverkande intravenst anestesi-/sederingsmedel, inlicenserades frn Theravance, Inc. i maj. AZD3043 benner sig i sen preklinisk utvecklingsfas och vi kommer att ta hand om den kliniska utvecklingen av substansen. Om projektet blir framgngsrikt, och myndighetsgodknnande erhlls, kommer AstraZeneca att tillverka och marknadsfra substansen. Nrmare information om alla substanser i FoU-portfljen inom omrdena psykiatri, smrtlindring, neurologi och bedvning lmnas i tabellen p sidan 23.
UTVECKLINGEN 2005
Redovisad utveckling Frsljningen inom omrdet neurovetenskap kade med 16% under 2005 till 4 059 MUSD frn 3 496 MUSD under 2004. Seroquel var den frmsta drivkraften bakom utvecklingen med en kad frsljning p 36%. Underliggande utveckling Omrknat till fasta valutakurser kade frsljningen inom neurovetenskap med 15%. Frsljningen av Seroquel uppgick till 2 761 MUSD (kning 35%). I USA kade frsljningen av Seroquel med 33% till 2 003 MUSD, mer n frskrivningstillvxten p 20% genom hgre priser och frdelaktiga anpassningar av avtalsrabatterna. Andelen av nya receptfrskrivningar fr Seroquel p den amerikanska marknaden fr atypiska antipsykotika kade till 29,8% i december 2005. P vriga marknader kade frsljningen under ret med 40% genom god tillvxt i Europa (kning 48%), Asien/Stilla Havsomrdet (kning 22%) och Kanada (kning 29%). Frsljningen av Zomig minskade med 3% till 352 MUSD, d tillvxten p vriga marknader (kning 8%) mer n uppvgdes av en minskning med 18% i USA. Minskningen i USA berodde frmst p lgre frsljning under frsta kvartalet efter uppsgningen av distributionsavtalet med MedPointe som trdde i kraft den 1 april 2005. Frsljningen av Diprivan p vriga marknader minskade med 8% till 369 MUSD. Frsljningen i USA minskade med 44%, frmst till fljd av prissnkningar efter introduktionen av ytterligare en generisk produkt.
UTVECKLINGEN 2006
Redovisad utveckling Frsljningen inom omrdet neurovetenskap kade med 16% till 4 704 MUSD 2006 frn 4 059 MUSD 2005, med tillvxt p alla geograska marknader, frmst genom Seroquel. Underliggande utveckling Exklusive valutakurseffekter p 11 MUSD uppgick den underliggande frsljningstillvxten till 16%. Frsljningen av Seroquel uppgick till 3 416 MUSD, en kning med 24%. I USA kade frsljningen av Seroquel med 24% till 2 486 MUSD. Det totala antalet frskrivningar kade med 12%, vilket r betydligt mer n marknaden. Andelen av det totala antalet frskrivningar av Seroquel p den amerikanska marknaden fr antipsykotiska medel kade till 30,2% i december, en kning med 1,7 procentenheter jmfrt med frra ret. P vriga marknader kade frsljningen med 23%, efter god tillvxt i Europa (kning 25% till 619 MUSD) och i Asien/Stilla Havsomrdet (kning 15% till 149 MUSD). Frsljningen av Zomig kade med 13% till 398 MUSD. Frsljningen av Zomig i USA jmfrt med 2005 pverkas av att det fulla ansvaret fr marknadsfringen i USA tertogs frn MedPointe, Inc. i april 2005. Frsljningen av Zomig i USA kade med 39%, trots att det totala antalet frskrivningar minskade med 6%. Frsljningen av Zomig p vriga marknader var ofrndrad. Avyttringen av Diprivan i USA i juni medfrde att frsljningen minskade med 17% till 304 MUSD.
26
CANCER
2006 I KORTHET > ARIMIDEX: FRSLJNINGEN KADE MED 29% TILL 1,5 MILJARDER USD NU DEN LEDANDE HORMONBASERADE BRSTCANCERBEHANDLINGEN I USA, JAPAN OCH FRANKRIKE. > CASODEX: TILLVXTEN FORTSATTE VID BDE TIDIG OCH FRAMSKRIDEN PROSTATACANCER. > ZOLADEX: FRSLJNINGEN VERSTEG TERIGEN 1 MILJARD USD 20 R EFTER DET FRSTA GODKNNANDET. > ZACTIMA: FAS 3-STUDIER MOT ICKE SMCELLIG LUNGCANCER FORTSTTER. > RECENTIN (TIDIGARE AZD2171): VIKTIG KLINISK STUDIE INLEDD MOT CANCER I TJOCK- OCH NDTARM. > AVTAL MED ABRAXIS BIOSCIENCE, INC. OM GEMENSAM MARKNADSFRING AV ABRAXANE I USA. > SAMARBETE MED SCHERING AG OM GEMENSAM UTVECKLING AV EN NY SELEKTIV STROGENRECEPTORMODULERARE FR BEHANDLING AV BRSTCANCER.
Arimidex (anastrozol) r vrldens ledande aromatashmmare fr behandling av brstcancer mtt i frsljningsvrde och volym. Faslodex (fulvestrant) r en strogenreceptorantagonist utan knda agonisteffekter fr behandling av brstcancer genom nedreglering av strogenreceptorn. Casodex (bicalutamid) r vrldens ledande antiandrogena medel fr behandling av prostatacancer mtt i frsljningsvrde och volym. Zoladex (goserelinacetatimplantat), fr depotbehandling i en eller tre mnader, r vrldens nst strsta LHRH-agonist fr behandling av prostatacancer, brstcancer och vissa godartade gynekologiska besvr mtt i frsljningsvrde. Iressa (getinib) r en hmmare av den epidermala tillvxtfaktorreceptorn tyrosinkinas (EGFR-TKI) som blockerar signalerna fr cancercellernas tillvxt och verlevnad vid icke smcellig lungcancer. Nolvadex (tamoxifencitrat) r fortfarande en allmnt frskriven behandling vid brstcancer. Abraxane (paclitaxel proteinbundna partiklar fr injicerbara suspensioner) gd av Abraxis BioScience, Inc., r en ny albuminbunden beredningsform av paclitaxel fr behandling av brstcancer. Abraxane marknadsfrs gemensamt i USA enligt ett avtal med Abraxis BioScience, Inc.
2006 jmfrt med 2005
2005 jmfrt med 2004
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Redovisad tillvxt %
Redovisad tillvxt %
Arimidex Casodex Zoladex Iressa Faslodex Nolvadex vriga Totalt
1 508 1 206 1 008 237 186 89 28 4 262
338 104 17 30 45 22 18 470
11 21 13 6 1 3 53
1 181 1 123 1 004 273 140 114 10 3 845
354 97 65 118 39 21 5 411
16 14 22 2 2 1 1 58
811 1 012 917 389 99 134 14 3 376
29 9 1 11 32 19 180 12
28 7 13 33 22 180 11
44 10 7 31 39 16 36 12
46 11 9 30 41 15 29 14
FORSKNINGSPORTFLJ
Substans Originalsubstanser Zactima Recentin (AZD2171) Zactima ZD4054 AZD5896 AZD6244 (ARRY-142886) CAT-3888 AZD0530 AZD1152 AZD4769 AZD2281 AZD4877 AZD1689 AZD8931 AZD7762 AZD9935 AZD0424 AZD5180 AZD1845 AZD8330 AZD3646 AZD9468 AZD2932 AZD4992 CAT-8015 CAT-5001
1
Mekanism
Inriktning p studierna
Utvecklingsfas PK 1 2 3
Berknad registreringsanskan Europa 2h 2008 >2009 2h 2008 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 USA 2h 2008 >2009 2h 2008 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009
VEGF/EGF TKI-hmmare med RET-kinasaktivitet VEGF-signalhmmare (VEGFR-TKI) VEGF/EGF TKI-hmmare med RET-kinasaktivitet endotelin A-receptorantagonist AGT-hmmare MEK-hmmare rekombinant immunotoxin hrcell SRC-kinashmmare aurorakinashmmare
icke smcellig lungcancer icke smcellig lungcancer och cancer i tjock- och ndtarm medullr skldkrtelcancer prostatacancer solida tumrer solida tumrer hrcellsleukemi solida tumrer och blodsjukdomar solida tumrer och blodsjukdomar solida tumrer brstcancer solida tumrer solida tumrer solida tumrer solida tumrer solida tumrer solida tumrer solida tumrer solida tumrer solida tumrer solida tumrer och blodsjukdomar solida tumrer solida tumrer blodsjukdomar solida tumrer solida tumrer frstahandsbehandling av framskriden brstcancer adjuvant brstcancer andrahandsbehandling efter utebliven effekt med aromatashmmare cancer i huvud och hals
PARP-hmmare hypoxi-aktiverat cytostatikum
VEGF-signalhmmare (VEGFR-TKI) SRC-kinashmmare anti-angiogen
rekombinant immunotoxin rekombinant immunotoxin
AZD6918 Produktutveckling och nya indikationer Faslodex Faslodex Iressa Avbrutna projekt Faslodex Iressa
1
strogenreceptorantagonist strogenreceptorantagonist EGFR-TK-hmmare
Denna substans benner sig i utvecklingsfas 2/3.
27
VI SKA BEHLLA VR STLLNING SOM VRLDSLEDANDE INOM CANCERBEHANDLING GENOM FORTSATT TILLVXT FR ARIMIDEX, FORTSATTA INTRODUKTIONER OCH VIDAREUTVECKLING AV NYARE PRODUKTER SOM FASLODEX SAMT FRAMGNGSRIKA INTRODUKTIONER AV NYA BEHANDLINGSMETODER UNDER UTVECKLING.
PRODUKTER
Arimidex fortstter att vxa starkt med std av ATAC-studiens utvrdering av fem rs behandlingsresultat. P era viktiga marknader har lkemedlet redan ersatt tamoxifen som den fredragna adjuvanta behandlingen fr kvinnor efter menopaus med hormonreceptorpositiv tidig brstcancer. Under 2006 versteg den kliniska erfarenheten av Arimidex tv miljoner patientr och Arimidex r nu den ledande hormonbaserade behandlingen i USA, Japan och Frankrike. I juni godkndes Arimidex i Europa fr en ny ersttningsbehandling fr patienter som redan har behandlats med tamoxifen i tv till tre r. Detta baserades p resultaten frn de tre gruppstudierna ABCSG-8, ARNO och ITA som visade frdelarna med att byta till Arimidex jmfrt med att fortstta med tamoxifen. Arimidex r den frsta och enda aromatashmmaren som godknts fr bde primr adjuvant behandling och ersttningsbehandling. Vid mtet fr European Society of Medical Oncology i september presenterades data som visar att kombinationen av Arimidex och HerceptinTM (trastuzumab) var effektiv hos patienter med framskriden brstcancer efter menopaus som var bde hormonreceptorpositiv och HER2/Neu-positiv. Dessa patienter anses lpa strre risk fr att cancern ska sprida sig. De tv lkemedlen i kombination visade sig vara mer effektivt n enbart Arimidex. Dessa data omfattas nnu inte av nuvarande godknnande. Arimidex r ven godknt fr behandling av framskriden brstcancer hos kvinnor efter menopausen, genom bevisade frdelar jmfrt med tamoxifen och megestrolacetat. Faslodex erbjuder ytterligare en hormonbaserad behandling fr patienter med hormonknslig framskriden brstcancer, vilket frlnger tiden till behandling med cellgifter. Genom denna nya verkningsmekanism erbjuder Faslodex ytterligare ett effektivt, vl tolererat behandlingsalternativ med kad enkelhet och bekvmlighet i form av en mnatlig injektion. Faslodex r nu introducerat p ver 30 marknader. Produkten r godknd fr andrahandsbehandling av hormonreceptorpositiv framskriden brstcancer hos kvinnor efter menopaus. De frsta resultaten frn EFECT-studien presenterades p brstcancersymposiet i San Antonio i december. Studien jmfrde Faslodex med exemestan hos patienter som tidigare hade behandlats med aromatashmmare och var den frsta fas 3-studien fr denna patientgrupp. Studien visade att Faslodex hade liknande effekt som exemestan. Studier pgr fr att ytterligare underska Faslodex fr behandling av brstcancer efter menopaus. Casodex: Den fortsatta tillvxten fr Casodex beror frmst p anvndningen av Casodex 50 mg mot framskriden prostatacancer och tillvxten fr Casodex 150 mg, som r godknt fr anvndning mot lokalt framskriden prostatacancer i ver 60 lnder, samt tillvxten fr Casodex 80 mg, som endast r tillgngligt i Japan, dr lkemedlet r godknt fr prostatacancer i alla stadier. Zoladex anvnds fr behandling av prostatacancer (fr vilket produkten r godknd i 105 lnder), brstcancer och gynekologiska sjukdomar. Fr icke metastaserande prostatacancer r Zoladex den enda LHRHagonisten som ger hgre verlevnad bde nr produkten anvnds efter genomgripande prostatektomi (operativt avlgsnande av prostata) och efter strlbehandling. Zoladex har ocks erhllit ett brett godknnande fr anvndning vid framskriden brstcancer hos kvinnor fre menopaus. I era lnder har Zoladex dessutom godknts fr adjuvant behandling av brstcancer i tidigt stadium hos kvinnor fre menopaus som alternativ och/eller komplement till cellgiftsbehandling. Zoladex erbjuder pvisade verlevnadsfrdelar fr brstcancerpatienter, med en mer frdelaktig tolerabilitetsprol. Iressa anvnds vid behandling av framskriden, icke smcellig lungcancer hos patienter dr sjukdomen fortskrider trots behandling med cellgifter. Produkten r godknd i 35 lnder. Kliniska studier har visat att Iressa r en effektiv och generellt vl tolererad behandling fr vissa patienter med framskriden, icke smcellig lungcancer. De patienter som gynnas tenderar att gra detta snabbt och ibland r resultaten dramatiska. Resultaten frn ISEL-studien 2004, som jmfrde Iressa med placebo hos patienter
med framskriden icke smcellig lungcancer dr cellgiftsbehandling inte haft ngon effekt, visade ingen statistisk signikans jmfrt med placebo i hela patientgruppen eller i patientundergruppen med adenocarcinom. ISEL-studien bekrftade dock en rad viktiga kliniska frdelar med Iressa, inklusive minskad tumrstorlek och signikant frlngning av tiden till terfall. Frplanerade analyser av undergrupper visade en statistiskt signikant kad verlevnad med Iressa fr patienter av asiatiskt ursprung samt fr dem som aldrig har rkt. Efter presentationen av ISEL-studien 2005 drog vi frivilligt tillbaka vr europeiska registreringsanskan fr Iressa samtidigt som registreringsmyndigheterna i USA och Kanada begrnsade anvndningen av Iressa till de patienter som redan haft nytta av lkemedlet. Till fljd av etniska skillnader vid lungcancer har Iressa blivit en etablerad behandling av frbehandlad, framskriden icke smcellig lungcancer i Asien/Stilla Havsomrdet. Anvndningen av produkten som frstahandsbehandling undersks nu i en stor fas 3-studie, IPASS, som involverar 1 212 patienter ver hela Asien. Arbetet fortstter med att identiera vilka patienter som mest sannolikt drar nytta av Iressa och under vilka behandlingsfrhllanden, och vi efterstrvar att slutfra ett sdant program. Resultaten frn den japanska fas 3-studien V-15-32 som jmfr Iressa med docetaxel mot icke smcellig lungcancer har nu rapporterats. Det fanns ingen statistiskt signikant skillnad i verlevnad mellan de tv behandlingarna, eftersom studien, som genomfrdes fr att visa om Iressa gav smre resultat, inte ndde sitt primra ml i och med att kondensintervallet inte lg helt under den i frvg uppstllda grnsen. Vi menar dock att dessa data inte pverkar risk/nyttoprolen fr Iressa hos frbehandlade japanska patienter med icke smcellig lungcancer. Ytterligare fas 2-studier pgr fr att utvrdera de potentiella frdelarna med Iressa mot icke smcellig lungcancer och andra EGF-receptordrivna tumrer. Abraxane: I april tillknnagav vi ett avtal med Abraxis BioScience, Inc. (Abraxis) om gemensam marknadsfring av Abraxis produkt Abraxane i USA. Abraxane (paclitaxel proteinbundna partiklar fr injicerbara suspensioner) r en ny albuminbunden beredningsform av paclitaxel som godkndes av FDA i januari 2005. Abraxane r godknt fr behandling av brstcancer sedan kombinationsbehandling med
28
CANCER FORTS
cellgifter vid metastaserande cancer misslyckats eller ett terfall skett inom sex mnader efter pbrjad behandling med cellgifter. Avtalet ger oss tillgng till den viktiga marknaden fr cellgiftsbehandling i USA och Abraxane kompletterar och utkar vr produktportflj inom onkologi i USA. Den gemensamma marknadsfringen inleddes 1 juli. cellig lungcancer i november 2005, inleddes 2006 det viktiga programmet mot cancer i tjock- och ndtarm. Det omfattar ven tv andra studier av cancer i tjock- och ndtarm: en direkt jmfrande studie fr andrahandsbehandling med bevacizumab och en studie av Recentin som frstahandsbehandling med och utan cellgiftsbehandling. Utver dessa program rekryterar US National Cancer Institute (NCI) nu 15 studier av ett antal olika tumrtyper som en del av signalstudieprogrammet fr Recentin. Grunden fr vr tidiga forskningsportflj inom onkologi utgrs av nya substanser inriktade p signalvgar som kan vara avgrande fr cancercellernas tillvxt och verlevnad med tv produkter i fas 2 och tta i fas 1. AZD6244, en kraftfull MEK-hmmare inlicensierad frn Array Biopharma, har nu verfrts till fas 2-studier fr en rad tumrtyper, inklusive malignt melanom, cancer i bukspottkrteln, cancer i tjock- och ndtarm samt icke smcellig lungcancer. Fas 2studien med endotelin A-antagonisten AZD4054, mot hormonresistent prostatacancer fortskrider och verlevnadsdata kommer att rapporteras i brjan av 2007. Fas 1-studier av poly-ADP-ribospolymerashmmare (PARP) AZD2281, en del av KuDOS-portfljen, har nu slutfrts och fas 2-studier ska inledas i brjan av 2007. Den dubbelspecika Src/Abl-kinashmmaren AZD0530, har visat dramatisk effekt p biomarkrer fr cellmotilitet och benresorption och nu inleds fas 2-studier av en rad maligna tumrtyper. Substansen har potential att vara verksam mot en lng rad tumrtyper. Fljande substanser frn den tidiga forskningsportfljen studerades fr frsta gngen p mnniska under ret: AZD4877, en ny cellcykelhmmare; AZD7762, en tumrselektiv kemosensibiliserare; AZD8931, en dubbel epidermal tillvxtfaktorreceptorhmmare fr signalvgarna (erbB1 och erbB2). AstraZeneca och Schering AG inledde ett nytt samarbete i september om gemensam utveckling och marknadsfring av AZD4992, Scherings nya selektiva strogenreceptormodulerare fr behandling av brstcancer. 29% till 614 MUSD. De totala antalet frskrivningar kade med 21%. Andelen fr Arimidex av det totala antalet frskrivningar fr hormonbehandling av brstcancer var 37,5% i december, en kning med 2,7 procentenheter under ret. P vriga marknader kade frsljningen av Arimidex med 29%, efter en kning av frsljningen i Europa (kning 30%) och Asien/Stilla Havsomrdet (kning 27%) med stark volymutveckling. Frsljningen av Casodex kade med 9% till 1 206 MUSD. I USA kade frsljningen med 23% till 295 MUSD. P vriga marknader kade frsljningen med 5% och med 10% i Japan till 286 MUSD. Frsljningen av Iressa utanfr USA kade med 10%. Frsljningen i Asien/Stilla Havsomrdet kade med 15% till 207 MUSD. Den globala frsljningen av Faslodex kade med 32% till 186 MUSD, vilket till stor del berodde p en kning p 74% i Europa. Frsljningen i USA kade med 12%. Frsljningen av Zoladex versteg fr andra ret i rad 1 miljard USD. Minskningen i USA uppvgdes av kad frsljning p vriga marknader. Abraxane gav frsljningsintkter p 18 MUSD.
FORSKNINGSPORTFLJ
Vr forskningsportflj inkluderar ovan nmnda initiativ fr vidareutveckling av godknda produkter och substanser ver hela forsknings- och utvecklingscykeln. Zactima (vandetanib) r en oral cancerbehandling som tas en gng per dag och selektivt blockerar kliniskt verierade signalvgar fr cancer (vaskulr endotelial tillvxtfaktor receptor, VEGF), epidermal tillvxtfaktorreceptor (EGF) s att utvecklingen av tumrernas blodfrsrjning och drmed deras tillvxt och verlevnad blockeras (antiangiogenes). Zactima hmmar ven receptortyrosinkinasaktiviteten (RET-kinas), en viktig tillvxtfaktor fr vissa former av skldkrtelcancer. Det globala fas 3-utvecklingsprogrammet fr Zactima som andrahandsbehandling mot icke smcellig lungcancer rekryterar patienter i USA, Europa och vriga vrlden, inklusive Kina och Japan. Under 2005 medfrde lovande tidiga data fr behandling av rftlig medullr skldkrtelcancer att Zactima beviljades status som srlkemedel av amerikanska FDA och europeiska EMEA, samt status fr pskyndat registreringsfrfarande av FDA. Snabb handlggning mjliggr ttare diskussioner med FDA fr att kunna inkludera deras synpunkter i lkemedlets utvecklingsplan. Den ger ven mjlighet att lmna in en registreringsanskan i delar istllet fr samtidig inlmning av alla komponenter, vilket underlttar och pskyndar utvecklingen och granskningen av nya lkemedel som r avsedda att behandla allvarliga eller livshotande tillstnd och som visar potential att mta icke tillgodosedda medicinska behov. En fas 2-studie har slutfrt rekryteringen och en randomiserad studie pgr. Dessutom fortstter anticanceraktiviteten hos Zactima att utvrderas fr cancer i tjock- och ndtarm, gliom, cancer i huvud och hals, brstcancer och prostatacancer. Recentin (tidigare AZD2171) r en hggradigt kraftfull, selektiv, oralt aktiv hmmare av VEGF-receptorsignalering i solida tumrer. Recentin hmmar alla tre VEGF-receptorerna oberoende av aktiverande ligand. Efter beslutet 2005 att pskynda utvecklingen av Recentin och den efterfljande inledningen av den viktiga fas 2/3-studien av icke sm-
UTVECKLINGEN 2005
Redovisad utveckling Frsljningen inom omrdet cancer kade med 14% till 3 845 MUSD under 2005 jmfrt med 3 376 MUSD under 2004. Underliggande utveckling Exklusive valutakurseffekter kade frsljningen inom omrdet cancer med 12%. Frsljningen av Casodex i USA kade med 3% till 239 MUSD. Frsljningen p vriga marknader kade med 11%. Japan svarade fr nrmare hlften av denna frsljningstillvxt. Frsljningen av Arimidex kade med 44% till 1 181 MUSD. Andelen fr Arimidex av marknaden fr hormonell behandling av brstcancer uppgick till 50% i oktober 2005. Frsljningen av Iressa minskade med 31%, frmst till fljd av en minskning med 63% i USA. Frsljningen av Iressa i Asien/Stilla Havsomrdet kade med 7%, d frsljningen i Kina och andra lnder mer n uppvgde en minskning med 15% i Japan. Frsljningen av Zoladex kade med 7% till 1 004 MUSD, d en god frsljningstillvxt p vriga marknader (kning 13%) uppvgde en minskning med 23% i USA (bde frn volym- och priseffekter).
UTVECKLINGEN 2006
Redovisad utveckling Frsljningen inom omrdet cancer kade med 11% till 4 262 MUSD 2006 frmst beroende p den fortsatt starka utvecklingen fr Arimidex. Underliggande utveckling Exklusive valutakurseffekter kade frsljningen inom omrdet cancer med 12%. Frsljningen av Arimidex i USA kade med
29
ANDNINGSVGAR OCH INFLAMMATION

2006 I KORTHET > SYMBICORT: FRSLJNINGEN UPPGICK TILL 1,2 MILJARDER USD (KNING 18%). > PULMICORT FORTSATTE VISA STABIL TILLVXT. > SYMBICORT: I JULI GODKNDE FDA EN DOSAEROSOL FR UNDERHLLSBEHANDLING AV ASTMA HOS PATIENTER FRN 12 RS LDER. > SYMBICORT SMART: I OKTOBER GODKNDES EN NY BEHANDLING AV ASTMA MED SYMBICORT SOM BDE UNDERHLLS- OCH AKUTBEHANDLING FR VUXNA, GENOM EU:S PROCEDUR FR MSESIDIGT GODKNNANDE. > I SEPTEMBER INLEDDE VI ETT SAMARBETE MED DYNAVAX TECHNOLOGIES CORPORATION KRING UTVECKLING AV EN TLR-9-AGONIST MOT ASTMA OCH KOL.
Symbicort (budesonid/formoterol) r en innovativ och effektiv behandling av astma och KOL som erbjuder verlgsen effektivitet med exibel dosering. Pulmicort (budesonid) r ett antiinammatoriskt inhalationslkemedel av typen kortikosteroid som frebygger symtom och frbttrar kontrollen av astma. Pulmicort Respules (inhalationssuspension av budesonid) r den frsta och enda kortikosteroiden i USA i form av nebuliseringssuspension fr barn frn 12 mnaders lder. Oxis (formoterol) r en snabboch lngverkande beta-agonist fr behandling av astma och KOL. Rhinocort (budesonid) r en nasal steroidbehandling fr allergisk rinit (hsnuva), kronisk rinit och nspolyper. Accolate (zarlukast) r en oral leukotrienreceptorantagonist fr behandling av astma.
2006 jmfrt med 2005
2005 jmfrt med 2004
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Redovisad tillvxt %
Redovisad tillvxt %
Pulmicort Symbicort Rhinocort Oxis Accolate vriga Totalt
1 292 1 184 360 88 81 146 3 151
132 182 27 3 9 9 284
2 4 6
1 162 1 006 387 91 72 155 2 873
96 179 21 14 45 7 230
16 30 5 4 1 4 60
1 050 797 361 101 116 158 2 583
11 18 7 3 13 6 10
11 18 7 3 13 6 10
9 22 6 14 39 5 9
11 26 7 10 38 2 11
FORSKNINGSPORTFLJ
Substans Originalsubstanser AZD9056 jonkanalsblockerare (P2X7) reumatoid artrit astma reumatoid artrit reumatoid artrit KOL astma KOL astma KOL osteoartrit KOL astma astma KOL KOL KOL astma astma astma astma osteoartrit reumatoid artrit astma/KOL Symbicort Maintenance and Reliever Therapy mot astma (SMART) astma KOL Mekanism Inriktning p studierna Utvecklingsfas PK 1 2 3 Berknad registreringsanskan Europa >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 Godknd Inlmnad1 Godknd2 Inlmnad1 1h 2008 USA >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009
AZD1981 AZD5672 AZD6703 AZD4818 CAT-354 anti-IL-13 antikropp AZD5904 AZD1744 AZD6067 proteashmmare AZD6357 AZD7928 AZD2392 AZD3825 AZD1236 AZD5069 AZD9668 AZD9215 AZD1678 AZD8848 AZD8075 AZD6605 CAM-3001 AZD3199 Produktutveckling och nya indikationer Symbicort Turbuhaler inhalationssteroid/snabboch lngverkande 2-agonist Symbicort pMDI inhalationssteroid/snabboch lngverkande 2-agonist Symbicort pMDI inhalationssteroid/snabboch lngverkande 2-agonist Avbrutna projekt AZD3778 AZD2914 AZD8955 AZD9056 AZD8309 AZD8309 AZD3342
1 2
rinit KOL OA KOL RA KOL KOL
Kompletteras under 2008 med data som stder ytterligare tv styrkor. Godknnandet i USA avser patienter som r 12 r och ldre.
30
ANDNINGSVGAR OCH INFLAMMATION FORTS

VI SKA VIDAREUTVECKLA VR STARKA STLLNING INOM ASTMABEHANDLING GENOM TILLVXT FR NYCKELPRODUKTER, I SYNNERHET SYMBICORT, NYA INDIKATIONER OCH MARKNADSINTRODUKTIONER SAMT FRAMGNGSRIKA INTRODUKTIONER AV NYA BEHANDLINGAR MOT ANDRA INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR SOM SVR KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL), LEDGNGSREUMATISM OCH OSTEOARTRIT.
PRODUKTER
Symbicort r en innovativ behandling som ger snabb, effektiv kontroll av astma och KOL. I juli godknde FDA Symbicort i USA i en dosaerosol fr underhllsbehandling av astma hos patienter frn 12 rs lder. Vi fortstter att planera fr en lansering i USA kring halvrsskiftet 2007, ven om tidpunkten r beroende av svl teknologiverfring som fullgjorda valideringstgrder. Utanfr USA marknadsfrs Symbicort i form av pulverinhalatorn Turbuhaler, som r godknd i ver 90 lnder och introducerad i ver 70 lnder. I oktober godkndes Symbicort SMART, en ny behandling av astma med hjlp av Symbicort som bde underhlls- och akutbehandling fr vuxna, genom EUs procedur fr msesidigt godknnande. Symbicort SMART r godknt fr anvndning i ver 25 lnder och ger patienter mjlighet att kontrollera sin astma med en enda inhalator fr bde underhllsbehandling och lindring av astmasymtom. Detta behandlingskoncept, som innebr en frndring frn nuvarande medicinsk praxis, mjliggrs av Symbicort som innehller den snabboch lngverkande luftrrsvidgaren formoterol, i kombination med kortikosteroiden budesonid som har en viktig antiinammatorisk verkan. Med Symbicort SMART fr patienterna en underhllsdos i enlighet med praxis fr kontroll av astman och kan sedan inhalera ytterligare vid behov om symtom upptrder, vilket ger bde snabb lindring och kad astmakontroll. Detta innebr att den bakomliggande inammationen behandlas vid varje inhalation, ven nr Symbicort anvnds fr symtomlindring, vilket minskar risken fr ett astmaanfall. SMILE-studien publicerades i The Lancet i augusti. Studien involverade 3 394 patienter och utvrderade bidraget frn budesoniddosering vid behov med Symbicort SMART fr att frebygga astmaanfall. Samtliga patienter gavs Symbicort som underhllsbehandling och antingen terbutalin, formoterol eller Symbicort som akutbehandling. Resultaten visar att budesoniddosering vid behov med Symbicort SMART effektivt minskar anfall av alla typer samtidigt som det frbttrar den dagliga symtomkontrollen jmfrt med traditionell akutbehandling med enbart luftrrsvidgare. Preliminra data frn COMPASS-studien publicerades i form av ett sammandrag vid mtet med European Respiratory Society i september. Denna dubbelblinda studie visade att Symbicort SMART var effektivare fr minskning av alla typer av anfall n bde dubbla och vanliga underhllsdoser av Symbicort plus en separat akutbehandling, samt salmeterol/utikason i den vanligast frskrivna fasta dosen (50/250 g tv gnger dagligen) plus en separat akutbehandling. Symbicort r ven godknt i mnga lnder fr behandling av patienter med KOL, dr studier har visat att produkten minskar frekomsten av svra astmaattacker jmfrt med lngverkande luftrrsvidgare. Pulmicort fortstter att vara ett av vrldens mest slda astmalkemedel och nns i era beredningsformer, som Turbuhaler pulverinhalator, en dosaerosol och Pulmicort Respules suspension fr behandling av barn och spdbarn. Pulmicort Turbuhaler har modierats tekniskt med frbttrade doseringegenskaper (dosjmnhet) och en dosrknare. Den frbttrade versionen godkndes av FDA i juli. De frsta europeiska godknnandena (i Finland, Lettland, Tyskland, sterrike och Danmark) fr en mer miljvnlig HFA-baserad Pulmicort dosaerosol erhlls 2006. Pulmicort Respules r den frsta och enda kortikosteroiden i form av nebuliseringssuspension i USA fr barn frn 12 mnaders lder. Frsljningen har kat kraftigt till fljd av ett stort medicinskt behov i ldersgruppen i kombination med produktens gynnsamma prol. Detta har strkt produktens position som frstahandsval bland inhalerade kortikosteroider fr behandling av astma hos barn under fem rs lder. I september godkndes och introducerades Pulmicort Respules i Japan fr underhllsbehandling av astma hos barn samt som frebyggande behandling fr barn mellan sex mnaders och fem rs lder. Information om AstraZenecas pgende stmning om patentintrng mot IVAX i USA avseende inhalationssuspension av budesonid nns p sidan 141. Oxis r en beta-agonist med snabboch lngverkande klinisk effekt fr lindring av astmasymtom. Oxis anvnds som komplement nr behandling med kortikosteroider r otillrcklig. Oxis r ven godknt fr symtomlindring vid KOL. Under 2006 beslts att alla lkemedel klassicerade som lngverkande beta-agonister mste inkludera en skerhetsvarning i frskrivningsinformationen med lydelsen fr inte anvndas mot astma utan samtidig steroidbehandling. Rhinocort r en behandling mot allergisk rinit (hsnuva). Den kombinerar kraftfull effekt med snabb verkan och minimala biverkningar. Rhinocort nns som en-omdagendosering i form av Rhinocort Aqua (nsspray) och pulverinhalatorn Turbuhaler.
FORSKNINGSPORTFLJ
Vr forskningsportflj inkluderar ovan nmnda initiativ fr vidareutveckling av godknda produkter samt utvecklingssubstanser ver hela forsknings- och utvecklingscykeln. Vi r inriktade p att utveckla nya behandlingar fr nnu ej uppfyllda medicinska behov inom KOL, astma, ledgngsreumatism och osteoartrit.
31
Utvecklingen av Symbicort fr behandling av KOL samt astma hos barn i USA fortlper enligt plan med anskningar planerade till frsta halvret 2008 respektive slutet av 2007. Utvecklingen av tv nya doseringar av dosaerosolprodukten fortlper ocks enligt plan med inlmnande av ytterligare data till std fr anskan i EU planerad till andra halvret 2008. Ssom beskrivs mer i detalj p sidan 38 frvrvade vi Cambridge Antibody Technology Group plc (CAT) under ret. Det tidigare samarbetet med CAT hade resulterat i en stark portflj inom andningsvgar och inammation som fortsatte att gra goda framsteg. Tillsammans arbetar vi nu med 11 forskningsprojekt inom andningsvgar och inammation. De frsta substanserna vntas g vidare till utveckling under 2007. Utver att utgra grunden fr vr biofarmakologiska strategi, kompletterade frvrvet av CAT forsknings- och utvecklingsportfljen inom andningsvgar och inammation med substanserna CAT-354 (i fas 1-studier av astma) och CAM-3001. I september tillknnagavs att vi hade ingtt ett trerigt samarbete med Dynavax Technologies Corporation (Dynavax) kring mjligheter relaterade till den Toll-lika receptorn 9 (TLR-9) fr anvndning mot astma och KOL. Dynavax har en unik kompetens nr det gller att generera immunstimulerande sekvenser som aktiverar TLR-9. Samarbetet gr det mjligt fr oss att bredda vr portflj med sm molekyler och biologiska substanser. Den 1 februari 2007 tillknnagav vi ett strre forskningssamarbete med Argenta Discovery Limited inriktat p att identiera frbttrade luftrrsvidgare fr behandling av KOL. En grupp forskare frn bgge fretagen ska samarbeta kring att identiera kandidatsubstanser till lngverkande muskarin-M3antagonister (LAMA) och dubbelverkande muskarin-antagonist-2-agonister (MABA). Nrmare information om alla substanser i FoU-portfljen inom andningsvgar och inammation lmnas i tabellen p sidan 29.
Underliggande utveckling Omrknat till fasta valutakurser kade frsljningen inom andningsvgar och inammation med 10%. Frsljningen av Symbicort kade med 18% till 1 184 MUSD efter fortsatt marknadstillvxt och kade marknadsandelar i Europa, dr frsljningen uppgick till 1 018 MUSD. Frsljningen p vriga marknader uppgick till 166 MUSD. Den globala frsljningen av Pulmicort kade med 11% till 1 292 MUSD. terigen var Pulmicort Respules den frmsta drivkraften bakom tillvxten i USA, dr frsljningen kade med 24%. Volymtillvxten i USA var omkring 10%, d prisndringar, justeringar av rabatter till managed care-organisationer och lagerfrndringar i grossistledet ocks bidrog till frsljningskningen. Frsljningen av Pulmicort i vriga vrlden uppgick till 457 MUSD. Frsljningen av Rhinocort minskade med 7% till 360 MUSD, frmst till fljd av frsljningen av Rhinocort Aqua i USA (minskning 9%).
UTVECKLINGEN 2005
Redovisad utveckling Den fortsatta tillvxten fr Symbicort lg bakom frsljningskningen inom omrdet andningsvgar och inammation, en kning med 11% frn 2 583 MUSD 2004 till 2 873 MUSD 2005. Underliggande utveckling Omrknat till fasta valutakurser kade frsljningen inom andningsvgar och inammation med 9%. Frsljningen av Symbicort uppgick till 1 006 MUSD. Frsljningstillvxten uppgick till 22% d marknadsandelen fortsatte att ka inom det snabbvxande segmentet fr kombinationsprodukter mot astma och KOL. ver 80% av frsljningen av Symbicort 2005 avsg Europa. Frsljningen av Pulmicort kade med 9% genom tillvxt p 18% i USA (frmst genom en kning med 28% fr Pulmicort Respules) till 682 MUSD, vilket mer n vl uppvgde en minskning med 2% p vriga marknader. Frsljningen av Rhinocort kade med 6% frmst genom frsljningen av Rhinocort Aqua i USA (kning 7%) dr prisfrndringar och rabattjusteringar inom managed careomrdet mer n uppvgde minskningen med 10% av de totala frskrivningarna. Frsljningen av Rhinocort i USA uppgick till 277 MUSD.
UTVECKLINGEN 2006
Redovisad utveckling Frsljningen inom omrdet andningsvgar och inammation kade med 10% frn 2 873 MUSD 2005 till 3 151 MUSD 2006. Pulmicort och Symbicort var de frmsta drivkrafterna bakom denna tillvxt.
32
INFEKTION
VRT ML R ATT BYGGA UPP VR VERKSAMHET INOM INFEKTIONSSJUKDOMAR GENOM ATT KA FRSLJNINGEN AV MERREM OCH ANVNDA VRA TRADITIONELLA, STRUKTURELLA OCH GENBASERADE FORSKNINGSTEKNOLOGIER FR ATT TA FRAM NYA PRODUKTER FR MARKNADEN.
2006 I KORTHET > MERREM: FRSLJNINGEN UPPGICK TILL 604 MUSD. > STABIL UNDERLIGGANDE TILLVXT FR MERREM I USA (33%), EUROPA (18%) OCH GLOBALT (20%) TROTS NDVNDIGHETEN ATT BEGRNSA LEVERANSERNA I SAMBAND MED PRODUKTIONSSTRNINGAR. > ARBETET MED ATT HITTA EN NY BEHANDLING MOT TUBERKULOS FORTSTTER VID VR FOU-ENHET I BANGALORE, INDIEN. > AVTAL MED CUBIST PHARMACEUTICALS, INC. OM UTVECKLING OCH MARKNADSFRING AV CUBICINTM I KINA OCH VISSA ANDRA LNDER.
FORSKNINGSPORTFLJ
Fortsatta forskningsframsteg har gjorts vid vr FoU-enhet i Boston, USA. Programmet r inriktat p antibakteriella substanser med ny verkningsmekanism och levererar nu kliniska substanser fr inledande studier i mnniska. Som vi tillknnagav i november ska utvecklingsprogrammet fr CytoFabTM, vr behandling mot allvarlig sepsis (blodfrgiftning) inlicensierad frn Protherics Inc., breddas med en fas 2-studie med 480 patienter. Studien ska anvndas fr att mer exakt kunna frutsga bde antalet patienter och lmpliga doser fr den efterfljande viktiga fas 3-studien. Blodfrgiftning r ett livshotande tillstnd till fljd av okontrollerade allvarliga infektioner som drabbar uppskattningsvis tre miljoner mnniskor varje r i hela vrlden. Arbetet med att hitta en ny behandling mot tuberkulos fortstter vid vr FoU-enhet i Bangalore, Indien. Tuberkulos r fortfarande ett globalt hot. Varje r diagnostiseras tv miljoner nya fall i Indien och ver tta miljoner fall i hela vrlden. Se ven den separata rapporten Vrt ansvar ett sammandrag 2006 fr mer information.
Merrem/Meronem* (meropenem) r ett intravenst antibiotikum av karbapenemtyp fr behandling av allvarliga, sjukhusrelaterade infektioner.
* Inlicensierat frn Sumitomo Pharmaceuticals Co., Ltd
2006 jmfrt med 2005
2005 jmfrt med 2004
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Redovisad tillvxt %
Redovisad tillvxt %
Merrem vriga Totalt
604 73 677
96 29 67
3 3
505 102 607
67 16 51
15 2 17
423 116 539
19 28 11
20 28 12
15 14 9
19 12 13
FORSKNINGSPORTFLJ
Substans Originalsubstanser CytoFabTM AZD5099 anti-TNF-alfa-polyklonal antikropp svr blodfrgiftning infektion Mekanism Inriktning p studierna Utvecklingsfas PK 1 2 3 Berknad registreringsanskan Europa >2009 >2009 USA >2009 >2009
I december tecknade vi ett licensavtal med Cubist Pharmaceuticals, Inc. fr utveckling och marknadsfring av antibiotikamedlet CubicinTM (daptomycin fr injicering) i Kina och vissa andra lnder i Asien, Mellanstern och Afrika vilka inte omfattas av bentliga internationella samarbetsavtal kring CubicinTM. Avtalet omfattar inte Japan, dr det nnu inte nns ngon partner. CubicinTM r det frsta antibiotikamedlet i en ny kategori lkemedel mot infektion, lipopeptider. Den 31 januari 2007 tillknnagav vi vrt frvrv av Arrow Therapeutics Ltd., ett bioteknikfretag inriktat p forskning och utveckling av antivirala behandlingar. Frvrvet utgr ett viktigt strategiskt steg fr att strka vr portflj med medel mot infektioner och kompletterar vra egna resurser inom antibakteriella substanser. Det ligger ven i linje med vrt beslut att omfokusera vr forskning inom sjukdomsomrden, dr infektion och antibakteriella substanser nu r ett av vra viktigaste terapiomrden. Frvrvet strker vr portflj med kliniska och prekliniska substanser och program. Detta inkluderar tv substanser mot hepatit C-virus (HCV) inriktade p det nya NS5a-proteinet: A-831 i klinisk fas 1 och A-689 i preklinisk utveckling. Arrows mest avancerade substans r RSV604, fr nrvarande i klinisk fas 2-utveckling i samarbete med Novartis. RSV604 r en smmolekylr, oral substans som r frst i kategorin mot RS-virus (RSV).
UTVECKLINGEN 2006
Redovisad utveckling Frsljningen inom omrdet infektion kade med 12% frn 607 MUSD 2005 till 677 MUSD under 2006, med en frsljningskning fr Merrem p 20%. Underliggande utveckling Exklusive valutakurseffekter kade den underliggande frsljningen inom omrdet infektion med 11%. Frsljningen av Merrem kade med 19% till 604 MUSD, frmst genom den starka utvecklingen i USA och Europa.
UTVECKLINGEN 2005
Redovisad utveckling Frsljningen inom omrdet infektion kade med 13% till 607 MUSD frn 539 MUSD 2004, med en frsljningskning fr Merrem p 19%. Underliggande utveckling Exklusive valutakurseffekter kade frsljningen inom omrdet infektion med 9%. Den underliggande tillvxten p 15% frn Merrem, med en frsljning p 505 MUSD, var den frmsta drivkraften bakom denna tillvxt.
33
GEOGRAFISK VERSIKT
2006 I KORTHET > UTMRKT UTVECKLING I USA, FRAMFR ALLT GENOM NEXIUM, SEROQUEL, CRESTOR OCH ARIMIDEX. > ASTRAZENECA BEHLL SIN STLLNING SOM NST STRSTA LKEMEDELSFRETAG I KANADA. > UTVECKLINGEN I VRIGA VRLDEN VAR STARK UNDER RET, FRMST GENOM NYCKELPRODUKTERNA NEXIUM, CRESTOR, SYMBICORT, SEROQUEL OCH ARIMIDEX SAMT EXPANSION P NYA MARKNADER. > BTTRE TILLVXT I EUROPA 2006 JMFRT MED VIKTIGA KONKURRENTER, TROTS BETYDANDE INSATSER FRN MYNDIGHETER FR ATT MINSKA LKEMEDELSKOSTNADERNA, FRAMFR ALLT I TYSKLAND. > I ASIEN/STILLA HAVSOMRDET R ASTRAZENECA ETT AV DE SNABBAST VXANDE FRETAGEN, INKLUSIVE I KINA DR HKAPI RANKADE OSS SOM DET LEDANDE MULTINATIONELLA LKEMEDELSFRETAGET P MARKNADEN FR RECEPTBELAGDA LKEMEDEL. > TILLVXTEN I JAPAN R HGRE N FR MARKNADEN, FRMST GENOM CASODEX, LOSEC, ARIMIDEX OCH IRESSA. > FRSLJNINGEN I LATINAMERIKA KADE MED 22%, FRMST GENOM GOD UTVECKLING I MEXIKO, VENEZUELA, CENTRALAMERIKA OCH VSTINDIEN.
2006 Tillvxt pga valutakurseffekter MUSD 2005 Tillvxt pga valutakurseffekter MUSD 2004 Underliggande tillvxt MUSD Underliggande tillvxt MUSD 2006 jmfrt med 2005 2005 jmfrt med 2004
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Frsljning MUSD
Redovisad tillvxt %
Redovisad tillvxt %
USA Europa Japan vriga vrlden Totalt
12 449 8 903 1 503 3 620 26 475
1 678 519 73 343 2 613
10 771 79 8 463 97 1 527 88 3 189 88 23 950
1 140 598 114 290 2 142
9 631 216 7 649 17 1 430 183 2 716 382 21 426
16 6 5 11 11
16 5 2 14 11
12 8 8 15 10
12 11 7 21 12
NORDAMERIKA
USA Produkternas utveckling, resultat frn kliniska studier och registreringsanskningar Till fljd av vr beslutsamhet att uppn en ledande stllning p en kraftigt konkurrensutsatt och krvande marknad, kade frsljningen i USA med 16% frn 10 771 MUSD 2005 till 12 449 MUSD 2006. Den totala frsljningen av Nexium, Seroquel, Crestor och Arimidex uppgick till 7 775 MUSD 2006, vilket motsvarar ver 62% av vr totala frsljning i USA. AstraZeneca r fr nrvarande det femte strsta lkemedelsfretaget i USA, med en frsljning som motsvarar 5% av den amerikanska marknaden fr receptbelagda lkemedel. Aptium Oncology (tidigare Salick Health Care) kade sin frsljning med 12% till 374 MUSD. Astra Tech kade sin frsljning med 41% till 41 MUSD. Nexium fortstter att vara marknadsledande inom protonpumpshmmare i frga om nyfrskrivningar, totala frskrivningar och totalt antal expedierade kapslar. De nya Medicarefrmnerna fr receptbelagda lkemedel bidrog till att strka den totala marknadstillvxten fr protonpumpshmmare med 10% under 2006. Nexium hade en starkare tillvxt n totalmarknaden fr protonpumpshmmare. Medicare-programmet, tillsammans med den allmnna konkurrensen p marknaden, medfrde en viss minskning av nettopriserna fr Nexium under 2006. Vi ndde era positiva registreringsrelaterade delml nr Nexium godkndes fr behandling av Zollinger Ellisons syndrom samt fr anvndning vid behandling av barn i ldern 1217 r. En ny beredningsform av Nexium i form av en oral suspension med lngsamt fristtande granulat godkndes ocks och kommer att introduceras under 2007. Under 2006 strkte Seroquel sin ledande stllning som marknadens mest frskrivna atypiska antipsykotikum med en frsljning p 2 486 MUSD (kning 24%, 24% redovisat). Frskrivningen av Seroquel kade med 12%, motsvarande 1,6 miljoner nya frskrivningar. I juli inlmnades en registreringsanskan till FDA fr godknnande av en ny
beredningsform av Seroquel med lngsam fristtning fr behandling av schizofreni. I oktober erhll vi FDAs godknnande av en ny indikation fr Seroquel fr behandling av patienter med depressiva perioder vid bipolr sjukdom. Seroquel r nu det frsta och enda lkemedlet som r godknt av FDA fr behandling av bde depressiva och maniska perioder vid bipolr sjukdom. Rekrytering inleddes 2006 till kliniska studier till std fr behandling med Seroquel mot bde egentlig depression och generellt ngestsyndrom. Crestor var den snabbast vxande varumrkesskyddade statinen mtt i andelen av nyfrskrivningarna i USA under 2006, med en frsljning p 1 148 MUSD. Denna utveckling skedde trots marknadsintroduktion av generiska statinprodukter, vilket bekrftar att Crestor fortsatt r ett kliniskt viktigt alternativ fr mnga patienter, framfr allt den breda gruppen hgriskpatienter. Dessutom genomfrdes tre storskaliga studier inom era etniska befolkningsgrupper som historiskt sett har varit underrepresenterade i kliniska studier. Vi fortsatte att strka tillgngen till subventionerat Crestor bland managed care-organisationer under 2006. Atacand fortsatte att utvecklas vl under 2006 med en frsljning p totalt 260 MUSD (kning 12%, 12% redovisat). I mars presenterades resultaten frn TROPHYstudien, som utvrderade effekterna av tidig farmakologisk behandling med Atacand hos patienter med frstadium till hgt blodtryck och visade potential fr att frdrja utvecklingen av hgt blodtryck. Frsljningen av Toprol-XL kade under 2006 med 7%, med en nettofrsljning p 1 382 MUSD, en kning med 91 MUSD jmfrt med 2005. Ssom redovisades frra ret utfrdades den 17 januari 2006 ett domstolsbeslut utan rttegng mot AstraZeneca i den pgende patenttvisten i USA med tre fretag som utmanar AstraZenecas patent och ansker om godknnande frn FDA fr frsljning av generiskt metoprololsuccinat (det generiska namnet fr Toprol-XL). Domstolen fann att de omtvistade patenten r utan verkan och
KONKURRENSFRHLLANDEN, TILLVXTTAL OCH FRSLJNING Liksom i resten av denna rsredovisning med information frn Form 20-F baseras, om inte annat framgr, i denna geograska versikt avseende marknadsinformation och vriga kommentarer vad gller stllningen fr vr verksamhet eller produkter i frhllande till konkurrenter, p publicerad statistik eller information fr 12-mnadersperioden som avslutades 30 september 2006. Denna statistik har erhllits frn IMS Health, en ledande leverantr av statistiska data till lkemedelsindustrin. Fr USA r siffrorna fr expedierade nya eller totala frskrivningar hmtade frn IMS Health National Prescription Audit fr ret som slutade den 31 december 2006. Om inte annat framgr har marknadsandelen och branschdata frn IMS Health tagits fram genom att jmfra vra frsljningsintkter med konkurrenternas och hela marknadens frsljningsintkter under denna period. Om inte annat framgr anges tillvxttal och frsljning i fasta valutakurser.
34
GEOGRAFISK VERSIKT FORTS

ogiltiga. AstraZeneca r av motsatt uppfattning och har verklagat beslutet till US Court of Appeals for the Federal Circuit. Huvudfrhandling och slutpldering har hllits och ett beslut frn domstolen vntas under 2007. Ytterligare information om denna tvist nns p sidan 142. I november lanserade Sandoz (tidigare Eon Labs Manufacturing, Inc., en av parterna i ovanstende tvist), generiska 25 mg metoprololsuccinattabletter med frdrjd fristtning. Strax drefter tillknnagavs att vi hade tecknat ett leverans- och distributionsavtal med Par Pharmaceutical och Par pbrjade distributionen i USA av en auktoriserad generisk version av 25 mg metoprololsuccinattabletter med frdrjd fristtning. Detta avtal pverkar inte tillgngligheten av AstraZenecas patentskyddade produkt Toprol-XL. AstraZeneca fortstter att tillverka och tillhandahlla Toprol-XL i alla doser i USA. Arimidex fortsatte att utvecklas vl med en frsljningskning p 29% (29% redovisat) till 614 MUSD under ret. Under andra halvret blev Arimidex marknadsledande mtt i nya och totala frskrivningar fr hormonell behandling av brstcancer i USA, och passerade fr frsta gngen tamoxifen. Pulmicort Respules, den enda inhalerade kortikosteroiden som r godknd i USA fr behandling av astma hos barn frn 12 mnaders lder, hade en stark frsljningstillvxt p 24% jmfrt med frra ret. I juni inlmnades en Citizens Petition till FDA dr vi anfrde vr oro relaterat till de frndringar av bioekvivalenstestning, produktkvalitet och mrkning som enligt myndigheten skulle krvas fr godknnande av en efterfljande inhalationssuspension av budesonid, ssom den som inlmnades av IVAX Pharmaceuticals Inc. i september 2005. En registreringsanskan inlmnades i september 2005 fr Symbicort dosaerosol (pMDI) i tv styrkor (80/4,5 och 160/4,5 mikrogram) fr lngvarig underhllsbehandling av astma hos patienter frn 12 rs lder. Anskan godkndes inom 10 mnader (i juli 2006), inom tidsgrnsen i Prescription Drug User Fee Act (PDUFA), och var drmed den tredje inhalationsprodukten p lungomrdet som har erhllit godknnande inom en 10mnadersperiod. Efter FDAs godknnande har vi frberett en lansering i USA och de frsta viktiga studieresultaten presenterades i sammandrag vid American College of Asthma, Allergy and Immunology i november. Vi fortstter att planera fr en lansering i USA kring halvrsskiftet 2007, ven om tidpunkten r beroende av svl teknologiverfring som fullgjorda valideringstgrder. Medicare Part D frmner fr receptbelagda lkemedel Infrandet av frmnsprogrammet Medicare Part D fr receptbelagda lkemedel inleddes i januari 2006. Det innebar att ett nytt starkt marknadssegment bildades under ret nr er ldre och handikappade frmnstagare n vntat anmlde sig till detta frivilliga Medicare-program. Av de 43 miljoner berttigade frmnstagarna har nu ver 50% 22,5 miljoner personer anmlt sig till programmet, inklusive sex miljoner personer som fre 2006 omfattades av Medicaid. Ytterligare 40% av frmnstagarna fr frmner fr receptbelagda lkemedel via andra kanaler som bedms vara likvrda eller bttre n Medicare Part D, ssom anstllningsbaserade program fr pensionrer eller Veterans Administration. Mindre n 10% av den berttigade befolkningen saknar fortfarande skydd. Registreringsdata frn Centers for Medicare and Medicaid Services (CMS) visar att tv frskringsgivare samlade 44% av deltagarna i Medicare Part D i sina program. Tre fjrdedelar av deltagarna i Medicare Part D omfattas av program som tillhandahlls av 12 frskringsgivare. Enligt CMS snkte konkurrensen bland privata frskringsplaner kostnaderna fr frmnerna och myndigheternas utgifter med 35% under 2006, och liknande besparingar frvntas under 2007. CMS har funnit att programmen med de lgsta priserna gr att Medicare-berttigade kan spara i genomsnitt upp till 23% av priserna de skulle ha behvt betala utan skydd, och i vissa fall nda upp till 56%. Som en del av vrt tagande att hjlpa patienter f de lkemedel de behver, inklusive dem som omfattas av eller r berttigade till bidrag fr receptbelagda lkemedel enligt Medicare Part D, beviljade fretaget ett anslag p 10 MUSD som bidrog till rekryterings- och utbildningsinitiativet My Medicare MattersTM. Genom detta std kunde My Medicare MattersTM-utbildare arbeta sida vid sida med tusentals lokala grupper under den frsta rekryteringsperioden fr att ge personlig assistans till ver 210 000 personer i 44 regioner inom USA, vilket gjorde My Medicare MattersTM till det mest erknda rekryteringsinitiativet inom Medicare Part D bland dessa grupper. Flera av vra produkter nns i dagslget med p listorna till Medicare Part D och r drmed brett tillgngliga fr Medicareberttigande. Sammansttningen p betalarna varierar mellan olika produkter, men mellan 20% och 30% av de totala frskrivningarna av vra strre produkter som omfattas, betalas fr nrvarande genom program enligt Medicare Part D. Frmst till fljd av framgngarna med vr kontraktskrivningsstrategi och frskrivningsvolymens tillvxt inom Medicare-segmentet har AstraZeneca p det hela taget uppntt ett positivt ekonomiskt resultat genom Medicare Part D. ver tid beror dock programmets framgng i hg grad p frmnstagarnas tillfredsstllelse (inklusive tillgngen till lkemedel), effekten av karensperioden (en period utan frskringsskydd nr frmnstagarna mste betala hela kostnaden sjlva), om arbetsgivarna verfr pensionrer till Medicare Part D och om det frekommer frsk att frndra programmet. Kanada Under 2006 bidrog fyra viktiga tillvxtprodukter till en samlad frsljning p ver 600 MUSD (Crestor 185 MUSD, Losec 152 MUSD, Nexium 149 MUSD och Seroquel 122 MUSD), med Crestor, Losec och Nexium bland de 20 frmsta receptbelagda produkterna i Kanada mtt i frsljning. Vr totala frsljning under ret uppgick till 1 031 MUSD, vilket innebar en underliggande minskning med 1% (redovisad kning 6%). Vi behll vr position som nst strsta lkemedelsfretag i Kanada. Crestor behll sin andraplats p marknaden och var snabbast vxande statin inom bde nya och totala frskrivningar (41% respektive 33%), med std av Crestor Healthy Changes Support Program som hjlper patienterna att bttre frst och frbttra hanteringen av sina kolesterolniver och att anta en hlsosammare livsstil. Seroquel r fortfarande ledande inom nya och totala frskrivningar p marknaden fr atypiska antipsykotika. Atacand fortstter att utvecklas bttre n marknaden fr blodtryckssnkande medel med en tillvxt inom nyfrskrivningar p ver 21%, jmfrt med en marknadstillvxt p endast 10%. Flera av vra marknadsintroducerade produkter godkndes fr nya indikationer eller ndrad frskrivningsinformation: Nexium, fr lkning och snkning av risken fr magsr relaterat till NSAID-behandling, och Faslodex, vars produktbeskrivning uppdaterades med resultat frn kliniska studier avseende anvndning hos patienter med milt till mttligt nedsatt leverfunktion. I november upphvde Supreme Court of Canada (SCC) det tidigare beslutet av Federal Court of Appeal att underknna marknadsgodknnandet fr generiska omeprazolkapslar frn Apotex Inc. (Apotex). SCC gav Apotex tillstnd att slja sin produkt i avvaktan p ett beslut om verklagan. Som ett resultat av beslutet frn november
35
kan Apotex nu fortstta slja sina omeprazolkapslar i Kanada. Mer information om denna och andra tvister i Kanada nns p sidan 138.
allt pverkade frsljningen av Nexium. Vra specialistprodukter Arimidex och Seroquel uppvisade dock god tillvxt. I Storbritannien uppgick frsljningen till 850 MUSD, frmst genom utvecklingen fr Arimidex (kning 78%, 77% redovisat) som gynnades av godknnandet fr anvndning av patienter som tidigare behandlats med tamoxifen. Symbicort (kning 41%, 41% redovisat) och Seroquel (kning 34%, 34% redovisat) utvecklades ocks starkt. I Italien kade frsljningen med 113 MUSD till 1 265 MUSD, vilket motsvarar en tillvxt med 11% (10% redovisat). Crestor fortsatte sin utveckling frn 2005 (kning 58%, 58% redovisat) och Arimidex (kning 29%, 29% redovisat) r fortfarande marknadsledande p marknaden fr aromatashmmare mtt i frsljning. Frsljningen av Nexium kade med 31% (28% redovisat) och godknnandet frn 2005 fr minskning av risken fr NSAID-relaterat magsr fortsatte att strka frsljningen. I Spanien uppgick frsljningen till 745 MUSD, frmst genom Nexium (kning 67%, 67% redovisat), Symbicort (kning 19%, 18% redovisat) och Seroquel (kning 20%, 20% redovisat). Frsljningen utvecklades starkt i Centraloch steuropa, framfr allt i Ryssland, dr lkemedelsmarknaden fortsatte att gynnas av infrandet av en statlig subventionsfrteckning fr lkemedel under 2005. Fr information om myndigheternas kostnadsbegrnsande tgrder i Europa och effekterna fr vr verksamhet, se sidan 50 (Branschregleringar). Japan I Japan var vi det nst snabbast vxande fretaget bland de 15 strsta lkemedelsfretagen och frbttrade vr placering frn 14:e (2005) till 13:e plats under ret. En stark volymtillvxt fr vra viktiga tillvxtprodukter, motverkad av det japanska hlsovrdsministeriets versyner av lkemedelspriserna vartannat r, resulterade i en frsljning p 1 503 MUSD (kning 5%, minskning 2% redovisat). De frmsta drivkrafterna var vr onkologiportflj, framfr allt Arimidex (kning 19%, 12% redovisat), Casodex (kning 10%, 3% redovisat) och Iressa (kning 6%, ofrndrat redovisat) samt Losec (kning 7%, ofrndrat redovisat) och Seroquel (kning 4%, minskning 2% redovisat).
VRIGA VRLDEN
Frsljningen i vriga vrlden kade starkt med 8% till 12 995 MUSD (6% redovisat). Viktiga tillvxtprodukter (Nexium, Crestor, Symbicort, Seroquel och Arimidex) kade med 24% jmfrt med 2005 (23% redovisat). Frsljningen p nya marknader kade starkt med 22% (23% redovisat). kningen beror frmst p fortsatta frsljningsoch marknadsfringssatsningar. Europa Vi hade en god utveckling i Europa dr vi rankades p tredje plats mtt i frsljningstillvxt och uppndde en total marknadsandel p 5%, vilket gjorde att vi behll vr stllning som femte strsta lkemedelsfretag inom receptbelagda lkemedel. Frsljningen kade med 6% (5% redovisat) till 8 903 MUSD med en stark underliggande efterfrgan i Spanien, Italien, Grekland och era av lnderna i Central- och steuropa. Exklusive frsljning av produkter vars patent lpt ut (839 MUSD, minskning 20%, 21% redovisat), kade frsljningen i Europa med 10% (9% redovisat). Den goda frsljningsutvecklingen berodde p en stark underliggande volymtillvxt fr vra viktigaste produkter, delvis motverkad av effekterna av myndighetstgrder, dr Crestor (kning 56%, 56% redovisat), Arimidex (kning 30%, 29% redovisat), Seroquel (kning 25%, 24% redovisat), Symbicort (kning 18%, 17% redovisat) och Nexium (kning 6%, 5% redovisat) kade marknadsandelarna i de esta lnder. Totalt sett lg vr frsljning i Frankrike (1 642 MUSD) kvar p samma niv som 2005 (minskning 1% redovisat), vilket gjorde att vi behll vr fjrdeplats rknat i frsljning. Vra viktiga tillvxtprodukter hade en god frsljningstillvxt (kning 19%, 18% redovisat), framfr allt Crestor och Nexium som bda tog betydande marknadsandelar frn konkurrenterna, ven om detta delvis motverkades av den fortsatta nedgngen fr produkter vars patent lpt ut. I Tyskland minskade frsljningen med 4% (5% redovisat) till 1 165 MUSD jmfrt med 2005. Detta var en fljd av en kombination av prissnkningar och kat tryck p lkare att skriva ut generika istllet fr ldre eller nyare patenterade produkter, vilket framfr
Den planerade interimsanalysen av uppfljningsstudien av Crestor efter introduktionen inlmnades till registreringsmyndigheterna i september och med std av resultaten inledde vi och Shionogi & Co. Ltd. en fullskalig introduktion av Crestor fre tidplanen den 25 september. Asien och Stilla Havsomrdet (exklusive Japan) Frsljningen i Asien och Stilla Havsomrdet (exklusive Japan) kade med 10% (kning 10% redovisat) till 1 528 MUSD 2006, med bidrag frn ngra av vrldens snabbast vxande och viktigaste nya marknader. Frsljningen p dessa nya marknader (hela Asien och Stilla Havsomrdet exklusive Australien och Nya Zeeland) kade med 17% (20% redovisat) till 974 MUSD. Tillvxten i Sydkorea (kning 29%, 38% redovisat) berodde frmst p den framgngsrika introduktionen av Crestor och fortsatt god utveckling fr Atacand och Iressa. I Kina fortsatte de senaste fyra rens tillvxtoch expansionsstrategi att ge starka resultat. AstraZeneca r det strsta multinationella lkemedelsfretaget p frskrivningsmarknaden i Kina med en av de hgsta tillvxttakterna, enligt Hong Kong Association of the Pharmaceutical Industry (HKAPI). Investeringar i en stor sljkr som tcker stora delar av Kina gr det mjligt fr AstraZeneca att skerstlla att fretagets produkter nr de kinesiska patienterna. Under 2006 tillknnagav AstraZeneca dessutom inrttandet av ett nytt innovationscenter, ICC, i Kina. Denna investering i kinesisk forskning och utveckling r inriktad p att skapa nya mjligheter p omrden som lungcancer, hepatocellulrt karcinom (HCC), magcancer/esofageal cancer och brstcancer hos kvinnor fre menopaus. ICC ska ven inleda samarbeten med andra strre medicinska centra i Kina. Utvecklingen var ven god i Indien och Thailand, dr marknadsdynamiken fortstter att vara positiv. I Australien rankades vi p tredje plats mtt i frsljning med hg volymtillvxt fr vra viktiga produkter som Arimidex, Seroquel, Atacand och Nexium. Crestor lanserades framgngsrikt i december.
36
GEOGRAFISK VERSIKT FORTS

Latinamerika Latinamerika hade en stark frsljning p 732 MUSD, en kning med 23% (26% redovisat), frmst genom god utveckling i Mexiko, Venezuela, Centralamerika och Vstindien. Drigenom kade vr marknadsandel till 2% av receptfrskrivningarna, vilket frde upp oss till tionde plats p frskrivningsmarknaden. Latinamerika har som region genomgtt en frbttrad politisk och ekonomisk stabilitet. Detta har inneburit att vi kunnat investera kraftigt i fortsatt utveckling av vra frmsta tillvxtprodukter p dessa snabbt vxande marknader. Drigenom uppvisade dessa marknader en stark utveckling med en frsljning p 219 MUSD, en kning med 53% jmfrt med frra ret (58% redovisat). Nexium intog en ledarposition i Latinamerika med en frsljning p 94 MUSD (kning 48%, 51% redovisat). Crestor hade ett starkt r med en frsljning p 57 MUSD (kning 82%, 88% redovisat). Mexiko var fortsatt den strsta marknaden i regionen med en frsljning p 286 MUSD (kning 23%, 23% redovisat). Vr andel av frskrivningsmarknaden kade till 3%, vilket innebar en elfte plats p rankinglistan. Crestor r marknadsledande mtt i volym och ligger p andra plats mtt i vrde. Den receptfria frsljningen kade med 7 MUSD till 30 MUSD (kning 32%, 31% redovisat), med en srskilt stark frsljning av Losec OTC (21 MUSD). I Brasilien uppgick frsljningen till 247 MUSD, med en underliggande tillvxt p 17% (kning 30% redovisat). Vr mest framgngsrika produkt var Zoladex med en frsljning p 37 MUSD. Utvecklingen p regionens vriga marknader var stark, framfr allt i Venezuela, Centralamerika och Vstindien. Mellanstern och Afrika Mellanstern och Afrika uppvisade en god tillvxt p 25% (21% redovisat), frmst genom en stark frsljning av Nexium, Symbicort och Crestor. Vi utvecklades bttre n lkemedelsmarknaden nr det gller underliggande tillvxt p vra frmsta marknader: Egypten, Saudiarabien, Gulfstaterna och Sydafrika. Vr nya produktionsanlggning i Egypten invigdes i december. Den r AstraZenecas frsta produktionsanlggning i Mellanstern och visar vr beslutsamhet att investera i regionen och vr tilltro till Egypten. Anlggningen har en kapacitet fr 250 miljoner tabletter och representerar en investering p 32 MUSD.
37
FORSKNING OCH UTVECKLING

Vi behver ven ha en ndamlsenlig organisation som kan identiera och utveckla bttre lkemedel med en mycket stark tonvikt p kvalitet bde avseende molekylernas egenskaper, organisationens struktur och beslutsprocesserna. I vr konkurrensutsatta vrld r ven tidsaspekten viktig. Vi fokuserar nu p att ka produktiviteten och snabbheten i vr utvecklingsprocess frn start till ml. Vi stller rtt frgor och levererar data i tid ven om resultaten inte alltid r vad vi skulle nska. Patientnyttan ligger till grund fr allt vrt arbete och vi fortstter utveckla vr frmga att mta effektiviteten parallellt med ett starkt tagande fr skrast mjliga anvndning av vra produkter. P kort sikt kan vi tillgodose vra affrsmssiga behov genom produktutveckling och fullfljande av vra fas 3-program. P medellng sikt efterstrvar vi att driva vra projekt i fas 1, fas 2 och preklinisk fas mot test av koncept och verkningsmekanism s snabbt som mjligt. Vi fortstter ven att ska externa samarbeten, bde taktiskt fr att fylla eventuella tomrum och strategiskt fr att f tillgng till det enorma utbudet av extern forskning. Vi har redan visat vad vi kan stadkomma bde genom inlicensieringar och frvrv. Vrt organisatoriska fokus och synstt har frskjutits till en punkt dr forskningen har blivit en process som omfattar mycket mer n vra egna laboratorier. P lng sikt efterstrvar vi att utver vra nuvarande mjligheter ven omvandla AstraZeneca genom anvndning av nya biomarkrer och imaging, samt genom en strategisk satsning p biologiska substanser i syfte att etablera en betydande nrvaro i den snabbt vxande biolkemedelssektorn. JOHN PATTERSON FRCP Executive Director, Development
Min hgsta prioritet r att ta fram ett de av lkemedel som tillgodoser nnu ej uppfyllda patientbehov. Ett framgngsrikt lkemedelsfretag behver ha ett kontinuerligt de av spnnande och differentierade lkemedel som kan upprtthlla en global tillvxt p kort, medellng och lng sikt. Med tanke p den mycket lnga tid som krvs fr utveckling av ett nytt lkemedel arbetar vi aktivt med att hantera var och en av dessa tidsperioder.
VI HAR EN GLOBAL FOU-ORGANISATION MED OMKRING 12 000 MEDARBETARE VID 16 STRRE ENHETER I TTA LNDER. DE ARBETAR MLMEDVETET MED ATT OMVANDLA SPJUTSPETSFORSKNING TILL INNOVATIVA, NYA LKEMEDEL SOM GER ETT POSITIVT BIDRAG TILL PATIENTERNAS LIV.
Under 2006 uppgick vra FoU-kostnader till 3,9 miljarder USD (2005: 3,38 miljarder USD, 2004: 3,47 miljarder USD ) och vi investerade 300 MUSD i FoU-anlggningar, inklusive stora nya anlggningar i Sverige (skerhetsfarmakologi), USA (cancer och infektion) samt Kina (cancer). Vi vill hra till de bsta i branschen nr det gller kvaliteten p vrt arbete och hur snabbt vi introducerar nya lkemedel p marknaden. Under 2006 fortsatte vi vr satsning p att ka effektiviteten i vra interna FoU-processer och beslutsprocesser s att vi snabbt ska kunna eliminera mindre lovande kandidatsubstanser och koncentrera oss p en kraftfull, snabb utveckling av de substanser som har strst chans att leda till betydande frbttringar inom hlsovrden. I linje med vr strategi fortsatte vi ocks att fokusera p att tillvarata externa innovationer som kompletterar vra egna resurser. Mer information om vra externa aktiviteter under ret nns p sidan 39.
FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSSTRATEGI

Vr FoU-strategi r inriktad p att upprtthlla ett de av nya produkter som mjliggr uthllig tillvxt p kort, medellng och lng sikt. P kort sikt tillgodoser vi vra affrsbehov genom framgngsrikt fullfljande av vra fas 3-program och optimerad vidareutveckling av vra viktigaste produkter. Under 2006 drabbades vi av en del motgngar med vr fas 3-portflj, vilket ledde till att programmen fr Galida och NXY-059 avbrts. Detta beskrivs mer i detalj p sidorna 18 respektive 25. Trots dessa motgngar har vi per den 1 februari 2007 fortfarande 28 fas 3-program jmfrt med 29 i slutet av januari 2006. Ptagliga framgngar i vidareutvecklingen av vra viktigaste marknadsintroducerade produkter under ret inkluderade nio registreringsanskningar och nio godknnanden i USA eller inom EU, vilket beskrivs i versikten ver vra terapiomrden (sidorna 16 till 32).
P medellng sikt fortstter vi att driva fram vra projekt i preklinisk fas samt klinisk fas 1 och fas 2 mot koncepttestning s snabbt som mjligt samtidigt som vi konstaterar att vi behver fortstta vr satsning p externa samarbeten som komplement till vra egna FoU-satsningar. Vr lkemedelsforskning r nu en process som omfattar mycket mer n vra egna laboratorier, i och med att vi aktivt sker mjligheter till samarbeten med och frvrv av externa samarbetspartner fr att f tillgng till ledande lkemedelsprojekt eller teknologiplattformar. De framsteg vi gr i vr satsning p att frbttra produktiviteten avspeglas i tillvxten fr vr tidiga utvecklingsportflj. Under 2006 valdes ytterligare 21 kandidatsubstanser ut (jmfrt med 25 under 2005 och 18 under 2004), och vi har 92 utvecklingsprojekt i fasen fr bevis fr verkningsmekanism (innan fas 3). Under 2006 gick 12 substanser vidare till studier p mnniska. P lng sikt efterstrvar vi att utver vra nuvarande mjligheter ven omvandla AstraZenecas forsknings- och utvecklingsportflj genom en strategisk satsning p biologiska substanser och genom att anvnda biomarkrer fr att identiera framgngsrika projekt mycket tidigare.
38
FORSKNING OCH UTVECKLING FORTS

Fokusering p sjukdomsomrden Under 2006 gick vi igenom vra sjukdomsomrden och omfokuserade satsningarna fr att skerstlla att vra forskningsresurser har den inriktning som krvs fr att strka vrt bidrag till hlsovrden och vr lngsiktiga konkurrenskraft. Vra terapiomrden r fortfarande desamma, men inom dessa omrden har vi prioriterat de sjukdomar dr vi tror vra kompetenser kan uppn strst framgng. Vi har lmnat de omrden dr utsikterna att lyckas r mindre. Vi har ven inrttat ett grupp av medarbetare som granskar och utvrderar lmpliga nya mjligheter utanfr vra nuvarande terapiomrden. Tabellen visar vra sjukdomsomrden p medellng till lng sikt och de omrden vi lmnat. Biolkemedel De senaste ren har biologiska molekyler varit det snabbast vxande segmentet inom lkemedelsbranschen. Som ett inslag i vr omfattande biofarmakologiska strategi r vi fast beslutna att skra en betydande andel av denna marknad. Genom att spela en aktiv roll i anvndningen och utvecklingen av dessa nya teknologier r vrt ml att ta fram nya lkemedel till patienterna s snabbt som mjligt och angripa sjukdomar som inte har varit mottagliga fr angreppsstt baserade p sm molekyler. Genom vrt frvrv av Cambridge Antibody Technology Group plc (CAT) vid halvrsskiftet 2006 tog vi ett stort steg mot vrt ml att etablera en betydande nrvaro inom biolkemedel. Frvrvet utgick frn den starka grund som lagts genom vrt bentliga samarbete med CAT fr upptckt av nya antikroppsbaserade lkemedel mot sjukdomar inom andningsvgar och inammation. Detta gr det mjligt fr AstraZeneca att anvnda CATs vrldsledande teknologiska plattform fr identiering av nya humaniserade monoklonala antikroppar inom alla vra sjukdomsomrden. Frvrvet gr det ven mjligt fr CAT att skerstlla jmna strategiska investeringar fr att bredda antalet effektml och sjukdomsmekanismer dr fretagets teknologi kan anvndas, svl som mjligheten att utveckla denna bortom fretagets nuvarande resurser. Utver antikroppsprojektet i CATs regi, strktes vr biofarmakologiska utvecklingsportflj under ret genom den frsta cancerantikroppen frn vrt samarbete med Abgenix.
FOKUSERING P SJUKDOMSOMRDEN KA
Diabetes/fetma Infektion Smrtlindring Andningsvgar Translationell forskning via innovationscentret i Kina (ICC)
BIBEHLL
Alzheimers sjukdom Arytmi Astma Ateroskleros Bipolr sjukdom Kronisk obstruktiv lungsjukdom Depression/ngest Onkologi Osteoartrit Schizofreni Blodpropp Vissa reuxsjukdomar inklusive vidareutveckling av Nexium Monoklonala antikroppar mot ledgngsreumatism
LMNA
Hgt blodtryck Inammatoriska tarmsjukdomar Funktionella mag/tarmsjukdomar Parkinsons sjukdom Multipel skleros Beroende Smnsvrigheter Skydd av hjrnvvnad vid stroke
Parallellt med att bygga upp vr biologiska kapacitet, bde internt och genom samarbeten och frvrv, fortstter vi tillvarata vr lngvariga interna kompetens och erfarenhet inom forskning p sm molekyler med mlsttningen att upprtthlla ett kompletterande de av nya produkter frn bda dessa vetenskapliga omrden ver tiden. Frn och med 2010 rknar vi med att var fjrde kandidatsubstans frn AstraZeneca som r frdig fr fullskalig utveckling kommer att vara en biologisk substans. Investeringar i Kina Under 2006 tillknnagav AstraZeneca en investering p 100 MUSD under de kommande tre ren fr uppfrandet av det nya innovationscentret i Kina (ICC). Centret kommer att fokusera p translationell forskning genom att frdjupa kunskaperna om kinesiska patienter, biomarkrer och genetik. Innovationscentrets frsta terapiomrde r cancer. Dessutom breddar vi vr forskningskapacitet i Kina genom att ka antalet vetenskapliga samarbeten med lokala kinesiska organisationer och genom vr plan att etablera en klinisk farmakologienhet i Kina.
Frbttrad produktivitet och kvalitet frblir en central prioritering baserad p tre viktiga initiativ: framtagning av startsubstanser, samarbete mellan klinisk medicin och preklinik, samt skerhetsvrdering. Framtagning av startsubstanser Vra strategiska initiativ r direkt inriktade p att ka kvaliteten p vra kemiska startsubstanser och biologiska effektml s att vi tidigt kan eliminera de substanser som sannolikt inte kommer att klara sig genom den kliniska utvecklingen. Under 2006 inleddes strategiska samarbeten med WuXi Pharmatech Co. Ltd (Kina) och ChemBridge (USA) kring identiering, selektering och leverans av egenutvecklade substanser som vsentligt strker vrt bentliga urval av substanser. Under 2006 inleddes dessutom ett samarbete med Effector Cell Institute (ECI) i Japan fr att ytterligare utveckla och anvnda ECIs egenutvecklade vervakningsteknik fr kemotaxi fr anvndning vid hgkapacitetsscreening. Samarbete klinisk medicin och preklinik Vi fortstter att fokusera p ett samarbete mellan klinisk medicin och preklinisk grundforskning (Discovery Medicine) som blir allt viktigare fr att ge oss en bttre frstelse av mnniskans sjukdomar och hur framtida lkemedel kan anvndas fr att behandla dessa sjukdomar svl som att identiera och anvnda biomarkrer fr frbttrat beslutsfattande under den kliniska utvecklingen.
DISCOVERY
Inom vr Discovery-organisation arbetar vra forskare tillsammans ver grnserna med utbyte av ider och bsta praxis fr att ta vara p frdelarna med vr storlek och globala rckvidd.
39
Skerhetsvrdering Parallellt med fortsatta investeringar i tidig frstelse av nya molekylers proler fortstter vi att implementera hgkapacitetstestning av skerhet och lkemedelsmetabolism samt farmakokinetik tidigt i forskningsprocessen s att de kandidatsubstanser som vljs ut fr utveckling har strre sannolikhet att n framgng.
Biolkemedel Frvrvet av CAT, en hrnsten fr vr uppbyggnad av en biologisk forskningsportflj inom andningsvgar och inammation (osteoartrit, ledgngsreumatism, astma och KOL) utvidgas nu till vra vriga sjukdomsomrden. Hjrta/krl Samarbete med Abbott Laboratories kring gemensam utveckling och marknadsfring av en kombinationsprodukt med fast dosering av Crestor/fenobrat. Detta samarbete har potential att ge lkare och patienter den frsta kombinationen av statin och brat i en och samma tablett fr enklare behandling av patienter med blandade blodfettrubbningar. Ett samarbete med det australiensiska fretaget Cerylid kring frvrv av kinashmmare har potential att resultera i en mycket effektiv trombocythmmande behandling med minimal risk fr bldning. Mlet r att inleda ett prekliniskt projekt i brjan av 2007. Globalt samarbete (med undantag fr Japan) med Bristol-Myers Squibb (BMS) fr utveckling och marknadsfring av tv substanser (bda upptckta av BMS) under utveckling fr behandling av typ 2-diabetes. Saxagliptin, en dipeptidylpeptidas-4hmmare (DPP-4), benner sig nu i fas 3-utveckling. Dapagliozin (tidigare BMS512148), en natriumglukostransportr2-hmmare (SGLT2), benner sig nu i fas 2b-utveckling. Globalt ensamrttsavtal kring inlicensiering och forskningssamarbete trffades med Palatin Technologies, Inc. Samarbetet r inriktat p forskning, utveckling och marknadsfring av smmolekylra substanser som verkar p melanocortinreceptorer och har potential fr behandling av fetma, diabetes och metabolt syndrom. Andningsvgar och inammation Samarbete med Dynavax Technologies Corporation kring utveckling av en TLR-9agonist mot astma och KOL. Forskningssamarbete med Argenta Discovery Ltd. inriktat p att identiera frbttrade luftrrsvidgare fr behandling av KOL. Cancer Samarbete med Schering AG kring gemensam utveckling och marknadsfring av en ny selektiv strogenreceptormodulerare fr behandling av brstcancer.
DEVELOPMENT
Medarbetarna inom vr Developmentorganisation r specialiserade p att ta nyupptckta substanser frn laboratoriet, via klinisk forskning, registreringsanskan, fortlpande farmaceutisk utveckling och vidareutveckling under produkternas livscykel. Projektteamen samlar den relevanta kompetens och erfarenhet som behvs fr snabb utveckling av nya lkemedel och hantering av risker i samband med utvecklingsarbetet. Frndringsprogrammet som inleddes 2005 fr att strka vr projektleverans och frbttra FoU-grnssnitten har utvecklats ytterligare. Frbttringsml fokuserade p att snabba upp utvecklingen av projekt i tidig fas och infr marknadsintroduktionen samt kad kvalitet, efterstrvas aktivt och implementeras i linje med vr mlsttning att bli ett av de bsta fretagen i branschen. Webbaserade eClinical-funktioner r nu helt implementerade i vra arbetsrutiner under den kliniska utvecklingen. Detta inkluderar anvndning av webbaserad datainsamling fr alla nya fas 2-studier till strategiska fas 4-studier, samt rekryteringen av friska frivilliga patienter och kliniska underskningsledare via internet. Frmedling av information via eEnablement till alla kliniska studiegrupper och kliniska underskningsledare kommer ytterligare att ka vr kliniska produktivitet och kvalitet samt snka kostnaderna.
Infektion Licensavtal med Cubist Pharmaceuticals, Inc. fr utveckling och marknadsfring av antibiotikamedlet CubicinTM (daptomycin fr injicering) i Kina och vissa andra lnder i Asien, Mellanstern och Afrika vilka inte omfattas av bentliga internationella samarbetsavtal kring CubicinTM. Avtalet omfattar inte Japan, dr det nnu inte nns ngon samarbetspartner. CubicinTM r det frsta antibiotikamedlet i en ny kategori lkemedel mot infektion, lipopeptider. Frvrv av Arrow Therapeutics Ltd., ett privatgt brittiskt bioteknikfretag, inriktat p forskning och utveckling av antivirala behandlingar. Neurovetenskap Samarbetsavtal med Karolinska Institutet kring utbyggnad av ett av vrldens mest framstende center fr positronemissionstomogra (PET). Globalt ensamrttsavtal med Pozen Inc. om gemensam utveckling av fasta doskombinationsprodukter med naproxen och Nexium mot kronisk smrta. Fasta doskombinationsprodukter har potential att erbjuda mnniskor som lider av kronisk smrta en ny behandling med frre biverkningar i vre mag/tarmomrdet. Samarbete med Axon Biochemicals kring partiella dopaminagonister fr behandling av sjukdomar i nervsystemet, inklusive psykos och sjukdomar som pverkar sinnesstmningen.
KANDIDATSUBSTANSER
2006 2005 2004 18
21 25
EXTERNA SAMARBETEN
I linje med vr kade satsning p externa frvrv, inlicensieringar och samarbetsmjligheter som ska strka vr forskningsportflj och gra det mjligt fr oss att leverera nsta generation lkemedel, genomfrde vi under perioden december 2005 och slutet av januari 2007, 12 strre inlicensieringsoch frvrvsprojekt samt nio strre forskningssamarbeten. Dessa initiativ har tillfrt fem projekt i fas 2 och tv i fas 3 till vr sena forsknings- och utvecklingsportflj. Vi inledde ven ver 300 andra nya samarbeten (jmfrt med ver 200 under 2005). Det totala antalet aktiva FoU-samarbeten och avtal r drmed ver 1 850. Nedan fljer exempel p ngra av dessa affrstransaktioner:
UTVECKLINGSPROJEKT*
PREKLINISKA FAS 1 FAS 2 FAS 3 * inkluderar originalsubstanser och produktutveckling (se sidorna 40 till 42) 2006
49
2005
23 17 15 17 17
20 29 26
28
120 106 91
45
2004
31
40
ASTRAZENECA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPORTFLJ 1 FEBRUARI 2007

Berknad registreringsanskan Europa USA
Terapiomrde
Substans
Mekanism
PREKLINISK FAS: ORIGINALSUBSTANSER

Hjrta/krl AZD6370 AZD8593 AZD4121 AZD1283 AZD5861 AZD1656 AZD3988 Mage/tarm AZD2066 AZD5329 Neurovetenskap AZD3102 AZD6538 AZD8797 AZD1940 AZD3241 AZD2066 AZD6280 AZD1386 AZD2624 AZD0328 AZD3043 AZD7903 Cancer AZD9935 AZD0424 AZD5180 AZD1845 AZD8330 AZD3646 AZD9468 AZD2932 AZD4992 CAT-8015 CAT-5001 AZD6918 Andningsvgar AZD6067 och inammation AZD6357 AZD7928 AZD2392 AZD3825 AZD1236 AZD5069 AZD9668 AZD9215 AZD1678 AZD8848 AZD8075 AZD6605 CAM-3001 AZD3199 Infektion AZD5099 kolesterolsabsorptionshmmare diabetes hemostas blodfettrubbningar trombos blodfettrubbningar diabetes/fetma diabetes/fetma GERD funktionell mag/tarmsjukdom Alzheimers sjukdom neuropatisk smrta multipel skleros (MS) nociceptiv och neuropatisk smrta Parkinsons sjukdom smrtlindring ngest smrtlindring schizofreni Alzheimers sjukdom kortverkande bedvningsmedel smrtlindring solida tumrer solida tumrer solida tumrer solida tumrer solida tumrer solida tumrer och blodsjukdomar solida tumrer solida tumrer blodsjukdomar solida tumrer solida tumrer KOL osteoartrit KOL astma astma KOL KOL KOL astma astma astma astma osteoartrit reumatoid artrit astma/KOL infektion >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009
GABA-A receptormodulerare VEGF-signalhmmare (VEGFR-TKI) SRC-kinashmmare anti-angiogen
rekombinant immunotoxin rekombinant immunotoxin proteashmmare
41
Terapiomrde
Substans
Mekanism
FAS 1: ORIGINALSUBSTANSER
Hjrta/krl AZD2479 AZD1175 AZD2207 AZD1305 Neurovetenskap AZD9272 AZD2327 AZD5904 AZD1080 AZD3783 Cancer AZD0530 AZD1152 AZD4769 AZD2281 AZD4877 AZD1689 AZD8931 AZD7762 Andningsvgar AZD5672 och inammation AZD6703 AZD4818 CAT-354 AZD5904 AZD1744 stimulerar omvnd kolesteroltransport blodfettrubbningar diabetes/fetma diabetes/fetma arytmi neuropatisk smrta ngest och depression multipel skleros (MS) Alzheimers sjukdom ngest och depression solida tumrer och blodsjukdomar solida tumrer och blodsjukdomar solida tumrer brstcancer solida tumrer solida tumrer solida tumrer solida tumrer reumatoid artrit reumatoid artrit KOL astma KOL astma >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009
antiarytmikum glutamatreceptormodulerare enkefalinergisk receptormodulerare enzymhmmare
SRC-kinashmmare aurorakinashmmare PARP-hmmare hypoxi-aktiverat cytostatikum
anti-IL-13-antikropp
Hjrta/krl Crestor/ABT-335 (Abbott) AZD9684 AZD0837 AZD6610 dapagliozin (BMS) AZD9056 AZD3355 statin + brat fast kombination CPU-hmmare trombinhmmare PPAR alfa med partiell gamma natriumglukostransportr-2-hmmare (SGLT2) jonkanalsblockerare (P2X7) hmmare av tillflliga ppningar av den nedre matstrupssnktern naproxen + esomeprazol neuronal nikotinreceptoragonist neuronal nikotinreceptoragonist VEGF/EGF TKI-hmmare med RET-kinasaktivitet endotelin A-receptorantagonist AGT-hmmare MEK-hmmare rekombinant immunotoxin hrcell jonkanalsblockerare (P2X7) anti-TNF-alfa-polyklonal antikropp blodfettrubbningar trombos trombos blodfettrubbningar diabetes inammatoriska tarmsjukdomar GERD tecken och symtom p OA och RA kognitiva strningar vid schizofreni Alzheimers sjukdom medullr skldkrtelcancer prostatacancer solida tumrer solida tumrer hrcellsleukemi reumatoid artrit astma svr blodfrgiftning >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 2h 2008 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 2009 >2009 >2009 2h 2008 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009 >2009
Mage/tarm
Neurovetenskap PN-400 (Pozen) AZD3480 AZD3480 Cancer Zactima ZD4054 AZD5896 AZD6244 (ARRY-142886) CAT-3888 Andningsvgar AZD9056 och inammation AZD1981 Infektion CytoFabTM
FAS 2: PRODUKTUTVECKLING OCH NYA INDIKATIONER

Mage/tarm Cancer
1
Nexium Iressa
protonpumpshmmare EGFR-TK-hmmare
extra-esofageal reuxsjukdom brstcancer
>20091 >2009
>2009 >2009
Projektet kring extra-esofageal reuxsjukdom (reuxastma) kommer att fullfljas, men kommer inte att resultera i ngon registreringsanskan.
42
ASTRAZENECA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPORTFLJ 1 FEBRUARI 2007 FORTS

Terapiomrde
Substans
Mekanism
Hjrta/krl AGI-1067 AZD6140 saxagliptin (BMS) Zactima Recentin (AZD2171)2 antiaterogen ADP-receptorantagonist dipeptidylpeptidas-4-hmmare (DPP-4) VEGF/EGF TKI-hmmare med RET-kinasaktivitet VEGF-signalhmmare ateroskleros arteriell trombos diabetes icke smcellig lungcancer icke smcellig lungcancer och cancer i tjock- och ndtarm Kv4 2007 Kv2/3 2007 >2009 >2009 >2009 1h 2008 2h 2008 2h 2008 >2009 >2009
Cancer
FAS 3: PRODUKTUTVECKLING OCH NYA INDIKATIONER

Hjrta/krl Atacand Atacand Plus Crestor Crestor Crestor Seloken/Toprol-XL Nexium angiotensin II-antagonist angiotensin II-antagonist/thiaziddiuretika statin statin statin betablockerare protonpumpshmmare protonpumpshmmare protonpumpshmmare protonpumpshmmare protonpumpshmmare nthinnefrndringar vid diabetes 32/12,5 mg, 32/25 mg mot hgt blodtryck ateroskleros utfall vid hjrtsvikt utfall vid svr kronisk njursvikt HCTZ-kombination biverkningar frn NSAID symtomlsande 2009 2h 2008 Inlmnad 2h 2008 2009 2009 Inlmnad 2h 2008 2009 Godknd Inlmnad Inlmnad 1h 2008 Godknd >2009
Mage/tarm
Nexium Nexium Nexium dospse Nexium kombinationsbehandling med acetylsalicylsyra i lg dos Neurovetenskap Seroquel SR Seroquel Seroquel Seroquel SR Seroquel SR Seroquel SR Seroquel SR Cancer Faslodex Faslodex Symbicort Turbuhaler Symbicort pMDI Symbicort pMDI
Fr marknadsfras3 biverkningar frn NSAID lkning av magsr Introducerad bldande magsr 1h 2008 GERD Inlmnad magsr relaterat till acetylsalicylsyra i lg dos >2009
D2/5HT2-antagonist D2/5HT2-antagonist D2/5HT2-antagonist D2/5HT2-antagonist D2/5HT2-antagonist D2/5HT2-antagonist D2/5HT2-antagonist strogenreceptorantagonist strogenreceptorantagonist inhalationssteroid/snabboch lngverkande 2-agonist inhalationssteroid/snabboch lngverkande 2-agonist inhalationssteroid/snabboch lngverkande 2-agonist
Andningsvgar och inammation
schizofreni underhllsbehandling vid bipolr sjukdom bipolr depression generellt ngestsyndrom egentlig depression bipolr mani bipolr depression frstahandsbehandling av framskriden brstcancer adjuvant Symbicort Maintenance and Reliever Therapy mot astma (SMART) astma KOL
Inlmnad Kv4 2007 Kv4 2007 2h 2008 2h 2008 1h 2008 1h 2008 >2009 >2009 Godknd Inlmnad4 Inlmnad4
Inlmnad Kv2 2007 Godknd 1h 2008 1h 2008 1h 2008 1h 2008 >2009 >2009
Godknd5 1h 2008
Substans i utvecklingsfas 2/3. 3 Myndigheterna hvdar att dessa symtom redan ryms inom ramen fr frskrivningsinformationen fr GERD. Texten Ingen klinisk interaktion med naproxen eller rofecoxib godkndes. 4 Kompletteras under 2008 med data som stder ytterligare tv styrkor. 5 Godknnandet i USA gller fr patienter frn 12 rs lder.
Terapiomrde
Substans
Terapiomrde
Substans
NEDLAGDA ORIGINALSUBSTANSER
Hjrta/krl Galida AZD1092 AZD8677 AZD7009 AZD8450 Mage/tarm AZD9343 AZD6538 AZD8081 AZD9272 AZD9335 Neurovetenskap NXY-059 AZD9272 AZD9335 AZD7512 Andningsvgar AZD3778 och inammation AZD2914 AZD8955 AZD9056 AZD8309 AZD8309 AZD3342 diabetes/metabolt syndrom diabetes blodfettrubbningar/diabetes AF-konvertering blodfettrubbningar GERD GERD funktionell mag/tarmsjukdom GERD GERD stroke ngest neuropatisk smrta depression och ngest rinit KOL OA KOL RA KOL KOL
AVBRUTEN PRODUKTUTVECKLING
Hjrta/krl Cancer Exanta Faslodex frebyggande av stroke vid frmaksimmer andrahandsbehandling efter utebliven effekt med aromatashmmare cancer i huvud och hals
Iressa
Kommentarer Exanta drogs in frn marknaden i februari 2006. Alla vriga avbrutna projekt var ett resultat av att de efterstrvade produktprolerna inte kunde ns. En redovisning av information om substanser mste avvgas mot fretagets behov av sekretess. All information relaterad till vissa substanser redovisas drfr inte hr.
43
STYRNING AV PRODUKTPORTFLJEN
EN AV DE STRSTA UTMANINGARNA FR ETT LKEMEDELSFRETAG R ATT UPPRTTHLLA EN HG KVALITET P SIN PRODUKTPORTFLJ.
Inom AstraZeneca har vi alltid arbetat ver funktionsgrnserna fr att skerstlla att vi effektivt identierar och (i linje med eventuella kontraktsbundna taganden) prioriterar nya mjligheter inom forskningen (bde frn vra egna forskningsaktiviteter och frn externa kllor), samt utvecklar dem s att de motsvarar marknadens behov och maximerar potentialen hos vra marknadsintroducerade produkter. Fr att ytterligare strka vra insatser p dessa omrden gick vi under 2006 igenom och frbttrade hur berrda grupper samarbetar inom olika delar av verksamheten. Frndringarna syftar till att frbttra samarbetet, samordningen och prioriteringen i alla vra olika aktiviteter fr att upprtthlla ett hgkvalitativt utbud av differentierade produkter som tillgodoser patienternas behov och skapar vrden fr vra intressenter. Portfljstrategiteam En god styrning av produktportfljen brjar med att vlja ut den bsta och rtta balansen av nya produktprojekt fljt av effektivt beslutsfattande vid kritiska delml under utvecklingen, fr att skerstlla att vi endast investerar i de lkemedel som har strst potential. Vrt portfljstrategiteam (PST), som etablerades 2005, faststller den lmpliga balansen mellan interna och externa investeringar fr att upprtthlla en hg kvalitet p produktportfljen. Teamet leds av Executive Vice-President, Global Marketing, och bestr av cheferna fr Discovery, Development, Strategic Planning & Business Development (SPBD), Finance samt Commercial teams. PST vljer ven strategisk inriktning fr vr produktportflj och faststller i nra samarbete med vr Discovery-organisation och vra terapiomrdesportfljteam (TAPT) vilka sjukdomsomrden som vi ska fokusera p, bde nu och i framtiden. Terapiomrdesportfljteamets uppgift r att sammanstlla en portflj med potentiella nya lkemedel frn alla kllor i linje med vr terapiomrdesstrategi och hantera dessa projekt frn utveckling via preklinisk utveckling till sena fas 2-studier. PST faststller den vergripande licensieringsstrategin genom att g igenom licensoch frvrvsfrslag framtagna av alla vra terapiomrdesportfljteam i deras arbete med att bygga upp sina portfljer. Detta skerstller en lmplig balansering av risk genom frstrkning av mjligheter framtagna internt med sdana som utvecklats utanfr AstraZeneca. Nr de vl benner sig under utveckling leds arbetet med de enskilda projekten, inklusive fortsatt analys och hantering av riskerna, av de globala produktteamen och granskas av Product Review Board, ledd av vr Executive Director of Development. Strategisk planering och affrsutveckling Vr nya organisation fr strategisk planering och affrsutveckling (SPBD), som rapporterar direkt till ekonomidirektren, arbetar med att strka fokuseringen, samordningen och genomfrandet av vra externa licensieringsaktiviteter, och specikt d tillgngen till extern FoU samt externa produkter och samarbeten. SPBD samarbetar nra vra terapiomrdesportfljteam, vart och ett har en utvald medlem frn SPBD. Det mjliggr bttre samordning av identiering, granskning och skande efter lmpliga externa investeringsmjligheter i linje med vr strategi och de individuella terapiomrdesstrategierna. Global Marketing Global Marketing (GM, tidigare Global Marketing and Business Development) ansvarar i nra samarbete med alla dessa team fr att skerstlla en stark affrsmssig inriktning fr styrningen av vra forskningsaktiviteter och vr utvecklingsportflj. Detta gller bde vra marknadsintroducerade produkter och produkter fre introduktion, inklusive att optimera deras livscykel och fatta beslut om portflj- och vidareutveckling av marknadsintroducerade produkter. Den efterstrvade produktprolen fr varje ny produkt denieras i ett tidigt skede av forskningsprocessen, utifrn de insikter som GM har om medicinska behov och patientbehov samt de drivkrafter som styr att en viss behandling rekommenderas, frskrivs, betalas och anvnds. Dessa produktproler vgleder vra FoU-aktiviteter och r ett std vid utformningen av terapiomrdes- och marknadsfringsstrategier. Nr en kandidatsubstans verfrs till utvecklingsfas frn vr egen forskningsportflj eller genom externa licensieringsaktiviteter tas en mer specik produktprol fram, baserat p medicinska behov och patientbehov, produktens srdrag och frdelar, information om medicinska resultat och hlsoeffekter, positionering p marknaden, berkning av hlsoekonomiskt vrde samt konkurrenssituationen. Prolen anvnds sedan under hela utvecklingsprogrammet fr prioritering av de fortsatta satsningarna. Alla dessa aktiviteter styrs av den kunskap om vra centrala kunder som GM ansvarar fr att identiera och utveckla. Vr kundbas och dess olika behov har blivit allt mer komplex. Instllning och nskeml frn registreringsmyndigheter och betalare, samt frn lkare, patienter och andra inom hlsovrden r viktiga drivkrafter bakom vr produktutveckling och vra marknadsaktiviteter. GM har ven ansvar fr utveckling av den globala strategiska kommunikationen fr varje produkt i nra samarbete med de stora marknadsbolagen. Utvecklingen av nya kommunikationskanaler och kad efterfrgan p hlsovrdsinformation frn patienter och lkare gr det allt viktigare att ta fram en samordnad, tydlig och konsekvent global kommunikation kring vra produkter. Som ett inslag i den nyligen genomfrda omorganisationen kade vi insatserna fr att utveckla vra strategiska kommunikationsresurser. Styrning av portfljen Vi tillmpar en noggrann styrning av portfljen i alla vra portfljhanteringsaktiviteter, frn faststllande av sjukdomsomrdenas strategier i Discovery-fasen till vidareutveckling av marknadsintroducerade produkter. Utvecklingen av ett lkemedel r indelad i en serie forskningssteg, tskilda av delml och hllpunkter som avgr om ett projekt ska f g vidare till nsta steg. Fyra viktiga grupper, bestende av chefer frn de funktioner som berrs av respektive utvecklingssteg, analyserar informationen, granskar alternativ och rekommenderar en handlingsvg fr koncernledningen. Om projektet fr fortstta stller den relevanta gruppen upp en baslinje och toleranser som ger ett ramverk inom vilket projekten och programmen kan drivas.
44
VARUFRSRJNING
DET R AVGRANDE FR ASTRAZENECAS FRAMGNG ATT VI KAN LEVERERA VRA PRODUKTER TILL KUNDERNA UTAN STRNINGAR. VI MTER VRT ARBETE P FYRA HUVUDOMRDEN: KUNDSERVICE, LEVERANSFRMGA, KOSTNADSEFFEKTIVITET SAMT EFTERLEVNAD AV LAGAR OCH REGLER.
KUNDSERVICE
En central uppgift r att tillhandahlla frstklassig kundservice fr alla produkter och p alla marknader fr att skerstlla att vi klarar den fortsatta tillvxten fr vr verksamhet. Vra frsrjningskedjor r utformade fr maximal exibilitet och vrt varufrsrjningssystem som infrdes 2004 fortstter att frbttra frsrjningskedjorna. efterstrvar fortsatta frbttringar med anvndning av magra (lean) principer och fokusering p vad som skapar nytta fr vra kunder och patienter samtidigt som spill elimineras. Frbttringarna i det nya varufrsrjningssystemet har gjort det mjligt att fokusera p ett brett kostnads- och effektiviseringsprogram som gav stora frdelar under ret. Vi rknar med fortsatta frbttringar under 2007 och kommande r. Kostnadseffektiviteten strks ven genom en fortlpande versyn av vra produktionsanlggningar fr att skerstlla en s effektiv anvndning som mjligt, samtidigt som vi behller exibiliteten fr att mta variationer i efterfrgan. Under 2006 tillknnagav vi att vr anlggning i Indonesien stngs 2007 och att vi inleder leveranser frn en ny produktionsanlggning i Egypten under 2007. Den 1 februari 2007 tillknnagav vi vr avsikt att minska personalen inom Operations med 3 000 tjnster under de kommande tre ren fr att tgrda verkapacitet i varufrsrjningskedjan. Neddragningarna kommer att bli freml fr en fullstndig samrdsprocess med personalrepresentanter fr att skerstlla en rttvis och ppen process. Vr kategorihanteringsprocess fortsatte att ge kostnadsfrdelar p inkpssidan. niv i Europa, USA och Japan. Vrt ml r att skerstlla att vra synpunkter blir hrda och att harmoniseringen av lagstiftningen samt tolkning och implementering antas i de esta lnder dr vi r verksamma. Reglerna fr skerhet, hlsa och milj (SHM) blir allt strngare och myndigheterna lgger srskild tonvikt p miljnormer och kemikalieskerhet. Vra produktionsanlggningar drivs i enlighet med olika tillstnd och licenser samt interna ledningssystem, och vi r inriktade p att uppfylla alla tillmpliga krav. Det nns fr nrvarande inga problem relaterade till SHM som hindrar oss frn att anvnda vra anlggningar fullt ut. Vi fortstter att flja, aktivt delta i och driva interna initiativ kring internationell forskning och rekommendationer relaterade till framvxande SHM-relaterade policyfrgor ssom lkemedel i miljn, bestmmelser fr kemikaliekontroll samt klimatfrndringar. Det r tnkbart att det kan uppst investeringseller rrelsekostnader i anslutning till framtida frivilliga tgrder eller nya krav frn myndigheterna p dessa omrden. Det kan exempelvis glla process- eller utrustningsfrndringar i anslutning till avloppsvattnets kvalitet, ersttningsrvaror, initiativ inom grn kemi eller energieffektivitet. Vi arbetar aktivt med dessa frgor. Vra frberedelser fortskrider fr en formell implementering av EUs REACH-direktiv under 2007. Direktivets syfte r att skydda miljn och mnniskors hlsa och samtidigt strka konkurrenskraften fr EUs industrifretag. Vr mlsttning r att bedriva ett kontinuerligt frbttringsarbete och dra lrdom av intrffade hndelser samt sprida bsta praxis fr att ytterligare frmja en hg standard. Ytterligare information och statistik om vrt SHM-arbete nns i rapporten Vrt ansvar ett sammandrag 2006, samt p vra hemsidor, astrazeneca.se och astrazeneca.com.
LEVERANSFRMGA
Processfrbttringar, fortsatt versyn av anlggningarna och effektiv anvndning av externa underleverantrer skerstller effektiv leverans av vra produkter. Som en del av vr vergripande riskhantering vervger vi noga tidpunkten fr investeringar fr att skerstlla att vi har fungerande frsrjningskedjor fr alla vra produkter. Vi har infrt ett program som ska ge oss rtt frsrjningskapacitet fr nya produkter, inklusive bedmning av behovet av ny teknologi (till exempel biologiska metoder). Investeringarna i varufrsrjnings- och produktionsanlggningar uppgick till nrmare 201 MUSD (2005: 206 MUSD, 2004: 352 MUSD) fr en rad projekt. AstraZenecas globala inkpspolicies och inkpsprocesser samt vr integrerade riskhanteringsprocess har som ml att skerstlla en kontinuerlig tillgng p rvaror och produktionsutrustning samt andra viktiga varor frn olika leverantrer. Genom processen grs en systematisk versyn av en rad risker fr den globala varufrsrjningen, ssom katastrofer som minskar produktionskapaciteten eller begrnsningar i tillgngen till viktiga rvaror. versynen skerstller att riskerna minimeras genom beredskapsplaner som kan innebra att tv eller era leverantrer utses samt att lmpliga lagerniver skerstlls. ven om rvarupriserna kan variera ver tiden r linjen i AstraZenecas globala inkpspolicy att skerstlla att sdana uktuationer inte vsentligt pverkar verksamheten. Under 2006 mrkte vi effekterna av det hjda oljepriset, ven om detta inte pverkade verksamheten i ngon strre grad.
EFTERLEVNAD AV LAGAR OCH REGLER

Vi har tagit oss att tillhandahlla en sker bas fr garanterad produktkvalitet som skerstller att vra lkemedel r skra och effektiva. Vi granskar noga utfallen bde frn rutinmssiga interna inspektioner och frn myndighetsinspektioner. Vid behov vidtas tgrder fr att ytterligare frbttra efterlevnaden av lagar och regelverk i hela organisationen. Resultaten frn alla externa inspektioner under 2006 var fullt tillfredsstllande och resulterade i godknnande av en rad nya lkemedel. Produktionsanlggningen i Dunkerque, Frankrike, godkndes fr leveranser av Symbicort dosaerosol till USA. Alla frgor kring myndigheternas krav p vra eller underleverantrernas anlggningar lstes p ett tillfredsstllande stt. Under hela ret arbetade vi aktivt genom vra medlemskap i olika branschorgan fr att pverka ny lagstiftning om tillverkningskontroll p bde nationell och internationell
PLANERING INFR FRAMTIDEN

Vra satsningar p att frbttra produktiviteten inom Operations r en stndigt pgende process och en central del av vr strategi. Under 2007 kommer vi att fokusera p de sex aktivitetsomrden som erbjuder de strsta potentiella frdelarna: fortsatt granskning av hur vi utnyttjar vra tillgngar och mjligheter till outsourcing, genomfrande av magra (lean) program och andra aspekter av hgsta effektivitet, fortsatt integrering av frsrjningskedjan fr att uppn konkurrensfrdelar, integrering av tillgngar och tjnster inom distribution, utveckling av en global IT-strategi fr Operations och samordning av viktiga delar av supportorganisationen.
KOSTNADSEFFEKTIVITET
Under 2006 fortsatte vi att fokusera p vrt nya varufrsrjningssystem, vilket har gett en rad frdelar som hgre kundserviceniver, minskade ledtider i produktionen och lgre lagerniver. Vi har nu infrt systemet i s gott som hela frsrjningsntverket och
45
RISKHANTERING
VR FRMGA ATT IDENTIFIERA OCH EFFEKTIVT HANTERA RISKER FR VERKSAMHETEN R AVGRANDE FR VRA FORTSATTA FRAMGNGAR, VARE SIG RISKERNA R STRATEGISKA, OPERATIVA, EKONOMISKA, MILJMSSIGA, AVSER REGELEFTERLEVNAD ELLER VRT ANSEENDE.
Med std av vr koncerngemensamma riskpolicy fortstter vi att integrera riskhantering i alla vra aktiviteter fr att skerstlla att cheferna frstr vikten av att identiera och hantera affrsrisker. Verktygen fr detta inkluderar ett ramverk fr riskhantering som alla chefer kan anvnda fr att identiera, analysera och aktivt hantera utmaningar inom sina respektive omrden. Vrt integrerade riskhanteringsteam (IRM) med riskhanteringsspecialister ansvarar fr identiering, bedmning och reducering av risker. IRM-teamet assisterar vr riskrdgivningsgrupp (Risk Advisory Group, RAG), under ledning av ekonomidirektren med representanter frn samtliga affrsfunktioner. Gruppens roll r rdgivande och den bistr hgsta ledningen med att identiera och utvrdera vra strsta affrsrisker p ett samordnat stt. Gruppen fokuserar srskilt p funktionsvergripande risker. Den avgr vilka risker som r strst fr fretaget och branschen, kopplar riskhanteringen till rapporteringen av verksamhetens utveckling och sprider bsta praxis inom hela organisationen fr att frmja kontinuerliga frbttringar p detta omrde. RAG rapporterar tv gnger per r till koncernledningen och rapporterna om fretagets riskprol granskas rligen av bde revisionskommittn och styrelsen. Medlemmarna i IRM-teamet r specialister som vid behov bistr vra hgre chefer med att identiera, bedma och utveckla strategier fr riskhantering inom chefernas respektive ansvaromrden. Gruppen bedriver ven fortlpande personalutbildning fr effektiv riskhantering och upprtthller ett ntverk fr utbyte av bsta praxis. AstraZenecas huvudsakliga riskomrden sammanfattas nedan. Flera av dessa riskomrden beskrivs ven p annan plats i denna redovisning. Se ven beskrivningen av riskfaktorer p sidorna 172 till 176 och redogrelsen fr intern kontroll och riskhantering p sidan 75 (Fretagets styrning). portfljhanteringsgruppen som identierar strre portfljrisker. Projektriskerna granskas tv gnger per r av vr Product Review Board. Detta ska skerstlla att vi s snabbt som mjligt tar fram hgkvalitativa, skra och effektiva nya lkemedel som uppfyller myndigheternas krav, och att dessa introduceras framgngsrikt och r till nytta fr patienter ver hela vrlden. Vi fortsatte att rikta vra strategiska investeringar till omrden som r direkt kopplade till kad kvalitet och antalet nya produkter. Inom Discovery r mlet att ka antalet hgkvalitativa kandidatsubstanser med lgre risk fr misslyckande under den fortsatta utvecklingen.
INTRODUKTION AV ETT NYTT LKEMEDEL P MARKNADEN

Vgen till ett nytt lkemedel r en lng och komplicerad, kostsam och riskfylld process. Forskning och utveckling Varje nytt lkemedel r ett resultat av en intensiv forsknings- och utvecklingsprocess som tar mellan 8 och 12 r och kan i genomsnitt kosta ver 800 MUSD per produkt. Tusentals substanser undersks med avseende p potentialen att bli nya lkemedel, men bara ett ftal klarar sig igenom vr strnga urvalsprocess som fokuserar p skerhet och effekt fr patienterna. Vra strategier fr externa samarbeten och biologiska metoder beskrivs mer ingende p annan plats i denna redovisning och utgr en del av vr strvan att hantera denna risk genom att komplettera och strka vr egen forskning och utveckling inom organiska, smmolekylra substanser. Dessa bda omrden r dock relativt nya fr AstraZeneca. Myndighetsgodknnande Innan ett nytt lkemedel kan introduceras p marknaden mste vi f tillstnd frn myndigheterna baserat p produktens skerhet, effektivitet och kvalitet. Inlmning av registreringsanskningar till myndigheterna (vilka skiljer sig t och har olika krav i varje land) r ingen garanti fr godknnande. Registreringsmyndigheterna kan vgra att bevilja godknnande, eller krva ytterligare data innan beviljande, trots att lkemedlet redan kan vara introducerat i andra lnder. Introduktion Frvntade introduktionstidpunkter fr viktiga nya lkemedel pverkar era omrden inom vr verksamhet ssom investeringar i stora kliniska studier, uppbyggnad av varulager och marknadsfringsmaterial infr introduktion, utbildning av sljkren samt tidpunkten fr frvntade intkter frn frsljning av de nya produkterna. Varje strre frsening av en introduktion kan drfr f negativ effekt p vrt ekonomiska resultat. Vi fortstter vi fokusera p kad produktivitet i vra forsknings- och utvecklingsprocesser. Till exempel har varje enskilt projekt en risklogg samt planer fr riskminskning. De enskilda projektriskerna sammanstlls av
MARKNADSUTVECKLING FR ETT NYTT LKEMEDEL

AstraZenecas ekonomiska utveckling kan pverkas om en ny produkt inte lyckas som frutsetts eller om frsljningstillvxten r lngsammare n frvntat. De kommersiella framgngarna fr vra nya lkemedel r srskilt viktiga eftersom de ska erstta frlorad frsljning nr patentskydden lper ut p viktiga marknader fr etablerade marknadsintroducerade produkter. Konkurrens och prispress P alla vra marknader konkurrerar vi med stora lkemedelsfretag, vilka i mnga fall har lika stora eller strre resurser n vi, inte minst nr det gller investeringar inom FoU och marknadsfring. Ngra av vra frmsta tillvxtprodukter, som Crestor, konkurrerar direkt med produkter som marknadsfrs av ngra av dessa fretag. Vi konkurrerar ven med bioteknikfretag och fretag som tillverkar generiska versioner av vra produkter efter patentutgng. P de esta av vra marknader nns ett ekonomiskt, myndighetsrelaterat och politiskt tryck att begrnsa lkemedelskostnaderna. Se sidan 50 fr mer information (Branschregleringar) och sidan 174 (Riskfaktorer). Vi fortstter fokusera p att utveckla differentierade produkter som erbjuder bttre behandlingsalternativ fr patienterna och ger ekonomiska frdelar fr hlsovrden. Vid prissttningen av ett lkemedel frsker vi vga in det totala vrdet fr kunderna, patienterna och samhllet i stort. Vr prissttning tar ocks hnsyn till att vi som brsnoterat aktiebolag har ett ansvar att fortstta generera vrden fr vra aktiegare. Mnga olika faktorer vgs in, inklusive tillgngen till lkemedel, i vr globala prissttningspolicy fr hur vi skerstller en bra och uthllig lnsamhet fr vra produkter. Immateriella rttigheter Det r vr policy att anska om immaterialrttsligt skydd fr upptckter och innovationer som grs till fljd av FoU-satsningar
46
RISKHANTERING FORTS
inom alla delar av AstraZeneca. Vi frsvarar kraftfullt vra immateriella rttigheter, vilket ven omfattar att vidta lmpliga tgrder mot intrng vid olika domstolar ver hela vrlden. Ett adekvat skydd fr vra immateriella rttigheter relaterade till vra stora FoU-investeringar r en frutsttning fr vr verksamhet. Skyddet omfattar patent, varumrken, mnsterskydd, upphovsrtt och registrerade domnnamn p internet. Vra immateriella rttigheter utmanas p era olika stt. Generikatillverkare frsker f tidig tillgng till marknaden fr egna generiska konkurrerande produkter. Forskningsinriktade fretag utmanar i allt hgre grad varandras immateriella rttigheter. Detta beskrivs mer ingende p sidan 172 (Riskfaktorer). Vi kan dessutom pverkas av myndighetstgrder, framfr allt i utvecklingslnder, med syfte att begrnsa vrdet av immateriella rttigheter till frmn fr folkhlsan. Produktskerhet och effekt Vi genomfr omfattande kliniska studier innan en ny produkt introduceras, men studier kan inte reproducera alla de omstndigheter som ternns hos ett mycket strre och mer varierat patientunderlag. Det krvs tid och en bredare klinisk anvndning av ett nytt lkemedel fr att kunna gra en mer fullstndig utvrdering av dess effekt och/ eller skerhet och sannolika kommersiella utveckling. Vi tillmpar omfattande och rigorsa system fr att upptcka och snabbt utvrdera negativa hndelser, samt fr att vidta ndvndiga tgrder som att informera berrda registreringsmyndigheter. Vi efterstrvar ocks att identiera om vissa patientgrupper kan vara mer mottagliga fr de risker som r frknippade med ett visst lkemedel och vilka faktorer som indikerar detta p ett tidigt stadium, s att biverkningar kan undvikas eller minimeras fr dessa patienter. Vi har ett team med 500 specialister p lkemedelsskerhet som arbetar ver hela AstraZeneca med att skerstlla att vi lever upp till vrt tagande om produktskerhet. Var och en av vra produkter (vare sig de r under utveckling eller har introducerats) har en srskilt utsedd globalt skerhetsansvarig lkare, som med std av ett team specialister p lkemedelsskerhet ansvarar fr produktens fortsatta skerhetsvervakning. Produktskerhetschefer p vart och ett av vra nationella bolag har lokalt ansvar fr produktskerheten i sina respektive lnder. Produktansvarskrav Med tanke p den pverkan lkemedel kan ha p stora folkgruppers hlsa, har lkemedelsfretagen genom ren varit utsatta fr omfattande produktansvarskrav, frlikningar och utdmande av skadestnd fr skador som psttts ha orsakats av deras produkter. Negativ uppmrksamhet kring en produkts skerhet eller kring andra konkurrerande produkter kan ka risken fr skadestndskrav. Detta beskrivs mer ingende p sidan 175 (Riskfaktorer) och information om pgende produktansvarskrav lmnas i not 26 (taganden och ansvarsfrbindelser). AstraZeneca vidtar en rad tgrder fr att skydda sig mot lkemedelsfrfalskningar och fortstter att strka sina resurser inom detta omrde: > Vi introducerar teknologier som frsvrar kopiering av vra produkter. > Vi genomfr marknadsunderskningar och vervakar frsrjningskedjan fr att identiera mjliga frfalskningsaktiviteter. > Vi agerar snabbt p alla rapporter om frfalskade AstraZeneca-produkter. Detta sker i samarbete med registreringsmyndigheter, sjukvrdspersonal, grossister, polis och andra organisationer fr att skydda patienterna. > Vi deltar i en rad forum mot frfalskningar inom den offentliga och privata sektorn, inklusive Vrldshlsoorganisationens arbetsgrupp IMPACT (International Medical Products Anti-Counterfeiting Task Force).
VARUFRSRJNING
Som en del av vr vergripande riskhantering vervger vi noga tidpunkten fr investeringar fr att skerstlla att vi har fungerande varufrsrjningskedjor fr alla vra produkter (se sidan 44).
LEVERANTRER
Gemensamt med de esta, om inte alla, lkemedelsfretag frlitar vi oss inom vissa verksamhetsomrden allt mer p externa parter fr rvaror, utrustning, tillverkning, beredning, frpackning och underhll. Vi agerar aktivt i relationerna med vra leverantrer fr att skerstlla att de levererar i tid och i enlighet med vra uttryckliga specikationer. Hndelser utanfr vr kontroll kan dock stra frsrjningen och inverka p verksamhetens kontinuitet och vr ekonomiska utveckling.
MILJTAGANDEN
Vra interna program och ledningssystem hjlper oss skerstlla att vi bedriver vr verksamhet i enlighet med gllande miljlagar, freskrifter, licenser och tillstnd. En strre milj-, hlso- eller skerhetsrelaterad hndelse inom vr egen eller en viktig leverantrs verksamhet kan pverka vr ekonomiska utveckling negativt och vi efterstrvar att alltid bedriva vr verksamhet p ett stt som minskar denna risk. AstraZeneca har miljskulder i form av markfroreningar vid ngra tidigare gda anlggningar till fljd av tidigare verksamhet i USA och andra lnder (se sidorna 135 och 136), men dessa hanteras omsorgsfullt av speciellt utsedd teknisk, juridisk och ekonomisk personal. Vi anser att dessa taganden sannolikt inte kommer att ha ngra strre negativa effekter p vr nansiella stllning och verksamhetens utveckling.
FRFALSKNINGAR
Lkemedelsfrfalskningar utgr en fara fr patienter ver hela vrlden eftersom de kan innehlla skadliga hjlpmnen, fel dos av den aktiva substansen, eller ingenting alls. De senast gjorda underskningarna uppskattar att ca 10% av lkemedlen p de nya marknaderna r frfalskningar. Denna andel kar till ver 20% i era av de tidigare sovjetrepublikerna och upp till 30% i delar av Latinamerika, Asien och Afrika. Som jmfrelse utgr frfalskningar mindre n 1% av marknaden i industrilnder med effektiva registreringssystem. Det ligger i allmnhetens intresse att patienterna grs uppmrksamma p riskerna med lkemedelsfrfalskningar och p branschens beslutsamhet att samarbeta med nationella och internationella myndigheter fr att bekmpa problemet. Opkallad eller missriktad rdsla eller oro kring frgan kan f vissa patienter att sluta ta sina lkemedel vilket kan f konsekvenser fr deras hlsa. Om allmnheten frlorar frtroendet fr lkemedlens kthet till fljd av frfalskningar kan det dessutom f negativa fljder fr AstraZenecas anseende och ekonomiska utveckling.
VALUTAKURSFRNDRINGAR
Vi r ett globalt fretag och valutakursfrndringar kan i hg grad pverka vrt resultat. US-dollar r vr funktionella valuta och redovisningsvaluta, eftersom den r vr mest betydelsefulla valuta. Vi har ven betydande exponering mot vriga valutor, framfr allt vsentliga intkter i euro och japanska yen samt kostnader i brittiska pund och svenska kronor (se sidan 60 fr ytterligare information). Information om hur vi hanterar dessa risker nns i noterna 14 och 15 till bokslutet p sidorna 114 och 115.
47
ANSVARSFULLT FRETAGANDE
VERKSAMHETENS KONTINUITET OCH KRISHANTERING
Vrt riskhanteringsarbete inkluderar framtagning av hllbara beredskapsplaner fr sdana risker som kan f allvarliga konsekvenser fr verksamheten. Under 2006 inriktade vi vra aktiviteter kring beredskapsplaner p ett scenario kring pandemisk inuensa och utarbetar nu planer till std fr verksamhetens kontinuitet i alla regioner och fr alla viktiga affrsprocesser. Arbetet fortstter under 2007 fr att skerstlla kontinuiteten generellt och se till att det nns krishanteringsplaner fr alla funktioner och niver inom organisationen.
VI ANSER ATT DET VI GR R VIKTIGT. VI ANSER OCKS ATT HUR VI GR DET R PRECIS LIKA VIKTIGT FR VRA INTRESSENTER OCH SAMHLLET I STORT.
Bara genom att arbeta ansvarsfullt kan vi f det frtroende som r en s viktig del av vrt fretags goda anseende och en frutsttning fr att vi ska kunna bedriva affrsverksamhet. genom frvrv medfr har vi ven inkluderat en srskild punkt i handlingsplanen, under styrning och efterlevnad, fr att skerstlla att vra frvntningar kring ansvarsfullt fretagande frsts av nya fretag i AstraZeneca-koncernen. Andra omrden i planen inkluderar patientskerhet, tillgng till lkemedel (inklusive sjukdomar i utvecklingslnder), kliniska studier, djurfrsk, frsljning och marknadsfring, mnskliga rttigheter och mngfald. Vi arbetar vidare med vriga omrden relaterade till ansvarsfullt fretagande. Vi anser dock att handlingsplanen, fr att tjna sitt syfte, endast br innehlla de frgestllningar som vi prioriterat hgst under ret.
VERSIKT
En styrelseledamot ansvarar fr versynen av ansvarsfullt fretagande inom bolaget och har till sin hjlp en tvrfunktionell, global kommitt fr ansvarsfullt fretagande som leder utvecklingen av AstraZenecas ramverk fr hantering av frgor kring ansvarsfullt fretagande. Dame Bridget Ogilvie, NonExecutive Director, innehade denna roll tills hon avgick frn styrelsen vid rsstmman 2006. Denna roll har nu vertagits av professor Dame Nancy Rothwell. Med std av vra grundvrderingar har vi utarbetat en rad policies och normer fr fretagets ansvar som frmedlas i alla delar av organisationen parallellt med att vi fortstter att utveckla vra system fr uppfljning. Vi arbetar hrt fr att se till att vra vergripande vrderingar omstts i konsekventa och relevanta tgrder vrlden ver. Med std av vr globala policy fr ansvarsfullt fretagande och vra nyckeltal fortstter vi att integrera principerna om ansvarsfullt fretagande i det dagliga arbetet p alla niver i fretaget. Detta inkluderar att ge vra chefer vgledning om hur de tillmpar vra globala normer lokalt, samt att i dialog med medarbetarna frskra oss om att de frstr vra taganden och hur alla har ett ansvar fr att AstraZeneca fortstter att uppskattas i samhllet.
EFTERLEVNAD
Vi har i mnga r haft interna grupper som vervakar vr efterlevnad av internationellt vedertagna standarder fr god laboratoriesed kring toxikologi, processutveckling och delar av lkemedelsutvecklingen, god tillverkningssed fr produktionen samt god klinisk praxis fr alla kliniska studier och all skerhetsvervakning. Vi har ven ett omfattande globalt ntverk med experter som arbetar med efterlevnadsfrgor inom frsljning och marknadsfring. Fr att ytterligare strka vrt strategiska arbete kring efterlevnad och samordna det taktiska genomfrandet infrde vi 2006 den nya tjnsten Global Compliance Ofcer (GCO). I oktober utsg vi vr nya GCO som rapporterar till koncernchefen och samarbetar med fretagets ntverk med regionala och lokala efterlevnadsansvariga som arbetar med infrandet av AstraZenecas globala efterlevnadsprogram inom sina respektive geograska eller funktionella omrden. Vra efterlevnadsansvariga arbetar nra verksamheten med att skerstlla att vi fljer vra policies och normer genom effektiva processer fr utbildning, vervakning, revision och tillmpning. Vi har ven infrt lokala efterlevnadskommitter som fokuserar p efterlevnaden av lokala externa och interna regler p respektive marknad och vi har ett ntverk med ansvariga som hanterar granskning och godknnande av marknadsfringsmaterial.
REVISION AV BOLAGSSTYRNINGEN
En viktig del av vrt arbete med ansvarsfullt fretagande handlar om att flja hgt stllda normer fr bolagsstyrning. Revision r ett grundlggande inslag i detta. Alla vra chefer har ett individuellt ansvar fr att deras medarbetare efterlever vra etiska regler och AstraZenecas andra relevanta policies, regler och normer. Vi har ocks en rad olika funktioner och roller som ska se till att lmpliga processer fr efterlevnad nns p plats i hela organisationen. Under 2006 slutfrde vi den oberoende granskning av vra marknadsbolag som vi inledde 2005. Programmet fokuserade p AstraZenecas fretagsstyrning, framfr allt inom frsljning och marknadsfring, ekonomi, IT och personal. Resultaten frn granskningen lg till grund fr utveckling av frbttringsplaner inom varje marknadsbolag med faststllda ml fr genomfrandet av alla tgrder.
HANDLINGSPLAN
Vi identierar mjligheter och utmaningar inom ansvarsfullt fretagande med hjlp av riskbedmningar, jmfrelser med andra fretag samt dialog med vra intressenter. Vr handlingsplan fr ansvarsfullt fretagande tillhandahller ett ramverk fr riskhantering i enlighet med vra grundvrderingar, denierade ml och lmpliga nyckeltal. Handlingsplanen fr ansvarsfullt fretagande revideras varje r fr att skerstlla att den tar upp aktuella frgor som pverkar eller berr dagens samhlle. Under 2006 introducerade vi ett nytt nyckeltal fr klimatfrndringar, vilket avspeglar vrt fortsatta tagande inom detta omrde. Medvetna om det ansvar som vr expansion
VRT ANSVAR ETT SAMMANDRAG 2006

Bolaget publicerar rligen en separat redovisning fr ansvarsfullt fretagande. Ytterligare information om vrt arbete och vra prioriteringar inom detta omrde nns i rapporten Vrt ansvar ett sammandrag 2006, samt p vra hemsidor, astrazeneca. se och astrazeneca.com. Fr tredje ret i fljd har vr rapport om ansvarsfullt fretagande genomgtt en oberoende extern veriering av en oberoende tredje part.
ASTRAZENECAS GRUNDVRDERINGAR
> Integritet och hga etiska normer > Respekt fr individen och mngfalden > ppenhet, uppriktighet, frtroende och msesidigt std > Ledarskap genom goda exempel p alla niver
48
MEDARBETARE
MEDARBETARNA R ASTRAZENECAS ALLRA VIKTIGASTE TILLGNG. VR FRAMGNG BYGGER P DERAS ENGAGEMANG.
Fr att vi ska kunna upprtthlla vra medarbetares energi och engagemang s att de gr sitt bsta fr att uppfylla AstraZenecas ml i vr krvande verksamhet, mste vi tillhandahlla rtt milj fr detta. Exempel r ett inspirerande och effektivt ledarskap, ppna kommunikationsvgar, utmrkta mjligheter till utbildning och utveckling, lmpliga bonussystem och frmner samt en fretagskultur dr individuell framgng enbart beror p personliga meriter och resultat. Vi har ven en rad globala utbildningsprogram fr att strka ledarskapet, frdjupa centrala ledningskompetenser och hjlpa cheferna utveckla ett gott samarbete genom hela organisationen. Dessa program kompletteras med lokala initiativ som innefattar funktions- och landsspecika aspekter av ledarskapsutvecklingen. Vi genomfr en global, webbaserad underskning vartannat r fr att flja upp medarbetarnas sikter och identiera problemomrden. Under 2006 genomfrde vi denna underskning fr fjrde gngen. Resultatet, som har frmedlats till medarbetarna, frbttrades verlag fr alla kategorier jmfrt med frra underskningen 2004 och versteg i de esta fall jmfrelsgruppen fr lkemedelsbranschen. Omrden med positiv terkoppling var bland annat medarbetarnas hlsa, skerhet och kommunikation (framfr allt att de nrmsta cheferna var mer ppna fr terkoppling jmfrt med 2004). Engagemanget r totalt sett hgt, men underskningen visade ven p behovet av fortsatta frbttringar inom vissa aspekter p ledarskap och mlstyrning. Vi har redan inlett initiativ p dessa omrden bland annat kad tydlighet nr det gller ansvarsfrdelning.
MNGFALD
Vi anser att varje medarbetare ska bemtas med samma respekt och vrdighet. Enligt fretagets regler fr det inte frekomma ngon diskriminering mot ngon person av ngon anledning. Alla omdmen om personer fr rekryteringsndaml, utveckling och befordran grs enbart p basis av deras skicklighet och frmga i frhllande till vad arbetet krver. Varje chef r ansvarig fr att denna policy tillmpas. Vrt ml r att se till att mngfald har std bland vra medarbetare och avspeglas i fretagets ledarskap. Hanteringen av mngfald och talanger utgr en del av koncernledningens ml och vi har ett antal minimikrav till std fr global samordning av integrationen av mngfald och delaktighet i vra personalrelaterade processer. Under 2006 arbetade vi vidare med att se till att mngfald avspeglas i fretagets hgsta ledning. Som ett exempel r 33% av de 79 chefer som rapporterar till AstraZenecas koncernledning kvinnor (jmfrt med 22% av 88 chefer under 2005).
LEDARSKAP
Ett gott ledarskap r avgrande fr att stimulera den hga prestationsniv som r ndvndig fr vra fortsatta framgngar i en frnderlig och allt mer krvande omvrld. Vi vet att det inte rcker att bara stlla upp hga ml. tgrder mste identieras och ansvaret frdelas p rtt niver fr att skerstlla att tgrderna genomfrs. Styrelsens och koncernledningens roller och och ansvarsomrden i detta avseende och generellt, beskrivs p sidorna 71 och 77. En hgpresterande fretagskultur r hgt prioriterad och cheferna ansvarar fr att tillsammans med sina team stlla upp ml mot vilka insatser frn svl individer som grupper mts och belnas. Varje medarbetare har tydliga personliga ml. Mlen r framtagna (tillsammans med den berrde medarbetaren) fr att passa den egna arbetssituationen och stdja fretagets vergripande ml. Denna fokusering p tydliga affrsml underbyggs av prestationsrelaterade bonus- och incitamentsprogram. Fretaget uppmuntrar ven medarbetare att ga aktier i fretaget genom att erbjuda olika aktieprogram fr medarbetarna. Dessa beskrivs i not 25 till bokslutet p sidan 128.
FRMJANDE AV EN SKER, HLSOSAM ARBETSPLATS

Att erbjuda en sker arbetsplats och frmja hlsa och vlbennande bland alla vra medarbetare vrlden ver har alltid varit hgt prioriterat inom AstraZeneca. Allt eftersom vi fortstter att utvidga och utveckla vr verksamhet i ett allt mer krvande affrsklimat strker och anpassar vi vrt tagande. Vi bygger vidare p traditionella program som fokuserar p beteenden och attityder p arbetsplatsen, anvnder nya metoder fr stresshantering samt hjlper vra medarbetare att f insikt om egna hlsorisker. I brjan av 2006 infrde vi nya vergripande ml med tillhrande detaljerade ml fr 2010 avseende skerhet, hlsa och vlbennande i syfte att stadkomma kontinuerliga frbttringar av vrt stt att arbeta. Vrt nya nyckeltal fr skerhet, hlsa och vlbennande kombinerar frekomsten av olyckor som resulterar i ddsfall eller allvarliga skador med nya fall av arbetsrelaterad ohlsa i ett gemensamt nyckeltal med mlsttningen att till 2010 uppn en minskning av de totala frekomsterna med 50% jmfrt med 2001/2002.
KOMMUNIKATION
Vi vet att frmedling av information r avgrande fr att upprtthlla vra medarbetares frtroende fr AstraZeneca och deras engagemang fr fretagets ml. Vi uppmuntrar en ppen och samarbetsbetonad ledarstil p alla niver. Utver personliga samtal anvnder vi olika kommunikationskanaler fr att skerstlla att vra medarbetare hlls informerade om verksamhetens utveckling och r medvetna om den effekt dessa hndelser kan f bde personligt och yrkesmssigt. AstraZeneca har ett konstruktivt samarbete med fackfreningarna och arrangemang fr mer formella konsultationer p affrsenhetsoch nationsniv i en del lnder. Detta inkluderar ett forum i Europa dr koncernchefen trffar medarbetarnas representanter frn 19 lnder.
TILLVARATA TALANGER
Fr att vra medarbetare ska kunna gra sitt bsta uppmuntrar och stdjer vi dem s att de kan utveckla sina talanger till fullo med hjlp av en rad hgkvalitativa utbildningsoch utvecklingssatsningar. Med std av centrala principer och gemensamma processer som skerstller ett enhetligt tillvgagngsstt i hela organisationen, r vra chefer ansvariga fr att identiera och utveckla alla talanger i sina team.
VR MEDARBETARSTRATEGI
De senaste tv ren har vi identierat och arbetat med de personalrelaterade processer som behver frbttras fr att frbereda fretaget infr de utmaningar som det och lkemedelsbranschen str infr. Mlet r att frndra hur vi hanterar och utvecklar mnniskor inom fretaget s att vi uppmuntrar dem att gra sitt bsta fr att skerstlla AstraZenecas fortsatta framgngar och drigenom ge fretaget konkurrensfrdelar p marknaden.
49
VIKTIGARE ANLGGNINGAR
Vi ger och driver ett stort antal anlggningar fr produktion, marknadsfring och FoU runt om i vrlden. Vrt huvudkontor ligger i London, Storbritannien och vi har en omfattande verksamhet i Sverige och USA. Vra viktigaste FoU-enheter nns i Stobritannien (Alderley Park/Maccleseld och Charnwood), Sverige (Lund, Mlndal och Sdertlje), USA (Boston, Massachusetts och Wilmington, Delaware), Kanada (Montreal, Qubec) samt Indien (Bangalore). I januari 2007 tillknnagav vi en forskningsinvestering p 100 MUSD fr att strategiskt strka arbetet inom infektionssjukdomar och fortstta vr tillvxt inom cancerforskning vid vr FoU-enhet i Boston. Utbyggnaden kommer att ge plats t ytterligare 100 forskare. Uppfrandet av den 12 250 kvadratmeter stora utbyggnaden inleds under frsta kvartalet 2007 med planerat frdigstllande till halvrsskiftet 2009. Nr anlggningen str klar fr den en sammanlagd yta p 35 500 kvadratmeter. vrig FoU-verksamhet bedrivs i Cambridge, Avlon och vid KuDOS Horsham-anlggning i Storbritannien, Reims i Frankrike, Shanghai i Kina, Osaka/Tokyo i Japan samt vid Cambridge Antibody Technologys anlggning i San Francisco, USA. Av totalt 27 produktionsanlggningar i 19 lnder ligger de strsta i Storbritannien (Avlon och Maccleseld), Sverige (Snckviken och Grtuna, Sdertlje), USA (Newark, Delaware och Westborough, Massachusetts), Australien (North Ryde, New South Wales), Frankrike (Dunkerque, Monts och Reims), Tyskland (Plankstadt och Wedel), Italien (Caponago), Japan (Maihara) samt Puerto Rico (Canovanas och Carolina). Tillverkningen av lkemedelssubstanser sker huvudsakligen i Storbritannien, Sverige och Frankrike. Den 1 februari 2007 meddelade vi ett initiativ fr att tgrda verkapacitet i varufrsrjningskedjan (se sidan 44). I stort sett alla vra anlggningar gs med full besittningsrtt, r inte intecknade och vi anser att anlggningarna r ndamlsenliga.
VRIG VERKSAMHET
APTIUM ONCOLOGY
De senaste 20 ren har Aptium Oncology (tidigare Salick Health Care) utvecklats frn ett generellt hlsovrdsfretag med ett brett utbud av tjnster till ett onkologifretag inriktat p att utveckla och driva cancerkliniker, frmst i USA. gandet av Aptium Oncology ger AstraZeneca en unik inblick i amerikansk cancervrd och tillgng till mnga ledande opinionsbildare inom onkologi som kan bidra till att utforma tidiga beslut om utveckling av nya lkemedel. Aptium Oncologys verksamhet fortsatte att utvecklas vl under 2006 med positiva bidrag till vinst och kassade. Fretaget r inriktat p tillvxt och kade sina satsningar p frsljning och marknadsfring fr att n hgre befattningshavare p utvalda sjukhusinrttningar. Den utvidgade konsulentverksamheten skapar nya mjligheter fr ledningssamarbeten p nya marknader i USA. Aptium Oncology undersker ocks mjligheterna att infra sin unika modell fr cancervrd i Storbritannien och p Irland. Aptium Oncology fortsatte att utveckla sitt innovativa kliniska forskningsntverk med mlet att frbttra patienternas vrd och cancerbehandling. Som en del av detta genomfrde Aptium Oncology Research Network ett kat antal centralt samordnade studier.
ASTRA TECH
Astra Tech forskar, utvecklar, tillverkar och marknadsfr medicinska produkter och implantat fr anvndning inom hlsovrden, frmst inom omrdena urologi, kirurgi och odontologi. Fretaget har en ledande stllning i ett ertal lnder i Europa och expanderar verksamheten p mnga viktiga marknader, framfr allt i USA. Samtliga produktlinjer visade fortsatt god frsljningstillvxt under 2006. Fretaget har drivit sin tillvxtstrategi fr Astra Tech Dental genom att ytterligare utka sin frsljningsoch marknadsorganisation fr dentalimplantat. En stark frsljningstillvxt uppnddes p strre marknader i Europa samt i Nordamerika och i Japan. Under ret kade Astra Tech sina marknadsandelar och strkte sin stllning p alla dessa viktiga marknader. I april genomfrde fretaget framgngsrikt sin frsta vrldskongress fr dentalimplantat i New York, med deltagare och frelsare frn 35 lnder. En ny produktlinje som ytterligare frenklar handhavandet av implantatsystemet lanserades framgngsrikt vid kongressen, tillsammans med nya komponenter som ytterligare frbttrar det estetiska resultatet efter implantatbehandling. Cresco, som frvrvades 2005, har under ret strkt Astra Tech Dentals stllning p protetikomrdet. De helgda dotterbolagen i Australien, Polen och Schweiz, som startades frra ret, har utvecklats enligt plan. Ytterligare satsningar p FoU, kliniska studier samt nya produktionsanlggningar har genomfrts fr att strka produktportfljen. Till std fr sina kade marknadsaktiviteter bygger Astra Tech ut sin anlggning i Mlndal genom att uppfra ett toppmodernt utbildningscenter, nya FoUanlggningar och kontor som alla ska st frdiga under andra kvartalet 2007.
50
BRANSCHREGLERINGAR
Som framgr p sidan 10 utgr branschregleringar ett viktigt inslag i den omgivning dr vi r verksamma. En oro kring lkemedlens skerhet pverkar hela branschen. Detta resulterar i kade branschregleringar till fljd av registreringsmyndigheternas kade betoning p hantering av skerhet och patientrisker i alla stadier av lkemedelsutvecklingen samt uppfljning efter introduktion. Lkemedelsgranskningar och godknnanden omfattas av allt er villkor, ssom planer fr hantering av patientrisker, patientregister, uppfljning efter introduktion samt villkorade och begrnsade godknnanden. AstraZeneca medverkar i era branschorgan och andra organisationer som bland annat arbetar fr att skerstlla att lagstiftare och registreringsmyndigheter till fullo frstr sitt inytande ver lkemedelsbranschens mjlighet att introducera och leverera innovativa nya lkemedel till patienter ver hela vrlden, inte bara i Europa, Japan och USA, utan ven i Kina och Indien och p andra nya marknader. AstraZeneca arbetar ven direkt med hlsovrdsmyndigheterna p alla niver. Dialogen mellan registreringsmyndigheterna och branschen fortstter med mlet att hitta en lmplig balans fr nya bestmmelser, s att inte tillgngen till nya lkemedel pverkas fr patienter med icke tillgodosedda medicinska behov. Registreringsmyndigheterna r villiga att delta i diskussioner tidigare i utvecklingsprocessen, vilket framgr av frslagen frn FDA i USA och EMEA i Europa kring forskning och utveckling. ppenhet och transparens r hrnstenar fr en effektiv kommunikation mellan AstraZeneca, registreringsmyndigheter och branschens mnga intressenter. Den tekniska forskningen och lkemedelsutvecklingen p mnga nya omrden, ssom riktade behandlingar, biologiska markrer, modellering, biologiska metoder, individanpassade lkemedel och farmakogenomik, stter det nuvarande ramverket med bestmmelser p prov, vilket kan pskynda framtagningen av nya eller reviderade lagar, bestmmelser och riktlinjer. AstraZeneca efterstrvar en dialog med registreringsmyndigheterna kring framtagning av lmpliga normer och processer fr hantering av denna utveckling. Hlsovrdsmyndigheter vrlden ver samarbetar allt mer kring framtagning av gemensamma synstt och kad kommunikation. Exempel p detta r riktlinjerna frn den internationella harmoniseringskonferensen (ICH) samt vetenskapliga och sekretessrelaterade avtal myndigheter emellan som pverkar nya och reviderade lagar och bestmmelser ver hela vrlden.
PRISREGLERING
Receptbelagda lkemedel omfattas av myndigheters priskontroll och subventioner, vilka nns i de esta lnder dr vi sljer vra produkter. Detta resulterar ofta i en komplex situation med olika priser i olika lnder, vilket kan kompliceras ytterligare av valutakursfrndringar. I takt med den kande prispressen kar drfr ven risken fr parallellimport av lkemedel. USA Fr nrvarande nns ingen direkt statlig kontroll av lkemedelspriser fr icke-statlig lkemedelsfrsljning i USA. Den federala lagstiftningen freskriver dock att amerikanska statliga organ ska erbjudas bsta pris vid inkp av lkemedel till aktiva militrer, militrveteraner och andra utvalda grupper. Dessa bsta priser r dessutom ett villkor fr att tillverkarnas produkter ska betalas av delstaternas Medicaid-program. Ett vxande antal delstater har drutver agerat fr att f ytterligare extrarabatter fr Medicaidlkemedel till den mindre bemedlade delen av befolkningen. Infrandet 2006 av Part D av Medicarelagen (Medicare Prescription Drug, Improvement, and Modernization Act 2003) har kat volymen lkemedel som sldes under 2006 och ven medfrt ytterligare prispress frn tredjepartsbetalare, vilket sannolikt kommer att fortstta. Med s mnga variabler och oknda faktorer i marknadsvillkoren kring Medicare Part D r det svrt att i dagslget helt frutsga de lngsiktiga effekterna fr vr verksamhet. Politiskt och legislativt tryck fr att revidera Medicare Part D kan leda till frhandlingar mellan den amerikanska staten och lkemedelsbranschen kring ytterligare rabatter. Det demokratiska partiets framgngar i det amerikanska kongressvalet i november har ter placerat produktpriser och produktvolymer enligt Medicare Part D i strlkastarljuset. Ytterligare information om Medicare Part D nns p sidan 34 (Geogrask versikt, USA). Andra mjliga frndringar av lagstiftning, regleringar och policies kar fokuseringen p generiska versioner av varumrkesskyddade lkemedel. I enlighet med en ny policy har FDA brjat erbjuda pskyndat godknnande fr utvalda generiska lkemedel med stort vrde fr folkhlsan. Utver den frndrade policyn har FDAs avdelning fr generiska lkemedel infrt frbttringar i granskningen av frenklade registreringsanskningar. Dessa frndringar pverkar direkt FDAs granskningstid och tillgngligheten av generiska lkemedelsprodukter.
PRODUKTFRESKRIFTER
Innan ett lkemedel godknns fr marknadsfring mste det genomg omfattande kliniska utvecklingsprogram. Utvecklingsprocessen fr ett nytt lkemedel, frn upptckt till marknadsgodknnande, tar normalt 8 till 12 r. Tiden varierar dock kraftigt frn fall till fall och frn land till land. Frn det att anskan om godknnande fr marknadsfring inlmnats till dess att produkten kan lanseras tar det i allmnhet minst ett till tv r. Nr en produkt r godknd och introducerad krvs att alla aspekter kring produktens skerhet, effekt och kvalitet ven i fortsttningen uppfyller myndigheternas krav. Fr att f marknadsfra en produkt mste det nnas strnga rutiner fr vervakning, utvrdering och rapportering av varje mjlig biverkning. Om det uppkommer eller bedms kunna uppkomma lkemedelsrelaterade biverkningar kan det krvas ndringar i frskrivningsanvisningarna och godknnandet. Underltenhet att hlla sig till villkoren fr godknnandet kan leda till bter och andra pfljder, beroende p vilket lands lagstiftning som r aktuell. Detta kan inkludera produktterkallelser eller ett krav om att information snds till lkare och andra inom hlsovrden. I extrema fall kan godknnandet terkallas, vilket resulterar i att produkten dras in. Informations- och marknadsfringsaktiviteterna styrs ocks hrt av lagar, frordningar och branschens sjlvreglerande etiska marknadsfringsregler. Produktionsanlggningar och tillverkningsprocesser inspekteras regelbundet av tillstndsmyndigheter som en del i deras vervakningsrutiner. Inspektionerna r ett stt att garantera att tillverkarna uppfyller de krav som stlls p verksamheten. I extrema fall har tillsynsmyndigheterna befogenhet att stoppa produktionen och stlla villkor som mste vara uppfyllda innan produktionen kan terupptas.
51
Europa I de esta europeiska lnder faststller myndigheterna lkemedlens prisniver och subventioner med hnsyn till produkternas kliniska, ekonomiska och sociala effekter. Detta budgetbaserade tillvgagngsstt avspeglar kande restriktioner fr de totala hlsovrdsutgifterna. Myndigheterna krver allt strre bevis fr lkemedlens nytta samt frskringar i frga om frvntade volymer. I era europeiska lnder utvrderas prissttnings- och subventioneringssystemen kontinuerligt i syfte att kontrollera och begrnsa lndernas lkemedelsbudgetar. Detta r en pgende kostnadsbegrnsande process som pressar priserna och ersttningsniverna fr lkemedel i Europa. Ett exempel p detta r kad satsning p och anvndning av generiska versioner av lkemedel i ett antal lnder, bland annat Frankrike och Spanien. Detta pverkar volymtillvxten fr patentskyddade lkemedel som inom mnga terapiomrden nu anvnds som andrahandsbehandling fr mindre patientgrupper. Nyligen genomfrda ndringar i lagstiftningen har ocks pskyndat godknnandet av generiska lkemedel. I Tyskland infrdes s kallade jumbogrupper fr att stdja det allmnna mlet att minska lkemedelsutgifterna genom att berkna nya och lgre subventionsniver. Sdana grupper inrttas fr breda lkemedelskategorier som statiner och protonpumpshmmare, vilka inkluderar svl patentskyddade som generiska produkter. Detta kommer att leda till betydande prissnkningar fr vissa patenterade lkemedel. Sammantaget kar infrandet av nya kostnadsbegrnsande tgrder i Europa i omfattning och intensitet. Konservativa branschuppskattningar tyder p att effekten av kostnadsbegrnsande program p de sju stora marknaderna (Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Belgien och Nederlnderna), vilka svarar fr nrmare 88% av frsljningen till apotek och sjukhus inom EU 15 (EUs 15 medlemslnder fre utvidgningen 2004), hade kat till 6,4% av det totala marknadsvrdet 2005 (frn 4,5% under 2003, enligt EFPIAs uppskattningar p rsbasis). Denna kande prispress riktas i allt hgre grad mot nyligen introducerade innovativa lkemedel, till exempel genom infrande av strre prissnkningar fr snabbare vxande produkter eller genom referensprissttning med hjlp av s kallade jumbogrupper (se ovan). Vissa lnder har frskt vinna tillbaka budgetverdrag frn branschen genom att infra terbetalningar eller pris-
snkningar fr att tcka tillkortakommanden i budgeten vid rets slut (bl a Italien och Belgien). Vi anser att myndigheterna nr de faststller lkemedelspriserna br se till de totala hlsovrdskostnaderna genom att ta hnsyn till lkemedlens samlade nytta fr hlsovrdsbudgetar, patienter och samhlle p ett integrerat stt. Dessa ingripanden tar inte hnsyn till indirekt frdrjning av patienternas (och marknadens) tillgng till nya och/eller innovativa produkter. Denna kan i genomsnitt uppg till fem eller sex mnader och i vissa lnder ver ett r. Japan I Japan tillmpar det japanska hlsovrdsministeriet en central priskontroll. Priset p nya produkter faststlls frmst genom jmfrelser med bentliga produktkategorier. Bestmmelserna inkluderar ett internationellt prisjusteringssystem enligt vilket priser kan justeras i enlighet med genomsnittspriset i fyra strre lnder (USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike). Prissystemet reviderades i april 2006 d tgrder infrdes fr att minska frekomsten av prishjningar. Fr att vara kvalicerad mste en produkt vara tillgnglig p minst tv av de ovan nmnda marknaderna. Mer positivt r att premiumprissttning kommer att gras mer tillgnglig fr innovativa produkter och har nyligen infrts fr produkter som registrerats fr barn under 15 r. Frutsttningarna r att samtliga tre faststllda krav p innovation uppfylls: a) anvndbar ny verkningsmekanism b) verlgsen effekt eller skerhet jmfrt med liknande lkemedel c) frbttrade behandlingsmetoder. Alla bentliga produkter r minst vartannat r freml fr en prisversyn baserad p marknadspriset. Dessutom mste priserna fr produkter med konkurrens frn generika snkas ytterligare. Under 2006 snktes priserna med i genomsnitt 6,7% fr alla listade lkemedel och med ytterligare 8% fr patentskyddade lkemedel dr generika hade blivit tillgngliga efter versynen 2004. En ytterligare prisversyn frvntas ske i april 2008, varefter prissnkningarna sannolikt kommer att genomfras varje r. Dessutom frndrades receptblanketten 2006 s att den nu ger mjlighet till generisk substitution efter frskrivarnas eget val. Ytterligare frndringar av lkemedlens prissttning och subventionsniver frvntas inom kort. Mjliga frndringar inkluderar: infrande av referensprissttning, faststl-
lande av differentierade subventionsniver och ttare godknnande av generika samt ttare versyner av lkemedelspriserna.
PRODUKTFRESKRIFTER: APTIUM ONCOLOGY

Aptium Oncology tillhandahller administrations-, lednings- och konsulttjnster fr sjukhus fr utveckling och drift av omfattande, polikliniska cancervrdsprogram. Hlsovrdsbranschen i USA regleras av omfattande och komplexa federala, delstatliga och lokala lagar och bestmmelser. Bestmmelser kring subventionering och styrning av hlsovrdskostnader, speciellt i syfte att frhindra bedrglig fakturering till myndigheterna eller missbruk av offentliga resurser, r omfattande och subventionsniverna fr hlsovrdstjnster varierar kraftigt och faststlls eller regleras vanligtvis av federala eller delstatliga organ.
PRODUKTFRESKRIFTER: ASTRA TECH

Certierade system fr kvalitetsstyrning utgr grunden i det regelverk som rr medicintekniska produkter. I Europa innebr efterlevnad av de lagstadgade kraven att tillverkaren upprttar och underhller system fr kvalitetsstyrning. Vissa produkter behver ven genomg en s kallad design dossier review. I USA regleras kraven p medicinteknisk utrustning genom ett kvalitetssystem och krav p produktregistrering. Astra Tech upprtthller ett system fr kvalitetsstyrning som r anpassat till kraven i Europa och USA.
52
VERSIKTLIG UTVECKLING
FRSLJNING FR VIKTIGA TILLVXTPRODUKTER, PRODUKTER VARS PATENT LPT UT OCH BASPRODUKTER, MUSD
2006
13 318 (+23%)
2005
2 042 (16%) 2 458 (20%) 2 976 (26%) 3 761 (46%) 6 469 (17%) 9 102 (+12%) 7 619 (+9%)
11 115 (+5%) 26 475 10 643 (+4%) 10 024 (+5%) 23 950 21 426 18 849 17 841
10 849 (+27%)
2004
8 426 (+36%)
2003
5 986 (+53%)
2002
3 753 (+144%)
VIKTIGA TILLVXTPRODUKTER (ARIMIDEX, CRESTOR, NEXIUM, SEROQUEL OCH SYMBICORT) PRODUKTER VARS PATENT LPT UT (LOSEC, NOLVADEX, PLENDIL OCH ZESTRIL) BASPRODUKTER
FRSLJNING FR VIKTIGA TILLVXTPRODUKTER OCH FRSKRIVNINGSVOLYMENS UTVECKLING I USA*

Andel av receptfrskrivning i USA
BRUTTOMARGINAL, MUSD
% AV FRSLJNING
06
Frsljning, MUSD NEXIUM
20 916 18 594 16 233
79,0% 77,6% 75,8%
05 04
06 05 04
SEROQUEL
5 182 4 633 3 883
29,4% 30,3% 26,9%
06 05 04
CRESTOR
3 416 2 761 2 027
30,2% 28,5% 25,7%
FOU-, MARKNADSFRINGS- OCH % AV FRSLJNING VRIGA KOSTNADER, MUSD
06 05
12 998 12 074 11 735
49,1% 50,4% 54,8%
06 05 04
2 028 1 268 908
8,7% 6,3% 5,9%
04
ARIMIDEX
RRELSEMARGINAL, MUSD
06 05 04
1 508 1 181 811
37,5% 34,8% 26,9%
% AV FRSLJNING
06 05 6 502 4 547
8 216 31,0% 27,2% 21,2%
SYMBICORT
06 05 04
1 184 1 006 797
n/m n/m n/m
04
* Andel av receptfrskrivning motsvarar totalt antal frskrivningar i USA i december (IMS data). Symbicort har inte lanserats i USA. n/m ej tillmpligt
I versikten av terapiomrdenas utveckling p sidorna 16, 20, 23, 26, 29 och 32, samt den geograska frsljningsutvecklingen i den geograska versikten p sidan 33, avrapporteras utvecklingen bde i redovisade och underliggande siffror. Den redovisade utvecklingen tar hnsyn till alla faktorer (inklusive sdana som vi inte kan pverka, frmst valutakursfrndringar) som inverkar p verksamhetens resultat. Den underliggande utvecklingen visar frsljningstillvxten i fasta valutakurser, vilket ger en bild av volym- och prisfrndringar frdelat p geograska omrden och terapiomrden samt fr individuella produkter genom att utesluta valutakurseffekter. Underliggande tillvxt i fasta valutakurser berknas genom omrkning av rets siffror till fregende rs valutakurser, justerat fr andra valutakurseffekter, inklusive valutaskring.
53
EKONOMISK VERSIKT
eller frn externa samarbeten introduceras p marknaden. Under de senaste fem ren fram till slutet av 2006 har vi uppntt en genomsnittlig rlig frsljningstillvxt p strax ver 10% och en tillvxt av vinsten per aktie p ver 17%. Vi uppndde detta samtidigt som vi drabbades av patentutgngar fr produkter frn vilka frsljningen nstan stod fr hlften av fretagets omsttning vid periodens brjan. Vi anser att den starka frsljningsoch vinsttillvxt som har uppntts de senaste tv ren kan fortstta genom de mjligheter till produktutveckling som beskrivs i denna redovisning och fortsatta frbttringar av produktiviteten. P lngre sikt kommer utvecklingen att strkas av att nya lkemedel frn vr egen forskning Vi vet vad som krvs fr att fortstta att uppn en stark utveckling. Nya produkter kommer att behvas, men p kort sikt nns mnga av de frutsttningar som r ndvndiga fr att bibehlla tillvxten i vrt bentliga produktsortiment och vra planer: > Effektiv produktutveckling och kommersiell verlgsenhet fr vra fem nyckelprodukter, fr en konkurrenskraftig tillvxt. > Jmsides med denna tillvxt, fortsatt kontroll av resurstilldelningen och en mer aktiv styrning av kostnaderna i syfte att ytterligare frbttra marginalerna samtidigt som mjligheter skapas fr kade satsningar p forskning och utveckling. > Att anvnda vrt starka kassade till selektiv geogrask expansion och till att strka forskningsportfljen, samtidigt som vi genererar en konkurrenskraftig avkastning till aktiegarna. JONATHAN SYMONDS CBE Chief Financial Officer
Syftet med denna del av verksamhetsversikten r att ge en vl avvgd och allsidig analys, med nyckeltal och trender, av den ekonomiska utvecklingen under 2006, den nansiella stllningen vid rets slut samt viktiga affrsrelaterade faktorer och trender som kan pverka det framtida resultatet. Den ekonomiska versikten innehller fljande huvudomrden: > Rapporteringsprinciper > Verksamhetsbakgrund och viktiga hndelser 2006 > Verksamhetens resultat analys av perioden jandec 2006 > Finansiell stllning, inklusive kassade och likviditet > Kapital och aktieavkastning > Framtidsutsikter > Policy fr hantering av nansiella risker > Viktiga redovisningsprinciper och bedmningar > Transaktioner utanfr balansrkningen, ansvarsfrbindelser och taganden > Pensionsfrmner > vergng till internationell redovisning > Nya redovisningsrekommendationer > Sarbanes-Oxley-lagen, avsnitt 404 Drtill, i enlighet med amerikanska krav: > Verksamhetens resultat analys av perioden jandec 2005 > US GAAP-information 20042006
RAPPORTERINGSPRINCIPER
Som beskrivs p sidan 15 anvnder vi srskilda mtmetoder nr vi bedmer utvecklingen p viktiga omrden och inkluderar dem i vr diskussion i verksamhetsversikten. I ngra av de ekonomiska mtmetoderna anvnds information som berknas i fasta valutakurser. Det gller framfr allt tillvxttal fr frsljning, kostnader och rrelseresultat och, som en fljd drav, vinsten per aktie. > Underliggande tillvxt vid anvndning av fasta valutakurser klassiceras som ett tillvxtmtt som inte verensstmmer med god redovisningssed, eftersom det i motsats till faktisk tillvxt inte kan hrledas direkt ur informationen i bokslutet. Detta mtt tar bort effekter av valutakursfrndringar och fokuserar p frndringar i frsljning och volymdrivna kostnader, priser och kostnadsniver jmfrt med tidigare period. Vi inser dock att tillvxt i fasta valutakurser inte ska anvndas isolerat, varfr vi ocks redogr fr jmfrbara tillvxtmtt, som i enlighet med god redovisningssed terspeglar alla faktorer som pverkar vr verksamhet, i avsnitten om redovisad utveckling. Underliggande tillvxt i fasta valutakurser berknas genom omrkning av rets siffror till fregende rs valutakurser, justerat fr andra valutakurseffekter, inklusive valutaskring.
> Frsljningstillvxt och kostnadsutveckling i fasta valutakurser ger ledningen mjlighet att frst de verkliga lokala frndringarna i frsljning och kostnader s att aktuella trender och relativ avkastning p investeringar kan jmfras. Tillvxttal i fasta valutakurser kan anvndas fr att analysera frsljningen p era olika stt, men oftast bedmer vi underliggande tillvxt per produkt och produktgrupp samt per land och region. Den underliggande frsljningstillvxten kan analyseras ytterligare i frga om pverkan av frsljningsvolym och frsljningspris. P liknande stt hjlper kostnadsutvecklingen i fasta valutakurser oss att fokusera p de faktiska lokala kostnadsfrndringarna s att vi kan hantera kostnadsbasen effektivt. > Tillvxten av vinsten per aktie i fasta valutakurser r inte bara ett mtt p verksamhetens lnsamhet (baserat p vinsten efter skatt), utan ven p styrningen av vr kapitalstruktur (framfr allt genom aktieterkpsprogrammet). Andra mtt pverkas inte lika direkt, om ens alls, av valutakursfrndringar: > Bruttomarginalens och rrelsemarginalens utveckling visar hur viktiga resultatmarginaler utvecklas och visar verksamhetens vergripande kvalitet.
54
EKONOMISK VERSIKT FORTS

> Frskrivningsvolymer och trender fr viktiga tillvxtprodukter representerar bttre och mer direkt den underliggande tillvxten och utvecklingen fr individuella produkter n fakturerad frsljning. > Verksamhetens resultat exklusive bidraget frn Toprol-XL i USA dr frsljningen r allt svrare att frutse med tanke p oskerheten nr det gller tidpunkten fr godknnande och introduktion av generika. > Fritt kassade, som utgrs av nettokassade fre nansieringsverksamhet, och berknas som: nettokassainde fre nansieringsverksamhet, justerat fr frvrv av verksamheter, frndringar i kortfristiga placeringar och fasta placeringar, samt avyttring av immateriella tillgngar. > Likvida medel som representerar vra kontanter och andra likvida medel minus rntebrande ln. > Den totala aktieavkastningen r ett mtt p den avkastning vi ger till vra aktiegare. Den avspeglar aktiekursens frndring under antagande av terinvesterade utdelningar och anvnds vid jmfrelser med utvecklingen fr liknande fretag. > Risken fr generisk konkurrens som en fljd av att patentrttigheter eller patentskydd upphrt, vilket kan pverka frsljningsvolymer och priser negativt, exempelvis lanseringen av generiska kopior av Toprol-XL 25 mg i november 2006. > Tidpunkten fr introduktion av nya produkter som kan pverkas av nationella registreringsmyndigheter och risken att dessa nya produkter inte blir de frsljningsframgngar som bolaget frvntar. > Frsljningens tillvxttakt och de kostnader som uppstr vid introduktioner av nya produkter. > Negativ inverkan p lkemedelspriserna till fljd av ndrade regler och ny lagstiftning. Trots att det inte freligger ngon direkt statlig priskontroll i USA leder exempelvis ptryckningar frn enskilda delstatliga program och sjukvrdsfrskrande organ till prispress. I andra delar av vrlden nns olika styrmekanismer fr prissttning och frsljningsvolym samt rabatter i efterhand, baserade p frsljningsniver som faststlls av lndernas myndigheter. > Valutakursfrndringar: US-dollar r vr funktionella valuta och redovisningsvaluta, men vi har ven betydande exponering mot vriga valutor, framfr allt euro, japanska yen, brittiska pund och svenska kronor. P lng sikt r det avgrande att vr forskning och utveckling r framgngsrik och vi avstter avsevrda resurser till detta omrde. Frdelarna med en sdan satsning uppkommer p lng sikt men r frknippade med betydande oskerhet om huruvida den leder till nya produkter. Vrt ekonomiska resultat 2006 r i korthet fljande: > Frsljningstillvxt med underliggande tillvxt p 11% fr hela ret (redovisad kning 11%) till 26 475 MUSD. > Fortsatt stark frsljningsutveckling fr vra fem viktiga tillvxtprodukter (vilka nu svarar fr drygt 50% av frsljningen) till 13 318 MUSD, en kning med 23% (redovisad kning 23%). > Ett rrelseresultat p 8 216 MUSD, en underliggande kning med 28% (redovisad kning 26%) med en frbttring av rrelsemarginalen med 3,8 procentenheter till 31,0%. > 11 produkter i portfljen med en rlig frsljning p ver 1 miljard USD jmfrt med tv produkter fr fem r sedan. > Fritt kassade p 6 788 MUSD, vilket r en kning med 736 MUSD. > Tillvxt i vinst per aktie p 34% (redovisad kning 33%) till 3,86 USD. > Frstrkning av FoU-portfljen genom 12 strre inlicensieringsoch frvrvsprojekt och nio strre FoU-samarbeten som gt rum mellan december 2005 och januari 2007. > FoU-satsningarna har kat med underliggande 16% (redovisad kning 16%) till 3 902 MUSD. Detta avspeglar bde en kning i underliggande aktiviteter och effekterna av frvrv och inlicensieringar. > Introduktionen av en generisk konkurrent till Toprol-XL efter en negativ dom i januari 2006 pverkade vr frsljning under det sista kvartalet. AstraZeneca har verklagat beslutet. Exklusive det amerikanska bidraget frn Toprol-XL (frsljning p 1 382 MUSD 2006 och 1 291 MUSD 2005, vinst per aktie p 0,50 USD 2006 och 0,41 USD 2005) var vr frsljningstillvxt 11% (redovisad tillvxt 11%) och vinsten per aktie kade med 36% (redovisad tillvxt 35%).
VERKSAMHETSBAKGRUND OCH VIKTIGA HNDELSER 2006

Verksamhetsbakgrunden ternns i avsnittet Omvrldsanalys i verksamhetsversikten och beskriver i detalj utvecklingen nr det gller vra produkter och vra geograska regioner. Fljande kommentarer belyser hur dessa och andra faktorer pverkar vr ekonomiska utveckling. Vr verksamhet r inriktad p receptbelagda lkemedel och ver 97% av vr frsljning sker inom detta omrde. Frsljning av lkemedelsprodukter r normalt relativt oknslig fr allmnna ekonomiska omstndigheter p kort sikt. Den pverkas mer direkt av medicinska behov och nansieras i allmnhet av sjukfrskringar eller nationella hlsovrdsbudgetar. Vrt rrelseresultat kan p kort och lng sikt pverkas av era faktorer utver den normala konkurrensen:
VERKSAMHETENS RESULTAT ANALYS AV PERIODEN JANDEC 2006

Tabellerna p motstende sida visar frsljning per terapiomrde samt fr viktiga tillvxtprodukter, produkter vars patent lpt ut och basprodukter. De visar ven rrelseresultatet 2006 jmfrt med 2005. Redovisad utveckling Frsljningen kade med 11% frn 23 950 MUSD till 26 475 MUSD, en kning med 2 525 MUSD. Rrelseresultatet kade med 26% frn 6 502 till 8 216 MUSD. Vinsten per aktie fr hela ret uppgick till 3,86 USD, en kning med 33% frn 2,91 USD 2005. Vi berknar att utan frsljningen och bidraget
55
FRSLJNING PER TERAPIOMRDE (2006 OCH 2005)

Underliggande tillvxt MUSD 2006 Tillvxt p g a valutakurseffekter MUSD 2005 2006 jmfrt med 2005 Underliggande Redovisad tillvxt tillvxt % %
MUSD
MUSD
Hjrta/krl Mage/tarm Infektion Neurovetenskap Onkologi Andningsvgar och inammation vriga lkemedel vrigt Totalt
6 118 6 631 677 4 704 4 262 3 151 198 734 26 475
780 297 67 656 470 284 30 89 2 613
6 21 3 11 53 6 4 2 88
5 332 6 355 607 4 059 3 845 2 873 232 647 23 950
15 4 11 16 12 10 13 13 11
15 4 12 16 11 10 15 13 11
FRSLJNING FR VIKTIGA TILLVXTPRODUKTER, PRODUKTER VARS PATENT LPT UT OCH BASPRODUKTER (2006 OCH 2005)
MUSD
MUSD
Viktiga tillvxtprodukter Basprodukter3 Totalt

1 2 3
13 318 2 042 11 115 26 475
2 475 397 535 2 613
6 19 63 88
10 849 2 458 10 643 23 950
23 16 5 11
23 17 4 11
Produkter vars patent lpt ut2
Arimidex, Crestor, Nexium, Seroquel, Symbicort Losec, Nolvadex, Plendil, Zestril Inklusive Toprol-XL
RRELSERESULTAT (2006 OCH 2005)

Underliggande tillvxt MUSD 2006 Tillvxt p g a valutakurseffekter MUSD 2005 Andel av frsljningen 2006 jmfrt med 2005 Underliggande Redovisad tillvxt tillvxt % %
MUSD
MUSD
2006 %
2005 %
Omsttning Kostnad fr slda varor Bruttomarginal Distributionskostnader Marknadsfring och administration vriga rrelseintkter och rrelsekostnader Rrelseresultat
26 475 5 559 20 916 226
2 613 188 2 425 15 532 410 326 1 794
88 15 103 9 9 5 80
23 950 5 356 18 594 211 3 379 8 695 193 6 502 21,0 79,0 0,9 14,7 34,4 2,0 31,0 22,4 77,6 0,8 14,1 36,3 0,8 27,2
11 4 13 7 16 5 169 28
11 4 13 7 16 5 172 26
Forskning och utveckling 3 902 9 096 524 8 216
frn Toprol-XL i USA skulle frsljningstillvxten ha varit 11% och vinsten per aktie skulle ha varit 3,36 USD, vilket r en kning med 35% jmfrt med 2005. Underliggande utveckling Frsljning Frsljningen kade under ret med 11% i fasta valutakurser med god tillvxt i alla regioner (USA kning 16%, Europa kning 6%, Japan kning 5%, vriga vrlden kning 11%). Tillvxten berodde frmst p volymfrbttringar, vilka motverkades av
prissnkningar (srskilt i USA och delar av Europa). Exklusive frsljningen av ToprolXL bde 2006 och 2005 var tillvxten 11%. Vrt produktprogram innehller nu 11 produkter med en rlig frsljning p ver 1 miljard USD. Den sammanlagda frsljningen av vra fem viktiga tillvxtprodukter (Arimidex, Crestor, Nexium, Seroquel och Symbicort) kade med 23% till 13 318 MUSD, och svarar nu fr strax ver 50% av vr totala frsljning (en kning frn 45% under 2005). Produkter vars patent lpt ut
svarar nu fr ca 8% av frsljningen, en minskning frn 10% 2005. Basprodukterna kade med 5% 2006 jmfrt med 2005 ven om den relativa procentandelen av frsljningen minskade. Produktportfljen inom omrdet mage/tarm kade fr andra ret i rad, och gick upp 4%, eftersom tillvxten fr Nexium mer n vl kompenserade den fortsatta minskningen fr Losec/Prilosec. Frsljningen av Nexium kade med 12% till 5 182 MUSD. Frsljningen i USA kade med 13% till 3 527
56

MUSD, efter en fortsatt stark volymtillvxt som motverkades av lgre priser. Frsljningen av Nexium p vriga marknader kade med 10% d en god volymtillvxt i Frankrike och Italien bidrog till att minska effekterna av den stora prisnedgngen i Tyskland. Frsljningen av Losec/Prilosec minskade med 16% till 1 371 MUSD med nedgngar p 12% i USA och 17% i vriga vrlden. Inom omrdet hjrta/krl kade frsljningen med 15% till 6 118 MUSD. Frsljningen av Crestor versteg 2 miljarder USD, och uppgick till 2 028 MUSD, en kning med 59%. Frsljningen i USA kade med 57% till 1 148 MUSD. Crestor hade en andel av nyfrskrivningarna p den amerikanska statinmarknaden p 9,6% i december 2006 (jmfrt med 6,9% i brjan av 2006). Frsljningen p vriga marknader kade med 61% efter god tillvxt i Europa och lanseringen i Japan under andra halvret. Frsljningen av Seloken/Toprol-XL kade med 3% till 1 795 MUSD. Frsljningstillvxten i USA begrnsades till 7% genom introduktionen i november av generiskt Toprol-XL 25 mg frn Sandoz (tidigare Eon Labs) och vrt val att redovisa vinsten enligt frsiktighetsprincipen nr produkten receptfrskrivs snarare n vid leverans. Frsljningen uppgick till 1 382 MUSD i USA. Utvecklingen fr Crestor och Seloken/Toprol-XL kompenserade mer n vl minskningarna fr Zestril och Plendil, med 7% respektive 24%. Inom omrdet andningsvgar och inammation kade frsljningen med 10% till 3 151 MUSD. Frsljningen av Symbicort var den frmsta drivkraften bakom denna tillvxt och kade med 18% till 1 184 MUSD. Frsljningen av Symbicort kade huvudsakligen i Europa vi fortstter att planera fr en lansering i USA omkring mitten av 2007, men tidpunkten fr en introduktion r beroende av svl teknologiverfring som fullgjorda valideringstgrder. I vrigt inom terapiomrdet kade frsljningen av Pulmicort med 11% med en rlig frsljning p 1 292 MUSD, medan frsljningen av Rhinocort minskade med 7% till 360 MUSD. Inom omrdet cancer kade frsljningen med 12% till 4 262 MUSD. Frsljningen av Arimidex kade med 29% till 1 508 MUSD, med samma tillvxttakt p den amerikanska marknaden (till 614 MUSD) och p vriga marknader. Frsljningen av Casodex kade med 9% till 1 206 MUSD, efter en stark utveckling utanfr USA. Frsljningen av Zoladex versteg fr andra ret i rad 1 miljard USD, terigen efter en god utveckling utanfr USA. Frsljningen av Iressa sjnk med 11% till 237 MUSD, en lngsammare minskning n 2005 eftersom tillvxten i Asien/Stilla Havsomrdet till viss del kompenserade nedgngen i USA. Frsljningen inom omrdet neurovetenskap kade med 16% till 4 704 MUSD. Frsljningen av Seroquel versteg 3 miljarder USD och uppgick till 3 416 MUSD (kning 24%). I USA kade andelen fr Seroquel av nyfrskrivningarna p marknaden fr antipsykotika till ver 30% i december. Frsljningen p vriga marknader kade med 23%. Ytterligare information om utvecklingen inom vra terapiomrden och fr enskilda produkter nns i respektive avsnitt i verksamhetsversikten. Frsljning per marknad Frsljningen i USA kade med 16%. Frsljningstillvxten fr Nexium, Seroquel, Arimidex och Crestor uppgick till 1 441 MUSD, medan produkter som Prilosec drabbades av nedgngar. Toprol-XL kade under ret trots generisk konkurrens frn november. Exklusive frsljningen av ToprolXL bde 2006 och 2005 var tillvxten 11%. Intkterna utanfr USA svarar nu fr 53% av vr frsljning. Frsljningen i Europa kade med 6% under ret, med en god volymtillvxt som delvis motverkades av lgre priser. Frsljningen fr vra fem viktigaste tillvxtprodukter kade sammanlagt med 21%. Utvecklingen motverkades dock av nedgngar i Tyskland, dr lkare har uppmanats att frskriva generika. Frsljningen i Japan kade med 5% efter god tillvxt fr Casodex och Arimidex tillsammans med lanseringen av Crestor. Frsljningen i Kina kade med 19% till 328 MUSD efter stark tillvxt inom alla de viktigaste terapiomrdena, srskilt cancer. Ytterligare information om utvecklingen inom de olika geograska omrdena ternns i verksamhetsversikten p sidorna 33 till 36. Rrelsemarginal och balanserade vinstmedel Rrelsemarginalen frbttrades med 3,8 procentenheter frn 27,2% till 31,0%. Fre valutakurseffekter och andra intkter kade den underliggande marginalen med 2,9 procentenheter fr hela ret. Bruttomarginalen frbttrades med 1,4 procentenheter till 79,0% av frsljningen. Ngot lgre betalningar till Merck (4,7% av frsljningen) frbttrade bruttomarginalen med 0,1 procentenheter medan valutaeffekter och royalties minskade bruttomarginalen med 0,1 respektive 0,2 procentenheter. Justerat fr fregende rs kostnader fr den frtida uppsgningen av det amerikanska distributionsavtalet fr Zomig med MedPointe, avsttningar fr tillverkning (totalt 137 MUSD) samt avsttningar under 2006 avseende Toprol-XL, NXY-059 och produktivitetsfrbttringar (totalt 215 MUSD) kade den underliggande marginalen med 1,5 procentenheter. Kostnaderna fr forskning och utveckling kade med 16% till 3 902 MUSD (14% exklusive investeringen i Cambridge Antibody Technology Group plc) och kade med 0,6 procentenheter till 14,7% av frsljningen. Kostnadskningen fr marknadsfring och administration begrnsades till 5% under frra ret, och uppgick till 9 096 MUSD. Effekten av detta kade rrelsemarginalen med 2,0 procentenheter. Ett hgre nettoresultat kade rrelsemarginalen med 1,1 procentenheter frmst p grund av hgre royalties, plus den vinst p 109 MUSD som redovisades under rets frsta hlft till fljd av avyttringen av de amerikanska anestesi- och analgesiprodukterna till Abraxis BioSciences Inc. och avyttringen av produkter utanfr krnverksamheten i Skandinavien (32 MUSD) under det sista kvartalet. I kostnaderna fr slda varor ingr frndringar av marknadsvrdet av nansiella instrument som utnyttjas fr att begrnsa vr exponering fr valutakursfrndringar. Frlusten fr hela ret, efter avdrag fr valutakursvinst p den underliggande exponeringen, var 11 MUSD. vriga marknadsvrdesfrndringar p 5 MUSD redovisas under andra poster i resultatrkningen. Rntenetto samt utdelningsintkter under ret uppgick till 327 MUSD (2005: 165 MUSD). kningen jmfrt med 2005 beror frmst p ett hgre genomsnittligt vrde av placerade medel och avkastning p placeringar. De redovisade beloppen inkluderar 43 MUSD (2005: 15 MUSD) frn frvaltningen av fonden fr personalfrmner, enligt IAS 19, Employee Benets. Den effektiva skattesatsen fr hela ret uppgick till 29,0% (2005: 29,1%). Minskningen av skattesatsen fr 2006, jmfrt med 2005, r en nettoeffekt av skattefrmner till fljd av en annan geogrask mix av vinster, skattereduktioner till fljd av aktiebaserade ersttningar samt redovisning av uppskjutna skattefordringar avseende uppskjutna avdragsposter, utjmnad av kad beskattning frmst i samband med globala transferpriseffekter. Vinsten per aktie kade med 34% frn 2,91 USD 2005 till 3,86 USD innevarande r. Vi
57
bedmer att aktieterkpsprogrammet kade vinsten per aktie med 0,06 USD (inklusive en berkning av uteblivna rnteintkter). Under 2006 bidrog Toprol-XL med 1 382 MUSD till frsljningen i USA och med 0,50 USD till vinsten per aktie. Eftersom det r svrt att frutse tidpunkten fr godknnande och introduktion av andra eventuella generiska produkter (frutom dosen 25 mg som introducerats av Sandoz), anser vi att framtida utveckling bst kan bedmas genom att Toprol-XL exkluderas frn den aktuella utvecklingen. Om Toprol-XL exkluderas frn innevarande och fregende r skulle frsljningstillvxten vara 11% och tillvxten av vinsten per aktie 36%.
2006. Av denna kning berodde 270 MUSD p valutaeffekter. Den underliggande kningen p 513 MUSD berodde p kade kundfordringar i USA (till fljd av hgre frsljning under rets sista mnader), Storbritannien (frmst p grund av kad exportfrsljning)och p era europeiska marknader. Den andra delbetalningen till fljd av avyttringen av anestesiverksamheterna i USA (vilket beskrivs nrmare nedan), bidrog ocks till kningen, men motverkades av minskade frskringstillgodohavanden. En underliggande kning av skulder och avsttningar p 499 MUSD berodde frmst p kade skulder i USA (p grund av hgre inkpsvolymer frn Merck) och frutbetalda intkter frn avyttringen av anestesiverksamheten. kningar frn frskringsskulder och avgngsvederlag relaterade till Toprol-XL, minskades genom uppgrelsen om den frmnsbestmda pensionsplanen i Japan. Dessutom svarade valutaeffekter fr drygt 400 MUSD. Kassade Vr verksamhet fortstter att generera ett stort kassade. ven om det framtida kassadet kan komma att pverkas av ett antal faktorer som framgr i avsnittet Verksamhetsbakgrund p sidan 54, anser vi att vra resurser kommer att vara tillrckliga fr vrt nuvarande behov, inklusive anlggningsinvesteringar, terkp av aktier och lansering av nya produkter, liksom det potentiella utkpet av en del av Mercks rttigheter 2008. Det fria kassadet under ret uppgick till 6 788 MUSD, jmfrt med 6 052 MUSD under 2005. Efter avkastning till aktiegarna p 5 382 MUSD, vilken omfattade aktieterkp p 3 162 MUSD och utdelningar p 2 220 MUSD, samt ett kassautde frn frvrv p 1 148 MUSD (netto efter frvrvade likvida medel), ledde till en total kning av nettotillgngarna p 1 135 MUSD. Kassadet frn rrelsen uppgick till 7 693 MUSD under ret, vilket r 950 MUSD hgre n 2005. Frbttringen frklaras frmst av en kning av rrelseresultatet fre skatt p 1 876 MUSD, motverkat av en kning av behovet av rrelsekapital p 224 MUSD och en kning av betald skatt med 563 MUSD. Betalda skatter uppgick under ret till 2 169 MUSD jmfrt med 1 606 MUSD 2005. Denna kning 2006 jmfrt med 2005 berodde p kat rrelseresultat 2006. Nettokassautdet frn investeringsverksamheten uppgick till 272 MUSD jmfrt med 1 182 MUSD 2005. Nettokassadet
frn investeringsverksamheten pverkades av frvaltningen av koncernens medel, med verfring av medel mellan lngfristiga placeringar och likvida medel. Exklusive dessa inden p 1 120 MUSD (utden p 491 MUSD 2005) utgjordes underliggande kassaden som hrde samman med investeringsverksamheten av ett utde p 1 392 MUSD 2006 jmfrt med 691 MUSD 2005. Under ret betalades 1 148 MUSD i likvida medel fr frvrvet av CAT och KuDOS Pharmaceuticals. Utgifterna fr immateriella tillgngar kade med 388 MUSD till fljd av nya samarbetsavtal (beskrivs i avsnittet nedan). Intkter p 661 MUSD erhlls vid avyttringen av royaltyintkterna frn HumiraTM, en tillgng som frvrvades som en del av frvrvet av CAT. Investeringar och avyttringar tagandet att frstrka vr forskningsportflj genom att utnyttja utvidgade mjligheter (vid sidan av fortsatta satsningar p intern forskning och utveckling) ledde under 2006 till tv strre frvrv och era andra vsentliga inlicensieringsavtal och samarbeten. I januari 2006 frvrvade vi hela aktiekapitalet i KuDOS Pharmaceuticals fr 206 MUSD fr att f tillgng till teknik fr DNA-reparation samt era produkter, dribland en polyARP-ribos-polymerashmmare inom canceromrdet. Vi fljde upp detta genom att frvrva hela aktiekapitalet i CAT (frutom de 19,9% som vi har haft sedan december 2004) fr att bygga upp en vsentlig biofarmaceutisk plattform.Den totala kostnaden fr detta frvrv p 1 116 MUSD minskades genom avyttringen av den immateriella tillgng utanfr krnomrdet som utgjordes av royaltybetalningarna frn HumiraTM fr 661 MUSD i oktober 2006. Dessa frvrv kompletterades av omfattande inlicensieringsoch samarbetsavtal. Dessa inleddes med fyra omfattande avtal med AtheroGenics, Inc., Protherics plc, Targacept Inc., och Pozen, Inc., med sammanlagda betalningar (aktiverade som immateriella tillgngar) 2006 p 151 MUSD. Vi ingick ett avtal med AtheroGenics om utveckling och marknadsfring av AGI1067, ett nytt anti-aterosklerosiskt medel som studeras fr behandling av patienter med kranskrlssjukdom, och gjorde en frskottsbetalning p 50 MUSD i januari 2006. Vrt avtal med Protherics avser produkten CytoFabTM mot blodfrgiftning och omfattar bde en investering p 4,3% av aktiekapitalet i Protherics fr 13 MUSD och en immateriell tillgng p 31 MUSD. Nr det gller Targacept har vi aktiverat betalningar p totalt 30 MUSD som immateriell tillgng avseende neuronala nikotinantagonister med inriktning p kognitiva strningar. Betalningarna omfattade ett frskott p
FINANSIELL STLLNING, INKLUSIVE KASSAFLDE OCH LIKVIDITET

Alla uppgifter i detta avsnitt utgrs av faktiska siffror (om inte annat anges). Materiella anlggningstillgngar kningen av vrdet p de materiella anlggningstillgngarna berodde frmst p nya tillgngar om 822 MUSD och valutakurseffekter om 689 MUSD uppvgda av avskrivningar och nedskrivningar om 1 003 MUSD. Tillskotten berodde frmst p anlggningsinvesteringar i Storbritannien, Sverige och USA samt ett fordonsprogram i USA. Goodwill och immateriella anlggningstillgngar Den betydande kningen av vrdet p goodwill och immateriella anlggningstillgngar berodde frmst p utkat antal externa samarbeten (som beskrivs nrmare nedan). Tillskotten p 1 360 MUSD till fljd av frvrvet av Cambridge Antibody Technology (CAT) kompenserades delvis av avyttringen av royaltyintkterna frn HumiraTM som ingick i frvrvet av bolaget (661 MUSD). De ytterligare tillskotten kom frn frvrvet av KuDOS Pharmaceuticals (297 MUSD), avtalet om gemensam marknadsfring avseende Abraxane (200 MUSD) och programvara (121 MUSD). Varulager Efter att valutakurseffekter p 203 MUSD har exkluderats, minskade vrdet p varulagret med 159 MUSD till 2 250 MUSD, en minskning med drygt 7%. Detta avspeglade det fortsatta arbetet med att minska lagerniverna med minskningar frmst i USA (inklusive nedgngar i niverna p det varulager som hr samman med Merck) och i Storbritannien. Fordringar och skulder Fordringarna kade frn 4 778 MUSD i slutet av 2005 till 5 561 MUSD vid utgngen av
58

10 MUSD vid undertecknandet och en delbetalning p 20 MUSD nr konceptstudier har inletts. Avtalet med Pozen avser samarbete kring utvecklingen av en kombinationsprodukt som omfattar esomeprazol och naproxen med en frskottsbetalning p 40 MUSD. Vi har dessutom ingtt avtal med Schering AG, Array, Kinacia, Dynavax, Cubist och Argenta med aktivering av ca 70 MUSD i immateriella tillgngar. Alla dessa avtal innehller avsttningar fr ytterligare betalningar utver betalningen vid det inledande undertecknandet eller frskottsbetalning, beroende p vissa delml fr utveckling och frsljning. Den andra betalningen till Targacept r ett exempel p sdana delml. Som komplement till dessa avtal ingick vi i juni 2006 ett avtal om gemensam marknadsfring med Abraxis BioScience, Inc., avseende Abraxane i USA. En frskottsbetalning p 200 MUSD betalades vid undertecknandet och vinsten hittills p avtalet uppgr till 18 MUSD. Vi har ven ingtt ett avtal med Abbott Laboratories fr gemensam utveckling och marknadsfring av en kombination av Crestor och Abbotts fenobrat. Abbott har betalat 50 MUSD i frskott, och redovisningen av detta har skjutits upp och kommer att intktsfras om vi vljer att lansera produkten. Avslutningsvis avyttrade vi Diprivan och vr lokala anestesiverksamhet i USA till Abraxis fr totalt 340 MUSD, vilket bestr av en frskottsbetalning p 265 MUSD och 75 MUSD som ska betalas 2007. En vinst p 109 MUSD redovisades omedelbart, medan terstoden kommer att redovisas under det femriga tillverkningsavtalet. Efter rets slut ingick vi tv samarbetsavtal med Bristol-Myers Squibb Company (BMS) och Palatin Technologies Inc. fr en inledande ersttning p 100 MUSD respektive 10 MUSD. Dessa belopp kommer att aktiveras som immateriella tillgngar 2007. Samarbetet med BMS avser utveckling och marknadsfring av tv substanser under utveckling fr behandling av typ 2-diabetes. Samarbetet med Palatin har syftet att upptcka, utveckla och marknadsfra substanser fr behandling av fetma, diabetes och metabolt syndrom. Vi ingick ven ett avtal om att frvrva hela aktiekapitalet i Arrow Therapeutics Ltd fr 150 MUSD. Arrow Therapeutics r ett privatgt brittiskt bioteknikfretag med inriktning p forskning och utveckling av antivirala behandlingar. Vr nuvarande inriktning p inlicensieringsmjligheter med utomstende parter kommer att resultera i ytterligare investeringar i immateriella tillgngar i balansrkningen. Skulle ngon av dessa produkter misslyckas i utvecklingen, kommer de drtill relaterade immateriella tillgngarna att avskrivas/nedskrivas. december 2005 till 112 MUSD den 31 december 2006. Utdelning och terkp av aktier I linje med den policy som presenterats har styrelsen fr avsikt att fortstta sin praxis att ka utdelningen i paritet med vinsten (varvid denna ska tcka utdelningen tv till tre gnger) och huvudsakligen frdela resterande kassade via terkp av aktier. Under 2006 terbetalades 6 367 MUSD av det fria kassadet p 6 788 MUSD till aktiegarna genom aktieterkp och utdelning. Under 2007 har styrelsen fr avsikt att terkpa aktier till en kostnad av 4 miljarder USD, vilket kan ka till fljd av betydande kassainden frn nyemissioner av aktier fr att lsa in medarbetares aktieoptioner. Det r styrelsens fasta vertygelse att verksamhetens behov kommer i frsta hand nr det gller det fria kassadet, och frst drefter kan kassaverskottet utbetalas till aktiegarna. Verksamhetens primra behov r att utvidga forskningsportfljen genom att ta vara p interna och externa mjligheter. Vi terkpte och annullerade 72,2 miljoner aktier under 2006 till ett vrde av 4 147 MUSD. Som ett resultat av terkpen uppgr det totala antalet terkpta aktier hittills, sedan aktieterkpsprogrammet inleddes 1999, till 282,8 miljoner aktier (15,9% av vrt ursprungliga aktiekapital efter fusionen) till ett sammanlagt vrde av 13 319 MUSD. Vi betalade en utdelning fr andra halvret 2005 p 0,92 USD per aktie den 20 mars 2006 och en utdelning fr frsta halvret 2006 den 18 september 2006 p 0,49 USD per aktie. En utdelning fr andra halvret 2006 p 1,23 USD per aktie har freslagits. rsstmman kommer att rekommenderas att faststlla denna som den slutgiltiga utdelningen.
KAPITAL OCH AKTIEAVKASTNING

Alla uppgifter i detta avsnitt utgrs av faktiska siffror (om inte annat anges). Finansiella resurser Per den 31 december 2006 var det totala antalet utestende aktier 1 532 miljoner. Under ret emitterades 23,5 miljoner aktier i samband med inlsen av aktieoptioner och aktieprogram fr medarbetare fr totalt 985 MUSD. vriga reserver kade med 927 MUSD p grund av valutaeffekter och skatterrelser som vgdes upp av aktuariella frluster och frluster p innehav av likvida investeringar. Det egna kapitalet kade med 1 707 MUSD netto till 15 304 MUSD vid rets slut. Minoritetsintressen kade frn 94 MUSD den 31
AVKASTNING TILL AKTIEGARNA

terkpta aktier, miljoner Utdelning per aktie USD Total utdelningskostnad MUSD Total avkastning till aktiegare MUSD
Kostnad MUSD
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Totalt
4,4 9,4 23,5 28,3 27,2 50,1 67,7 72,2 282,8
183 352 1 080 1 190 1 154 2 212 3 001 4 147 13 319
0,700 0,700 0,700 0,700 0,795 0,940 1,300 1,720 7,555
1 242 1 236 1 225 1 206 1 350 1 555 2 068 2 649* 12 531
1 425 1 588 2 305 2 396 2 504 3 767 5 069 6 796* 25 850
* Total utdelningskostnad berknad p grundval av antal emitterade aktier per den 31 december 2006.
59
FRAMTIDSUTSIKTER
Den starka ekonomiska utvecklingen under de senaste tre ren r en fljd av en stark frsljningstillvxt och god kostnadsdisciplin. Vi r fortsatt fast beslutna att upprtthlla en konkurrenskraftig ekonomisk utveckling under en period d vi, i likhet med branschen i vrigt, stlls infr utmaningar till fljd av patent som lper ut och prispress frn betalare inom offentlig och privat sektor. Att strka forskningsportfljen genom att frbttra produktiviteten i vr egen forskning och utveckling samt fortstta att utnyttja externa mjligheter frblir vr hgsta prioritet. Parallellt fortstter vi att g igenom alla
delar av vr verksamhet fr att frigra de resurser som krvs fr att fortstta bygga upp en forskningsportflj med tillvxtmjligheter p lng sikt. I linje med detta har vi tagit ytterligare ett steg fr att frbttra produktiviteten och tillknnager ett tgrdsprogram fr att effektivisera den globala produktions- och varufrsrjningskedjan. Under de nrmaste tre ren planerar vi att reducera kapitalbindningen inom produktionen, och rknar med omstruktureringskostnader p ungefr 500 MUSD (varav ca 300 MUSD kassadespverkande) och en minskning av personal-
styrkan med ungefr 3 000 befattningar, efter samrd med fackliga organisationer och i linje med lokala arbetsrttsliga regler. Med frbehll fr de faktorer som presenterats i bakgrundsbeskrivningen frutser vi att en fortsatt stark frsljning frn vra viktigaste produkter br leda till en hg ensiffrig frsljningstillvxt i fasta valutakurser 2007. terhllsamhet p kostnadssidan berknas ge utrymme fr en betydande kning av FoU-satsningarna och en tvsiffrig tillvxt i vinst per aktie. Effekterna av frsljningen och bidraget frn Toprol-XL i USA ingr inte i dessa framtidsutsikter.
NYCKELTAL
Per den 31 december Rntabilitet p eget kapital (%) Likvida medel netto i relation till eget kapital (%) Genomsnittligt antal anstllda
2006 2005 2004
41,8 51,1 66 600
33,6 54,7 64 900
26,7 56,2 64 200
KNSLIGHETSANALYS 31 DECEMBER 2006

Frndring i marknadsvrde Marknadsvrde 31 december 2006 MUSD +1% MUSD Rntefrndring 1% MUSD Valutakursfrndring +10% 10% MUSD MUSD
Kassa och kortfristiga placeringar Lngfristiga skulder, rnte- och valutaswappar Terminskontrakt Valutaoptioner
7 662 1 060 45
81 97 178
81 97 178
KNSLIGHETSANALYS 31 DECEMBER 2005

Frndring i marknadsvrde Marknadsvrde 31 december 2005 MUSD +1% MUSD Rntefrndring 1% MUSD Valutakursfrndring +10% 10% MUSD MUSD
Kassa och kortfristiga placeringar Lngfristiga skulder, rnte- och valutaswappar Terminskontrakt Valutaoptioner
6 528 1 062 10
46 45 91
46 45 91
60

HANTERING AV FINANSIELLA RISKER
Frskringsskydd Vra processer fr riskhantering beskrivs i avsnittet Bolagsstyrning under rubriken Internkontroll och riskhantering p sidan 75. Processerna gr det mjligt fr oss att identiera risker som kan elimineras helt eller delvis genom frskringar eller genom eget skydd. Vi frhandlar fram bsta mjliga premier med frskringsgivare p basis av vr omfattande riskhanteringsprocess. P den rdande frskringsmarknaden minskar skyddsnivn samtidigt som premierna stiger. Istllet fr att betala hgre premier fr mindre skydd inriktar vi vra frskringsresurser p de mest kritiska omrdena, eller de som omfattas av legala krav och dr vi kan f bst valuta fr pengarna. De risker vi ger srskild uppmrksamhet innefattar driftsavbrott, styrelse- och ledningsansvar samt skador p egendom. Beskattning Hanteringen av skatterelaterade risker ingr i koncernens riskhanteringsprocesser. Vr skattestrategi r att hantera skatterelaterade risker och skattekostnader p ett stt som ligger i linje med aktiegarnas lngsiktiga intressen, med hnsyn tagen till faktorer som rr bde ekonomi och anseende. Vi skiljer mellan skatteplanering med hjlp av konstruerade strukturer och optimerad skattemssig behandling av affrstransaktioner, och vi gnar oss endast t det senare. Finansfrvaltning Vr nanspolicy, som tcker hantering av likvida medel, upplning och utlndsk valuta, syftar till att stdja vrt ml att bibehlla aktiegarvrdet genom att hantera och styra vra nansiella risker. Finansverksamheten bedrivs centralt frn London, i enlighet med riktlinjer och rutiner godknda av styrelsen. Vi hanterar praktiskt taget alla vra kortfristiga placeringar direkt frn London nr det r mjligt och praktiskt genomfrbart. All handel rrande valuta- och rnteterminer grs frn London, med endast begrnsade och specikt godknda undantag. Affrsenheterna tillmpar fakturering i lokala valutor, vilket medfr en konsolidering av valutaexponeringen till den centrala nansfunktionen. Transaktioner i utlndsk valuta Koncernens resultat redovisas i US-dollar, som r vr viktigaste valuta. Dessutom rknas kassaverskott frn verksamheterna om till US-dollar och frvaltas centralt. Vi hanterar drfr vr valutaexponering mot USdollar. Ungefr 53% av vr externa frsljning under 2006 skedde i andra valutor n USdollar. Den viktigaste av dessa var euro och en betydande andel av vra tillverkningsoch FoU-kostnader uppstr i brittiska pund eller svenska kronor. Drfr skulle effekten p redovisade intkter av en frsvagad USdollar vara att bde frsljning och kostnader kar, och nettoresultatet p intkterna skulle bero p den relativa storleken p valutakursfrndringarna gentemot US-dollarn. Vi hanterar vr valutaexponering centralt, p grundval av prognoser om framtida kassaden i vra viktigaste valutor. De viktigaste valutor som vi r exponerade mot (svenska kronor, euro och brittiska pund) tenderar att rra sig i likartad riktning i frhllande till USdollarn, vilket vsentligt begrnsar effekten av valutasvngningar. Drfr vervakar vi detta frhllande noggrant och vi kommer bara att skra vr exponering om vi frutser eller upplever en avsevrd strning i detta frhllande. Varje sdan skringsverksamhet omfattas av strnga interna frfaranden fr godknnande. Vi har som policy att inte gna oss t transaktioner i spekulativt syfte. Vi frsker inte heller aktivt skra oss p nansmarknaden mot omrkningsdifferenser vid konsolidering av de dotterbolag som rapporterar i annan valuta n US-dollar i koncernredovisningen. De transaktionsexponeringar som uppstr vid frsljning och inkp frn vra dotterbolag i icke lokala valutor valutaskras dessutom fullt ut med hjlp av terminskontrakt i utlndsk valuta dr s r mjligt. Finansieringsrisker Hanteringen av vra likvida medel och skulder samordnas och styrs centralt av vr nansavdelning. Vi har ett betydande positivt kassade och likviditeten hos strre dotterbolag samordnas i cash pools och verfrs dagligen till London. Likvida medel och outnyttjade kreditprogram r tillgngliga fr att nansiera vrt fortlpande behov av rrelsekapital och anlggningsinvesteringar fr verksamheten. Rnterisker Koncernens policy r att anpassa rnteexponeringen p vr bruttoskuldsttning till den som uppstr genom vrt kassaverskott med hjlp av rnteswappar. Nettoeffekten av detta r att vi rknar om de fasta rntor som betalas p vra tv utestende obligationsln (verkligt vrde p 1 087 MUSD per den 31 december 2006) till rrlig rnta enligt sex mnaders LIBOR (USD). Merparten av vr kassabehllning placeras hos fondfrvaltare som ger en riktavkastning baserad p sju dagars LIBID (USD). Utver rnteswappar anvnder vi terminskurskontrakt fr att hantera kortfristiga skillnader i tidpunkter mellan rntekostnad och rnteintkt. Kreditrisker Vr exponering mot motparters kreditrisker styrs centralt av nansavdelningen genom vervakning av upprttade motpartslimiter. De likvida medel som styrs p central niv investeras nstan uteslutande hos motparter med en kreditbedmning som r A eller bttre. De externa fondfrvaltare som frvaltar 5 033 MUSD av koncernens kapital rankas AAA av Standard & Poors. Det fanns inga andra strre kreditrisker nr balansrkningen upprttades. Alla nansiella instrument handlas med affrsbanker, i linje med standardiserad marknadspraxis och likvid skerhet anvnds inte. Exponering mot kundfordringar hanteras lokalt i de verksamhetsenheter dr de uppstr. Koncernen r exponerad mot kunder som utgrs av allt frn statligt styrda verk och stora privata grossister till privatgda apotek, och de underliggande lokala ekonomiska och politiska riskerna varierar ver hela vrlden. Dr s r lmpligt efterstrvar koncernen att minimera riskerna genom att anvnda nansiella handelsinstrument som remburser och betalningsgarantier. Knslighetsanalys Knslighetsanalysen p sidan 59 i denna versikt sammanfattar knsligheten i marknadsvrdet av vra bentliga nansiella instrument vid en hypotetisk frndring av rntor och priser p marknaden. Frndringar i vrdet av de nansiella instrumenten balanseras vanligtvis av vra underliggande transaktioner eller tillgngar och skulder. De variabler som utvalts att ing i knslighetsanalysen terspeglar vr uppfattning om rimligt tnkbara frndringar under en ettrsperiod. Marknadsvrdet r nuvrdet av framtida kassade utgende frn rntor och priser som gller p vrderingsdagen. Marknadsvrdet avseende rnterisker berknas med hjlp av externa system som visar instrumentens nuvrde baserat p marknadsvillkoren p vrderingsdagen. Fr lngfristiga skulder leder en kning av rntesatsen till en minskning av skuldens marknadsvrde. I knslighetsanalysen p sidan 59 frutstts en momentan rntefrndring om 100 rntepunkter i alla valutor frn gllande niver per
61
den 31 december 2006, med alla andra variabler ofrndrade. Eftersom samtliga skulder skrades effektivt till rrlig rnta under 2006 kommer rntefrndringar inte att pverka det bokfrda vrdet av skulder efter rntor och valutaswappar. Baserat p sammansttningen av vr lngfristiga lneportflj per den 31 december 2006 (vilken huvudsakligen r till rrlig rnta), skulle en 1-procentig kning av rntorna resultera i ytterligare 10 MUSD i rlig rntekostnad. Vid analysen av valutakursknsligheten p sidan 59 antas en momentan 10-procentig frndring av valutakurserna frn gllande niver per den 31 december 2006, med alla andra variabler ofrndrade. Den 10procentiga kningen motsvarar en 10-procentig frstrkning av dollarkursen gentemot alla andra valutor och den 10-procentiga minskningen motsvarar en 10-procentig frsvagning av dollarkursen.
Intktsredovisning Intkter utgrs av produktfrsljning till externa tredje parter, varvid intkter erhllna vid internfrsljning samt mervrdesskatter ej medrknats. Vi erhller ven royaltyintkter och intkter vid avyttring av immateriella rttigheter, varumrken och produkter, vilket ingr i vriga rrelseintkter. > Frsljning av produkter till tredje part: Frsljningsintkter bokfrs till fakturerat belopp (exklusive frsljningsoch mervrdesskatt) med avdrag fr berknade avsttningar fr produktreturer och rabatter som ges till managed care-organisationer och vriga kunder, vilket dock enbart frekommer i USA. Kassarabatter vid snabb betalning dras ocks av frn frsljningen. Intkten bokfrs nr gandertten vergr till kparen, vilket sker antingen vid transport eller vid kundmottagande av gods av grossist, beroende p lokala handelsvillkor. Vid tiden fr fakturering av frsljning i USA berknas ven rabatter och avdrag som kan frvntas betalas ut under sex till nio mnader. Dessa rabatter uppkommer vanligen vid frsljningsavtal med utomstende managed care-organisationer, sjukhus, lngvrdskliniker, gruppinkpsorganisationer och olika delstatsprogram (best price-avtal inom Medicaid, extrarabatter osv) och kan klassiceras enligt fljande: Chargebacks, dr vi sluter avtal enligt vilka vissa parter, vanligen sjukhus, Department of Veterans Affairs och frsvarsdepartementet, kan kpa produkter frn grossister till de lgre priser som vi har avtalat med dem. Chargeback r skillnaden mellan det pris som vi fakturerar grossisten och det avtalade pris som tas ut av grossisten. Chargebacks betalas direkt till grossisterna.
Lagstadgade rabatter, dribland Medicaid och andra federala och delstatliga program, dr vi lmnar rabatter p grundval av de srskilda villkoren i avtal i enskilda delstater, vilka innefattar produktanvndning och information om bsta priser och genomsnittspriser p marknaden. Avtalade rabatter, enligt vilka enheter som utomstende managed careorganisationer, lngvrdskliniker och gruppinkpsorganisationer har rtt till rabatter, beroende p angivna resultatbestmmelser som kan variera frn avtal till avtal. Antaganden om upplupna rabatter byggs upp p basis av varje enskild produkt och varje enskild kund med beaktande av specika avtalsvillkor kopplade till frvntat resultat. De rknas sedan samman till en viktad genomsnittlig ackumulationstakt fr rabatter fr var och en av vra produkter. Ackumulationstakten ses ver och justeras varje mnad. Det kan ske ytterligare justeringar nr de faktiska rabatterna betalas efter den inledande frsljningen p grundval av information om utnyttjande som lmnas till oss (fr avtalsrabatter) och ansprk/ fakturor (fr lagstadgade rabatter och chargebacks). Vi anser att vra uppskattningar av framtida rabatter r rimliga, och har gjorts enligt liknande metoder som under tidigare r. Det r dock oundvikligt att dessa uppskattningar inbegriper bedmningar av totala framtida frsljningsniver, segmentmix och respektive kunds uppfyllande av avtalet. Kassarabatter ges till kunder fr att uppmuntra snabb betalning. Upplupna betalningar berknas p grundval av historisk erfarenhet och justeras fr att avspegla den faktiska erfarenheten. I USA r det praxis i branschen att grossister och apotek fr returnera oanvnda lager mellan sex och tolv mnader efter utgngsdatum. Vid varje frsljning gr vi en uppskattning av kvantiteten och
VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BEDMNINGAR

Vrt bokslut har upprttats i enlighet med International Accounting Standards och International Financial Reporting Standards (gemensamt benmnda IFRS) ssom de antagits av EU (antagna IFRS). De anvnda redovisningsprinciperna anges under rubriken Redovisningsprinciper p sidorna 101 till 103. Vid tillmpning av dessa principer gr vi uppskattningar och antaganden som pverkar de redovisade vrdena p tillgngar och skulder samt redovisningen av stllda panter och ansvarsfrbindelser. Det faktiska utfallet kan skilja sig frn dessa uppskattningar. Vissa av redovisningsprinciperna krver mer avancerade bedmningar, antingen fr att de r srskilt subjektiva eller fr att de r komplicerade. Vi anser att de mest kritiska redovisningsprinciperna och de viktigaste omrdena fr bedmning och vrdering r intktsredovisning, redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader, goodwill och immateriella tillgngar, avsttningar fr ansvarsfrbindelser, pensionsfrmner, skatter samt aktiebaserade ersttningar.
62

vrdet p de produkter som sammanlagt kan komma att returneras. Vra upplupna kostnader fr returer baseras p faktiska erfarenheter frn de fregende 12 mnaderna fr etablerade produkter tillsammans med marknadsrelaterad information som berknade lagerniver hos grossister och konkurrenters verksamhet. Fr nya produkter anvnder vi uppskattningar som grundar sig p vr erfarenhet av liknande produkter eller en p frhand bestmd procentuell andel och fr produkter som mter generisk konkurrens (exempelvis Toprol-XL i USA), uppskattningar som grundas p faktorer som produkttyp och lagerniver hos grossisterna. I det sistnmnda fallet r vi srskilt uppmrksamma p sannolika returvolymer och kan komma att endast redovisa intkterna av den egentliga patientfrskrivningen. Vi anser att vra bedmningar totalt sett r rimliga. Effekterna av dessa avdrag p vr lkemedelsfrsljning i USA, och rrelserna i upplupna kostnader anges i tabellen nedan.
2006 MUSD
2005 MUSD
2004 MUSD
Bruttoomsttning Chargebacks Lagstadgade amerikanska federala och delstatliga program Avtalade rabatter till managed care- och gruppinkpsorganisationer Kontanter och andra rabatter Kundreturer vrigt Nettoomsttning
verfrt 1 januari 2004 MUSD
16 577 975 532 2 413 329 46 256 12 026

Justering hnfrlig till tidigare r MUSD
14 013 905 873 1 201 405 14 244 10 399
12 552 754 659 949 578 64 248 9 300

verfrt 31 december 2004 MUSD
Avsttning fr innevarande r MUSD
Returer och betalningar MUSD
Chargebacks Lagstadgade amerikanska federala och delstatliga program Avtalade rabatter till managed care- och gruppinkpsorganisationer Kontanter och andra rabatter Kundreturer vrigt
127 386 572 20 316 44 1 465

745 724 1 034 578 64 248 3 393
9 65 85 141
763 552 1 031 575 98 212 3 231
118 493 490 23 282 80 1 486

118 493 490 23 282 80 1 486

927 970 1 284 405 14 244 3 816
22 97 83 202
838 765 1 271 401 101 270 3 646
185 601 420 27 167 54 1 454

185 601 420 27 167 54 1 454
1 001 597 2 367 329 46 256 4 596
26 65 46 45
1 068 819 2 198 327 53 263 4 728
92 314 635 29 160 47 1 277
63
Justeringarna hnfrliga till tidigare r gynnade den redovisade lkemedelsfrsljningen i USA med 1,5%, 1,9% och 0,4% under 2004, 2005 respektive 2006. Med beaktande av det fljande rets vndning var dock effekten fr 2005 och 2006 en underskattning med 0,6% respektive en verskattning med 1,3% av lkemedelsfrsljningen I USA. De lagstadgade rabatterna minskade med 341 MUSD under 2006 jmfrt med 2005, till fljd av den automatiska vergngen av de patienter som omfattades av delstatliga Medicaid-program till Medicare Part D, vilket klassiceras som en avtalad rabatt. De avtalade rabatterna kade med 1 212 MUSD jmfrt med 2005, delvis till fljd av denna vergng, och ven p grund av volymtillvxt. En annan faktor som kraftigt pverkade vr frsljning i USA fre 2004 var grossisternas inkpsmnster. Grossisterna kunde gra bestllningar som var betydligt strre n den normala efterfrgan fre en frvntad prishjning, eller bygga upp eller minska sina lagervolymer av andra anledningar. Sdana spekulativa inkp frsvrade prognoserna av frsljningsmnster och kunde skapa skillnader mellan redovisad och underliggande efterfrgan vid kvartalets slut. I december 2003 ingick vi lagerstyrningsavtal fr att minska mjligheten till sdana spekulativa inkp. Under 2005 ersatte vi lagerstyrningsavtalen med distributionsavtal, vilket bidrog ytterligare till att minska det spekulativa inkpsbeteendet hos grossisterna. Vi anser till fljd av detta att lagerfrndringarna varit neutrala under ret. Vi fortstter att flja grossisternas lagerniver p produktbasis genom att anvnda vra egna, utomstende och grossisters uppgifter, och nr vi anser att sdan frskjutning sker, rapporterar vi det i rsredovisningen fr varje produkt och sammantaget nr leveranser kan vara i otakt med de underliggande frskrivningstrenderna. Vi tillmpar inga incitament som uppmuntrar grossisterna att gra spekulativa inkp och frsker om mjligt, begrnsa leveransvolymerna till den underliggande efterfrgan nr sdan spekulation freligger.
> Royaltyintkter: Royaltyintkter bokfrs under vriga rrelseintkter i bokslutet. Royalty kopplas vanligtvis till tredje parts frsljnings- eller produktionsniver. Vid upprttande av bokslutet mste vi eventuellt gra en uppskattning av den tredje partens frsljning eller produktion fr att erhlla ett intktsbelopp som kan redovisas. Dessa uppskattningar kan avvika frn den faktiska frsljningen eller produktionen, men ger inga betydande effekter p redovisade vriga rrelseintkter. > Avyttring av immateriella tillgngar (immateriella rttigheter, varumrken och produkter): Alla interna kostnader fr FoU bokfrs i resultatrkningen fr det r under vilket de uppstr (detta r vanlig praxis i lkemedelsbranschen) och medfr att bolaget ger vrdefulla immateriella tillgngar som inte redovisas i balansrkningen. Drutver kan vissa frvrvade immateriella tillgngar komma att redovisas i balansrkningen. I samband med den regelbundna versyn som sker av bolagets produktstrategier avyttras emellant sdana tillgngar och genererar d en intkt. Frsljning av produktlinjer fljs ofta av ett tagande frn vr sida om att fortstta tillverka den relevanta produkten under sklig tid (ofta cirka tv r), medan kparen bygger sin egen tillverkningsanlggning. Avtalen omfattar vanligen mottagandet av en frskottsbetalning, vilken enligt avtalet r hnfrlig till frsljningen av de immateriella tillgngarna, och pgende intkter, vilka enligt avtalet r hnfrliga till frsljning av den produkt som vi tillverkar. Nr transaktionen har tv eller er komponenter redovisar vi den levererade artikeln (exempelvis vergngen av gandertten till den immateriella tillgngen) som en separat post i redovisningen och redovisar intkt vid leveransen av denna komponent under frutsttning att vi kan gra en rimlig bedmning av det verkliga vrdet p den komponent som inte har levererats. Nr det verkliga marknadsvrdet p den komponent som inte har levererats (exempelvis ett tillverkningsavtal) verstiger det avtalade priset fr denna komponent, yttar vi ver en lmplig del av frskottsbetalningen och avskriver den ver prestationsperioden. Om det avtalade priset fr den komponent som inte har levererats r lika med eller hgre n det verkliga marknadsvrdet p komponenten betraktar vi dock hela frskottsbeloppet som hnfrligt till de levererade immateriella tillgngarna och redovisar intkten vid leverans.
Forskning och utveckling Vr verksamhet r uppbyggd p de produkter som vi marknadsfr och utvecklar. De FoU-kostnader som krvs fr att generera dessa produkter bokfrs generellt i resultatrkningen det r d de uppstr. Frvrv av immateriella rttigheter och produktrttigheter som kompletterar vr FoU-portflj redovisas som immateriella tillgngar. Dessa immateriella tillgngar skrivs av frn introduktionen av de underliggande produkterna och analyseras med avseende p vrdeminskning bde fre och efter introduktionen. Denna policy r i linje med den praxis som antagits av strre lkemedelsfretag. Goodwill och immateriella anlggningstillgngar Vi har gjort betydande investeringar i goodwill och immateriella tillgngar till fljd av fretagsfrvrv och sdana tillgngar som produktutvecklings- och marknadsfringsrttigheter. Enligt antagna IFRS redovisas goodwill till anskaffningsvrde och analyseras rligen med avseende p vrdeminskning medan immateriella tillgngar skrivs av under sin ekonomiska livslngd. Frndringar av livslngden fr olika effekter i resultatrkningen. Vi bedmer att en frkortning med ett r av den ekonomiska livslngden fr goodwill och immateriella tillgngar skulle innebra en kning av den rliga avskrivningen med 33 MUSD. En stor del av vra investeringar i immateriella tillgngar och goodwill sammanhnger med omstruktureringen av Astras och Mercks joint venture 1998 och vi bedmer att det balansfrda vrdet till fullo rttfrdigas av berknade framtida vinster. Immateriella tillgngar analyseras med avseende p vrdeminskning d det nns tecken p att deras tervinningsvrde understiger det bokfrda vrdet. Samtliga vrdeminskningar bokfrs i resultatrkningen. Analysen av vrdeminskningen utgr frn prognoser fr diskonterat kassade, vilket frutstter att vi uppskattar svl framtida kassaden som en rimlig framtida diskonteringsrnta. Sdana analyser r ofrnkomligen subjektiva. Vrdeminskning av immateriella tillgngar p totalt 17 MUSD redovisades 2006 (2005: 0 USD, 2004: 10 MUSD). Enligt antagna IFRS bokfrdes fusionen mellan Astra och Zeneca 1999 som en fusion mellan likvrdiga parter (poolning). Enligt US GAAP redovisas fusionen som ett frvrv av Astra med Zeneca som frvrvare. Mer information nns p sidan 149.
64

Ansvarsfrbindelser och taganden I den normala verksamheten kan ansvarsfrbindelser uppst till fljd av produktspecika eller allmnna juridiska processer, garantitaganden eller miljtaganden relaterade till vra nuvarande eller tidigare anlggningar. Dr vi anser att mjliga taganden har lg sannolikhet att utlsas, eller r mycket svra att tillfrlitligt kvantiera, betraktar vi dessa som ansvarsfrbindelser. Ingen avsttning grs fr sdana, men upplysningar lmnas i noterna till redovisningen. Ytterligare information om ansvarsfrbindelser nns i not 26 till bokslutet. ven om det inte nns ngra garantier avseende utgngen av juridiska processer anser vi inte att de kommer att f ngon vsentlig negativ inverkan p vr nansiella stllning eller lnsamhet. Vi har ocks betydande taganden som inte har redovisats i balansrkningen och som sammanhnger med vrt samarbete med Merck. Dessa beskrivs nrmare nedan, i avsnittet Transaktioner utanfr balansrkningen, ansvarsfrbindelser och taganden. Pensionsfrmner Vi redovisar pensionskostnader fr vra pensionsplaner enligt IAS 19 Employee Benets. Vid anvndningen av IAS 19 har vi tillmpat alternativet att redovisa vinster och frluster fullt ut mot eget kapital. I samtliga fall grs en uppskattning av pensionskostnaderna i enlighet med frslag frn oberoende kvalicerade aktuarier men uppskattningen krver ingende bedmningar av antaganden om framtida lne- och pensionskningar, inationen p sikt och avkastningen p placeringar. Beskattning Berkningar av upplupna skatter krver att ledningen gr vissa bedmningar och prognoser avseende skatterevisionsfrgor och exponering. Upplupna belopp baseras p ledningens tolkning av landspecik skattelagstiftning och sannolikheten fr en uppgrelse. Skatteavdrag redovisas inte om inte den skattemssiga situationen sannolikt blir bestende. S snart det r sannolikt att den blir det kontrollerar ledningen alla viktiga skatteavdrag fr att bedma om avsttningar br gras fr att helt tcka frmnen p grundval av en mjlig frlikning genom frhandling och/eller tvist. Samtliga avsttningar ingr i skulder som frfaller inom ett r. All registrerad exponering fr rnta p skatteskulder redovisas som skattekostnad. Aktiebaserad ersttning Via ersttningskommittn erbjuder vi aktieoch optionsprogram till vissa medarbetare som en del av deras lne- och frmnspaket. Syftet r att f bttre verensstmmelse mellan medarbetarnas och aktiegarnas intressen. Ytterligare information nns i not 25 till bokslutet. Kostnaderna har huvudsakligen berknats med hjlp av Black-Scholes vrderingsmodell. Mellanhavanden med Merck Inledning Under 1982 bildade Astra AB ett joint venture tillsammans med Merck & Co., Inc. i syfte att slja, marknadsfra och distribuera vissa Astra-produkter i USA. Under 1998 omstrukturerades detta joint venture (omstruktureringen). Enligt avtalen avseende omstruktureringen (avtalen) bildades ett amerikanskt kommanditbolag, dr Merck r kommanditdelgare och AstraZeneca komplementr. AstraZeneca ansvarar fr ledningen av fretagets verksamhet och Merck och dess dotterbolag har rttigheter som kommanditdelgare samt andra rttigheter. Dessa rttigheter ger Merck garantier fr samarbetet och stter grnser fr oss att agera med fullstndig affrsmssig frihet. Avtalen omfattar: > rliga villkorade betalningar. > En betalning till Merck i hndelse av en fusion mellan Astra och en tredje part fr att Merck skulle avst frn vissa rttigheter till produkter frn denna tredje part. > Villkor fr uppsgning, vilka om och nr de utlses, leder till att Merck avstr frn sina intressen i vra produkter och verksamheter. Dessa delar beskrivs mer i detalj nedan tillsammans med en sammanfattning av hur de redovisas.
TRANSAKTIONER UTANFR BALANSRKNINGEN, ANSVARSFRBINDELSER OCH TAGANDEN

Ytterligare information om vra ansvarsfrbindelser och taganden ges i not 26 till bokslutet. Vi har inga transaktioner utanfr balansrkningen och vra skringstgrder r inte spekulativa. Tabellen nedan visar vra lgsta kontraktsbundna taganden vid rets slut.
KONTRAKTSBUNDNA TAGANDEN
Frfallotider Bankln och vriga ln Leasingavtal Avtal med Merck vriga Totalt
Under 1 r MUSD 13 r MUSD 35 r MUSD ver 5 r MUSD Totalt MUSD
136 211 225 643 1 215
99 4 677 4 776
53 53
1 087 88 1 175
1 223 451 4 902 643 7 219
65
rliga villkorade betalningar Vi gr lpande betalningar till Merck baserade p frsljningen av vissa av vra produkter i USA (de villkorade betalningarna avseende de avtalade produkterna). Till fljd av fusionen 1999 mellan Astra och Zeneca kan dessa villkorade betalningar (med undantag fr betalningar som avser Prilosec och Nexium) inte understiga rliga minimibelopp i intervallet 125 MUSD till 225 MUSD under perioden 20022007. Vra betalningar har verstigit miniminiverna fr perioden 20022006 och trots lanseringen av en generisk konkurrent till Toprol-XL i november 2006 har vi ingen anledning att anta att den rliga betalningen 2007, det sista r d minimibeloppen gller, kommer att understiga minimitagandena. Betalning i hndelse av fusion Vid fusionen 1999 mellan Astra och Zeneca utlstes en Engngsbetalning p 809 MUSD. Som en konsekvens av betalningen gav Merck upp alla ansprk p Zenecas produkter. Villkor fr uppsgning Avtalen specicerar betalningar och frfaranden enligt vilka, frutsatt att vissa optioner utvas, rttigheter och intressen i vra aktiviteter och produkter tillhriga Merck omedelbart fre fusionen skulle upphra, inklusive bestmmelser kring: > > > > > Frskottsbetalning Partial Retirement First Option och slutavrkning Lngfristig fordran Second Option
Partial Retirement Under 2008 kommer inlsen att ske av en del av Mercks andel i kommanditbolaget genom en betalning till Merck berknad som en multipel av de genomsnittliga rliga villkorade betalningarna frn 20052007 avseende de aktuella produkterna, samt ytterligare 750 MUSD. Vid Partial Retirement upphr Mercks rttigheter till vissa av de avtalade produkterna. Produkterna som omfattas av Partial Retirement inkluderar Toprol-XL, Pulmicort, Rhinocort och Symbicort, varav den sistnmnda planeras fr lansering i USA omkring mitten av 2007, ven om tidpunkten r beroende av svl teknologiverfring som fullgjorda valideringstgrder. First Option och slutavrkning Under 2008 ska en berkning gras av Uppskattat vrde (Appraised Value), vilket r nuvrdet av framtida villkorade betalningar avseende alla avtalade produkter som inte omfattas av Partial Retirement med undantag fr Prilosec och Nexium. Betalningen av Uppskattat vrde till Merck 2008 grs bara om Merck utvar First Option. Om inte Merck utvar optionen under 2008 har AstraZeneca rtt att utva den under 2010 fr ett belopp som motsvarar 2008 rs Uppskattat vrde. De villkorade betalningarna fortstter frn 20082010 om vi vljer att utnyttja optionen 2010. Utvas First Option kommer Merck att avst frn sina rttigheter i frga om de avtalade produkter som inte omfattas av Partial Retirement, frutom Nexium och Prilosec. Om varken Merck eller AstraZeneca utvar optionen kommer verenskommelsen om villkorade betalningar avseende dessa avtalade produkter att leva vidare (liksom vra vriga skyldigheter och restriktioner i frga om dessa produkter) och Uppskattat vrde betalas inte ut. Produkter som omfattas av First Option r bland annat Atacand, Plendil och vissa substanser som fortfarande r under utveckling. Vidare kommer det under 2008 att gras en slutavrkning av Frskottsbetalningen. Slutavrkningen kommer att baseras p en multipel av de genomsnittliga rliga villkorade betalningarna fr perioden 20052007 avseende samtliga avtalade produkter, med undantag fr Prilosec och Nexium (med ett lgsta belopp om 6,6 miljarder USD), tillsammans med andra denierade belopp (som uppgr till totalt 912 MUSD). Detta reduceras drefter med Uppskattat vrde (oavsett om detta betalas eller ej), Partial Retirement och Frskottsbetalningen
(till dess odiskonterade vrde om 2,8 miljarder USD) fr att bestmma slutavrkningsbeloppet. Slutavrkningen kommer att gras 2008 oavsett om First Option utnyttjas eller ej och detta kan leda till ytterligare en betalning frn AstraZeneca till Merck, eller en betalning frn Merck till AstraZeneca. Skulle Merck utva First Option 2008, kommer AstraZeneca att gra betalningar avseende Partial Retirement, First Option och slutavrkningen motsvarande ett minimibelopp om 4,7 miljarder USD. Utvar AstraZeneca First Option under 2010 kommer de sammanlagda betalningarna till Merck under 2008 och 2010 att uppg till motsvarande belopp. Lngfristig fordran (Loan Note Receivable) I tillgngarna och skulderna som omfattas av omstruktureringen nns en lngfristig fordran p Merck med ett nominellt vrde om 1,4 miljarder USD. Under 2008, vid samma tidpunkt som regleringen av Partial Retirement och slutavrkningen, kommer Merck att reglera det lngfristiga lnet genom att betala AstraZeneca 1,4 miljarder USD. Second Option Det nns en Second Option, enligt vilken AstraZeneca har mjlighet att terkpa Mercks andel i produkterna Prilosec och Nexium i USA. Denna option kan utvas av AstraZeneca tv r efter att First Option har utvats, om First Option har utvats antingen 2008 eller 2010. Det nns ocks mjlighet fr AstraZeneca att utva Second Option vid ett senare datum, antingen under 2017 eller om den sammanlagda rliga frsljningen fr de tv produkterna hamnar under en viss denierad miniminiv, dock endast under frutsttning att First Option redan har utvats. Lsenpriset fr Second Option r nuvrdet av framtida rliga villkorade betalningar fr Prilosec och Nexium vid tidpunkten fr utvandet. Utvas Second Option kommer Merck att ha avsttt frn alla sina intressen i kommanditbolaget och de avtalade produkterna, inklusive rtten till villkorade betalningar. Allmnt Det exakta beloppet och tidpunkten fr uppgrelsen med Merck avseende Partial Retirement, First Option och slutavrkningen kan inte faststllas idag. De olika komponenterna i berkningarna baseras delvis p nettofrsljningen mellan 2005 och 2007 samt utifrn prognoser fr utvecklingen efter 2007, och betalningen av First Option r avhngig av om Merck (eller vi) utvar denna
Frskottsbetalningen Fusionen mellan Astra och Zeneca utlste det frsta steget i uppsgningsverenskommelsen. Merck avstod frn alla rttigheter, inklusive villkorade betalningar avseende framtida frsljning, till eventuella produkter frn Astra utan bentliga eller skta patent i USA vid tidpunkten fr fusionen. Drfr har vi nu rttigheterna till dessa produkter och r fria frn eventuella skyldigheter gentemot Merck eller restriktioner avseende dessa produkter (inklusive rliga villkorade betalningar), vilket ger oss stor frihet att exploatera dessa produkter efter eget gottnnande. Frskottsbetalningen betalades vid tidpunkten fr fusionen. Den berknades som nuvrdet av 2,8 miljarder USD, diskonterat frn 2008 till tidpunkten fr fusionen med en rlig diskonteringsfaktor p 13% och uppgick till 967 MUSD. Frskottsbetalningen r freml fr en slutavrkning 2008, vilket beskrivs under First Option och slutavrkning nedan.
66

eller ej. Av liknande skl kan tidpunkten och beloppet fr Second Option inte heller faststllas idag. Med undantag fr intressena i Nexium och Prilosec baseras de sammanlagda betalningarna som terstr enligt villkoren fr uppsgning delvis p de villkorade betalningar som grs mellan 2005 och 2007 (med beaktande av minimibeloppen) och kommer sannolikt att i hg grad pverkas av frsljningen av Toprol-XL, Pulmicort, Rhinocort och Atacand. Vi rknar dock med att de positiva effekterna som kommer att tillfalla oss genom dessa verenskommelser uppstr: > Lpande, genom den betydande friheten avseende produkter som upptckts eller frvrvats efter fusionen. > Vid fullgrande av stegen i dessa verenskommelser, dels genom kade bidrag frn och dels genom omfattande frihet fr produkter som redan har introducerats (ssom Rhinocort och Atacand), de som kommer att lanseras i USA (framfr allt Symbicort) och de som r under utveckling. De positiva ekonomiska effekterna inkluderar befrielse frn villkorade betalningar, frvntade kostnadsbesparingar nr tillverkningsavtal upphr och andra kostnadsfrdelar tillsammans med de strategiska frdelar den kade friheten att agera medfr. Redovisningsprinciper rliga villkorade betalningar: De rliga villkorade betalningarna fr avtalade produkter kostnadsfrs nr de uppkommer. Betalning i hndelse av fusion: Engngsbetalningen kostnadsfrdes vid tidpunkten fr fusionen eftersom den inte skulle ha medfrt att ngra ytterligare frdelar skulle ha tillfallit det fusionerade AstraZeneca jmfrt med de fregende rens samlade resultat fr Astra och Zeneca. Villkor fr uppsgning: Vi anser att den uppsgningsverenskommelse som beskrivs ovan utgr det stegvisa frvrvet av Mercks intressen i kommanditbolaget och de avtalade produkterna (inklusive rtten till villkorade betalningar) och att den delvis r avhngig utvandet av First Option och Second Option. Effekterna redovisas i bokslutet i takt med att de olika stegen uppns. Om och nr alla sdana betalningar grs, kommer vi att ha oinskrnkt bestmmandertt ver vr verksamhet p den amerikanska marknaden. Frskottsbetalningen har redovisats som en immateriell tillgng och skrivs av ver 20 r. Detta tillvgagngsstt avspeglar det faktum att vi, enligt avtalet, har frvrvat rttigheter som befriar oss frn eventuella skyldigheter eller restriktioner i frga om Astras produkter utan bentliga eller skta patent vid tidpunkten fr fusionen. ven om dessa rttigheter gller i all framtid har en avskrivningstid p 20 r valts fr att motsvara det normala tidsperspektivet vid utveckling och marknadsfring av produkter. Betalningarna avseende Partial Retirement, First Option, slutavrkningen och Second Option kommer att redovisas enligt gllande principer nr betalningarna utfrs och med vederbrlig frdelning p immateriella tillgngar och goodwill. Om Merck utvar First Option 2008 kommer den sammanlagda nettobetalningen till Merck att motsvara ett minimibelopp om 4,7 miljarder USD minskat med terbetalningen av det lngfristiga lnet p 1,4 miljarder USD, det vill sga 3,3 miljarder USD. Vid redovisningen av omstruktureringen 1998 inkluderades det lngfristiga lnet vid faststllandet av de verkliga vrdena p frvrvade tillgngar och skulder. Lnet tillskrevs d ett verkligt vrde av noll vid frvrvet och i balansrkningen, eftersom vi berknade att minimibetalningen p 3,3 miljarder USD netto motsvarade det verkliga vrdet av de rttigheter som kommer att frvrvas enligt Partial Retirement, slutavrkningen och First Option. I vr lpande vervakning av de bedmda betalningarna till Merck och vrdet fr vr del av tillhrande rttigheter, tas fullstndig hnsyn till frndrade affrsfrhllanden och olika tnkbara utfall fr att skerstlla att de betalningar som ska gras till Merck tcks av frvntade ekonomiska frdelar fr oss. Skulle vervakningen visa att dessa betalningar verstiger de frvntade ekonomiska frdelarna kommer vi att gra en avsttning fr ett ofrdelaktigt avtal. Beskattning Vi stlls infr ett antal revisioner angende internprissttning i lnder vrlden ver. De frgor som granskas r ofta komplexa och de kan ta era r innan de blir avgjorda. Avsttningar fr mjliga framtida skatter krver att vi gr uppskattningar och bedmningar om slutresultatet av en skatterevision och det faktiska resultatet kan avvika frn dessa bedmningar. De totala avsttningarna i bokslutet som ska tcka skatterevisioner rrande internprissttning ver hela vrlden uppgr till 995 MUSD. Fr vissa revisioner bedmer vi att de ytterligare frlusterna ver det avsatta beloppet kan vara upp till 445 MUSD. Vi anser emellertid att det r osannolikt att dessa ytterligare frluster kommer att uppst. Det r inte mjligt att bedma tidpunkten fr skatteutbetalningar i frhllande till varje utfall.
PENSIONSFRMNER
Vi erbjuder pensionsplaner som omfattar mnga av vra medarbetare runt om i vrlden. Fr att flja lokala regler och villkor r de esta av dessa planer avgiftsbestmda pensionsavtal dr kostnaden som belastar resultatrkningen faststlls p en viss niv eller utgrs av en viss procentandel av lnebeloppet. Flera planer, framfr allt i Storbritannien, som har den klart strsta pensionsplanen, USA och Sverige utgrs dock av frmnsbestmda pensionsavtal dr frmnerna baseras p medarbetarnas tjnster och slutln (normalt ett genomsnitt under 1, 3 eller 5 r). De brittiska och amerikanska pensionsplanerna stngdes fr nya intrden under 2000. Alla nya medarbetare i dessa lnder erbjuds avgiftsbestmda planer. Vid tillmpningen av IAS 19 Employee Benets redovisar vi alla frskringsmatematiska vinster och frluster direkt mot eget kapital. Denna metod resulterar i en mindre frnderlig post i resultatrkningen n den alternativa metoden att redovisa frskringsmatematiska vinster och frluster ver tid. Beslut om placeringar i frmnsbestmda pensionsplaner bygger p underliggande frskringsmatematiska och nansiella omstndigheter, med avsikt att skerstlla att planerna har tillrckliga tillgngar fr att tcka tagandena nr dessa frfaller till betalning, snarare n att tillgodose redovisningsnormer. Frvaltarna tillmpar strategin att anvnda sig av specialiserade aktiva fondfrvaltare, vilket resulterar i en bred spridning av olika investeringsmodeller och tillgngsslag. Investeringsstrategin syftar till att minska volatiliteten i tillgngarnas avkastning. Trots uppgngen i diskonteringsrntorna, kade det sammanlagda underskottet i koncernens frmnsbestmda pensionsplaner frn 1 706 MUSD per den 31 december 2005 till 1 842 MUSD per den 31 december 2006. Detta berodde huvudsakligen p underliggande minskningar i fondtillgngar och lnekningstakten. Vid bedmning av diskonteringsrntan fr dessa taganden har vi anvnt oss av rntan fr AA-klassicerade fretagsobligationer med lptider motsvarande dessa taganden. Vid den senaste frskringsmatematiska vrderingen den 31 mars 2006 var marknadsvrdet p den brittiska fondens tillgngar 3 070 MGBP, vilket motsvarar en solvensgrad p 83% av skulderna.
67
VERGNG TILL INTERNATIONELL REDOVISNING

Vid vergngen under ret som slutade den 31 december 2005, till antagna IFRS utnyttjade vi era frivilliga undantag inom IFRS 1 First-time Adoption of International Financial Reporting Standards, och vi anger de viktigaste effekterna nedan. > Fretagsfrvrv IFRS 3 Business Combinations tillmpas sedan 1 januari 2003, dagen fr vergngen, istllet fr att tillmpas fullt ut retroaktivt. Till fljd av detta redovisas samgendet mellan Astra och Zeneca fortfarande som en fusion, istllet fr som ett frvrv. Hade frvrvsredovisning valts skulle Zeneca ha ansetts ha frvrvat Astra. Enligt detta scenario skulle kpeskillingen fr Astra ha varit 34 miljarder USD. Immateriella tillgngar till ett vrde av ca 12 miljarder USD skulle ha redovisats och anlggningstillgngar skulle ha marknadsvrderats till ett ca 288 MUSD hgre vrde kompenserat av uppskjuten skatt p 4 miljarder USD. Goodwill p 15 miljarder USD skulle ha uppsttt. Redovisningen av immateriella tillgngar och hgre vrderade anlggningstillgngar skulle ha resulterat i kade avskrivningar och nedskrivningar mot resultatet, efter skatt, p ca 1 miljard USD under 2006. > Frmner till anstllda bestmmelserna enligt IAS 19 tillmpas sedan dagen fr vergngen, nr det fulla frskringsmatematiska underskottet redovisades, istllet fr att tillmpas fullt ut retroaktivt. Sedan vi antog tillgget till IAS 19 som medger att frskringsmatematiska vinster och frluster redovisas omedelbart mot eget kapital, fr anvndningen av detta undantag ingen konsekvens fr vrt redovisade resultat eller vra nettotillgngar.
> Aktierelaterade ersttningar vi har tilllmpat bestmmelserna i IFRS 2 Sharebased Payments fullt ut retroaktivt, ett alternativ tillgngligt eftersom vi tidigare har redovisat marknadsvrdet fr tillmpliga beviljade aktierelaterade instrument istllet fr med avseende p beviljade optioner efter den 7 november 2002. Till fljd av detta redovisas alla aktierelaterade ersttningar fullt ut fr alla redovisade r. > Finansiella instrument trots att det inte krvs har vi tillmpat bestmmelserna enligt IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement fr svl 2004 som 2005 och 2006. > Ackumulerade valutakursdifferenser vi har valt att stta vrdet av ackumulerade valutakursdifferenser till noll per den 1 januari 2003.
Projektet fr uppfyllande leddes centralt och har setts ver regelbundet av koncernledningen och revisionskommittn. Vra externa revisorer, KPMG Audit Plc, har varit involverade, och revisionskommittn har vervakat deras engagemang fr att skerstlla att deras oberoende inte pverkas. Vrt synstt nr det gller projektet har varit att vlja ut viktiga transaktioner och processer fr ekonomisk rapportering i vra strsta verksamhetsenheter samt ett antal specialistomrden ssom ekonomisk konsolidering och rapportering, nansverksamhet och skatter s att vi sammantaget har tckt en betydande andel av de viktigaste omrdena i bokslutet. Samtliga affrsenheter och specialomrden har skerstllt att relevanta processer och styrmekanismer dokumenteras enligt tillmpliga standarder, med srskilt beaktande av riktlinjerna frn amerikanska Public Company Accounting Oversight Boards Auditing Standard No. 2. Vi har ven reviderat strukturen och funktionen fr vra vervakningsfunktioner p enhetsniv. Detta handlar om den vergripande kontrollmiljn, inklusive strukturen fr revisioner, kontroller och mellanhavanden, som r ndvndiga fr ledningen av en vlsktt verksamhet. Styrelsen har slagit fast att vr interna kontroll ver den ekonomiska redovisningen r effektiv per den 31 december 2006 och bedmningen redovisas p sidan 96. KPMG Audit Plc har granskat denna bedmning samt effektiviteten i den interna kontrollen av den ekonomiska rapporteringen. Som redovisas p sidan 97 r deras revisionsberttelse utan anmrkning.
NYA REDOVISNINGSPRINCIPER
Nya tillmpliga internationella eller amerikanska redovisningsprinciper (antagna och icke antagna) som har utfrdats redovisas p sidan 103 respektive 150.
SARBANES-OXLEY-LAGEN, AVSNITT 404

Eftersom AstraZeneca r noterat p New York-brsen mste fretaget uppfylla de bestmmelser i den amerikanska SarbanesOxley-lagen som gller fr utlndska bolag. Enligt avsnitt 404 i lagen ska bolagen varje r bedma och offentligt uttala sig om kvaliteten och effektiviteten p sin interna kontroll av den ekonomiska rapporteringen. Som ett icke-amerikanskt fretag mste AstraZeneca formellt rapportera om att fretaget uppfyllt avsnitt 404 frst nr det gller rkenskapsret som avslutas den 31 december 2006.
FRSLJNING PER TERAPIOMRDE (2005 OCH 2004)

MUSD
MUSD
Hjrta/krl Mage/tarm Infektion Neurovetenskap Cancer Andningsvgar och inammation vriga lkemedel vriga Totalt
5 332 6 355 607 4 059 3 845 2 873 232 647 23 950
459 344 51 513 411 230 54 80 2 142
96 93 17 50 58 60 1 7 382
4 777 5 918 539 3 496 3 376 2 583 177 560 21 426
10 5 9 15 12 9 31 14 10
12 7 13 16 14 11 31 16 12
68

FRSLJNING FR VIKTIGA TILLVXTPRODUKTER, PRODUKTER VARS PATENT LPT UT OCH BASPRODUKTER (2005 OCH 2004)
MUSD
MUSD
Viktiga tillvxtprodukter1 Produkter vars patent lpt ut Basprodukter3 Totalt

1 2 3
10 849
2
2 283 581 440 2 142
140 63 179 382
8 426 2 976 10 024 21 426
27 20 4 10
29 17 6 12
2 458 10 643 23 950
Arimidex, Crestor, Nexium, Seroquel, Symbicort Losec, Nolvadex, Plendil, Zestril Inklusive Toprol-XL
RRELSERESULTAT (2005 OCH 2004)

Underliggande tillvxt MUSD 2005 Tillvxt p g a valutakurseffekter MUSD 2004 Andel av frsljningen 2005 jmfrt med 2004 Underliggande Redovisad tillvxt tillvxt % %
MUSD
MUSD
2005 %
2004 %
Omsttning Kostnad fr slda varor Bruttomarginal Distributionskostnader Marknadsfring och administration vriga rrelseintkter och rrelsekostnader Rrelseresultat
23 950 5 356 18 594 211
2 142 110 2 032 30 135 325 40 1 772
382 53 329 4 47 102 7 183
21 426 5 193 16 233 177 3 467 8 268 226 4 547 22,4 77,6 0,8 14,1 36,3 0,8 27,2 24,2 75,8 0,9 16,2 38,6 1,1 21,2
10 2 13 17 4 4 18 39
12 3 15 19 3 5 15 43
Forskning och utveckling 3 379 8 695 193 6 502
VERKSAMHETENS RESULTAT ANALYS AV PERIODEN JANDEC 2005

Tabellerna p sidorna 67 och 68 visar frsljning per terapiomrde uppdelad p viktiga tillvxtprodukter/produkter vars patent lpt ut/basprodukter. Tabellerna visar ven rrelseresultatet 2005 jmfrt med 2004. Redovisad utveckling Frsljningen kade med 12% jmfrt med 2004, en kning med 2 524 MUSD frn 21 246 MUSD till 23 950 MUSD. Rrelseresultatet kade med 43% frn 4 547 MUSD till 6 502 MUSD. Underliggande utveckling Omsttning Exklusive valutakurseffekter kade den underliggande frsljningen med 10%. Den totala frsljningen av viktiga tillvxtprodukter uppgick till 10 849 MUSD (kning 27%) och utgjorde 45% av bolagets totala frsljning (jmfrt med 39% under 2004). Frsljningen av produkter vars patent lpt ut minskade med 20% och gav en sammanlagd frsljning p 2 458 MUSD under 2005, motsvarande 10% av vr totala frsljning (jmfrt med 14% under 2004). Frsljningen av basprodukter kade med 4%, ven om den relativa procentandelen av koncernens frsljning minskade.
Inom terapiomrdet mage/tarm uppgick frsljningen av Nexium till 4 633 MUSD, en kning med 18%. Frsljningen i USA uppgick till 3 125 MUSD, efter en stark volymtillvxt som delvis motverkades av lgre priser. Frsljningen utanfr USA kade med 29% till 1 167 MUSD. Frsljningen inom omrdet hjrta/krl kade med 10% till 5 332 MUSD. Frsljningen av Crestor kade med 38% till 1 268 MUSD, och frsljningen i USA gick upp med 34% till 730 MUSD. Frsljningen p vriga marknader kade med 41%. Frsljningen av Seloken kade med 24% till 1 733 MUSD, och tillsammans med Crestor motverkade det nedgngarna fr Zestril och Plendil. Frsljningen inom canceromrdet kade med 12% till 3 845 MUSD, frmst p grund av en 44-procentig kning fr Arimidex. Casodex kade med 10% till 1 123 MUSD medan frsljningen av Zoladex fr frsta gngen versteg 1 miljard USD. Frsljningen av Iressa minskade med 31% till 273 MUSD. ven inom omrdet neurovetenskap var tillvxten god, framfr allt genom kad frsljning av Seroquel med 15% till 2 761 MUSD (kning 35%).
Frsljningen inom omrdet andningsvgar och inammation kade med 9% till 2 873 MUSD, frmst genom Symbicort (som kade med 22% till 1 006 MUSD). Geogrask versikt Den underliggande frsljningstillvxten i USA var 12%. Tillvxten berknades dock till 10%, efter justeringar fr nettofrndringar i grossisternas lagerniver under 2003 och 2004. kad frsljning av Crestor, Seroquel, Nexium och Arimidex mer n kompenserade frsljningsminskningen fr Prilosec p 102 MUSD under ret. Lagerfrndringarna i grossistledet var neutrala efter framgngsrikt infrande av distributionsavtal. Justeringar fr fregende rs rabatter till managed-care bidrog positivt till frsljningen i USA med 2%. Frsljningen i Europa kade med 8%. kade volymer motverkades delvis av lgre priser. Introduktionen av Crestor och god tillvxt fr Nexium (24%), Symbicort (21%), Arimidex (35%) och Seroquel (48%) kompenserade mer n vl nedgngen fr Losec (minskning 24%) och andra mogna produkter. Frsljningen i Japan kade med 8% genom stark utveckling fr cancerprodukterna (8%) och fr Losec (25%).
69
Rrelsemarginal och balanserade vinstmedel Bruttomarginalen frbttrades med 1,8 procentenheter till 77,6% av frsljningen. Minskade betalningar till Merck (4,8% av frsljningen) och positiva valutakurseffekter frbttrade var fr sig bruttomarginalen med 0,1 procentenhet. Justerat fr fregende rs avsttningarar fr Exanta och Iressa p totalt 236 MUSD, kostnaderna fr uppsgningen frsta kvartalet 2005 av distributionsavtalet fr Zomig med MedPointe i USA och avsttningarna fr produktionseffektiviseringar p 105 MUSD som belastade resultatet sista kvartalet, kade den underliggande marginalen med 1,2 procentenheter. Detta frklarades frmst av en gynnsam produktmix och fortsatta produktivitetsfrbttringar. De sammanlagda kostnaderna fr FoU samt marknadsfring och administration kade med 2%. Kostnaderna minskade fr FoU med 4% och kade fr marknadsfring och administration med 4%. Fre valutakurseffekter kade den kombinerade effekten av dessa frndringar rrelsemarginalen med 4,1 procentenheter. Justerat fr bterna till EU avseende omeprazol (75 MUSD) och investeringarna i Medicare Outreach-programmet under fjrde kvartalet 2005, kade kostnaderna fr marknadsfring och administration med 2%. Minskningen inom FoU var dels en fljd av vr inriktning p produktivitet, dels en fljd av de relativt tidiga stadierna fr substanser under utveckling. vriga intkter minskade, vilket frsmrade marginalen med 0,3 procentenheter, frmst till fljd av den vinst som redovisades efter avyttringen av Durascan 2004. Rrelsemarginalen kade med 6,0 procentenheter frn 21,2% till 27,2%. Valutaeffekter frbttrade rrelsemarginalen med 0,4 procentenheter, vilket resulterade i en underliggande marginalfrbttring p 5,6 procentenheter. Rntenetto och utdelningsintkter uppgick till 165 MUSD (2004: 78 MUSD) och inkluderade en nettointkt p 15 MUSD frn tillgngar och skulder i fonder relaterade till anstlldas frmner. Anpassningar till verkligt vrde avseende nansiella instrument uppgick till en kostnad p 23 MUSD (jmfrt med 111 MUSD 2004), en kostnad p 32 MUSD fr slda varor, en vinst p 17 MUSD frn FoU och 8 MUSD rntekostnader. Den effektiva skattesatsen uppgick till 29,1% (26,6% fre jmfrelsepverkande poster 2004). kningen jmfrt med 2004 frklarades av terfring av avsttningar efter en frlikning av tidigare rs skattetvister
under 2004 och ingen skatteeffekt avseende bterna fr omeprazol. Under 2004 minskade skatterna till fljd av en engngsreduktion av en latent skatteskuld gllande uppskjutna reavinster enligt verenskommelser med berrda skattemyndigheter. Vinsten per aktie fre jmfrelsepverkande poster kade med 41% frn 2,01 USD 2004 till 2,91 USD 2005. Vi bedmer att aktieterkpsprogrammet kade vinsten per aktie med 0,08 USD under 2005.
Leverantrsskulder och andra skulder var ofrndrade jmfrt med 2004. De kade leverantrsskulderna i USA och Sverige kompenserades av valutakurseffekter. Kassade Kassadet frn rrelsen uppgick till 6 743 MUSD under 2005 jmfrt med 4 817 MUSD under 2004. kningen frklarades frmst av en kning av rrelseresultatet fre skatt med 1 823 MUSD och effekterna av ett nettokassainde p 332 MUSD frn gynnsamma frndringar av rrelsekapitalet, framfr allt varulagret, motverkat av en kning av betald skatt med 360 MUSD. Kassautdet frn investeringsverksamheten uppgick till 1 182 MUSD under ret, jmfrt med ett inde p 970 MUSD 2004. Indena 2004 var frmst resultatet av en frndring i investeringsstrategin som medfrde att ett strre koncernbelopp verfrdes till mer likvida fonder, vilka enligt IFRS mste klassiceras som andra likvida medel istllet fr kortfristiga placeringar. Investeringarna minskade med 253 MUSD till 810 MUSD och investeringarna i anlggningstillgngar var 105 MUSD lgre 2005 till fljd av investeringen p 110 MUSD i CAT under fjrde kvartalet 2004. Under 2004 erhlls avyttringsintkter p 355 MUSD frmst avseende avyttringen av Advanta. Inga sdana intkter uppkom under 2005. Det fria kassadet under ret uppgick till 6 052 MUSD (jmfrt med 3 932 MUSD under 2004). Efter justering fr terkp av aktier fr netto 2 858 MUSD, utdelningar till aktiegarna p 1 717 MUSD samt valutakurseffekter, kade de likvida medlen med 968 MUSD. Investeringar och avyttringar Under 2005 tecknades nya samarbetsavtal med Avanir och Astex, vilka genererade immateriella tillgngar till ett vrde av 20 MUSD. Ytterligare betalningar avseende bentliga inlicensierade produkter gjordes till ett vrde av 44 MUSD. I december 2005 tillknnagavs nya samarbetsavtal med Protherics PLC, Targacept Inc. och AtheroGenics, Inc. Vi har investerat 41 MUSD enligt det globala utvecklings- och marknadsfringsavtalet med Protherics, vilket utgr en investering p 4,3% av aktiekapitalet, och en immateriell tillgng. Licensoch marknadsfringsavtalet med AtheroGenics frutsatte en inledande betalning p 50 MUSD frn oss. Licensierings- och forskningssamarbetet med Targacept frutsatte en inledande betalning p 10 MUSD frn oss. Bda dessa betalningar redovisades som immateriella tillgngar.
FINANSIELL STLLNING INKLUSIVE KASSAFLDE OCH LIKVIDITET

Alla uppgifter i detta avsnitt utgrs av faktiska siffror (om inte annat anges). Redovisat eget kapital minskade med 806 MUSD frn 14 497 MUSD till 13 691 MUSD. Nettoresultatet anvndes fr terkp av aktier fr 3 001 MUSD och utdelningar p 1 676 MUSD. Det egna kapitalet minskade genom negativa valutakurseffekter p 1 052 MUSD. Materiella anlggningstillgngar De materiella anlggningstillgngarnas nettobokfrda vrde minskade frn 8 097 MUSD till 6 985 MUSD. Valutakurseffekter och avskrivningar (totalt 1 768 MUSD) samt produktionseffektiviseringar p ca 100 MUSD och avyttringar uppvgde mer n vl investeringarna p 832 MUSD. Goodwill och immateriella anlggningstillgngar Investeringarna i immateriella anlggningstillgngar uppgick till 176 MUSD 2005. Frvrvade utvecklingsprojekt svarade fr 100 MUSD och kostnaderna fr utveckling av programvara uppgick till totalt 76 MUSD. Efter valutakurseffekter (242 MUSD) och avskrivningar (272 MUSD) minskade det nettobokfrda vrdet av goodwill och immateriella tillgngar med 338 MUSD. Varulager Varulagrets vrde vid rsskiftet minskade frn 3 020 MUSD till 2 206 MUSD, vilket avspeglar en strvan att minska niverna samt effekten av valutakursfrndringar. Satsningen skedde frmst i USA ven om det fanns en koncernvergripande strvan att minska lagerniverna. Fordringar och skulder Fordringarna kade frn 4 620 MUSD till 4 778 MUSD. Detta terspeglade kade kundfordringar p era marknader till fljd av en kombination av kad frsljning under fjrde kvartalet samt placeringen i tiden av intkter i USA. kningen motverkades av valutakurseffekter.
70

Efter rsskiftet frvrvade vi ven hela aktiekapitalet i KuDOS Pharmaceuticals Limited fr 210 MUSD, fre slutjusteringar fr likvida medel och rrelsekapital. Huvuddelen av investeringen representerar den immateriella tillgng som KuDOS onkologiska teknikplattform utgr. kad forskning och utveckling (kning till 4 042 MUSD) och engngskostnader fr pgende forskning och utveckling p 502 MUSD. Vinsten per aktie kade frn 2,40 USD 2005 till 2,81 USD 2006. Den rliga granskningen av eventuella vrdeminskningar fr vra goodwillposter enligt US GAAP medfrde ingen frsmring av vrdet per den 31 december 2006. 2005 jmfrt med 2004 Frsljningen kade med 2 524 MUSD till 23 950 MUSD under 2005, jmfrt med 21 426 MUSD under 2004. En stark utveckling fr vra fem viktiga tillvxtprodukter lg bakom den underliggande kningen p 10%. Tillsammans med kostnadsbesparingar resulterade detta i att nettoresultatet kade med 933 MUSD frn 2 951 MUSD under 2004 till 3 884 MUSD under 2005. Vinsten per aktie kade frn 1,76 USD under 2004 till 2,40 USD under 2005. SFAS No. 132 (R) angende aktierelaterade ersttningar tillmpades under ret. Tillmpningen har gjorts retroaktivt. Beskattning Skattekostnaden fr 2006 uppgick till 2 298 MUSD, en effektiv skattesats p 34,3% jmfrt med 29,1% 2005. kningen berodde frmst p att kostnaderna fr pgende forskning och utveckling inte var avdragsgilla. Kassaflde Kassadet frn rrelsen kade med 954 MUSD jmfrt med 2005 till 7 873 MUSD. Det frbttrade rrelseresultatet motverkades delvis av hgre skatteinbetalningar. Frvrv (inklusive pgende forskning och utveckling) och kad inlicensieringsverksamhet ledde till hgre utden, vilka motverkades av rrelser i kortfristiga placeringar och placeringar till fast rnta. Efter utdelningar och terkp av aktier p totalt 6 367 MUSD, vilket delvis motverkades av aktieemissioner (985 MUSD), frbttrades vra likvida medel netto frn 5 420 MUSD till 5 537 MUSD. Utvecklingen fr den lpande verksamheten lg bakom en kning av kassadet frn 4 842 MUSD under 2004 till 6 919 MUSD under 2005. kad frsljning var den frmsta drivkraften bakom denna frbttring i kombination med fortsatt frvaltning av rrelsekapitalet. Investeringarna fortsatte att minska (frn 1 183 MUSD under 2004 till 942 MUSD under 2005), vilket innebar att kassaverskottet primrt delades ut till aktiegarna genom terkp av aktier (2 858 MUSD efter emissioner) och utdelningar (1 717 MUSD). Den lpande verksamheten bidrog med 4 842 MUSD i kassade under 2004, en kning med 1 426 MUSD jmfrt med 2003. kningen terspeglade en frbttrad lnsamhet och frvaltning av rrelsekapital vilket motverkades av hgre skatteinbetalningar. Kassatillgngarna anvndes till att ka investeringsverksamheten i kortfristiga och fasta placeringar (862 MUSD) tillsammans med investeringar samt frvrv och avyttringar (910 MUSD netto efter inbetalningen p 355 MUSD fr Advanta och Durascan). Finansieringsverksamhetens kassade lg kvar p ungefr samma niv som 2003 men detta var nettoeffekten av nya lneintkter p 725 MUSD och kad avkastning till aktiegarna genom terkp av aktier och utdelning om totalt 3 488 MUSD. Nettotillgngar (US GAAP) Enligt US GAAP r det egna kapitalet betydligt hgre n enligt IFRS eftersom samgendet mellan Astra och Zeneca betraktas som att Zeneca frvrvade Astra. Goodwill som uppstod till fljd av frvrvet av Astra uppgick till 14,4 miljarder USD (jmfrt med 13,1 miljarder USD 2005 p grund av valutakursuktuationer). Justeringar av anlggningstillgngar (bde materiella och immateriella) minskade genom avskrivningar och vrdeminskningar (uppvgt av valutaeffekter) frn 5,2 miljarder USD till 4,7 miljarder USD. Enligt US GAAP uppgick vra nettotillgngar till 32,5 miljarder USD per den 31 december 2006 och bestod av 7,9 miljarder USD i materiella anlggningstillgngar, 22,5 miljarder USD i goodwill och immateriella anlggningstillgngar och 18,2 miljarder USD i vriga tillgngar, medan de totala skulderna uppgick till 16,1 miljarder USD. Infrandet av SFAS No. 158 Employers Accounting for Dened Benet Pension and Other Postretirement Plans an amendment of FASB Statements No. 87, 88, 106 and 132(R) har minskat nettotillgngarna med 1,6 miljarder USD.
INFORMATION OM US GAAP 20042006

Vrt bokslut har upprttats i enlighet med IFRS, som i vissa vsentliga avseenden skiljer sig frn US GAAP. Enligt US GAAP gller framfr allt att: > AstraZeneca-fusionen redovisas som att Zeneca Group PLC (Zeneca) har frvrvat Astra AB (Astra). > Avvikelser frn den regelmssiga pensionskostnaden och andra pensionsfrmner sprids p ett systematiskt stt ver den berknade genomsnittliga terstende tjnstetiden fr anstllda som omfattas av planen. > Kostnaderna fr pgende forskning och utveckling vid frvrv av fretag och kostnadsfring av inlicensierade utvecklingsprojekt. ven om det nns era skillnader mellan redovisningen av nettoresultatet och tillgngarna enligt IFRS respektive US GAAP, motsvarar ovanstende skillnader i redovisningen i stort sett samtliga justeringar. Mer information om pverkan av skillnaderna mellan IFRS och US GAAP redovisas i avsnittet Ytterligare information till amerikanska investerare p sidan 149.
RESULTAT, EGET KAPITAL OCH KASSAFLDE ENLIGT US GAAP

Resultat fr kvarvarande verksamhet (US GAAP) 2006 jmfrt med 2005 Frsljningen kade frn 23 950 MUSD 2005 till 26 475 MUSD 2006, frmst p grund av den starka utvecklingen fr vra fem viktigaste tillvxtprodukter som nu str fr mer n 50% av vra intkter. Rrelseintkterna kade med 1 067 MUSD till 6 422 MUSD. Frsljningstillvxten tfljdes av kostnadsbesparingar inom marknadsfrings- och administrationskostnader och kade vriga intkter men motverkades av
US GAAP
2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
Koncernens rrelseresultat rets nettoresultat Eget kapital
6 422 4 392 32 467
5 355 3 884 31 894
3 775 2 951 35 477
FRVALTNINGSBERTTELSE Fretagets styrning
71
FRETAGETS STYRNING
INNEHLL
Styrelsen > Styrelsens sammansttning, processer, ansvarsomrden och utnmningar > Styrelsesammantrden > Frndringar i styrelsen > Val och omval av styrelseledamter > Styrelsens kommitter > Revisionskommittn > Ersttningskommittn > Nomineringskommittn > Vetenskapliga kommittn Styrning och vervakning av bolaget > UK Combined Code on Corporate Governance > Internkontroll och riskhantering > Riktlinjer i Turnbull-rapporten > Koncerngemensam riskoch kontrollpolicy/riskrdgivningsgrupp > Sarbanes-Oxley-lagen frn 2002 > New York-brsen > Styrelseledamternas oberoende enligt UK Combined Code > Etiska regler > Koncernens internrevision Koncernchefen, koncernledningen och delegering av attestrtt > Affrsml och resultat > Informationspolicy och informationskommittn > Information till revisorerna vriga frgor > Dotterbolag och huvudsaklig verksamhet > Filialer > Utdelning > Redovisning enligt kontinuitetsprincipen > Frndringar i aktiekapitalet > Obligatoriska aktieinnehav fr styrelsens ledamter > Information till aktiegarna > Avkastning till aktiegarna > Politiska bidrag > Anvndning av finansiella instrument > Policy fr betalning av skulder > rsstmma > Externa revisorer Det nns en vedertagen rutin som tillmpas av nomineringskommittn fr utnmning av nya ledamter till styrelsen. Utnmningarna baseras p kandidaternas meriter, som vgs mot objektiva kriterier. Samtliga styrelseledamter avgr vid varje rsstmma och kan stlla sig till aktiegarnas frfogande fr omval. Styrelsen ser en gng per r ver behovet av eftertrdare till de hgsta befattningshavarna, ven i styrelsen, och ser till att den har regelbunden kontakt med och tillgng till mjliga kandidater.
STYRELSEN
Information om styrelsens ledamter per den 31 december 2006 nns p sidorna 80 och 81. Styrelsens sammansttning, processer, ansvarsomrden och utnmningar Styrelsen bestr av anstllda ledamter (Executive Directors) och icke anstllda ledamter (Non-Executive Directors). Styrelsen anser att majoriteten av styrelseledamterna, enligt UK Combined Code on Corporate Governance och New Yorkbrsens regler fr bolagsstyrning, r oberoende Non-Executive Directors. De olika rollerna fr Executive Directors nns tydligt beskrivna i deras tjnstgringsavtal. Samtliga styrelseledamter r gemensamt ansvariga fr bolagets framgng. Executive Directors ansvarar emellertid direkt fr affrsverksamheten, medan Non-Executive Directors ansvarar fr att tillfra oberoende, objektiva bedmningar i samband med styrelsens beslut. Detta innefattar att de p ett konstruktivt stt utmanar ledningen och r behjlpliga med att utveckla bolagets strategi. Non-Executive Directors granskar i detalj ledningens prestationer och har olika ansvarsomrden avseende tillfrlitligheten i ekonomisk information, internkontroll och riskhantering. Fr att strka nrvaron av ledande befattningshavare frn bolagets styrelse deltar, utver de nrvarande Executive Directors, vxelvis representanter frn koncernledningen vid styrelsesammantrdena. I slutet av varje styrelsesammantrde sammantrder bolagets Non-Executive Directors utan Executive Directors nrvaro.
Styrelsen faststller bolagets strategi och policies samt vervakar hur bolaget uppfyller sina uppstllda ml. Fr detta ndaml genomfrs ven varje r en formell strategiversyn. Styrelsen bedmer ven om den korrekt uppfattat och uppfyllt sina taganden gentemot bolagets aktiegare och vriga intressenter. Styrelsen gr regelbundet igenom bolagets ekonomiska utveckling och viktiga affrsfrgor. Vid styrelsemtet i december 2006 genomfrde styrelsen den rliga granskningen och utvrderingen av sitt arbetsstt. Utvrderingen genomfrdes utan extern medhjlp och inkluderade bedmningar och diskussioner av inriktningen och nivn p styrelsens samarbete med bolagets ledning; kvaliteten, kvantiteten och omfattningen av informationsdet till styrelsen frn ledningen; sttet p vilket informationsdet lper; innehll och presentationer vid styrelsemtena; styrelsens sammansttning; den praktiska ordningen fr styrelsearbetet samt verksamheten i styrelsens kommitter. Sammantaget drog styrelseledamterna slutsatsen att styrelsen och kommitterna arbetade p ett effektivt och konstruktivt stt. Vid samma mte rapporterade ven styrelseordfranden till styrelsen om sina diskussioner under fjrde kvartalet 2006 med var och en av dess Non-Executive Directors betrffande deras individuella prestationer och styrelsens samlade prestationer. Styrelsens Non-Executive Directors gick igenom koncernchefens och andra Executive Directors insatser i deras frnvaro. Dessutom gick styrelsen under ledning av sin Senior Independent Director igenom ordfrandens arbete i dennes frnvaro vid samma styrelsemte i december. Bolaget bibehll styrelsens och ledningens ansvarsfrskringsskydd under 2006. I brjan av 2006 tecknade bolaget avtal om skadeslshet till frmn fr var och en av styrelseledamterna. Enligt paragraf 134 i bolagsordningen hlls nuvarande styrelseledamter och ledande befattningshavare
72
FRETAGETS STYRNING FORTS

redan skadeslsa i enlighet med Companies Act 1985. I linje med nyligen genomfrda ndringar i Companies Act 1985, och i syfte att behlla hgkvalitativa, kompetenta personer, r det dock nu praxis fr bolag att teckna separata avtal om skadeslshet till frmn fr varje enskild styrelseledamot. P dagen fr denna rapport gller dessa avtal om skadeslshet och i dem freskrivs att bolaget, i den utstrckning som det r tilltet enligt lag och bolagsordning, ska hlla styrelsen skadesls med avseende p alla frluster som hrrr frn eller uppstr i samband med uppfyllandet av deras befogenheter, skyldigheter och ansvar, som styrelseledamter i bolaget eller ngot av dess dotterbolag. Styrelsesammantrden Styrelsen hll sex schemalagda sammantrden och ytterligare ett sammantrde 2006. Fem av dessa hlls i London, ett i Sdertlje och ett via telefonkonferens. Samtliga styrelseledamter deltog vid alla mten, med undantag fr vad som anges i tabellen nedan:
Namn Deltagit vid antal mten
Styrelsen har planerat att sammantrda vid sex tillfllen under 2007. Frndringar i styrelsen David Brennan utnmndes till Chief Executive Ofcer frn och med den 1 januari 2006. Vid rsstmman den 27 april 2006 avgick Dame Bridget Ogilvie, Non-Executive Director, frn styrelsen. Dame Bridget var NonExecutive Director i bolaget i nio r och arbetade som ledamot i olika styrelsekommitter, dribland senast i revisionskommittn och vetenskapliga kommittn. Professor Dame Nancy Rothwell utnmndes till Non-Executive Director frn och med den 27 april 2006. John Varley utnmndes till Non-Executive Director frn och med den 26 juli 2006. Val och omval av styrelseledamter Samtliga styrelseledamter kommer enligt paragraf 65 i bolagsordningen att stlla sina platser till frfogande p rsstmman i april 2007. Kallelsen till rsstmman kommer att ge information om vilka styrelseledamter som str till frfogande fr val respektive omval p rsstmman. Sir Peter Boneld och Erna Mller har fr avsikt att avg som styrelseledamter i bolaget vid rstmman 2007. Styrelsens kommitter Revisionskommittn De nuvarande ledamterna i revisionskommittn r John Buchanan (kommittns ordfrande), Jane Henney och Michele Hooper. Samtliga har titeln Non-Executive Directors. Styrelsen anser att samtliga ledamter ska betraktas som oberoende enligt UK Combined Code och enligt de allmnna riktlinjerna och specika kriterierna i New York-brsens noteringskrav fr revisionskommitters sammansttning, vilka gller fr icke-amerikanska fretag. I augusti 2006 versnde bolaget den begrda rliga skriftliga bekrftelsen till New York-brsen och bekrftade sitt fullstndiga uppfyllande av reglerna. Dame Bridget Ogilvie var en uppskattad ledamot av revisionskommittn under en del av 2006, och avgick den 27 april 2006, samtidigt som hon avgick som styrelseledamot. Styrelsen anser att minst en ledamot i revisionskommittn besitter goda och relevanta erfarenheter inom det ekonomiska omrdet. Vid styrelsemtet i december 2006 beslutade styrelsen att John Buchanan och Michele Hooper ska vara revisionskommittns ekonomiska experter med avseende p SarbanesOxley-lagen frn 2002.
Revisionskommittns frmsta uppgifter inkluderar att granska och rapportera till styrelsen om: > Frgor relaterade till de externa revisorernas revisionsplaner och den interna revisionsfunktionen. > Bolagets vergripande struktur fr internkontroll avseende ekonomisk rapportering och andra interna kontrollfunktioner och processer. > Bolagets vergripande system avseende riskhantering, med srskild tonvikt p nansiella risker. > Bolagets redovisningsprinciper och hur dessa principer tillmpas av bolaget. > Bolagets framtagande av ekonomisk rsoch kvartalsrapportering. Revisionskommittn ansvarar fr att omgende rapportera till styrelsen alla vsentliga angelgenheter som presenteras av de externa revisorerna eller chefen fr internrevisionen om genomfrandet, resultatet eller det vergripande utfallet av deras revisioner, alla omstndigheter som vsentligt kan pverka eller frsmra de externa revisorernas oberoende, alla vsentliga brister eller materiella svagheter i utformningen eller anvndningen av bolagets system fr internkontroll avseende den ekonomiska rapporteringen eller andra interna kontrollfunktioner samt viktiga renden avseende bristande efterlevnad. Revisionskommittn vervakar ven upprttandet, implementeringen och upprtthllandet av bolagets etiska regler. Kommittn inrttar rutiner fr mottagande och hantering av anmrkningar p redovisningseller revisionsrenden. Den rekommenderar utnmningen av de externa revisorerna vid rsstmman. Aktiegarna ger vid rsstmman styrelseledamterna befogenhet att faststlla ersttningen till de externa revisorerna. Kommittn granskar och godknner utnmning och entledigande av chefen fr internrevisionen. Revisionskommittn upprtthller policies och frfaranden fr att p frhand godknna alla revisionstjnster och tilltna icke-revisionstjnster som de externa revisorerna utfr. Det huvudsakliga syftet med dessa policies och frfaranden r att se till att de externa revisorernas oberoende inte skadas. Dessa policies och procedurer omfattar tre kategorier: revisionstjnster, revisionsrelaterade tjnster och skatterelaterade tjnster. Dessa policies anger vilken typ av arbete som ingr i var och en av dessa kategorier,
Sir Peter Boneld David Brennan John Buchanan Jane Henney Michele Hooper Joe Jimenez Hkan Mogren Erna Mller Dame Bridget Ogilvie1 John Patterson Louis Schweitzer Jonathan Symonds Marcus Wallenberg John Varley
1 2 3 4
54 7 55 56 68 7 7 7 2 7 7 7 7 27
3
Dame Nancy Rothwell
Avgick 27 april 2006. Utnmnd 26 juli 2006. Utnmnd 27 april 2006. Kunde inte delta vid sammantrdena den 30 mars p grund av ett tagande utomlands och den 25 juli p grund av sjukdom. Kunde inte delta vid sammantrdet den 1 februari eftersom han var i Australien. Han kunde inte heller delta vid sammantrdet den 26 april p grund av ett annat sammantrde. Kunde inte delta vid sammantrdet den 30 mars p grund av ett annat sammantrde. Hon kunde inte heller delta vid sammantrdet den 25 oktober p grund av ett tagande i USA. Kunde inte delta vid sammantrdet den 13 september p grund av andra taganden som redan hade planerats fre utnmningen. Kunde inte delta vid sammantrdet den 30 mars p grund av ett annat sammantrde.
73
liksom de icke-revisionstjnster som de externa revisorerna r frbjudna att utfra enligt SECs regler samt andra brittiska yrkesrelaterade krav och myndighetskrav. Frfarandet med frhandsgodknnande gr att viss revision samt revisionsrelaterade och skatterelaterade tjnster kan utfras av de externa revisorerna under ret, enligt de ersttningsgrnser som verenskommits med revisionskommittn i frvg. Group Financial Controller och Director of Group Tax vervakar status fr alla tjnster som de externa revisorerna tillhandahller. Frfarandet hanterar ocks anbudsfrfaranden fr icke-revisionsarbete nr s r lmpligt. Tillstnd att godknna arbete utver den frutbestmda ersttningsgrnsen har i frsta hand delegerats till ordfranden fr revisionskommittn. Regelbundna rapporter till hela revisionskommittn lmnas ocks, och i praktiken nns en stende punkt p dagordningen fr revisionskommittns sammantrden om hantering av frhandsgodknda frfaranden. Revisionskommittns fullstndiga ansvarsomrden nns tillgngliga p vr hemsida1. Revisionskommittn genomfrde sex schemalagda mten under 2006. Alla dessa mten hlls i London, Storbritannien (inklusive ett telefonmte). Samtliga ledamter i revisionskommittn deltog vid alla mten, med undantag fr vad som anges i fljande tabell.
Namn Deltagit vid antal mten
frn ledningen deltog, bde med chefen fr internrevisionen och med ansvariga representanter frn bolagets externa revisionsbyr. Syftet med dessa mten var att skapa frutsttningar fr fria och ppna diskussioner mellan revisionskommittns ledamter och dessa personer, oberoende av revisionskommittns ordinarie mten dr ven koncernens Chief Financial Ofcer och Group Financial Controller deltar. Under 2006 och januari 2007 bedmde och diskuterade revisionskommittn bland annat de frgor som anges nedan. > Bolagets ekonomiska rapportering granskades och olika redovisningsrenden bedmdes. > Rapporter togs emot frn de externa revisorerna om revisionen av bolagets bokslut, samt frn ledningen, den interna revisionsfunktionen och de externa revisorerna angende bolagets system fr internkontroll och, i synnerhet, dess interna kontroll av den ekonomiska rapporteringen. Detta inkluderade en genomgng och diskussion av resultatet av bolagets processer fr sin kontinuerliga granskning och sitt rliga letter of assurance. Dessa processer beskrivs i frvaltningsberttelsen p sidan 75. Revisionskommittn granskade ven de kvartalsvisa aktivitetsrapporterna ver den interna revisionsfunktionens revisionsarbete samt status fr uppfljningen med ledningen. > Revisionskommittn granskade information om samtal som medarbetare ringt till bolagets hjlplinje fr etikfrgor fr att ska vgledning om problem, eller ta upp renden, samt resultatet av att dessa frgor granskades. Inga uppseendevckande renden rapporterades via denna kanal under ret. > Revisionskommittn granskade redovisningsfrgor relaterade till bolagets mellanhavanden med Merck & Co., Inc. efter omstruktureringen 1998 av joint venture-fretaget mellan Astra AB och Merck & Co., Inc. > Revisionskommittn granskade rapporter avseende vissa skattefrgor. > Revisionskommittn fortsatte att granska bolagets efterlevnadsprogram fr frsljning och marknadsfring i USA, liksom av den internationella frsljningsoch marknadsorganisationens initiativ i frga om intern kontroll, styrning och efterlevnad.
> Revisionskommittn granskade frgor relaterade till den interna revisionsfunktionen och den globala ekonomifunktionen, inklusive koncernens internrevision och KPMGs revisionsplan. > Revisionskommittn granskade ersttningsniverna fr de externa revisorernas revisionsarbete och vriga arbetsuppgifter under 2006. Revisionskommittn var under ret tillfreds med att de externa revisorernas objektivitet och oberoende inte frsmrats vare sig p grund av den typ av tjnster utanfr revisionen som utfrts av de externa revisorerna, ersttningsnivn fr sdant arbete, eller andra frhllanden eller omstndigheter under ret. Ytterligare information om rets revisionsarvode och arvoden fr vriga arbetsuppgifter beskrivs i not 28 till bokslutet p sidan 146. > Revisionskommittn granskade bolagets fortsatta arbete med att uppfylla tillmpliga regler i Sarbanes-Oxley-lagen frn 2002 (lagen). Framfr allt granskade kommittn regelbundet framstegen avseende infrandet 2006 av avsnitt 404 i lagen avseende internkontroll av ekonomiska rapporter. Revisionskommittn granskade ven regelbundet de externa revisorernas roll i arbetet relaterat till avsnitt 404 fr att skerstlla att deras oberoende inte pverkades och inte skulle pverkas nr de skulle avge sitt revisionsutltande. Ytterligare information om implementeringen av avsnitt 404 i lagen ges i den ekonomiska versikten p sidan 67. > En granskning och bedmning av revisionskommittns arbete genomfrdes. > Revisionskommittn granskade aspekter p bolagets processer fr riskhantering samt koncernens riskprol och riskhanteringsplaner fre granskningen frn styrelsens sida. Efter diskussioner vid ett mte i januari 2007 rekommenderade revisionskommittn enhlligt styrelsen att lgga fram ett frslag till aktiegarna p rsstmman i april 2007 om omval av KPMG Audit Plc som bolagets externa revisorer. Vid samma mte presenterade koncernchefen och ekonomidirektren fr revisionskommittn sina slutsatser efter en utvrdering av effektiviteten hos bolagets kontroller och rutiner fr tillknnagivanden, enligt kraven i punkt 15 (a) i Form 20-F per den 31 december 2006. Koncernchefen och ekonomidirektren bedmde efter sin utvrde1
John Buchanan Jane Henney Michele Hooper Dame Bridget Ogilvie*

* Avgick frn styrelsen och revisionskommittn den 27 april 2006.
6 4 6 3
Efter varje mte med revisionskommittn rapporterade ordfranden de viktigaste frgorna som behandlades p mtet till styrelsen. Revisionskommittns protokoll distribuerades dessutom till samtliga styrelsemedlemmar. Utver att ha deltagit i revisionskommittns mten trffade revisionskommittns ledamter enskilda chefer eller grupper av chefer frn bolaget vid ett antal tillfllen under 2006. Denna direktkontakt med andra chefer gav ledamterna en djupare insikt i omrden relevanta fr revisionskommittns arbete och gav dem mjlighet att diskutera specika frgor av intresse. I enlighet med normal praxis genomfrde revisionskommittn ven ett antal enskilda mten under ret, utan att representanter
www.astrazeneca.com/article/11156.aspx
74

ring att bolaget vid denna tidpunkt hade ett effektivt system fr kontroll av tillknnagivanden och drtill hrande rutiner. Inga frndringar har gjorts av bolagets interna kontrollsystem avseende ekonomisk rapportering, som omfattas av denna rsredovisning med information frn Form 20-F, som vsentligt pverkat, eller som vsentligt skulle kunna pverka bolagets interna kontrollsystem avseende ekonomisk rapportering. Revisionskommittn har planerat att sammantrda vid sju tillfllen under 2007. Ersttningskommittn Fljande personer ingr i ersttningskommittn: Sir Peter Boneld (kommittns ordfrande), John Buchanan, Joe Jimenez, Erna Mller och sedan den 26 juli 2006 John Varley. Samtliga har titeln Non-Executive Directors. Styrelsen anser att samtliga ska betraktas som oberoende styrelseledamter. (Mer information om Non-Executive Directors oberoende nns p sidan 76.) Sir Peter Boneld och Erna Mller kommer att avg vid rsstmman 2007, och Sir Peters roll som kommittns ordfrande kommer att vertas av John Varley. Ersttningskommittns uppgift r fljande: (i) Att i samrd med styrelsens ordfrande och koncernchefen lmna frslag till styrelsen avseende bolagets policy fr ersttning till fretagsledningen, och att p styrelsens vgnar faststlla de fullstndiga ersttningarna, inklusive anstllningsvillkor och bestmmelser om pensioner och avgngsvederlag, till ordfranden, vice ordfranden, koncernchefen, Executive Directors, sekreteraren och andra ledande befattningshavare som enligt koncernchefens bedmning ska ing i denna grupp. Vid utformandet av frslag ska kommittn tillse att de berrda personerna uppmuntras att strka bolagets utveckling samt skerstlla att de fr rttvis och rimlig ersttning fr sina individuella insatser. (ii) Att lmna frslag till styrelsen gllande bolagets optionsprogram och bonusprogram (Executive Share Option Scheme och Executive Performance Bonus Scheme, samt andra liknande program) och utva styrelsens mandat enligt stadgarna fr berrda program. (iii) Att alltid tillse att bolaget i s stor utstrckning som r rimligt och praktiskt mjligt uppfyller de bestmmelser som presenteras i den bilaga till de noteringsregler som Financial Services Authority faststllt, som kallas Combined Code, innefattande Principles of Good Governance och Code of Best Practice. Rapporten om ersttningskommittns ansvarsomrde nns p vr hemsida1. Ersttningskommittn sammantrdde fyra gnger under 2006. Samtliga ledamter deltog vid alla mten, med undantag fr att andra engagemang hindrade John Buchanan frn att delta vid mtena den 1 februari och 6 december. John Varley blev ledamot i kommittn den 26 juli och deltog endast vid sammantrden efter denna dag. Ytterligare information om bolagets ersttningspolicy och ersttningsregler ges i Rapport om styrelsens ersttningar p sidorna 82 till 94. Nomineringskommittn Fljande personer ingick i nomineringskommittn under 2006: Louis Schweitzer (kommittns ordfrande), Hkan Mogren, Sir Peter Boneld, Jane Henney och Joe Jimenez. Nomineringskommittns samtliga ledamter r Non-Executive Directors. Styrelsen anser att samtliga, med undantag fr ordfranden och Hkan Mogren (av skl som frklaras nedan) r oberoende enligt UK Combined Code on Corporate Governance och New York-brsens gllande regler fr bolagsstyrning. Nomineringskommittn sammantrdde vid tv tillfllen under 2006. Kommittns uppdrag r att fresl utnmningar till styrelsen av nya ledamter. Alla beslut avseende utnmningen av en styrelseledamot fattas av hela styrelsen och inte av nomineringskommittn. De viktigaste uppgifterna i nomineringsfrgor 2006 avsg utnmningen av John Varley infr Sir Peter Bonelds avgng vid nsta rsstmma och utnmningen av Dame Nancy Rothwell som eftertrdare till Dame Bridget Ogilvie. Nomineringskommittn granskade ven styrelsens sammansttning och behoven av framtida Non-Executive Directors. Rapporten om nomineringskommittns uppgift nns p vr hemsida1. Vetenskapliga kommittn Den vetenskapliga kommittn bestr av Jane Henney, Erna Mller, Dame Bridget Ogilvie (fram till den 27 april 2006) och Dame Nancy Rothwell (som blev kommittns ordfrande nr hon blev ledamot i juli 2006), Jan Lundberg, John Patterson och Christopher Reilly. Samtliga har titeln NonExecutive Directors, utom Jan Lundberg, John Patterson och Christopher Reilly. Erna Mller kommer att avg vid rsstmman 2007. Den vetenskapliga kommittns uppgift r fljande: (i) Att erbjuda styrelsen garantier om kvaliteten, integriteten och konkurrenskraften hos AstraZenecas vetenskapsbaserade forskning och utveckling. Kommittn kommer att strva efter att frskra sig om att de synstt och ml som antas i hela FoU-organisationen r konkurrenskraftiga och om en lmplig anvndning av aktiegarnas medel, men frvntas inte granska enskilda forsknings- eller inlicensieringsprojekt. (ii) Att vervga rapporter frn eller delta i mten med relevanta externa rdgivande nmnder nr AstraZeneca vervger att g in p nya omrden inom forskning eller medicin. (iii) Att frn tid till annan, tillsammans med andra externa experter, granska viktiga bioetiska frgor fr AstraZeneca och bist vid utarbetandet av, och p styrelsens vgnar enas om, lmpliga policies avseende sdana frgor. (iv) Att frn tid till annan bedma framtida trender i den medicinska forskningen och tekniken med externa experter. Rapporten om den vetenskapliga kommittns uppgift nns p vr hemsida1. Den vetenskapliga kommittn sammantrdde tv gnger 2006 och granskade och diskuterade sitt ansvarsomrde och sina arbetsmetoder, bolagets forskning och utveckling inom hjrta/krl samt bolagets forskningspolicy. Alla ledamter deltog vid bda sammantrdena, varav ett gde rum via telefonkonferens.
75
STYRNING OCH VERVAKNING AV BOLAGET

UK Combined Code on Corporate Governance Styrelsen har upprttat denna frvaltningsberttelse i enlighet med brittiska Combined Code on Corporate Governance, utgiven i juli 2003 av Financial Reporting Council, i dess ndrade ordalydelse frn juni 2006, samt relaterade rekommendationer. Bolaget tillmpar alla huvudprinciper och stdjande principer avseende god styrning och vervakning som ternns i Combined Code. Nedan beskrivs hur dessa principer tillmpas. Bolaget fljer samtliga bestmmelser i Combined Code. Internkontroll och riskhantering Styrelsen har det vergripande ansvaret fr bolagets interna kontrollsystem, vars syfte r att skydda aktiegarnas investeringar och bolagets tillgngar, skerstlla att vederbrliga redovisningshandlingar upprttas samt att den ekonomiska information som anvnds i verksamheten och vid publicering r riktig och tillfrlitlig samt ger en rttvisande bild av bolagets ekonomiska stllning och affrsverksamhetens resultat. Styrelsen r ven ansvarig fr att granska effektiviteten i det interna kontrollsystemet. Systemet r utformat fr att skerstlla rimlig (inte ndvndigtvis absolut) effektivitet i verksamheten samt efterlevnad av lagar och freskrifter. Fr ytterligare information hnvisas till de punkter som avser revisionskommittn och Sarbanes-Oxley-lagen frn 2002 p sidorna 72 och 75. Riktlinjer i Turnbull-rapporten Sedan utgivningen av den s kallade Turnbull-rapporten (Internal Control: Guidance for Directors on the Combined Code) i september 1999 av Institute of Chartered Accountants i England och Wales, har styrelsen regelbundet sett ver effektiviteten hos koncernens kontrollsystem, riskhantering samt rutiner fr internkontroll p vergripande niv. Dessa genomgngar har ven omfattat en utvrdering av internkontrollen, i synnerhet den interna ekonomiska kontrollen, stdd av ledningens frskran att tillbrlig kontroll upprtthllits, vidare av rapporter frn svl koncernens interna revisionsfunktion som externa revisorer kring frgor som identierats under deras lagstadgade revisionsarbete. Till std fr dessa granskningar ligger ett rligt letter of assurance, i vilket ansvariga chefer dels bekrftar tillfrlitligheten i systemen fr intern ekonomisk och icke-ekonomisk kontroll, dels intygar att de fljer bolagets policies och relevanta lagar och
bestmmelser (inklusive lagstadgade krav fr branschen), samt bekrftar att de har rapporterat alla svagheter i kontrollfunktionerna i bolagets kontinuerliga granskningsprocess. Styrelseledamterna anser att ett effektivt inbyggt system fr internkontroll upprtthlls i bolaget och att bolaget fljer riktlinjerna i Turnbull-rapporten. Koncerngemensam riskoch kontrollpolicy/riskrdgivningsgrupp Bolaget anser att en genomtnkt hantering av risker tillhr de centrala delarna av arbetet med att leda verksamheten. Genom styrelsens antagande av en koncerngemensam riskoch kontrollpolicy med stdjande normer, har bolaget frskt att bekrfta och formalisera hanteringen av affrsrisker som en viktig del i all verksamhet. Till std fr linjechefernas arbete har vi en renodlad riskhanteringsgrupp som hjlper till att skerstlla att viktiga risker identieras och kommuniceras p lmpligt stt. Gruppens arbete granskas av vr riskrdgivningsgrupp (RAG), som bestr av representanter p hg chefsniv frn samtliga affrsfunktioner. RAG bedmer nya och kommande risker svl som risker som berr era delar av organisationen. Den spelar ven en viktig roll fr att frmja kontinuerliga frbttringar av riskhanteringen genom att sprida bsta praxis inom hela organisationen. Gruppen leds av ekonomidirektren och avlgger tv rapporter om ret till koncernledningen. RAGs rapporter om bolagets riskprol granskas bde av revisionskommittn och av styrelsen. Sarbanes-Oxley-lagen frn 2002 Amerikanska depbevis fr AstraZeneca PLC handlas p New York-brsen och bolaget r drfr skyldigt att uppfylla rapporteringskrav och andra krav frn den amerikanska nansinspektionen (Securities and Exchange Commission, SEC) p utlndska bolag. Den amerikanska Sarbanes-Oxleylagen trdde i kraft i slutet av juli 2002 och d bolaget r noterat p New York-brsen mste de bestmmelser i lagen som riktar sig till utlndska bolag fljas. Avsnitt 404 i lagen krver att varje bolag, i sin rsredovisning som inlmnas till SEC, inkluderar en rapport dr ledningen bekrftar sitt ansvar fr att infra internkontroll fr den ekonomiska rapporteringen, samt rligen bedma effektiviteten i denna internkontroll. Dessutom krvs att de externa revisorerna bekrftar detta och rapporterar om ledningens bedmning. Som en utlndsk utfrdare med rtt till pskyndad granskning mste
AstraZeneca frst uppfylla avsnitt 404 med avseende p sitt rkenskapsr fram till den 31 december 2006. Bolaget har uppfyllt de bestmmelser i lagen som gller fr utlndska bolag. Styrelsen anser att bolaget, redan innan lagen trdde i kraft, hade ett vederhftigt styrnings- och vervakningssystem, goda rutiner fr att i rtt tid inkomma med korrekta rapporter om dess ekonomiska stllning och verksamhetsresultat samt ett effektivt och stabilt system fr internkontroll. Drfr har bolaget valt att koncentrera sig p att utveckla och justera bentliga system fr styrning och vervakning samt drtill hrande rutiner som gller rapportering, internkontroll och andra relevanta frgor i arbetet med att uppfylla bestmmelserna i lagen. Information om det arbete som utfrts under 2006 fr att bolaget ska kunna uppfylla SECs regler avseende avsnitt 404 ges i den ekonomiska versikten p sidan 67. Styrelsens bedmning av internkontrollens effektivitet ver den ekonomiska redovisningen nns p sidan 96 (Styrelsens ansvar). New York-brsen D bolaget r en utlndsk utfrdare av amerikanska depbevis noterade p New Yorkbrsen, mste bolaget redogra fr alla vsentliga aspekter dr dess styrningsrutiner avviker frn vad som gller fr amerikanska bolag enligt New York-brsens noteringsregler fr bolagsstyrning. Dessutom mste bolagets revisionskommitt till fullo flja de bestmmelser i noteringskraven som avser revisionskommittns sammansttning, ansvarsomrden och verksamhet. Dessa bestmmelser inkluderar de regler avseende revisionskommittn som SEC har infrt enligt lagen. Bolaget har granskat de noteringsregler fr bolagsstyrning som mste fljas av amerikanska bolag enligt New York-brsens noteringsregler och funnit att bolagets bentliga rutiner fr bolagsstyrning i stort sett verensstmmer med reglerna. Alla medlemmar av nomineringskommittn betraktas dock inte som oberoende i detta avseende (se frklaring nedan). Bolagets revisionskommitt fljer de bestmmelser i noteringskraven som avser revisionskommittns sammansttning, ansvarsomrden och verksamhet. I augusti 2006 versnde bolaget den begrda rliga skriftliga bekrftelsen till New York-brsen och bekrftade sitt fullstndiga uppfyllande av dessa och andra regler. Ytterligare information om revisionskommittn och dess arbete under 2006 beskrivs i avsnittet Revisionskommittn ovan.
76

Styrelseledamternas oberoende enligt UK Combined Code Under 2006 bedmde styrelsen oberoendet fr var och en av de icke anstllda styrelseledamterna (Non-Executive Directors), inklusive Dame Nancy Rothwell och John Varley. Med undantag fr tv av dessa (se nedan), samt styrelsens ordfrande, bedmer styrelsen att samtliga Non-Executive Directors r oberoende i sin roll och sin bedmning, samt att det inte nns frhllanden eller omstndigheter som rimligen pverkar deras oberoende bedmning. Styrelsen anser ven att Louis Schweitzer, som utsgs till Non-Executive Chairman frn och med den 1 januari 2005, var oberoende vid utnmningen. I enlighet med Combined Code har styrelsen inte vervgt ordfrandens oberoende. Enligt omstndigheter som frklaras nedan anser inte styrelsen att Hkan Mogren, Non-Executive Deputy Chairman eller Marcus Wallenberg kan anses vara oberoende enligt den omarbetade Combined Code. Emellertid r det styrelsens bedmning att bde Hkan Mogren och Marcus Wallenberg har bidragit, och fortstter att bidra, med betydande affrsmssig erfarenhet och vrdefulla bidrag till styrelsens arbete. Hkan Mogren var tidigare verkstllande direktr och koncernchef i Astra AB samt Executive Deputy Chairman i AstraZeneca PLC, och r nu styrelseledamot i Investor AB, ett fretag som den 31 december 2006 gde ca 3,37% av bolagets aktier. Detta innehav utgr en avsevrd del av Investor ABs totala aktieportflj. Marcus Wallenberg var styrelseledamot och verkstllande direktr fr Investor AB fram till den 1 september 2005, d han lmnade dessa uppdrag. Styrelsen behandlade dessutom srskilt Sir Peter Bonelds, senior Non-Executive Director, Erna Mllers och Jane Henneys befattningar. Av skl som redovisas nedan r det styrelsens uppfattning att de r oberoende. Varje ledamot fullgr sina plikter p ett vederbrligt och oberoende stt samt utmanar, tillbrligt och konstruktivt, bolagets ledning och styrelse. Sir Peter Boneld r styrelseledamot i Telefonaktiebolaget LM Ericsson. ven Marcus Wallenberg r styrelseledamot i Ericsson. Investor AB, dr Marcus Wallenberg var verkstllande direktr fram till den 1 september 2005, innehade ca 5% av Ericssons aktier (vilket motsvarade ca 19% av rsterna) per den 31 december 2006. Styrelsen r vertygad om att Sir Peter Bonelds medverkan i Ericssons styrelse r en fljd av hans breda erfarenhet av den globala telekombranschen och inte ett resultat av frbindelser med Investor AB eller Wallenbergfamiljen. Styrelsen har ven beaktat den tidsperiod som Sir Peter Boneld har verkat som Non-Executive Director i AstraZeneca (han utnmndes som styrelseledamot i Zeneca Group PLC frsta gngen 1995). Posten som senior Non-Executive Director i bolaget inrttades 2002, och ordfranden och koncernchefen har endast innehaft sina poster sedan januari 2005 respektive januari 2006. Styrelsen bad drfr Sir Peter att fortstta med detta uppdrag i ytterligare ett r fr att bidra med vrdefull fortsatt kontinuitet, och han omvaldes vid rsstmman 2006. Sir Peter avser att avg som styrelseledamot i bolaget vid rsstmman 2007, varefter Michele Hooper kommer att bli Senior Non-Executive Director. Professor Erna Mller r verkstllande styrelseledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, en vlgrenhetsstiftelse i Sverige som stdjer vetenskaplig forskning och utbildningsprogram genom att dela ut anslag till personer eller institutioner. ven om ett av stiftelsens viktigaste innehav utgrs av aktier i Investor AB, tas samtliga investeringsbeslut av stiftelsens investeringskommitt, dr Erna Mller inte ingr. Hennes roll som verkstllande styrelseledamot i stiftelsen r huvudsakligen att leda granskningen av anslagsanskningar och bibehlla en nra kontakt med svenska vetenskapsinstitutioner, universitet och hgskolor fr att utveckla stiftelsens arbete. Jane Henney r Non-Executive Director i AmerisourceBergen Corporation och CIGNA Corporation, vilka bda r kunder till bolaget i USA. Styrelsen beaktade dessa relationer och drog slutsatsen att de inte pverkade hennes oberoende. Etiska regler Bolagets policy r att krva att alla dotterbolag och dess medarbetare ska leva upp till hga etiska krav nr det gller integritet och rlighet samt agera med skicklighet, omsorg och frnuft i yrkesutvningen. Koncernledningen strvar efter att se till att de normer som anges i vra etiska regler genomsyrar hela organisationen. Srskilt viktigt r att alla medarbetare efterlever bde lydelsen och andemeningen i AstraZenecas etiska regler samt de krav som har specicerats av bolaget som ett std till dessa etiska regler. AstraZenecas etiska regler redovisas i sin helhet p vr hemsida1. Dessa regler r en viktig markering av bolagets kompromisslsa engagemang fr rlighet och integritet. Bolaget upprtthller rutiner fr att lyfta fram frgestllningar kring integritet, inklusive en kondentiell hjlplinje via telefon fr alla medarbetare vrlden ver. Under 2006 anvndes den kondentiella hjlplinjen och andra kanaler av 106 medarbetare som skte std i frgor kring ansvarsfullt fretagande eller ville ta upp olika frgestllningar. Alla renden gicks igenom av koncernens internrevision och rapporterades i tillmpliga fall till revisionskommittn. Inga allvarliga missfrhllanden har hittills framkommit genom samtal till denna hjlplinje. Bolaget har ocks ekonomiska etiska regler som ett komplement till AstraZenecas etiska regler. Dessa gller fr koncernchefen, ekonomidirektren och nyckelpersoner bland bolagets redovisningspersonal (dribland ekonomisk nyckelpersonal i strre utlndska dotterbolag). De ekonomiska etiska reglerna gller ven fr samtliga medarbetare p ekonomifunktionerna och betonar vikten av integritet i bolagets redovisning, tillfrlitligheten i rkenskaperna p vilka redovisningen baseras samt stabiliteten i relevanta kontroller och processer. Koncernens policies r tillgngliga p en srskild sida p intrantet. Information om detta och syftet bakom har frmedlats genom hela organisationen. Koncernens internrevision Koncernens internrevision r en oberoende utvrderingsfunktion vars befogenheter kommer frn styrelsen genom revisionskommittn. Internrevisionens frmsta roll r att tillhandahlla rimliga och objektiva frskringar gllande tillfrlitligheten och effektiviteten i koncernens ekonomiska kontrollsystem, efterlevnaden av lagar och bestmmelser, policies och riskhanteringsfrfaranden.
1
77
Internrevisionen utfr sina frelagda uppgifter genom att granska: > De beslutsprocesser som ska skerstlla att affrsriskerna hanteras effektivt. > De ekonomiska och operativa kontrollsystem som ska skerstlla att bolagets tillgngar skyddas adekvat mot frluster, inklusive bedrgerier. > De kontrollsystem som ska skerstlla tillfrlitlighet och integritet i rapporteringssystemen. > De rutiner som ska skerstlla fljsamhet med policies och beslutsprocesser samt efterlevnad av externa lagar och regler (med undantag av de omrden som berr skerhet, hlsa och milj samt efterlevnad av regler rrande produkter, vilket andra revisionsfunktioner ansvarar fr). > Vid behov tillse att bolaget erhller adekvat utbyte av gjorda insatser (nr det gller en effektiv anvndning av bolagets resurser). Internrevisionen granskar ven andra funktioner och riskomrden, p begran av revisionskommittn och koncernledningen, samt bidrar med konstruktiva rekommendationer och goda exempel, samt assisterar koncernledningen i dess ansvar att frbttra bolagsstyrning, kontroll, efterlevnad och riskhantering.
dokumenterade, liksom bolagets delegerade befogenheter och bemyndiganden, principerna fr affrsverksamheten samt stabsfunktionernas roller. Koncernchefen har inrttat och leder koncernledningen. Eftersom han har det fulla ansvaret enligt de befogenheter som styrelsen anfrtrott honom, r koncernledningen det forum genom vilket han utvar sina befogenheter avseende bolagets verksamhet (inklusive Aptium Oncology och Astra Tech). Koncernledningen bestr av David Brennan, koncernchef; Jonathan Symonds, Chief Financial Ofcer; John Patterson, Executive Director, Development; Bruno Angelici, Executive Vice-President, Europa, Japan, Stilla Havsregionen och vriga vrlden; Tony Zook, Executive Vice-President, Nordamerika; Jan Lundberg, Executive Vice-President, Discovery Research; Martin Nicklasson, Executive Vice-President, Global Marketing (tidigare Global Marketing and Business Development); David Smith, Executive Vice-President, Operations, samt Tony Bloxham, Executive Vice-President, Human Resources. Koncernledningen sammantrder vanligen en gng i mnaden fr att g igenom och fatta beslut om viktigare frgor som rr verksamheten. Ledningsgruppen gr vanligtvis ocks igenom renden som r av sdan omfattning eller betydelse att de behver tas upp av, eller som r reserverade fr, styrelsen innan dessa renden delges styrelsen fr genomgng och beslut. Affrsml och resultat Samtliga verksamhetsomrden (ssom FoU och Operations) r freml fr en rlig budget- och mlsttningsprocess, som omfattar prognoser fr de fljande tv ren i kombination med en riskoch knslighetsanalys, kvartalsvis uppdatering av prognoser fr innevarande r samt regelbunden rapportering. Utvecklingen inom alla delar av verksamheten granskas regelbundet. Koncernens ledningssystem fr kvartalsvis rapportering baseras p ett antal mtmetoder som r direkt kopplade till mlen fr de viktigaste verksamhetsprioriteringarna som hr samman med den vergripande verksamhetsstrategin. Treasury-verksamheten r centraliserad, verkar inom vl denierade ramar och r underkastad regelbundna rapporteringskrav och granskningar av revisionskommittn. Under 2006 genomfrde
styrelsen och koncernledningen en granskning av ledningssystemet fr rapportering och de mtmetoder som anvnds. En ny rapportform kommer att anvndas frn och med 2007. Mer information nns i avsnittet Resultatuppfljning p sidan 15. Informationspolicy och informationskommittn Bolagets informationspolicy utgr ett ramverk fr hantering och offentliggrande av insideinformation och annan information av intresse fr aktiegare och investerare. Den denierar ven informationskommittns roll. Ekonomidirektren, Executive Director, Development, styrelsens sekreterare, VicePresident, Corporate Affairs och den globala chefen fr Investor Relations ingick i informationskommittn under 2006. Informationskommittn sammantrder regelbundet fr att ge koncernchefen underlag fr beslut om publicering av insideinformation och hur denna ska tillknnages. Kommittn gr regelbundet igenom bolagets kontrolltgrder och rutiner samt sin egen verksamhet som en del av det arbete som genomfrs fr att ledningen och styrelsen ska kunna frskra sig om att bolaget har adekvata processer fr i frvg planerade tillknnagivanden som offentliggrande av information som delrsrapporter och planlagda aktiviteter till kapitalmarknaden. Dessutom ingr informationskommittns ledamter ven i den styrgrupp som granskar utkasten till, och processen fr framtagning av bolagets rsredovisning med information frn Form 20-F. Informationskommittn r medveten om vrdet fr aktiegare och investerare att f information om vissa av bolagets viktigaste nya och bentliga produkter och en stor del av dess arbete under 2006 handlade drfr om att se till att korrekt och fullstndig information lmnades i rtt tid om Exanta, Crestor, Nexium, Seroquel, Symbicort, NXY-059, Galida, Toprol-XL och Iressa. Ett annat viktigt omrde var transaktioner som avtalet med Abraxis BioScience Inc. fr gemensam marknadsfring av Abraxane och frvrvet av Cambridge Antibody Technology Group plc. Under 2006 sammantrdde informationskommittn en gng i mnaden fr att diskutera ett rullande schema ver viktiga nyheter om bolaget och dess produkter och aktiviteter. Schemat granskades sedan varje mnad av koncernledningen. Dessutom genomfrde informationskommittn ett ertal mten vid behov fr att diskutera specika informationsfrgor.
KONCERNCHEFEN, KONCERNLEDNINGEN OCH DELEGERING AV ATTESTRTT

Koncernchefen har delegerats befogenheten att med ansvar infr styrelsen leda och verka fr en lnsam utveckling av bolaget enligt det grundlggande mlet att p lng sikt ka aktiegarvrdet i frhllande till alla frgor utom dem som specikt har reserverats fr styrelsen. Koncernchefen r ansvarig infr styrelsen fr ledning och utveckling av bolagets verksamheter inom ramen fr bolagets policies, bemyndiganden och krav p regelbunden rapportering. Han r frpliktigad att hnskjuta vissa viktiga sakfrgor (som denieras i den formella delegeringen av styrelsens befogenheter) till styrelsen. Rollerna fr styrelsen, styrelsekommitterna, ordfranden, koncernchefen och koncernledningen r
78

Information till revisorerna De styrelseledamter som innehade sina poster vid tidpunkten fr denna frvaltningsberttelse bekrftar att svitt de knner till, nns det ingen relevant revisionsinformation som bolagets revisorer inte knner till. Varje styrelseledamot har vidtagit alla de tgrder som han/hon anser sig behva vidta som styrelseledamot fr att f knnedom om relevant revisionsinformation och se till att bolagets revisorer knner till denna information. Obligatoriska aktieinnehav fr styrelsens ledamter Enligt bolagsordningen mste samtliga ledamter av bolagets styrelse ga aktier med nyttjandertt i bolaget med ett sammanlagt nominellt vrde p 125 USD (500 aktier). Detta innehav mste uppns inom tv mnader efter det att ledamoten har utsetts. Den 31 december 2006 uppfyllde samtliga ledamter detta krav. En fullstndig redogrelse fr ledamternas aktieinnehav i bolaget presenteras i Rapport om styrelsens ersttningar p sidorna 91 till 94. Information till aktiegarna I den ekonomiska rapporteringen till aktiegare och andra intressenter i form av rsoch kvartalsbokslut strvar styrelsen efter att presentera en balanserad och frstelig bedmning av bolagets ekonomiska stllning och framtidsutsikter. P vra hemsidor nns ett brett urval information av intresse fr institutionella och privata investerare: astrazeneca.se och astrazeneca.com. Bolaget fr ofta diskussioner med institutionella aktiegare kring en mngd faktorer som pverkar bolagets resultat. Dessa innefattar bland annat mten med var och en av bolagets strsta institutionella aktiegare efter det att rets resultat tillknnagivits. Dessutom tillmtesgr bolaget frn fall till fall individuella nskeml om diskussioner frn institutionella aktiegare. Bolagets Senior Non-Executive Director str till frfogande fr aktiegare angende frgor som kontakter genom normala kanaler som ordfrande, koncernchef eller ekonomidirektr, inte har kunnat besvara eller i fall dr en sdan kontakt r olmplig. Samtliga aktiegare, svl institutionella som privata investerare, kan p rsstmman stlla frgor till styrelsen betrffande renden som rr bolagets verksamhet och resultat. Avkastning till aktiegarna Bolagets utdelningspolicy innehller svl ett regelbundet utdelningsde som terkp av aktier, vilket utgr ett exibelt stt att skapa vrde fr aktiegarna, samtidigt som bolaget kan styra kapitalstrukturen mer effektivt ver tiden. Aktiegarna har olika preferenser, och styrelsen anser att kombinationen av regelbundna kontanta utdelningar och aktieterkpsprogram gr att den kan balansera intressena hos alla grupper av aktiegare. Styrelsen omprvar fortlpande sin strategi avseende avkastning till aktiegarna och bekrftade 2006 sin avsikt att lta utdelningen ka i takt med resultatet, samtidigt som styrelsen skerstller att vinsten tcker utdelningen minst tv gnger. Styrelsen r ven vertygad om att det fria kassadet i frsta hand ska anvndas fr investeringar i verksamheten och nr detta har tillgodosetts ska verskjutande likvida medel terbetalas till aktiegarna. Drfr har styrelsen fr avsikt att under 2007 terfra 4 miljarder USD av kapitalet till aktiegarna genom ett aktieterkpsprogram. Om det uppstr ytterligare kassainden under 2007 frn emittering av aktier i samband med att medarbetare lser in sina aktieoptioner, kommer styrelsen att vervga att utka terkpsprogrammet till att ven omfatta detta ytterligare belopp. Under 2006 terkpte bolaget fr annullering 72,2 miljoner egna aktier till ett nominellt vrde av 0,25 USD per aktie till ett sammanlagt belopp p 4,1 miljarder USD. Under 2006 emitterades ven 23,5 miljoner aktier, i samband med inlsen av aktieoptioner och aktieprogram fr medarbetare till ett sammanlagt belopp av 1,0 miljard USD. Nettoantalet aktier som terkptes 2006 var drmed 48,7 miljoner, vilket motsvarar 3,1% av bolagets emitterade aktiekapital per den 1 januari 2006. Sedan bolaget inledde sina aktieterkpsprogram 1999 har sammanlagt 282,8 miljoner egna aktier terkpts fr annullering till ett sammanlagt belopp p 13,3 miljarder USD. Dessa aktier representerade ca 15,9% av bolagets totala emitterade aktiekapital vid tiden fr terkpsprogrammets inledning 1999. Bolaget fortstter att tillmpa en strng kontroll vad avser alla delar av terkpsprogrammet fr att garantera att engelsk lagstiftning fljs, liksom FSAs regler fr notering, information och prospekt. Bolagets informationskommitt sammantrder srskilt
VRIGA FRGOR
Dotterbolag och huvudsaklig verksamhet AstraZeneca PLC r moderbolag fr en grupp dotterbolag vars huvudsakliga verksamhet beskrivs i verksamhetsversikten p sidorna 8 till 70. Viktigare dotterbolag och deras lokalisering presenteras p sidan 148. Filialer Fljande bolag i AstraZeneca-koncernen har representations- eller forskningskontor utanfr Storbritannien: AstraZeneca UK Limited: Bulgarien, Chile, Costa Rica, Ghana (forskningskontor), Kroatien, Kuba, Rumnien, Ryssland, Serbien och Montenegro, Slovenien samt Ukraina. AstraZeneca AB: Egypten (forskningskontor), Lettland, Saudiarabien (forskningskontor) och Slovakien. AstraZeneca Export and Trading AB: Estland, Frenade Arabemiraten och Litauen. Utdelning Bolagets utdelning fr 2006 p 1,72 USD (0,896 GBP; 12,20 SEK) per aktie motsvarar en total utdelning till aktiegarna p 2 649 MUSD. Redovisning enligt kontinuitetsprincipen Med hnsyn till bolagets resurser, verksamhetsresultat och totala ekonomiska stllning fortstter styrelsen att tillmpa de redovisningsregler som gller enligt kontinuitetsprincipen vid upprttande av bokslutet. Frndringar i aktiekapitalet Frndringar i bolagets aktiekapital under 2006, inklusive information om tilldelning av nya aktier i enlighet med koncernens bonusprogram, framgr av not 29 till bokslutet.
79
fr att tillse att inga aktieterkp sker under perioder nr detta r frbjudet. Vid rsstmman den 26 april 2007 kommer bolaget att ska frnyat tillstnd frn aktiegarna att terkpa egna aktier. Politiska bidrag Enligt den brittiska lagen Political Parties, Elections and Referendums Act 2000 krvs godknnande frn aktiegarna fr att bolaget eller ngot av dess dotterbolag inom EU ska kunna ge politiska bidrag eller dra sig politiska utgifter. Varken bolaget eller ngot av dotterbolagen gav ngra bidrag eller drog sig ngra utgifter inom EU under 2006, dr aktiegarnas godknnande eller redogrelse i denna frvaltningsberttelse krvs enligt lagen. Vare sig bolaget eller dess dotterbolag har ngra intentioner att inom EU ge sdana bidrag eller dra sig sdana utgifter inom en verskdlig framtid. Emellertid denierar lagen begreppet politiska organisationer i vid mening. Som exempel kan intressegrupper eller lobbyorganisationer som sysslar med myndighetskontakter rknas in i detta begrepp. Fr att gra det mjligt fr bolaget att fortstta stdja sdana organisationer utan att oavsiktligt bryta mot lagen, kommer liksom fregende r ett frslag som ger bolaget rtt att inom EU donera eller dra sig utgifter upp till en vre total grns p 150 000 USD att lggas fram p rsstmman den 26 april 2007. Under 2006 donerade AstraZenecas juridiska enheter i USA en sammanlagd summa p 416 675 USD (2005: 255 470 USD) till delstatliga och nationella politiska partikommitter samt till kampanjkommitter fr olika delstatskandidater anslutna till de stora partierna i enlighet med faststllda riktlinjer. Samtliga bidrag gavs i enlighet med amerikansk federal och delstatlig lagstiftning. Amerikanska medborgare (som har permanent uppehlls- och arbetstillstnd, s k green card) har beslutandertt angende dessa bidrag och medlen tillhandahlls inte eller bekostades av ngon icke-amerikansk juridisk person. Sdana bidrag utgr inte politiska bidrag eller politiska utgifter enligt den brittiska lagen Political Parties, Elections and Referendums Act 2000 och gjordes utan ngon inblandning av fysiska eller juridiska personer utanfr USA.
Anvndning av nansiella instrument Information om bolagets anvndning av nansiella instrument lmnas i noterna 14 och 15 till bokslutet (sidorna 114 och 115). Policy fr betalning av skulder Formellt ingr det inte i bolagets riktlinjer att uppfylla Confederation of British Industrys regler fr snabb betalning till leverantrer. I bolagets policy ingr dock att avtala om lmpliga betalningsvillkor med alla leverantrer fr varje transaktion, att se till att dessa leverantrer r medvetna om betalningsvillkoren och att om de accepterar, st fast vid verenskomna betalningsvillkor. Det sammanlagda belopp som AstraZeneca PLCs dotterbolag var skyldiga leverantrer p balansdagen motsvarade 74 dagars genomsnittliga inkp. Inga motsvarande uppgifter meddelas fr AstraZeneca PLC, d detta bolag inte har ngra externa leverantrer. rsstmma Bolagets rsstmma kommer att hllas torsdagen den 26 april 2007. Huvudstmman hlls i London och lnkas via satellit till ett mte som hlls samtidigt i Stockholm. Externa revisorer Ett frslag kommer att framlggas p rsstmman den 26 april 2007 om omval av KPMG Audit Plc, London, som revisionsbyr fr koncernen. De externa revisorerna har utfrt olika arbeten utver revisionen fr bolaget under 2006. Ytterligare information om arbetet och den ersttning som bolaget betalat fr revision och vriga arbetsuppgifter anges i not 28 till bokslutet p sidan 146. De externa revisorerna anlitas inte av bolaget fr att utfra ngot arbete utanfr revisionen fr vilket de i framtiden kan tvingas gra ett revisionsutltande. Som beskrivs utfrligare i avsnittet Revisionskommittn p sidorna 72 till 74 har revisionskommittn utarbetat en policy med tillhrande rutiner som syftar till att p frhand kunna godknna de revisions- och icke-revisionstjnster som de externa revisorerna tillts utfra. Revisionskommittn har under 2006 noga fljt de externa revisorernas objektivitet och oberoende. P styrelsens vgnar G H R MUSKER Group Secretary och Solicitor 1 februari 2007
80
STYRELSEN DEN 31 DECEMBER 2006
LOUIS SCHWEITZER (64)

Non-Executive Chairman Ordfrande i nomineringskommittn Utnmnd 11 mars 2004. Ordfrande i Renault S.A. sedan april 2005. Ordfrande och verkstllande direktr fr Renault S.A. 19922005. Styrelseordfrande i Renault-Nissan BV 20022005. Ekonomichef och Executive Vice-President 19881992, samt verkstllande direktr och koncernchef 1990 1992 fr Renault S.A. Styrelseledamot i BNP-Paribas, Electricit de France, Veolia Environnement, Volvo AB och LOral. Vice ordfrande i Supervisory Board i Philips Electronics NV.
DAVID R BRENNAN (53)

Executive Director och Chief Executive Ofcer Utnmnd 14 mars 2005. Utnmnd till Chief Executive Ofcer frn och med den 1 januari 2006. Ledamot av Executive Board of the Pharmaceutical Research and Manufacturers of America (PhRMA). Styrelseledamot i European Federation for Pharmaceutical Industries and Associations (EFPIA). Executive Vice-President, North America, AstraZeneca PLC 20012005. Styrelseordfrande i Southeastern Chapter of the American Heart Association 20042006.
JONATHAN SYMONDS CBE (47)

Executive Director och Chief Financial Ofcer Utnmnd 1 oktober 1997. Ansvarar ven fr Strategic Planning & Business Development, Information Services och Global Purchasing. Styrelseledamot i Diageo plc. Fre detta ledamot av brittiska Accounting Standards Board (augusti 2003augusti 2006). Delat ordfrandeskap i Business Tax Forum. Ledamot av Advisory Board fr Oxford University Centre for Business Taxation.
MARCUS WALLENBERG (50)

Non-Executive Director Utnmnd 6 april 1999. Tidigare styrelseledamot i Astra AB (utnmnd 18 maj 1989). Lmnade revisionskommittn 31 december 2005. Ordfrande i Skandinaviska Enskilda Banken AB. Ordfrande i Saab AB. Vice ordfrande i Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Styrelseledamot i Electrolux AB, Stora Enso Oyj samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Ordfrande i Internationella handelskammaren (ICC).
ERNA MLLER (66)

Non-Executive Director Ledamot av ersttningskommittn och den vetenskapliga kommittn Utnmnd 6 april 1999. Tidigare styrelseledamot i Astra AB (utnmnd 15 maj 1995). Verkstllande styrelseledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Professor i klinisk immunologi och vice ordfrande i Nobelfrsamlingen, Karolinska Institutet. Ledamot av Kungliga Ingenjrsvetenskapsakademien (IVA) och Kungliga Vetenskapsakademien.
JOHN VARLEY (50)

Non-Executive Director Ledamot av ersttningskommittn Utnmnd 26 juli 2006. Verkstllande styrelseledamot i Barclays Bank plc och Barclays plc sedan 1998 och koncernchef sedan 2004. Styrelseledamot i Ascot Authority Holdings sedan 2001. President i Employers Forum on Disability och ledamot av International Advisory Panel of the Monetary Authority of Singapore. Treasurer och Trustee i St. Dunstans, Trustee i Thornton Smith Plevins Young Peoples Trust och ordfrande i Business Action on Homelessness.
JOHN BUCHANAN (63)

Non-Executive Director Ordfrande i revisionskommittn och ledamot av ersttningskommittn Utnmnd 25 april 2002. Executive Director och Group Chief Financial Ofcer i BP p.l.c. 19962002. Ledamot av brittiska Accounting Standards Board 19972001. Senior Independent Director i BHP Billiton Plc. Vice ordfrande i Vodafone Group Plc. Ordfrande i Smith & Nephew plc.
JOE JIMENEZ (47)

Non-Executive Director Ledamot av ersttningskommittn och nomineringskommittn Utnmnd 1 juli 2003. Executive Vice-President, H J Heinz Company samt President och Chief Executive Ofcer, Heinz Europa 20022006. Corporate Vice-President sedan Senior Vice-President och President, Heinz North America 19982002. Styrelseledamot i Blue Nile, Inc.
FRVALTNINGSBERTTELSE Styrelsen
81
JOHN PATTERSON FRCP (58)

Executive Director, Development Utnmnd 1 januari 2005. Ledamot av Royal College of Physicians. Styrelseledamot i British Pharma Group. Styrelseledamot i Cobham plc. Styrelseledamot i Amersham plc 20012004. Ordfrande i Association of the British Pharmaceutical Industry 20022004. Ledamot av Supervisory Board of the UK Medicines Control Agency 19901994. Executive Vice-President, Product Strategy & Licensing and Business Development, AstraZeneca PLC 19992004.
HKAN MOGREN KBE (62)

Non-Executive Deputy Chairman Ledamot av nomineringskommittn Utnmnd 6 april 1999. Tidigare verkstllande direktr och koncernchef samt styrelseledamot i Astra AB (utnmnd 18 maj 1988). Styrelseledamot i Investor AB, Rmy Cointreau S.A., Groupe Danone, Frankrike och Norsk Hydro ASA. Styrelseledamot i Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. Ledamot av Kungliga Ingenjrsvetenskapsakademien (IVA).
MICHELE HOOPER (55)

Non-Executive Director Ledamot av revisionskommittn Utnmnd 1 juli 2003. President och Chief Executive Ofcer Stadtlander Drug Company 19981999. Corporate Vice-President och President, International Businesses of Caremark International Inc. 19921998. Styrelseledamot i PPG Industries, Inc. Styrelseledamot i Warner Music Group, Inc.
DAME NANCY ROTHWELL (51)

Non-Executive Director Ordfrande i den vetenskapliga kommittn Utnmnd 27 april 2006. Ansvarar ven fr versyn av fretagets ansvar. MRC Research Professor och Vice-President fr Research vid University of Manchester. Trustee fr Cancer Research UK och Campaign for Medical Progress, ordfrande i Research Defence Society, ordfrande i Wellcome Trust Public Engagement Strategy Panel. Ledamot av Biotechnology and Biological Sciences Research Council. Tidigare uppdrag inkluderar ordfrande i British Neuroscience Association och ledamot av Medical Research Council.
JANE HENNEY (59)

Non-Executive Director Ledamot av revisionskommittn, nomineringskommittn och den vetenskapliga kommittn Utnmnd 24 september 2001. Senior Vice-President och Provost fr Health Affairs, University of Cincinnati Medical Academic Health Center, sedan april 2003. Tidigare uppdrag inkluderar Deputy Director, US National Cancer Institute; Vice-Chancellor of Health, University of Kansas Medical Center; Deputy Commissioner for Operations, US Food and Drug Administration; samt Commissioner of Food and Drugs, US Food and Drug Administration. Styrelseledamot i AmerisourceBergen Corporation och CIGNA Corporation. vriga styrelseuppdrag inkluderar The Commonwealth Fund, China Medical Board, OMERIS och BIO/START.
SIR PETER BONFIELD CBE, FRENG (62)

Senior Non-Executive Director Ordfrande i ersttningskommittn och ledamot av nomineringskommittn Utnmnd 1 januari 1995. Ledamot av Royal Academy of Engineering. Styrelseledamot i Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Mentor Graphics Corporation, Taiwan Semiconductor Manufacturing Company, Ltd., Sony Corporation, Japan och Actis Capital LLP. Vice-President i British Quality Foundation. Ledamot av Citigroup International Advisory Board. Ledamot av Sony Corporation Advisory Board. Ordfrande i NXP Supervisory Board. Styrelseledamot av Corporate Board of the Department for Constitutional Affairs.
I den formella ledningen fr bolaget per den 31 december 2006 ingick ven medlemmarna i koncernledningen som framgr av sidan 77, samt:
GRAEME MUSKER
Group Secretary och Solicitor Utnmnd den 6 juni 1993.
82
RAPPORT OM STYRELSENS ERSTTNINGAR

Denna rapport om styrelsens ersttningar har upprttats i enlighet med de brittiska reglerna fr redovisning av styrelsens ersttningar frn 2002 och uppfyller de relevanta kraven i de noteringsregler som Financial Services Authority har faststllt. I enlighet med reglerna kommer ett frslag om godknnande av rapporten att framlggas vid rsstmman torsdagen den 26 april 2007.
ERSTTNINGSKOMMITTNS MEDLEMMAR OCH SAMMANTRDEN

Fljande personer ingr i ersttningskommittn: Sir Peter Boneld (kommittns ordfrande), John Buchanan, Joe Jimenez, Erna Mller och sedan den 26 juli 2006 John Varley. Samtliga har titeln Non-Executive Directors. Styrelsen anser att samtliga ska betraktas som oberoende styrelseledamter. (Mer information om Non-Executive Directors oberoende nns i frvaltningsberttelsen p sidan 76.) Sir Peter Boneld och Erna Mller kommer inte att stlla upp fr omval vid rsstmman 2007, och Sir Peters roll som kommittns ordfrande kommer att vertas av John Varley. Ersttningskommittn sammantrdde fyra gnger under 2006. Samtliga ledamter deltog vid alla mten, med undantag fr att andra engagemang hindrade John Buchanan frn att delta vid mtena den 1 februari och 6 december. John Varley blev ledamot av kommittn den 26 juli och deltog endast vid sammantrden efter denna dag. P anmodan av ersttningskommittn deltog David Brennan (koncernchef), Tony Bloxham (Executive Vice-President, Human Resources), Peter Brown (Vice-President, Global Compensation and Benets) och Louis Schweitzer (styrelseordfrande) liksom ersttningskommittns sekreterare, Graeme Musker, vid samtliga mten under 2006, utom nr deras personliga ersttning diskuterades. De bistod med rd och andra tjnster som p ett avgrande stt bidrog till ersttningskommittns arbete under ret. Bidragen frn Peter Brown byggde p information frn olika kllor om styrelseledamters och ledande befattningshavares lner, bonusniver och andra ersttningar. Hit hr allmnna rapporter och analyser gllande lkemedelsindustrin, liksom speciella analyser som gjorts fr bolaget. Till de senare hr vissa underskningar som genomfrts fr bolaget av Towers Perrin. Under 2006 tillhandahll Carol Arrowsmith frn Deloitte n en gng oberoende rd till ersttningskommittn i alla frgor som kommittn behandlar. Under 2006 tillhandahll Deloitte ocks skatterd och andra icke-revisionstjnster till fretaget.
ERSTTNINGSKOMMITTNS ANSVARSOMRDE
Ersttningskommittns ansvarsomrde r fljande: (i) Att i samrd med styrelsens ordfrande och koncernchefen lmna frslag till styrelsen gllande bolagets policy fr ersttning till fretagsledningen, och att p styrelsens vgnar faststlla de fullstndiga ersttningarna till ordfranden, vice ordfranden, koncernchefen, anstllda styrelseledamter, sekreteraren och de andra ledande befattningshavare som enligt koncernchefens bedmning ska ing i denna grupp, inklusive anstllningsvillkor och bestmmelser om pensioner och avgngsvederlag. De frslag som kommittn formulerar ska dels tillse att de berrda personerna stimuleras att strka bolagets utveckling, dels skerstlla att de fr rttvis och rimlig ersttning fr sina individuella insatser. (ii) Att lmna frslag till styrelsen gllande bolagets optionsprogram och bonusprogram (Executive Share Option Scheme och Employee and Executive Performance Bonus Scheme, samt andra liknande program) och utva styrelsens mandat enligt stadgarna fr berrda program. (iii) Att alltid tillse att bolaget i s stor utstrckning som r rimligt och praktiskt mjligt uppfyller de bestmmelser som presenteras i den bilaga till de noteringsregler som Financial Services Authority faststllt, som kallas Combined Code, innefattande Principles of Good Governance och Code of Best Practice. Rapporten om ersttningskommittns ansvarsomrde nns p vr hemsida1.
INNEHLL
Ersttningskommittns medlemmar och sammantrden Ersttningskommittns ansvarsomrde vergripande ersttningspolicy och syfte Huvudkomponenter i de anstlldas ersttningar Ersttningar till anstllda styrelseledamter Pensionsavtal Resultatml och mtt AstraZenecas optionsprogram AstraZenecas prestationsrelaterade aktieprogram > Beviljande och nyttjande av aktietilldelningar > Grund fr deltagande > Bedmningsperiod och nyttjandedag > Resultatml > Individuell begrnsning > Utvecklingen fr AstraZenecas prestationsrelaterade aktieprogram under 2006 Anstllda styrelseledamters anstllningsavtal Non-Executive Directors stllning Externa utnmningar och erhllna ersttningar Styrelsens ersttningar under 2006 Styrelseledamters aktieinnehav Revision Pensioner Mellanhavanden med styrelseledamter Total aktieavkastning msesidiga aktieprogram Aktieoptioner Styrelseledamters vinster vid lsen av aktieoptioner
83
VERGRIPANDE ERSTTNINGSPOLICY OCH SYFTE

Vid faststllandet av styrelseledamternas ersttningsniv beaktar ersttningskommittn de policies, rutiner och andra faktorer som avser alla medarbetare, enligt nedan. Bolaget strvar generellt efter att bibehlla en dynamisk fretagskultur, dr varje medarbetare ska vara infrstdd med bolagets ml, veta hur deras arbete pverkar mlen och att de kommer att tjna p att prestera vl. Det r mot denna bakgrund som den specika ersttningen till anstllda styrelseledamter och vriga medlemmar i koncernledningen diskuteras i verlggningarna i styrelsen och ersttningskommittn. I linje med sitt synstt under ret, har styrelsen bekrftat att bolagets vergripande ersttningspolicy och syfte ven fortsttningsvis kommer att vara fljande: > Attrahera och behlla medarbetare med de kvaliteter som r ndvndiga fr att bibehlla bolagets stllning som ett av de bsta lkemedelsfretagen i vrlden. > Motivera medarbetarna att uppn den prestationsniv som krvs fr att skapa en uthllig tillvxt i aktiegarvrdet. Fr detta ndaml har ersttningspolicyn och praxis utformats fr att: > Knyta medarbetarnas och arbetsgruppernas belningar till verksamhetens utveckling p alla niver. > Uppmuntra medarbetarna att utnyttja hela sin frmga. > Uppmuntra medarbetarna att samordna sina intressen med aktiegarnas. > Stdja chefernas ansvar fr att uppn resultat med hjlp av medarbetarna, samt uppmrksamma goda prestationer p kort och lng sikt. > Vara s lokalt fokuserad och exibel som r mjligt och frdelaktigt. > Internt vara s konsekvent som r mjligt och frdelaktigt med hnsyn till marknadens behov. > Vara konkurrenskraftig och kostnadseffektiv p varje relevant arbetsmarknad.
Kostnaden och vrdet av de olika delarna i ersttningssystemet ska bedmas som en helhet och utformas fr att: > Skerstlla en lmplig balans mellan fasta och rrliga prestationsrelaterade komponenter, kopplade till kort- och lngsiktiga ml. > terspegla konkurrenskraften p marknaden.
Kombinationen och tillmpningen av dessa delar varierar beroende p exempelvis marknadsbehov och praxis i skilda lnder.
ERSTTNINGAR TILL ANSTLLDA STYRELSELEDAMTER

Fr anstllda styrelseledamter var de individuella komponenterna under 2006 fljande: > rsln den faktiska rslnen fr var och en av de anstllda styrelseledamterna faststlld av ersttningskommittn, p uppdrag av styrelsen och berknad i brittiska pund. Dessa lner terspeglar erfarenheten och de lngsiktiga prestationerna fr de berrda personerna efter ersttningskommittns rliga bedmning, med hnsyn tagen ven till marknadens villkor och de kningar som r tillmpliga p all vrig personal. Bolaget strvar efter att lgga lner p eller strax ver medianvrdet fr marknaden, i frhllande till jmfrbara arbeten i de lnder dr tjnstemn normalt arbetar, frmst i lkemedelsbolag eller i bolag med globala verksamhetsniver som liknar AstraZenecas. Alla villkor fr anstllda styrelseledamter r baserade p brittiska normer, utom David Brennans pensionsavtal (inklusive sjukvrdsfrskring), som beskrivs nedan. Fr 2007 r anstllda styrelseledamters reviderade rslner fljande: David Brennan 940 000 GBP (vilket r en kning med 8,05% jmfrt med hans ln 2006), John Patterson 504 692 GBP (vilket r en kning med 3,50% jmfrt med hans ln 2006), och Jonathan Symonds 600 000 GBP (vilket r en kning med 8,15% jmfrt med hans ln 2006). > Korttidsbonus: Koncernchefen var berttigad till en rlig prestationsrelaterad bonus enligt de kriterier som beskrivs nedan. Den utbetalningsbara bonusen motsvarade en skala frn 0180% av lnen med 90% av lnen utbetalningsbar nr verksamhetens ml har uppntts. Bonusen var inte pensionsgrundande. David Brennans bonus fr 2006 uppgick till 1 049 220 GBP (120,6% av lnen). Fr 2007 kommer bonusomfnget och resultatkriterierna att vara desamma.
HUVUDKOMPONENTER I DE ANSTLLDAS ERSTTNINGAR

Under 2006, liksom under 2005, var bestndsdelarna i det totala ersttningssystemet fr anstllda i sin helhet fljande: > rsln baserad p frhllandena p den relevanta geograska marknaden, med frutsttningen att dessutom erknna betydelsen av uthlliga individuella prestationer grundade p frmga och erfarenhet. > rsbonus en engngsbetalning relaterad till uppndda prestationsml fr koncernen, funktionerna och medarbetarna, vilka mts ver ett r enligt specika program. Koncernens resultatml knyts till den rliga budgeten som faststllts av styrelsen, med hnsyn tagen ven till omvrldens frvntningar p fretagets utveckling. Ersttningskommittn beslutar om resultatml fr funktionerna i brjan av varje r och fljer sedan upp dessa under hela ret. Bonus r inte pensionsgrundande. > Lngsiktiga incitament fr utvalda grupper, relaterade till uppndda strategiska ml i nra verensstmmelse med aktiegarnas intressen. Dessa utgrs av AstraZenecas optionsprogram som beskrivs p sidorna 85 och 86 och eventuellt, fr vissa personer, AstraZenecas prestationsrelaterade aktieprogram som beskrivs p sidorna 86 och 87. > Pensionsavtal som r vedertagna p den aktuella nationella marknaden. > Andra frmner ssom semester och sjukfrmner som r kostnadseffektiva och i verensstmmelse med relevanta nationella vlfrdssystem. > Aktietilldelning olika program i syfte att mjliggra fr alla medarbetare att som aktiegare f del i bolagets vrdeskapande. Dessa planer beskrivs i not 25 till bokslutet.
84
RAPPORT OM STYRELSENS ERSTTNINGAR FORTS

Ekonomidirektren var berttigad till en rlig prestationsrelaterad bonus enligt de kriterier som beskrivs nedan. Den utbetalningsbara bonusen motsvarade en skala frn 0150% av lnen med 75% av lnen utbetalningsbar nr verksamhetens ml har uppntts. Bonusen var inte pensionsgrundande. Jonathan Symonds bonus fr 2006 uppgick till 566 936 GBP (102,2% av lnen). Fr 2007 kommer bonusomfnget och resultatkriterierna att vara desamma. Executive Director, Development, var berttigad till en rlig prestationsrelaterad bonus enligt de kriterier som beskrivs nedan. Den utbetalningsbara bonusen motsvarade en skala frn 0150% av lnen med 75% av lnen utbetalningsbar nr verksamhetens ml har uppntts. Bonusen var inte pensionsgrundande. John Pattersons bonus fr 2006 uppgick till 489 124 GBP (100,3% av lnen). Fr 2007 kommer bonusomfnget och resultatkriterierna att vara desamma. Sedan samrdet 2004 med aktiegarna har de prestationsrelaterade kriterierna fr faststllandet av rsbonus fr anstllda styrelseledamter (och andra medlemmar i koncernledningen) varit fljande: 50% beror p vinsten per aktie. 25% beror p mtt relaterade till personens srskilda ansvarsomrden (eller, i fallet med koncernchefen, genomsnittet av de individuella utfallen fr vriga ledamter av koncernledningen). 25% beror p en viktning av kvalitativa och kvantitativa mtt p kvaliteten i verksamhetens utveckling (se avsnittet Resultatml och mtt nedan). Det krvs att medlemmarna i koncernledningen yttar ver en del av sin intjnade bonus till aktier under en trersperiod. Den del som fr nrvarande yttas ver till aktier r en tredjedel av bonusen fre skatt fr anstllda styrelseledamter och en sjttedel fr vriga medlemmar i koncernledningen. Nr de lmnar bolaget skulle deltagarna normalt behva vnta tills aktierna frislpps i slutet av trersperioden. Ersttningskommittn frbehller sig rtten att ndra bonusen om den anser att denna inte terspeglar verksamhetens underliggande utveckling. > Lngsiktiga incitament Anstllda styrelseledamter belnas ocks fr frbttringar i aktiekursutvecklingen fr bolaget under en period av era r genom tilldelning av aktieoptioner enligt AstraZenecas aktieoptionsprogram. Beviljandet av sdana optioner enligt AstraZenecas aktieoptionsprogram faststlls av ersttningskommittn som ven avgr vilka resultatml som ska glla och om de ska glla fr beviljande och/eller utnyttjande av optioner, vilket beskrivs mer detaljerat nedan. Under 2006 var anstllda styrelseledamter (och vriga medlemmar i koncernledningen) ocks berttigade att delta i AstraZenecas prestationsrelaterade aktieprogram, som beskrivs nedan. > Frvntan att ledande befattningshavare ska ga aktier motsvarande en rsln och behlla det antal aktier netto som frvrvats enligt AstraZenecas aktieoptionsprogram under minst sex mnader efter att optionen utnyttjats. > ven andra sedvanliga frmner (ssom bil- och sjukvrdsfrmner) tillhandahlls. Detta sker genom bolagets exibla frmnsprogram som gller fr huvuddelen av bolagets brittiska, svenska och amerikanska medarbetare. > Pensionsavtal, som beskrivs nedan. > Den kombinerade ldern och tjnstetiden vid pensioneringen r eller verstiger 85 r. > Den kombinerade ldern och tjnstetiden den 1 juli 1996 var lika med eller versteg 60 r. > Personen i frga kategoriserades som en icke hgavlnad medarbetare. Liknande villkor fr frtidspension gller fr den kompletterande icke avdragsgilla planen, eftersom denna gller fr hgt avlnade medarbetare. Den amerikanska frmnsbestmda pensionsplanen och den kompletterande icke avdragsgilla pensionsplanen har en hgsta tjnstetid p 35 r, efter vilket ingen ytterligare intjnandetid ackumuleras. Vid ddsfall efter pensionering utgr en efterlevandepension till verlevande make/ maka eller annan efterlevande frmnsberttigad person om detta valts fre pensioneringen. Pensionsplanen omfattar fortsatta premiebetalningar i hndelse av invaliditet fre 65 rs lder, ddsfall eller pbrjade pensionsutbetalningar. Vid ddsfall fre uppndd pensionslder utbetalas efterlevandepensionen enligt pensionsplanen och enligt de frskringsplaner som gller fr alla medarbetare i USA. Pensionsberttigad eller verlevande make/ maka eller annan efterlevande frmnsberttigad person kan vlja att ta ut pensionen som ett engngsbelopp baserat p en frskringsmatematisk vrdering. Anstllda brittiska styrelseledamters pensionsavtal Vissa frndringar i beskattningen av pensioner i Storbritannien trdde i kraft den 6 april 2006. Ersttningskommittn bedmde de effekter dessa frndringar kan komma att f fr anstllda brittiska styrelseledamters pensionsavtal. Ersttningskommittn tillstyrkte att erbjuda en kontant ersttning istllet fr framtida pension, vilken erbjuds rligen och utbetalas p det stt som varje anstlld styrelseledamot sjlv vljer. Den kontanta ersttningen motsvarar kostnaden fr den alternativa bruttopensionsfrmnen. Detta tillvgagngsstt vervgdes mot bakgrund av: > Bolagets nskan att erbjuda medarbetarna exibilitet och valfrihet nr det gller ersttningar.
PENSIONSAVTAL
I tabellen p sidan 89 redogrs fr frndringar i vrdet av anstllda styrelseledamters intjnade pensioner under 2006. Anstllda amerikanska styrelseledamters pensionsavtal David Brennan (koncernchef) omfattas av bolagets huvudsakliga frmnsbestmda pensionsplan i USA, enligt en plan som gller fr tidigare anstllda i Astra Merck. Frmner enligt denna plan r avdragsgilla. Intjnade frmner ver specika grnser enligt planens formel och den amerikanska skattelagstiftningen utbetalas genom en kompletterande, icke avdragsgill pensionsplan (intjnade frmner fr den brittiska tjnsten bokfrs i den brittiska redovisningen). Den normala pensionsldern enligt bda planerna r 65 r. Enligt den avdragsgilla planen r den intjnade pensionen tillgnglig utan avdrag frn 62 rs lder eller tidigare om fljande villkor r uppfyllda:
85
> Bolagets policies fr nansierade, avgiftsbestmda pensionsavsttningar. > Bolagets nskan att skerstlla att det inte, vid frndrad beskattning, agerar p ett stt som skulle resultera i en garanterad nettopensionsutfstelse. > Kravet att alla alternativ till pensioner ska vara kostnadsneutrala fr bolaget. Executive Director, Development, har valt att fortstta att omfattas av bolagets huvudsakliga frmnsbestmda pensionsavtal i Storbritannien fr det valfria ret 2006/2007 istllet fr att ta emot den kontanta ersttningen. Den normala pensionsldern i denna plan r 62 r, men intjnad pension r tillgnglig frn 60 rs lder utan ngra frskringsmatematiska reduktioner. Dessutom r den intjnade pensionen tillgnglig utan avdrag frn 57 rs lder om bolaget godknner en anskan om frtidspension och frn 50 rs lder om pensioneringen sker p bolagets begran. Vid ddsfall efter pensioneringen utbetalas den intjnade garantipensionen under de frsta fem pensionsren och reduceras drefter till tv tredjedelar av detta belopp, i hndelse av att det nns en efterlevande make/maka eller annan efterlevande frmnsberttigad person. En ledamot kan vlja hgre eller lgre niver fr efterlevandes pension vid pensioneringen, inom ramar angivna av den brittiska skattemyndigheten. I gengld mste den egna pensionen justeras med motsvarande aktuariellt belopp. Pensioner betalas ven ut till efterlevande frmnsberttigade barn. Om en anstlld i ledande stllning blir ofrmgen att utfra sitt arbete utbetalas en pension direkt som om personen hade uppntt normal pensionslder (under frutsttning av hgst 10 rs terstende tjnstgring) och pensionen baseras p den aktuella pensionsgrundande lnen. I hndelse av ddsfall fre uppndd pensionslder r efterlevande frmnsberttigade personer berttigade till pension. Denna pension bestr av tv tredjedelar av den pension som skulle ha intjnats om den avlidne hade arbetat till 62 rs lder, plus ett kapitalbelopp p fyra gnger den pensionsgrundande lnen. Pgende pensionsutbetalningar kar rligen i takt med inationen och mts efter detaljhandelsprisindex i Storbritannien, upp till maximalt 5%. Chief Financial Ofcer omfattas av en pensionsutfstelse som motsvarar medlemskapet i den frmnsbestmda pensionsplan
som gller fr Executive Director, Development. Pensionsutfstelsens sammansttning hrrr frn tillmpningen av inkomsttaket, som nu har avlgsnats efter frndringar i beskattningen av pensioner i Storbritannien i april 2006. Motsvarande pensionsutfstelse r ofrndrad. Den uppfylls genom en kombination av fljande: > En rlig betalning frn bolaget p 26% av grundlnen. (Bolagets betalning berknas som 30% av grundlnen minus det erforderliga bidraget frn medlemmen p 4%.) Bolagets bidrag 2006 fr Jonathan Symonds med avseende p pensionsdelen var 172 000 GBP. Denna betalning motsvarar tre mnader med den niv om 50% som gllde fre april och nio mnader med den nya nivn. > I den mn denna betalning inte rcker fr att uppn likvrdiga villkor som den frmnsbestmda pensionsplanen i Storbritannien betalar bolaget mellanskillnaden. De frmner som hrrr frn likvrdighetsvillkoret redovisas i tabellen p sidan 89 som om planen var ett frmnsbaserat avtal. Resultatml och mtt Som nmnts ovan stms bde kort- och lngsiktiga ml av med styrelsen varje r och fljs regelbundet upp, avseende svl enskilda verksamhetsfunktioner som vergripande strategi, i rapporteringen om resultatbaserad verksamhetsstyrning (Business Performance Management, BPM). Uppndda resultat mts gentemot dessa ml varvid det avgrs om bonus ska utbetalas och huruvida aktieoptioner ska tilldelas. Relevanta faktorer avseende bonus fr 2006 var ett starkt ekonomiskt resultat ver frvntningar och utmrkta framsteg inom viktiga omrden. Vinsten per aktie kade med 34% jmfrt med 2005, den globala frsljningen kade med 11% totalt och med 23% fr viktiga tillvxtprodukter, rrelseresultatet kade med 28% och FoU-kostnaderna med 16% (samtliga i fasta valutakurser). Forskningsportfljen strktes och omfattar nu 120 projekt (jmfrt med 106 fr ett r sedan), dribland 95 nya originalsubstanser och 25 projekt fr vidareutveckling. Betydande extern licensieringsaktivitet utgjordes av sex strre inlicensieringar och frvrv under ret, dribland frvrvet av Cambridge Antibody Technology Group plc. Goda framsteg gjordes inom vidareutvecklingen av produkter, med nio registreringsanskningar och nio godknnanden i USA eller EU, inklusive registreringsanskningarna fr Crestor (ateroskleros) och Seroquel SR (schizofreni) i bde EU och USA. Detta underbyggdes av en fortsatt betoning av
kostnadsdisciplin, frbttrad produktivitet och mlstyrning. Bonusutfallet fr 2006 terspeglade den vergripande utvecklingen fr koncernen och relevanta funktioner under 2006 i frhllande till tydliga ml med avseende p: > > > > > > ekonomisk utveckling, framsteg inom FoU, riskhantering, utveckling och succession i ledningen, bolagsstyrning och socialt ansvar samt anseende.
Under 2006 granskades ramverket fr BPM i syfte att ytterligare strka vrt fokus p vra strategiska ml. Bonusutfallet fr 2007 kommer att terspegla den vergripande utvecklingen fr koncernen och relevanta funktioner i frhllande till tydliga ml med avseende p: > > > > patienter, produkter, medarbetare och resultat.
Ytterligare information om dessa ml redovisas p sidorna 11 och 15 i verksamhetsversikten.
ASTRAZENECAS OPTIONSPROGRAM
AstraZenecas optionsprogram, ssom det godkndes vid rsstmman 2000 och har fungerat sedan dess, krver att ersttningskommittn, innan den beviljar tilldelning av optioner till anstllda styrelseledamter och andra, mste vara frvissad om att den aktuella resultatutvecklingen och den underliggande utvecklingen i bolaget berttigar till varje tilldelning. Drutver mste kommittn vara frvissad om att varje person som fresls f optioner beviljade har uppntt de ndvndiga resultatmlen. Vid tilldelning av optioner 2006 tog ersttningskommittn hnsyn till att AstraZenecas aktiekurs kade med 53,5% mellan januari 2005 och januari 2006, och drmed vertrffade utvecklingen fr varje strre lkemedelsbolag i USA, inom EU och i Schweiz. Utdelningen kade med 38%, till 1,30 USD fr hela ret. Vinsten per aktie fr 2005, p 2,91 USD, versteg marknadens frvntningar, och kade med 41% jmfrt med fregende r. Vinsten kade med 39% till 6,5 miljarder USD 2005. Dessutom kontrollerades kostnaderna fortfarande strikt i hela vrdekedjan, med stora produktivitetsvinster och personalkostnaderna, som andel av rrelsekostnaderna, frblev ofrndrade p 33%, medan rrelseresultatet per anstlld kade med 41,5% till 100 200 USD. Koncernens frsljning kade under 2005 med 10% till 23,95 miljarder USD. FoU-kostna-
86

derna uppgick till totalt 3,4 miljarder USD under 2005, inklusive nya investeringar i laboratorieanlggningar. Produktiviteten kade under 2005, d 25 kandidatsubstanser valdes ut fr den tidiga forskningsportfljen (jmfrt med 18 under 2004 och 15 under 2003). Fyra nya originalsubstanser verfrdes till utvecklingsfas 3. Det nns nu 45 projekt i preklinisk fas,17 projekt i fas 1, 15 i fas 2 samt 29 i fas 3. Bolagets fokus utt har kat vsentligt, med tre inlicensieringar slutfrda under 2005. Dessa kommer att frstrka utvecklingsportfljen med tv substanser i fas 2 och en substans i fas 3. Dessutom meddelades i december 2005 att frvrvet av KuDOS Pharmaceuticals Limited slutfrts. Utver att ta hnsyn till dessa resultatbedmningar nr optionerna beviljades, infrde ersttningskommittn en kontroll av prestationsvillkoren fr koncernledningens utnyttjande av de beviljade optionerna. Fr att optionerna ska kunna nyttjas mste vinsten per aktie ka i takt med detaljhandelsprisindex i Storbritannien plus 5% per r i genomsnitt, i tre r efter beviljandet, utan ngot nytt test. Ersttningskommittn skte och ck ocks frskringar om att alla medarbetare som rekommenderats att erhlla optioner verkligen presterat p ett stt som motiverade beviljande av optioner. Det frekom viss variation i nivn av freslagen tilldelning av optioner mellan olika medarbetare, vilket terspeglade olika prestationsniver. Utspdningseffekten p bolagets emitterade aktiekapital genom den freslagna tilldelningen av optioner beaktades ocks av ersttningskommittn i enlighet med tagandet att tilldelningen via samtliga av bolagets aktieprogram fr anstllda skulle understiga 10% av emitterat aktiekapital under en tiorsperiod. Denna frpliktelse tillmpas i praktiken av ersttningskommittn som en genomsnittlig begrnsning p under 1% per r. Ersttningskommittn beslutade att de optioner som beviljats i optionsprogrammet till rekommenderade medarbetare och enskilda anstllda styrelseledamter var motiverade med hnsyn till uppndda prestationer. Fr de optioner som sedan genomgngen av ersttningen till fretagsledningen 2004, beviljats till medlemmar av koncernledningen har ersttningskommittn stllt som krav att om en hndelse skulle intrffa som medfr allvarlig skada fr bolagets anseende, s att det inte r lmpligt att verlta optionerna och lsa in dem, kan ersttningskommittn fatta beslut i enlighet med detta. Bolaget har en policy om att antedatering av optioner r frbjuden och ingen antedatering av beviljandet av optioner har ngon gng gt rum. Lsenpriset faststlls med hnvisning till marknadskursen fr AstraZenecas aktier under den tredagarsperiod som fregr dagen fr beviljandet. Ersttningskommittn godknner alla beviljade optioner kort efter dagen fr beviljandet. Detaljer om dessa aktietilldelningar nns i tabellen p sidan 92. Merparten av tilldelningarna kommer sannolikt att gras vid samma tid eller ungefr vid samma tid som nr optioner beviljas enligt AstraZenecas optionsprogram. Det krvs ingen betalning fr tilldelning av aktier. Bedmningsperiod och nyttjandedag Fr 2005 rs tilldelning avser resultatmlen den trersperiod som inleddes den 1 januari 2005 och nyttjandedagen infaller den 29 juni 2008. Fr 2006 rs tilldelning avser resultatmlen trersperioden som inleddes den 1 januari 2006 och nyttjandedagen infaller tre r efter tidpunkten fr beviljandet. Resultatml Fr bda aktietilldelningarna r resultatmlen bolagets totala aktieavkastning under den relevanta trersperioden jmfrt med den totala aktieavkastningen fr en utvald grupp med tolv jmbrdiga lkemedelsfretag under samma period. Dessa fretag r: Abbott Laboratories, Bristol-Myers Squibb, Eli Lilly, GlaxoSmithKline, Johnson & Johnson, Merck, Novartis, Pzer, Roche, SanoAventis, Schering-Plough och Wyeth. Den totala aktieavkastningen inkluderar aktiekursutveckling och terinvesterade utdelningar fr ett kalkylmssigt antal aktier, frn den relevanta bedmningsperiodens brjan till dess slut, och rangordnar fretagen i den utvalda jmfrelsegruppen efter uppndd total aktieavkastning under perioden. Den rangordning som bolagets totala aktieavkastning uppnr under bedmningsperioden avgr hur mnga aktier som kan nyttjas under den relevanta tilldelningen enligt nyttjandeschemat i tabellen nedan.
Bolagets totala aktieavkastning Nyttjandeandel av tilldelade aktier
ASTRAZENECAS PRESTATIONSRELATERADE AKTIEPROGRAM

En av frndringarna som tillknnagavs av bolaget efter versynen 2004 av ersttningen till fretagsledningen, var infrandet av ett nytt prestationsrelaterat aktieprogram (programmet). I frra rets redovisning beskrev vi hur det nya programmet tillmpades under det frsta ret. Beviljande och nyttjande av aktietilldelningar Programmet mjliggr beviljande av prestationsrelaterade tilldelningar av aktier i AstraZeneca PLC (aktier), vilket kan ske i form av amerikanska depbevis i USA. Frutom i undantagsfall, vilka freskrivs i programmets regler eller efter ersttningskommittns gottnnande, r beviljandet av sdana aktietilldelningar villkorade av uppfyllandet av angivna resultatml och fortsatt anstllning inom AstraZeneca-koncernen. Dessa aktietilldelningar r inte pensionsgrundande och kan inte verltas eller verfras (frutom vid ddsfall d de kan verltas till deltagarens frmnstagare). Grund fr deltagande Ersttningskommittn ansvarar fr att bevilja alla aktietilldelningar enligt programmet och fr att faststlla den policy enligt vilken programmet ska tillmpas, inklusive att besluta om resultatml och faststlla vilka anstllda som ska erbjudas att delta i programmet. Samtliga anstllda i bolaget med dotterbolag, inklusive anstllda styrelseledamter, har rtt att delta. I praktiken r deltagandet mycket selektivt och prestationsinriktat. Aktietilldelningar kan i princip beviljas nr som helst, men inte under den tid d bolaget bedriver sitt bokslutsarbete. Ssom redovisades frra ret beviljades de frsta aktietilldelningarna den 29 juni 2005 (2005 rs tilldelning). Under 2006 beviljades aktietilldelningar den 24 mars och den 19 maj (2006 rs tilldelning).
Under median Median vre kvartil Mellan median och vre kvartil
0% 30% 100% Proportionellt
Fr att dmpa kortvariga uktuationer berknas ett genomsnittligt avkastningsindex ver den totala aktieavkastningen fr varje fretag under de tre mnaderna fre brjan och slutet av den relevanta bedmningsperioden.
87
Utver att resultatmlet fr den totala aktieavkastningen ska vara uppfyllt fr varje aktietilldelning enligt ovan mste ersttningskommittn ven frvissa sig om att uppfyllandet av detta resultatml verkligen terspeglar bolagets underliggande utveckling. Ersttningskommittn har handlingsfrihet att tilldela upp till 25% er aktier n vad som normalt str till buds fr tilldelningen om bolagets totala aktieavkastning utvecklas vsentligt bttre n jmfrelsegruppens vre kvartil. Ersttningskommittn fr ndra eller bortse frn dessa resultatml om kommittn p goda grunder tror att resultatmlen inte lngre r relevanta. Ingen avvikelse frn resultatmlen som grs av ersttningskommittn fr leda till att de reviderade resultatmlen, enligt kommittns frmenande, r svrare eller lttare att uppfylla n de ursprungliga resultatmlen. Individuell begrnsning Under ett rkenskapsr fr det maximala marknadsvrdet av de aktier som kan tilldelas en individuell anstlld uppg till 500% av den anstlldes grundln. Denna begrnsning gller inte de ovan beskrivna upp till 25% ytterligare aktier som ersttningskommittn kan tilldela om bolagets totala aktieavkastning utvecklas vsentligt bttre n jmfrelsegruppens vre kvartil. De faktiska individuella begrnsningarna som tillmpas i programmet faststlls av ersttningskommittn frn tid till annan. Utvecklingen fr AstraZenecas prestationsrelaterade aktieprogram under 2006 Diagrammen ver jmfrelsegruppen p sidan 90 visar fr varje tilldelning hur bolagets totala aktieavkastning har utvecklats jmfrt med fretagen i jmfrelsegruppen frn den relevanta bedmningsperiodens frsta dag till den 31 december 2006 och hur bolaget ligger till mot de vriga fretagen mtt p detta stt. Vi kommer att fortstta redovisa utvecklingen fr varje tilldelning relativt det aktuella resultatmlet under den aktuella nyttjandeperioden.
Information om anstllda styrelseledamters anstllningsavtal per den 31 december 2006

Anstlld styrelseledamot Avtalets datum terstende lptid 31/12 2006 Uppsgningstid
David R Brennan Jonathan Symonds John Patterson
1/1 2006 20/5 1998 1/1 2005
Ett r Ett r Ett r
Ett r Ett r Ett r
ANSTLLDA STYRELSELEDAMTERS ANSTLLNINGSAVTAL

Anstllningsavtalen fr de nuvarande anstllda styrelseledamterna har en uppsgningstid p ett r. Fr nyutnmnda anstllda styrelseledamter r det styrelsens avsikt att frhandla fram en uppsgningstid p ett r. I undantagsfall kan till en brjan uppsgningstiden vara lngre n ett r. I dessa fall ska styrelsen frklara fr aktiegarna varfr den ansett att en lngre uppsgningstid varit ndvndig och det ska vara styrelsens avsikt att drefter frkorta uppsgningstiden till ett r. Vid tidpunkten fr rsstmman den 26 april 2007 kommer den icke utlpta delen av de anstllda styrelseledamternas anstllningsavtal att ligga p maximalt ett r. Ytterligare information om de anstllda styrelseledamternas individuella anstllningsavtal ges i tabellen ovan. Om en anstlld styrelseledamot sgs upp kan bolaget, beroende p omstndigheterna, bli skyldigt att kompensera styrelseledamoten. Denna kompensation motsvarar de frmner han/ hon skullle ha erhllit under den avtalsenliga uppsgningstiden plus, fr Executive Director, Development, den oreducerade pensionsrtt som beskrivs p sidan 85. Fr varje sdan frpliktelse gentemot de nrvarande anstllda styrelseledamterna r det AstraZenecas avsikt att kompensationen ska berknas baserat p ett rs grundln, mlbonus och andra frmner. Bolagets policy, i hndelse av att en anstlld styrelseledamots anstllningsavtal sgs upp, r att undvika alla frpliktelser gentemot styrelseledamoten utver vad denne har rtt till enligt avtalet, samt att i strsta mjliga utstrckning begrnsa uppkomsten av sdana frpliktelser.
sionsinbetalningar grs deras vgnar. De ersttningar som ska betalas till Non-Executive Directors faststlls av en styrelsekommitt bestende av Executive Directors.
EXTERNA UTNMNINGAR OCH ERHLLNA ERSTTNINGAR

Anstllda styrelseledamter kan med styrelsens srskilda godknnande i varje enskilt fall anta utnmningar som Non-Executive Directors i andra bolag och ta emot eventuell ersttning hrfr. John Patterson r Non-Executive Director i Cobham plc. Han behll de ersttningar som utbetalats till honom fr denna befattning. Det totala utbetalda ersttningsbeloppet 2006 fr denna befattning uppgick till 51 500 GBP. Jonathan Symonds r Non-Executive Director och ordfrande i Audit Committee of Diageo plc. Han behll de ersttningar som utbetalats till honom fr dessa befattningar. Det totala utbetalda ersttningsbeloppet 2006 fr dessa befattningar uppgick till 80 000 GBP. Jonathan Symonds erhll ocks 3 750 GBP fr sin befattning som ledamot i brittiska Accounting Standards Board fram till augusti 2006.
STYRELSENS ERSTTNINGAR UNDER 2006

Styrelseledamternas ersttningar under 2006 redovisas p sidan 88.
STYRELSELEDAMTERS AKTIEINNEHAV
Information om styrelseledamternas innehav av aktier i bolaget ges p sidorna 91 till 94.
REVISION NON-EXECUTIVE DIRECTORS STLLNING

Ingen Non-Executive Director har anstllningsavtal. De r inte berttigade till prestationsrelaterade bonusutbetalningar eller aktietilldelning genom optioner. Inga penStyrelsens ersttningar under 2006 och uppgifter om styrelseledamternas aktieinnehav p sidorna 88 till 94 har granskats av bolagets externa revisorer.
88

STYRELSENS ERSTTNINGAR UNDER 2006
Den samlade ersttningen, exklusive pensioner och vrdet av aktieoptioner och tilldelningar enligt det prestationsrelaterade aktieprogrammet, som betalats till eller intjnats av samtliga bolagets styrelseledamter och ledande befattningshavare fr tjnster inom alla omrden, fr ret som slutade den 31 december 2006, uppgick till 12 MGBP (21 MUSD). Ersttningen till varje enskild styrelseledamot framgr nedan i brittiska pund och US-dollar. Samtliga lner, arvoden, bonusar och andra frmner till styrelseledamter faststlls i brittiska pund.
Ln och arvoden 000 Kontant 000 Bonus Aktier1 000 Skattepliktiga frmner 000 vrigt 000 Totalt 2006 000 Totalt 2005 000 Totalt 2004 000
Brittiska pund
Louis Schweitzer David R Brennan John Patterson Jonathan Symonds Sir Peter Boneld John Buchanan Jane Henney Michele Hooper Joe Jimenez Hkan Mogren Erna Mller Dame Bridget Ogilvie5 Dame Nancy Rothwell6 John Varley
7
260 942 483 598 82 69 57 49 49 100 57 18 30 21 40 2 855

Ln och arvoden $000
699 326 378 1 403
350 163 189 702

Bonus Aktier1 $000
1 14 6 21
Skattepliktiga frmner $000
671 21 5 697
260 2 663 1 007 1 176 82 69 57 49 49 100 57 18 30 21 40 5 678

Totalt 2006 $000
260 8193 1 049 1 269 82 69 57 49 49 100 57 57 49 2 289 6 255

Totalt 2005 $000
312 n/m n/m 970 76 61 54 43 43 4794 54 54 46 2 115 4 026

Totalt 2004 $000
Marcus Wallenberg F d styrelseledamter vriga8 Totalt
US-dollar
Kontant $000
vrigt $000
Louis Schweitzer David R Brennan John Patterson Jonathan Symonds Sir Peter Boneld John Buchanan Jane Henney Michele Hooper Joe Jimenez Hkan Mogren Erna Mller Dame Bridget Ogilvie5 Dame Nancy Rothwell John Varley7 Marcus Wallenberg F d styrelseledamter vriga8 Totalt
1 2 3 4 5 6 7 8
475 1 720 883 1 093 150 126 104 89 89 183 104 34

6
1 278 596 691 2 565
639 298 345 1 282
2 25 11 38
1 226 37 9 1 272
475 4 865 1 839 2 149 150 126 104 89 89 183 104 34 56 39 73 10 375
476 1 499
3
562 n/m n/m 1 764 138 111 98 78 78 8714 98 98 84 3 847 7 321
1 918 2 321 150 126 104 90 90 183 104 104 90 4 191 11 446
56 39 73 5 218
Dessa siffror utgr den del av 2006 rs bonus som ska verfras till aktier som ska behllas under en trersperiod enligt vad som redovisas p sidan 84. Endast del av r. Endast del av r, d han utnmndes till styrelseledamot den 14 mars 2005. Betalning av ln om 450 000 GBP (818 000 USD) samt del av rlig ersttning som Non-Executive Director om 29 000 GBP (53 000 USD). Endast del av r, d hon avgick som styrelseledamot den 27 april 2006. Endast del av r, d hon utnmndes till styrelseledamot den 27 april 2006. Endast del av r, d han utnmndes till styrelseledamot den 26 juli 2006. Omfattar Sir Tom McKillops totalsumma 2005 p 2 253 000 GBP (4 125 000 USD) plus ke Stavlings slutbetalning p 36 000 GBP (66 000 USD).
n/m ej tillmpligt
89
I tabellerna p sidan 88 har ersttningarna rknats om mellan brittiska pund och US-dollar till genomsnittlig valutakurs fr det aktuella ret. Dessa kurser var:
GBP/USD
2004 2005 2006
0,555 0,546 0,547
Ngra styrelseledamter och ledande befattningshavare beviljades ven optioner som kan anvndas fr teckning av aktier enligt bolagets optionsprogram samt aktietilldelningar enligt det prestationsrelaterade aktieprogrammet (eller, i fallet med David Brennan, det prestationsrelaterade aktieprogrammet fr amerikanska ledande befattningshavare). Information om utgivna och inlsta optioner som styrelseledamterna har erhllit under ret samt den samlade realiserade vinsten p inlsta optioner och aktietilldelningarna enligt ovanstende prestationsrelaterade aktieprogram, nns p sidorna 93 och 94. Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare har nra slktskap med ngon annan styrelseledamot eller ledande befattningshavare.
PENSIONER
Pensioner ska utbetalas till styrelseledamterna i brittiska pund, utom fr David Brennan, som ska erhlla sin betalning i US-dollar. Fr att underltta frstelsen har bde brittiska pund och US-dollar anvnts i tabellen nedan, till de valutakurser fr 2006 som anges i tabellen ovan.
David R Brennan 000 John Patterson 000 Jonathan Symonds 000 David R Brennan $000 John Patterson $000 Jonathan Symonds $000
Frmnsbaserade avtal 1. Intjnad pension den 1/1 2006 2. kning i intjnad pension under ret till fljd av ination 3. Justering av intjnad pension till fljd av lnekning i frhllande till ination 4. kning i intjnad pension till fljd av ytterligare tjnster 5. Intjnad pension den 31/12 2006 6. Tillskjutna medel frn anstlld under ret 7. verfringsbart vrde av intjnad pension den 31/12 2005 8. verfringsbart vrde av intjnad pension den 31/12 2006 9. Frndring av verfringsbart vrde under perioden med avdrag fr tillskjutna medel frn anstlld 10. lder den 31/12 2006 11. Pensionsgrundande tjnstetid (r)
442 80 8 530
291 11 11 313 5 449 6 129
256 9 13 278 22 2 593 3 020
808 146 15 969 6 773 7 956
532 20 20 572 9 953 11 195
468 16 24 508 40 4 736 5 516
3 708 4 356
648 53312 31
680 581112 31712
405 471012 26412
1 183 53312 31
1 242 581112 31712
740 471012 26412
90

MELLANHAVANDEN MED STYRELSELEDAMTER
Inga betydande transaktioner mellan bolaget och styrelseledamterna gde rum under 2006 eller 2005.
TOTAL AKTIEAVKASTNING
Enligt de brittiska reglerna fr redovisning av styrelsens ersttningar frn 2002, ska rapporten om styrelsens ersttningar innehlla ett diagram som visar den totala aktieavkastningen under en femrsperiod fr ett innehav av bolagets aktier, jmfrt med ett hypotetiskt innehav av liknande aktier, fr vilket ett brett aktiemarknadsindex berknas. Bolaget ingr i FTSE 100 Index och fr det diagram som visas nedan har vi drfr valt FTSE 100 Index som lmpligt referensindex. Index har satts till 100 vid inledningen av den rullande femrsperioden. Vi har ven inkluderat ett genomsnittligt vrde fr en jmfrelsegrupp med jmbrdiga lkemedelsfretag, som visar den totala aktieavkastningen fr samma jmfrelsegrupp som anvnds i diagrammen fr de prestationsrelaterade aktieprogrammen nedan.
TOTAL AKTIEAVKASTNING: ASTRAZENECA JMFRT MED FTSE 100 FEM R*
150 100 50 0 JAN 02
ASTRAZENECA
JAN 03
FTSE 100
JAN 04
JMFRELSEGRUPP**
JAN 05
JAN 06
JAN 07
* Klla: Thomson Financial Datastream ** Ett genomsnittligt vrde fr en jmfrelsegrupp med jmbrdiga lkemedelsfretag
AstraZenecas prestationsrelaterade aktieprogram som beskrivs p sidorna 86 och 87 krver att den totala aktieavkastningen fr ett innehav i bolagets aktier under den aktuella bedmningsperioden jmfrs med den totala aktieavkastningen fr en jmfrelsegrupp med tolv jmbrdiga lkemedelsfretag. Det frsta diagrammet nedan visar hur bolagets totala aktieavkastning har utvecklats jmfrt med fretagen i jmfrelsegruppen frn 1 januari 2005 (den frsta dagen av den nuvarande treriga bedmningsperioden fr 2005 rs tilldelning) till 31 december 2006 och hur bolaget ligger till mot de vriga fretagen mtt p detta stt. Det andra diagrammet nedan visar hur bolagets totala aktieavkastning har utvecklats jmfrt med fretagen i jmfrelsegruppen frn 1 januari 2006 (den frsta dagen av den nuvarande treriga bedmningsperioden fr 2006 rs tilldelning) till 31 december 2006 och hur bolaget ligger till mot de vriga fretagen mtt p detta stt.
TOTAL AKTIEAVKASTNING: ASTRAZENECA JMFRT MED JMFRELSEGRUPPEN 1 JAN 200531 DEC 2006 (2005 RS TILLDELNING)*
80 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 Tredje plats
WYE
MRK
RCH
GSK
SA
NOV
SP
ABT
J&J
LLY
AZ
BMS
* Klla: Thomson Financial Datastream
TOTAL AKTIEAVKASTNING: ASTRAZENECA JMFRT MED JMFRELSEGRUPPEN 1 JAN 200631 DEC 2006 (2006 RS TILLDELNING)*
80 70 60 50 40 30 20 10 0 -10
Fjrde plats GSK BMS RCH LLY MRK WYE NOV ABT J&J PFI SA SP AZ
* Klla: Thomson Financial Datastream
Fr att minska effekten av kortsiktiga uktuationer har avkastningsindex baserats p ett genomsnitt under de tre mnaderna fre den relevanta bedmningsperioden (som anges i programmet), och fr ovanstende delredovisning, de tre sista mnaderna 2006.
PFI
91
STYRELSELEDAMTERS AKTIEINNEHAV
Tabellen nedan visar styrelseledamternas (inklusive familjers) innehav per den 31 december 2006, eller per det datum d de avgick (om detta intrffade tidigare), av aktier och andra vrdepapper i AstraZeneca PLC. Samtliga innehav var gda med nyttjandertt om ej annat anges. Innehav av aktier eller amerikanska depbevis (ADS) som tilldelats via AstraZenecas prestationsrelaterade aktieprogram, AstraZenecas Deferred Bonus Plan eller det prestationsrelaterade aktieprogrammet fr amerikanska ledande befattningshavare ingr inte i nedanstende tabell utan redovisas p sidan 92. Inga styrelseledamter innehar aktier med nyttjandertt i dotterbolag. Mellan den 31 december 2006 och den 31 januari 2007 skedde ingen frndring av de innehav av aktier och andra vrdepapper som framgr av tabellen nedan.
Styrelseledamot Innehav av aktier den 1/1 2006 eller p utnmningsdagen Frvrvade/avyttrade aktier netto Innehav av aktier den 31/12 2006 eller p avgngsdagen
Louis Schweitzer David R Brennan John Patterson2 Jonathan Symonds Sir Peter Boneld John Buchanan Jane Henney Michele Hooper Joe Jimenez Hkan Mogren Erna Mller Dame Bridget Ogilvie Marcus Wallenberg Dame Nancy Rothwell John Varley
1
4 000 80 612
2 3
31 176
3
4 000 111 7883 8 015 11 527 500 2 500 500 500 500 62 164 2 718 5004 67 264 500 500
1, 2
503 11 527 500 2 500 500 500 500 62 164 2 718 500 67 264 5005
5
7 512 500
Innehavet inkluderar ADS i AstraZeneca Executive Deferral Plan, AstraZeneca Executive Deferred Compensation Plan och AstraZeneca Savings and Security Plan (se nedan). Detta inkluderar inte innehav av ADS som tilldelats via AstraZenecas prestationsrelaterade aktieprogram fr amerikanska ledande befattningshavare (se sidan 92). Detta inkluderar inte innehav av aktier som r freml fr tilldelningar enligt AstraZenecas prestationsrelaterade aktieprogram eller tilldelningar enligt AstraZeneca Deferred Bonus Plan. Antal ADS. En AstraZeneca ADS motsvarar en aktie i AstraZeneca PLC. Innehav p avgngsdagen (27 april 2006). Innehav p utnmningsdagen.
3 4 5
msesidiga aktieprogram David Brennan har, liksom andra deltagande ledande befattningshavare i USA, innehav i fljande: AstraZeneca Executive Deferral Plan, AstraZeneca Executive Deferred Compensation Plan och AstraZeneca Savings and Security Plan. Dessa r msesidiga aktieprogram dr deltagarna innehar andelar i varje program. En andel omfattar dels kontanter, dels ADS. Andelskursen faststlls dagligen genom att ta marknadsvrdet p underliggande ADS och lgga till kontantinnehavet. De ADS som ingr i dessa andelar ger bde rstrtt och rtt till utdelning. David Brennan bedms ha ett kalkylmssigt innehav av dessa ADS, baserat p fondvrdet och slutkursen fr AstraZenecas ADS. Antalet ADS knutna till varje andel varierar, eftersom andelsvrdet varierar. Antalet ADS inom varje andel varierar drfr dagligen.
msesidigt aktieprogram Innehav av ADS den 1/1 2006 Frvrvade/avyttrade ADS netto under 2006 Innehav av ADS den 31/12 2006
AstraZeneca Executive Deferral Plan AstraZeneca Executive Deferred Compensation Plan AstraZeneca Savings and Security Plan
74 453 6 001
1 618 29 103 455
76 071 29 103 6 456
Ingen styrelseledamot eller person i den verkstllande ledningen har nyttjandertt till, eller optioner fr, 1% eller mer av de utestende aktierna i bolaget. Deras rstrtt skiljer sig inte heller frn de vriga aktiegarnas rstrtt.
92

Styrelseledamters och fre detta styrelseledamters innehav per den 31 december 2006, eller per det datum d de avgick (om detta intrffade tidigare) av aktier i AstraZeneca PLC som tilldelats via AstraZenecas prestationsrelaterade aktieprogram ingr inte i tabellen p fregende sida, utan redovisas nedan:
Tilldelat innehav (riktvrde fr antal aktier) Per 1/1 2006 eller Per 31/12 2006 utnmningsdagen eller avgngsdagen Riktvrde fr antal aktier som omfattas av tilldelningar Vrde p tilldelningar ()1 Datum fr tilldelning
Tilldelning och bedmningsperiod
Nyttjandedag
David R Brennan 2006 rs tilldelning: 1 jan 20061 jan 2009 2006 rs tilldelning: 1 jan 20061 jan 2009 Totalt John Patterson 2005 rs tilldelning: 1 jan 20051 jan 2008 2006 rs tilldelning: 1 jan 20061 jan 2009 Totalt Jonathan Symonds 2005 rs tilldelning: 1 jan 20051 jan 2008 2006 rs tilldelning: 1 jan 20061 jan 2009 Totalt Sir Tom McKillop5 2005 rs tilldelning: 1 jan 20051 jan 2008 Totalt
1 2
41 945 41 945 47 723 47 723 104 417 104 4176
73 109 19 092 92 201 41 945 32 319 74 264 47 723 41 646 89 369 104 417 104 4176
73 1092 19 0923 92 201 41 9454 32 3192 74 264 47 7234 41 6462 89 369 104 4174 104 417
2 174 993 543 740 2 718 733 939 987 961 490 1 901 477 1 069 472 1 238 968 2 308 440 2 339 985 2 339 985
2006-03-24 2006-05-19
2009-03-24 2009-05-19
2005-06-29 2006-03-24
2008-06-29 2009-03-24
2005-06-29 2006-03-24
2008-06-29 2009-03-24
2005-06-29
2008-06-29
Den relevanta andelen av styrelseledamotens ln dividerades med aktiekursen p tilldelningsdagen fr att berkna antalet aktier. Aktiekursen p tilldelningsdagen var 2975 pence. 3 Aktiekursen p tilldelningsdagen var 2848 pence. 4 Aktiekursen p tilldelningsdagen var 2241 pence. 5 Avgick som styrelseledamot den 31 december 2005. 6 Minskas proportionellt enligt vad som beskrivs p sidan 74 i 2005 rs rapport om styrelsens ersttningar. Med riktvrdet fr antal aktier avses det hgsta antal aktier som skulle nyttjas om nyttjandegraden var 100%.
Det krvs att medlemmarna i koncernledningen yttar ver en del av sin intjnade bonus till aktier under en trersperiod. Den del som fr nrvarande yttas ver till aktier r en tredjedel av bonusen fre skatt fr anstllda styrelseledamter och en sjttedel fr vriga medlemmar i koncernledningen. Styrelseledamters och fre detta styrelseledamters innehav per den 31 december 2006, eller per det datum d de avgick (om detta intrffade tidigare) av aktier i AstraZeneca PLC som tilldelats via AstraZeneca Deferred Bonus Plan ingr inte i tabellen p fregende sida, utan redovisas nedan:
Per 1/1 2006 eller utnmningsdagen Antal tilldelningar Per 31/12 2006 eller avgngsdagen Antal aktier som omfattas av tilldelningar Vrde p tilldelningar ()1 Datum fr tilldelning
Nyttjandedag
David R Brennan John Patterson Jonathan Symonds

1 2
6 352 6 623 7 534
6 3522 6 6232 7 5342
167 629 174 781 198 822
2006-02-24 2006-02-24 2006-02-24
2009-02-24 2009-02-24 2009-02-24
Den relevanta andelen av den intjnade bonusen dividerades med aktiekursen p tilldelningsdagen fr att berkna antalet aktier. Aktiekursen p tilldelningsdagen var 2639 pence.
David Brennans innehav den 31 december 2006 av amerikanska depbevis (ADS) i AstraZeneca PLC som tilldelats via AstraZenecas prestationsrelaterade aktieprogram fr amerikanska ledande befattningshavare (infrt 2000) ingr inte i tabellen ovan utan redovisas nedan. En AstraZeneca ADS motsvarar en aktie i AstraZeneca PLC. Antal ADS som David Brennan fr villkorsls rtt till p nyttjandedagen faststlls genom att jmfra AstraZenecas totala aktieavkastning med andra fretag i US Pharmaceutical Human Resources Association under den treriga bedmningsperioden. David R Brennan
Tilldelat innehav (riktvrde fr antal ADS) Per 1/1 2006 Per 31/12 2006 Tilldelningar (riktvrde fr antal ADS) Ursprungligt vrde p tilldelningar (USD) Tilldelningar nyttjade under 2006 (antal ADS) Vrde p tilldelningar nyttjade under 2006 (USD)
Tilldelningar som frfll under 2006
Datum fr tilldelning
Datum d tilldelning kan nyttjas
33 104 28 826 27 877 Totalt

1
28 826 27 877 56 703
33 104 28 826 27 877 89 807
1 163 9371 1 344 156 3 632 930

3
31 780 31 780
1 643 9792 1 643 979
1 324 1 324
2003-03-25 2004-03-26 2005-03-24
2006-03-25 2007-03-26 2008-03-24
1 124 8374
89 807
Tilldelningskursen var 35,16 USD. 2 Slutkursen fr ADS den 25 mars 2006 (nyttjandedagen) var 51,73 USD. 3 Tilldelningskursen var 46,63 USD. 4 Tilldelningskursen var 40,35 USD. Med riktvrdet fr antal ADS avses det hgsta antal ADS som skulle nyttjas om nyttjandegraden var 100%.
93
AKTIEOPTIONER
Styrelseledamters och tidigare styrelseledamters (som ingtt i styrelsen under 2006) innehav av optioner fr teckning av bolagets aktier, inklusive optioner tilldelade enligt AstraZenecas optionsprogram, AstraZeneca Savings-Related Share Option Scheme och 1994 rs Executive Share Option Scheme, samt tilldelade och utnyttjade optioner under ret, framgr av fljande tabell. Alla tilldelningar 2006 skedde i enlighet med AstraZenecas optionsprogram.
Antal aktier under option Lsenpris per aktie1 Marknadspris p lsendagen Frsta lsendag2 Sista lsendag2
Hkan Mogren
Den 1/1 2006 marknadspris ver optionspris marknadspris under optionspris Den 31/12 2006 marknadspris ver optionspris marknadspris under optionspris Den 1/1 2006 marknadspris ver optionspris marknadspris under optionspris Tilldelat 24/3 2006 Tilldelat 19/5 2006 Utnyttjat 8/8 2006 Den 31/12 2006 optioner fr ADS optioner fr aktier marknadspris ver optionspris marknadspris under optionspris Den 1/1 2006 marknadspris ver optionspris marknadspris under optionspris Tilldelat 24/3 2006 Utnyttjat 4/8 2006 Utnyttjat 4/8 2006 Den 31/12 2006 marknadspris ver optionspris marknadspris under optionspris Den 1/1 2006 marknadspris ver optionspris marknadspris under optionspris Tilldelat 24/3 2006 Den 31/12 2006 marknadspris ver optionspris marknadspris under optionspris
244 896 139 530 105 366 244 896 90 422 154 474 440 643 364 948 75 695 87 731 22 910 85 397 355 246 110 641 355 246 110 641 196 635 146 397 50 238 41 552 10 944 34 669 192 574 100 784 91 790 312 558 225 809 86 749 50 862 363 420 225 809 137 611
2848p 2499p 3309p 2848p 2364p 3131p 43,27 USD 41,96 USD 49,59 USD 2975p 2848p 35,16 USD 45,22 USD 2949p 45,22 USD 2949p 2579p 2325p 3319p 2975p 2448p 2231p 2735p 2344p 3163p 2560p 2284p 3278p 2975p 2618p 2284p 3166p
2002-12-13 2002-12-13 2003-08-23 2002-12-13 2003-03-16 2002-12-13 2003-03-16 2003-03-16 2005-03-28 2009-03-24 2009-05-19 2006-03-25 2003-03-16 2009-03-24 2003-03-16 2009-03-24 2001-03-26 2001-03-26 2003-08-23 2009-03-24 2001-03-26 2006-03-25 2002-03-25 2002-03-25 2003-08-23 2000-10-01 2000-10-01 2003-08-23 2009-03-24 2000-10-01 2000-10-01 2003-08-23
2013-03-24 2013-03-24 2012-03-27 2013-03-24 2013-03-24 2012-03-27 2015-03-23 2015-03-23 2012-03-27 2016-03-23 2016-05-18 2013-03-24 2015-03-23 2016-05-18 2015-03-23 2016-05-18 2015-03-23 2015-03-23 2012-03-27 2016-03-23 2008-03-25 2013-03-24 2016-03-23 2015-03-23 2016-03-23 2015-03-23 2015-03-23 2012-03-27 2016-03-23 2016-03-23 2015-03-23 2016-03-23
David R Brennan
61,07 USD3
John Patterson
3185p4 3182p5
Jonathan Symonds
1 2 3 4 5
Lsenpriserna 1 januari och 31 december r vgda genomsnitt. Den frsta och sista lsendagen fr grupper av optioner, inom vilka perioder det nns kortare lsenperioder. Kurs till vilken han slde samtliga aktier (85 397) som frvrvats samma dag. Kurs till vilken han slde 9 486 av de aktier han frvrvade samma dag fr att betala lsenkostnader och skatt. Kurs till vilken han slde 28 615 av de aktier han frvrvade samma dag fr att betala lsenkostnader och skatt.
94

Drutver ger fljande styrelseledamot optioner genom Astra Shareholder Value Incentive Plan (SVIP) vilka omrknades till optioner i AstraZeneca-aktier nr samgendet var klart enligt omrkningsfaktorn 0,5045 AstraZeneca-optioner fr varje Astra-option. Inga ytterligare optioner har givits ut eller kommer att ges ut enligt programmet: SVIP-optioner i Astra
Antal aktier under option Lsenpris per aktie (SEK)1 Marknadspris p lsendagen Frsta lsendag2 Sista lsendag2
Hkan Mogren
Den 1/1 2006 marknadspris ver optionspris marknadspris under optionspris Frfallet Den 31/12 2006
9 826 9 826 9 826
441,78 441,78 441,78
1999-04-06 1999-04-06 1999-04-06
2006-01-23 2006-01-23 2006-01-23
1 2
Lsenpriserna r vgda genomsnitt. Den frsta och sista lsendagen fr grupper av optioner, inom vilka perioder det nns kortare lsenperioder.
Styrelseledamters vinster vid lsen av aktieoptioner De sammanlagda vinster som styrelseledamterna gjorde vid utnyttjandet av aktieoptionerna under ret uppgick till 2 962 173,19 USD (2005: 577 795,42 USD, 2004: 0 USD) och den vinst som den hgst betalda styrelseledamoten gjorde var 2 212 636,27 USD (2005: 577 407,91 USD, 2004: 0 USD). Aktiernas marknadspris p Londonbrsen den 31 december 2006 var 2744 pence och intervallet under 2006 var 2574 pence till 3529 pence. Aktiernas marknadspris p Stockholmsbrsen den 31 december 2006 var 367,50 SEK och intervallet under 2006 var 352,50 SEK till 484,00 SEK. Aktiernas marknadspris p New York-brsen var 53,55 USD den 31 december 2006 och intervallet under 2006 var 45,12 USD till 66,37 USD. Frteckningen ver styrelsens aktieinnehav (som r ett offentligt dokument) iinnehller fullstndiga uppgifter om styrelsens innehav av aktier och optioner i bolaget. P styrelsens vgnar G H R MUSKER Group Secretary och Solicitor 1 februari 2007
BOKSLUT
95
BOKSLUT
96
STYRELSENS ANSVAR BETRFFANDE UPPRTTANDE AV BOKSLUT

Styrelsen ansvarar fr upprttande av rsredovisning med information frn Form 20-F samt koncernens och moderbolagets bokslut, i enlighet med gllande lagar och bestmmelser. Enligt bolagslagstiftningen i Storbritannien ska styrelsen upprtta bokslut fr koncernen och moderbolaget varje rkenskapsr. Enligt denna lag ska styrelsen upprtta bokslut fr koncernen i enlighet med IFRS, s som dessa antagits av den Europeiska unionen (EU), och gllande lagar. Styrelsen har valt att upprtta bokslut fr moderbolaget i enlighet med UK Accounting Standards och gllande lagar. Styrelsen har ocks redovisat ytterligare information i enlighet med amerikanska krav. Koncernens bokslut ska enligt lag och IFRS, ssom dessa antagits av EU, ge en rttvisande bild av koncernens finansiella stllning och resultat. I Companies Act 1985 freskrivs angende dessa bokslut att med hnvisningar i den relevanta delen av denna lag till att bokslut ska ge en true and fair view avses att de ska ge en rttvisande bild. Moderbolagets bokslut ska enligt lag ge en rttvisande bild av affrsfrhllandena inom moderbolaget. Vid upprttande av koncernens och moderbolagets bokslut, ska styrelsen: > Vlja lmpliga redovisningsprinciper och drefter tillmpa dessa konsekvent. Gra rimliga och frsiktiga bedmningar och uppskattningar. Fr koncernens bokslut ange om det har upprttats i enlighet med IFRS, ssom dessa antagits av EU. Fr moderbolagets bokslut ange om tillmpliga UK Accounting Standards har fljts, varvid eventuella vsentliga avvikelser redovisas och frklaras i bolagets bokslut. Upprtta bokslut enligt kontinuitetsprincipen svida det inte r otillbrligt att frutstta att koncernen och bolaget kommer att fortstta verksamheten. I styrelsens ansvar ingr att upprtta vederbrliga redovisningshandlingar, som med rimlig noggrannhet vid valfri tidpunkt kan terge bolagets ekonomiska stllning och mjliggra fr dem att skerstlla att bokslutet verensstmmer med Companies Act 1985. Styrelsen har ett vergripande ansvar fr att vidta sdana tgrder, som rimligen str till buds, fr att skydda koncernens och bolagets tillgngar samt fr att frebygga och uppdaga bedrgeri och andra oegentligheter. Enligt gllande lagar och bestmmelser r styrelsen ocks ansvarig fr att upprtta en frvaltningsberttelse, en rapport om styrelsens ersttningar och en redogrelse fr bolagsstyrning som verensstmmer med dessa lagar och bestmmelser.
>
>
>
>
STYRELSENS ANSVAR FR OCH RAPPORT OM DEN INTERNA KONTROLLEN AVSEENDE EKONOMISK RAPPORTERING
Styrelsen r ansvarig fr att infra och upprtthlla tillrcklig intern kontroll avseende ekonomisk rapportering. AstraZenecas interna kontroll avseende ekonomisk rapportering r utformad fr att ge rimlig garanti fr tillfrlitligheten hos den ekonomiska rapporteringen och upprttandet av koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards ssom dessa antagits av EU och vedertagna redovisningsprinciper i USA. P grund av inneboende begrnsningar r det mjligt att intern kontroll avseende ekonomisk rapportering inte hindrar eller inte upptcker felaktigheter. Om bedmningar av effektivitet verfrs till att glla framtida perioder freligger risk att kontrollerna blir otillrckliga p grund av ndrade frutsttningar eller p grund av att efterlevnaden av policy eller frfaranden blir smre. Styrelsen bedmde effektiviteten hos AstraZenecas interna kontroll avseende ekonomisk rapportering per den 31 december 2006 baserat p de kriterier som framlagts av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission in Internal Control-Integrated Framework. Baserad p denna bedmning anser styrelsen att per den 31 december 2006 r den interna kontrollen avseende ekonomisk rapportering effektiv i frhllande till dessa kriterier. KPMG Audit Plc, ett oberoende registrerat revisionsfretag, har granskat styrelsens bedmning av den interna kontrollen avseende ekonomisk rapportering, och har, som redogjorts fr p sidan 97, lmnat en rapport utan anmrkning om detta.
BOKSLUT
97
REVISORERNAS RAPPORT OM BOKSLUTET OCH OM DEN INTERNA KONTROLLEN AVSEENDE EKONOMISK RAPPORTERING (SARBANES-OXLEY ACT SECTION 404)
Rapporten nedan lmnas i enlighet med International Standards on Auditing (Storbritannien samt Irland). KPMG Audit Plc har ocks lmnat ett utltande som verensstmmer med rekommendationer frn Public Company Accounting Oversight Board fr god revisionssed i USA och som kommer att inkluderas i rsredovisningen med information frn Form 20-F som inlmnas till Securities and Exchange Commission i USA. Dessa rapporter r utan anmrkning och innefattar utltanden om bokslutet och om effektiviteten i den interna kontrollen avseende ekonomisk rapportering samt om fretagsledningens bedmning av effektiviteten i den interna kontrollen avseende ekonomisk rapportering per den 31 december 2006 (Sarbanes-Oxley Act Section 404). Styrelsens redogrelse fr intern kontroll avseende ekonomisk rapportering redovisas p sidan 96. KPMG Audit Plc har ocks separat rapporterat om moderbolagets bokslut fr AstraZeneca PLC och om den information i rapporten om styrelsens ersttningar som har angivits vara granskad. Ytterligare information finns p sidan 157.
REVISIONSBERTTELSE FR KONCERNEN ASTRAZENECA PLC

Vi har granskat koncernbokslutet fr AstraZeneca PLC fr ret som slutade den 31 december 2006, bestende av koncernens resultatrkning, balansrkning, kassafldesanalys, srskilda redogrelse fr vinster och frluster redovisade direkt mot eget kapital och tillhrande noter p sidorna 98 till 156. Bokslutet fr koncernen har upprttats i enlighet med de redovisningsprinciper som redovisas dri. Vi har separat rapporterat om moderbolagets bokslut fr AstraZeneca PLC fr ret som slutade den 31 december 2006 och om den information i rapporten om styrelsens ersttningar som har angivits vara granskad. Denna rapport r endast upprttad fr bolagets aktiegare, som en enhet, i enlighet med sektion 235 i Companies Act 1985. Vr revision har genomfrts s att vi fr bolagets aktiegare kan uttala oss om de frhllanden vi r skyldiga att uttala oss om i en revisionsberttelse. Uttalandet r mnat enbart fr dessa aktiegare, utan ngra andra syften. S lngt det r frenligt med lagstiftningen accepterar eller tar vi oss inget ansvar gentemot ngra andra n bolaget och dess aktiegare som en enhet, fr vr genomfrda revision, fr denna rapport, eller fr de uppfattningar vi har bildat oss. korrekt i enlighet med Companies Act 1985 och artikel 4 i IAS-frordningen. Vi rapporterar ocks om frvaltningsberttelsen, enligt vr uppfattning, inte verensstmmer med koncernens bokslut. Dessutom rapporterar vi om vi, enligt vr uppfattning, inte har erhllit all den information och de klarlgganden som vi erfordrar fr vr granskning, eller om information som anges i lag betrffande styrelsens ersttning och vriga mellanhavanden inte redovisas. Vi granskar huruvida utltandet rrande internkontroll och riskhantering av bolaget terspeglar bolagets uppfyllelse av de nio bestmmelserna i 2006 Combined Code, som preciserats fr vr granskning genom noteringsreglerna fr Financial Services Authority, och vi rapporterar om s inte r fallet. Vi r inte lagda att bedma om styrelsens rapportering betrffande intern kontroll tcker alla risker och kontroller, eller att bilda oss ngon sikt om effektiviteten i koncernens rutiner fr garstyrning eller dess riskoch kontrollrutiner. Vi lser vrig information som finns i rsredovisningen med information frn Form 20-F och vervger huruvida den verensstmmer med det reviderade bokslutet fr koncernen. Vi vervger konsekvenserna fr vr rapport om vi uppmrksammar ngra uppenbara felaktiga utltanden eller ngra vsentliga ofrenligheter med bokslutet fr koncernen. Vrt ansvar gller ingen annan information. principer r ndamlsenliga fr koncernens frhllanden, om de tillmpas konsekvent och redovisas p ett tillfredsstllande stt. Vi har planerat och genomfrt vr revision fr att kunna erhlla all den information och de frklaringar som vi ansett ndvndiga fr att ge oss tillrckligt underlag fr att i rimlig grad frskra oss om att bokslutet fr koncernen inte innehller vsentliga fel, antingen frorsakade av bedrgeri eller andra oegentligheter eller felaktigheter. Nr vi bildade vr uppfattning utvrderade vi ven den allmnna riktigheten i presentationen av information i bokslutet fr koncernen.
UTLTANDE
Det r vr uppfattning att: > Bokslutet fr koncernen visar en rttvisande bild, i enlighet med IFRS, ssom dessa antagits av EU, av affrsfrhllandena inom koncernen per den 31 december 2006 samt av vinsten fr koncernen fr 2006. Bokslutet fr koncernen har upprttats korrekt i enlighet med Companies Act 1985 och artikel 4 i IAS-frordningen. Informationen i frvaltningsberttelsen r frenlig med koncernens bokslut.
>
>
STYRELSENS OCH REVISORNS ANSVAR

Styrelsens ansvar fr upprttande av rsredovisningen med information frn Form 20-F och koncernens bokslut i enlighet med gllande lagar och International Financial Reporting Standards (IFRS ssom dessa antagits av EU), redovisas i redogrelsen fr styrelsens ansvar p sidan 96. Vrt ansvar r att granska koncernens bokslut i enlighet med relevanta lagar och bestmmelser och International Standards on Auditing (Storbritannien samt Irland). Vi rapporterar i vrt utltande huruvida koncernens bokslut terger en rttvisande bild och om koncernens bokslut har upprttats
1 februari 2007
KPMG Audit Plc

Auktoriserade revisorer Auktoriserat revisionsbolag 8 Salisbury Square London EC4Y 8BB De allmnt vedertagna redovisningsprinciperna i enlighet med IFRS, ssom dessa antagits av EU, skiljer sig inom vissa viktiga omrden frn allmnt vedertagna redovisningsprinciper i USA. Informationen rrande karaktren och effekten av sdana skillnader presenteras p sidorna 149 till 156.
GRUND FR REVISIONSUTLTANDE
Revisionen har utfrts i enlighet med International Standards on Auditing (Storbritannien samt Irland) utgivna av the Auditing Practices Board. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen fr belopp och annan information i bokslutet fr koncernen. Det ingr ven en bedmning av viktiga berkningar och bedmningar som gjorts av styrelsen vid upprttandet av bokslutet fr koncernen och om tillmpade redovisnings-
98
KONCERNENS RESULTATRKNING FR RET SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER

Noter
Omsttning Kostnad fr slda varor Distributionskostnader Forsknings- och utvecklingskostnader Marknadsfrings- och administrationskostnader vriga rrelseintkter och -kostnader Rrelseresultat Vinst vid avyttring av andel av joint venture Finansiella intkter Finansiella kostnader Resultat fre skatt Skatt Periodens resultat Hnfrligt till: Bolagets aktiegare Minoritetsintressen Vinst per 0,25 USD aktie, USD Vinst per 0,25 USD aktie (efter utspdning), USD Vgt antal utestende aktier, genomsnitt, miljoner Vgt antal utestende aktier efter utspdning, genomsnitt, miljoner Freslagna och utbetalade utdelningar under perioden Alla aktiviteter avser kvarvarande verksamhet. 20 5 5 5 5 21 4 1 1 2 3 3
26 475 5 559 226 3 902 9 096 524 8 216 888 561 8 543 2 480 6 063 6 043 20 3,86 3,85 1 564 1 570 2 217
23 950 5 356 211 3 379 8 695 193 6 502 665 500 6 667 1 943 4 724 4 706 18 2,91 2,91 1 617 1 618 1 676
21 426 5 193 177 3 467 8 268 226 4 547 219 532 454 4 844 1 161 3 683 3 664 19 2,18 2,18 1 673 1 675 1 408
VINSTER OCH FRLUSTER REDOVISADE DIREKT MOT EGET KAPITAL FR RET SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER
Noter 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
Periodens resultat Valutakursdifferenser och andra korrigeringar vid konsolidering Frluster()/vinster avseende likvida finansiella tillgngar, frda mot eget kapital Aktuariell frlust fr perioden Skatt p poster redovisade direkt mot eget kapital Totala redovisade vinster och frluster fr perioden Hnfrligt till: Bolagets aktiegare Minoritetsintressen 18 18 18 4, 18
6 063 922 20 108 137 931 6 994 6 970 24
4 724 1 052 10 35 25 1 122 3 602 3 595 7
3 683 744 31 179 416 1 012 4 695 4 690 5
Skatt p poster redovisade direkt mot eget kapital 2004 omfattar en skattekredit p 357 MUSD fr valutafrluster som uppkom under 2000 (se not 4). MUSD betyder miljoner USD.
BOKSLUT
99
KONCERNENS BALANSRKNING PER DEN 31 DECEMBER

Noter
Tillgngar Anlggningstillgngar Materiella anlggningstillgngar Immateriella tillgngar vriga placeringar Uppskjuten skattefordran Omsttningstillgngar Varulager Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar vriga placeringar Skattefordran Kassa och bank Summa tillgngar Skulder Kortfristiga skulder Rntebrande kortfristiga skulder och krediter Leverantrsskulder och andra skulder Skatteskuld Lngfristiga skulder Rntebrande lngfristiga ln och krediter Uppskjuten skatteskuld Pensionsskulder Avsttningar vriga lngfristiga skulder Summa skulder Nettotillgngar Eget kapital Aktiekapital verkursfond Inlsenreserv Fusionsreserv vriga reserver Balanserade vinstmedel Minoritetsintressen Summa eget kapital 29 19 19 19 19 19 20 18 12 7 8 9 4 7 453 4 204 119 1 220 12 996 10 11 9 2 250 5 561 657 1 365 7 103 16 936 29 932 6 985 2 712 256 1 117 11 070 2 206 4 778 1 624 183 4 979 13 770 24 840 8 097 3 050 262 1 218 12 627 3 020 4 620 1 198 120 4 067 13 025 25 652
13 16
136 6 334 2 977 9 447
90 5 466 1 283 6 839 1 111 1 112 1 706 309 72 4 310 11 149 13 691 395 692 53 433 1 345 10 679 13 597 94 13 691
142 5 478 967 6 587 1 127 1 328 1 761 266 86 4 568 11 155 14 497 411 550 36 433 1 384 11 590 14 404 93 14 497
13 4 24 17 16
1 087 1 559 1 842 327 254 5 069 14 516 15 416 383 1 671 71 433 1 398 11 348 15 304 112 15 416
Bokslutet p sidorna 98 till 156 godkndes av styrelsen den 1 februari 2007 och undertecknades p uppdrag av styrelsen av:
DAVID R BRENNAN
Styrelseledamot
JONATHAN SYMONDS
Styrelseledamot
100 ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006
KONCERNENS KASSAFLDESANALYS FR RET SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER

Noter
Kassaflde frn rrelsen Resultat fre skatt Finansiella intkter och kostnader Vinst vid avyttring av andel av joint venture Avskrivning och nedskrivning kning i kundfordringar och andra kortfristiga fordringar Minskning av varulager kning i leverantrsskulder och andra kortfristiga skulder vriga transaktioner som ej avser kontanta medel Kassaflde frn rrelsen Betald rnta Betald skatt Nettokassaflde frn rrelsen Kassaflde frn investeringsverksamheten Frvrv av affrsverksamhet Avyttring av affrsverksamhet Frndringar i kortfristiga investeringar och placeringar till fasta rntor Frvrv av materiella anlggningstillgngar Avyttring av materiella anlggningstillgngar Frvrv av immateriella tillgngar Avyttring av immateriella tillgngar Frvrv av finansiella anlggningstillgngar Avyttring av finansiella anlggningstillgngar Erhllen rnta Betalningar frn dotterbolag till minoritetsintressen Erhllna utdelningar Nettokassa utflde()/inflde frn investeringsverksamhet Nettokassainflde fre finansiell verksamhet Kassaflde frn finansiell verksamhet Inbetalning frn emission av aktiekapital terkp av aktier Erhllna ln Amortering av ln Betalda utdelningar Frndring av kortfristiga ln Nettokassautflde frn finansiell verksamhet Nettokning av kontanter och andra likvida medel under perioden Kontanter och vriga likvida medel vid periodens brjan Valutakurseffekter Kontanter och vriga likvida medel vid periodens slut 12 22 23 3 2 1
8 543 327 1 345 470 158 420 263 9 932 70 2 169 7 693 1 148 1 120 794 35 545 661 17 68 352 4 272 7 421 985 4 147 2 220 16 5 366 2 055 4 895 39 6 989
6 667 165 1 327 502 596 238 220 8 381 32 1 606 6 743 491 810 87 157 12 206 5 1 182 5 561 143 3 001 1 717 3 4 572 989 3 927 21 4 895
4 844 78 219 1 268 207 129 11 384 6 132 69 1 246 4 817 355 1 855 1 063 35 215 117 119 5 6 970 5 787 102 2 212 746 21 1 378 2 2 761 3 026 872 29 3 927
BOKSLUT
101
REDOVISNINGSPRINCIPER
GRUNDER FR REDOVISNINGEN OCH UPPRTTANDET AV DEN EKONOMISKA INFORMATIONEN
Koncernens bokslut har upprttats i enlighet med anskaffningsvrdemetoden och har justerats fr omvrdering till verkligt vrde av vissa finansiella instrument, enligt beskrivningen nedan. Detta r i verensstmmelse med Companies Act 1985 och International Financial Reporting Standards (IFRS) ssom dessa antagits av Europeiska unionen (antagna IFRS) som svar p IAS-frordningen (EG 1606/2002). Dr det freligger vsentliga skillnader mot US GAAP beskrivs dessa i avsnittet om US GAAP p sidorna 149 till 156. Moderbolaget har valt att upprtta bolagets bokslut i enlighet med UK Accounting Standards. Dessa presenteras p sidorna 158 till 162 och redovisningsprinciperna terges p sidan 159. Vid upprttandet av vissa av de utlndska dotterbolagens bokslut verensstmmer inte deras redovisningsprinciper med antagna IFRS. Nr s r lmpligt har drfr justeringar gjorts fr att presentera koncernens bokslut p ett konsekvent stt. Upprttandet av bokslutet i enlighet med vedertagna redovisningsprinciper krver att ledningen gr uppskattningar och antaganden som pverkar de rapporterade tillgngarna och skulderna vid tidpunkten fr bokslutets upprttande och de rapporterade intkterna och kostnaderna under rapportperioden. De faktiska resultaten kan avvika frn dessa uppskattningar. Ledningen fr AstraZeneca anser fljande redovisningsprinciper vara de viktigaste, mot bakgrund av koncernens verksamhet. I tillmpningen av dessa redovisningsprinciper gr ledningen vissa bedmningar och berkningar. Bland bedmningarna ingr att hnfra transaktioner till resultatrkningen och balansrkningen, medan berkningarna inriktas p frgor som bokfrda vrden och berknad ekonomisk livslngd. I beskrivningen av redovisningsprinciper anges de omrden dr bedmningar behvs gras. De viktigaste av dessa rr intktsredovisning, forskning och utveckling, goodwill och immateriella tillgngar, avsttningar fr ansvarsfrbindelser, pensionsfrmner, skatt och aktiebaserad ersttning. Intkter I frsljningen ingr inte intern frsljning mellan bolag inom koncernen eller mervrdesskatter, och den utgr nettovrdet av fakturerad frsljning minus uppskattade rabatter, returer och verenskomna avdrag. Frsljning bokfrs nr de viktigaste riskerna och frdelarna med gandet har verfrts till tredje part. Ingen intkt bokfrs nr det rder vsentlig oskerhet om ersttningen som ska erhllas eller kostnaderna i samband med transaktionen. Forsknings- och utvecklingskostnader Kostnaderna fr forskning belastar resultatrkningen under det r de uppkommer. Kostnaderna fr intern utveckling belastar resultatrkningen under det r de uppkommer, om de inte uppfyller kraven enligt IAS 38 Intangible Assets. Regelverk och oskerhet medfr i regel att kriterierna inte uppfylls. I de fall dr kriterierna emellertid r uppfyllda aktiveras immateriella tillgngar och skrivs av linjrt under sin ekonomiska livslngd frn produktlanseringen. Betalningar som avser inlicensierade produkter och substanser frn extern tredje part, som i allmnhet har formen av frskottsbetalningar respektive villkorsbestmda betalningar, aktiveras och skrivs av linjrt under den ekonomiska livslngden frn produktlansering. Enligt denna policy blir det omjligt att faststlla exakt ekonomisk livslngd fr enskilda klasser av immateriella tillgngar. Den ekonomiska livslngden strcker sig emellertid frn tre till tjugo r. Immateriella tillgngar som avser produkter under utveckling (svl internt genererade som externt frvrvade) prvas med avseende p nedskrivningsbehov i samband med varje balansrkningsdatum. Samtliga immateriella tillgngar granskas avseende nedskrivningsbehov om det finns tecken p att det verkliga vrdet understiger det bokfrda vrdet. Alla frluster p grund av vrdeminskning belastar omedelbart resultatet. Fretagsfrvrv och goodwill Nr en verksamhet frvrvas, allokeras verkliga vrden till de identifierbara tillgngarna, skulderna och eventualfrpliktelserna frutom nr det verkliga vrdet inte tillfrlitligt kan berknas d vrdet istllet inryms i goodwill. Nr verkliga vrden avseende frvrvade eventualfrpliktelser inte tillfrlitligt kan berknas skuldfrs inte den antagna eventualfrpliktelsen men upplysningar lmnas p samma stt som fr vriga eventualfrpliktelser. Goodwill som uppkommer i samband med frvrv aktiveras och blir freml fr en granskning avseende nedskrivningsbehov, svl rligen som nr det finns indikationer p att det bokfrda vrdet kanske inte kan tervinnas. Fre den 1 januari 2003 skrevs goodwill av under dess uppskattade ekonomiska livslngd. Sdan avskrivning upphrde den 31 december 2002. Koncernens policy till och med 1997 var att eliminera goodwill som uppkom i samband med frvrv mot eget kapital. Enligt IFRS 1 First-time Adoption of International Financial Reporting Standards och IFRS 3 Business Combinations, kommer sdan goodwill att frbli eliminerad mot eget kapital. Ersttningar till anstllda Koncernen redovisar pensioner och liknande personalfrmner (frmst hlsovrd) under IAS 19 Employee Benefits. Nr det gller frmnsbestmda pensionsplaner berknas taganden till det diskonterade nuvrdet, medan planernas tillgngar redovisas till verkligt vrde. Kostnaderna fr att driva och finansiera planerna bokfrs separat i resultatrkningen. Kostnader avseende intjnande under ret sprids systematiskt ver de anstlldas livslngd och finansieringskostnaderna redovisas under de r de uppkommer. Aktuariella vinster och frluster frs direkt mot eget kapital. Nr berkningen innebr en frdel fr koncernen, begrnsas den redovisade tillgngen till nuvrdet av alla framtida terbetalningar frn planen eller reduktioner av framtida tillskott till planen. Betalningar till avgiftsbaserade planer belastar resultatet nr de intrffar. Skatter Aktuell skattekostnad baseras p beskattningsbar vinst under ret. Beskattningsbar vinst skiljer sig frn vinsten som redovisas i resultatrkningen eftersom den utesluter poster som inte r skattepliktiga eller avdragsgilla. Koncernens skuld fr aktuell skatt berknas genom att tillmpa skattesatser som infrts eller vsentligen infrts vid balansdagen. Uppskjuten skatt erhlles genom att tillmpa balansrkningsmetoden, dr temporra skillnader mellan de bokfrda beloppen fr tillgngar och skulder fr den ekonomiska rapporteringens syften och beloppen som anvnds i skattesyfte berknas. Uppskjutna skattefordringar redovisas till den del som det r sannolikt att det kommer att uppst skattepliktiga vinster mot vilka tillgngen kan nyttjas. Detta krver att man gr bedmningar avseende prognosen fr framtida beskattningsbar vinst.
REDOVISNINGSPRINCIPER FORTS
Uppskjuten skatt berknas inte p temporra skillnader hnfrliga till investeringar i dotterbolag, filialer och joint ventures, dr koncernen kan kontrollera tidpunkten fr terfringen av den temporra skillnaden och det r sannolikt att den temporra skillnaden inte kommer att terfras inom en verskdlig framtid. Avsttning fr skatterisker i samband med skatterevisioner krver att ledningen gr bedmningar och berkningar avseende den slutliga exponeringen. Skattefrmner bokfrs endast om det r sannolikt att de kan nyttjas mot framtida beskattningsbara vinster. Nr den vl bedms som trolig, kommer ledningen att granska varje vsentlig skattefrmn fr att avgra om en reservering br gras fr hela den aktuella skattefrmnen p grundval av en eventuell uppgrelse i ett frhandlings- och/eller tvistefrfarande. Alla reserveringar ingr i kortfristiga skulder. All registrerad exponering fr rnta p skatteskulder redovisas som skattekostnad. Aktiebaserade ersttningar Alla program klassificeras som betalda i aktier. Det verkliga vrdet fr de anstlldas aktieoptionsplaner vid tidpunkten fr tilldelning berknas vanligen med hjlp av BlackScholes berkningsmodell. I enlighet med IFRS 2 Share-based Payments redovisas kostnaden i resultatrkningen frdelad ver optionernas intjnandetid, som r perioden d arbete utfrs t fretaget. Det bokfrda beloppet justeras fr att terspegla frvntade och verkliga niver fr utnyttjande av optionerna, utom nr anledningen till att de inte verltits r att ett marknadsvillkor inte uppfyllts. Materiella anlggningstillgngar Koncernens policy r att systematiskt skriva av skillnaden mellan kostnaden fr varje materiell anlggningstillgng och dess restvrde under tillgngens berknade ekonomiska livslngd. Tillgngar under uppfrande skrivs inte av. Genomgngar grs varje r av den berknade terstende livslngden och restvrdet fr enskilda produktiva tillgngar, varvid hnsyn tas till kommersiell och teknologisk inkurans samt normalt slitage. Enligt en sdan policy blir det ogrligt att exakt berkna tillgngarnas genomsnittliga livslngd. Den totala livslngden strcker sig frn ca 13 till 50 r fr byggnader och frn 3 till 15 r fr maskiner och inventarier. Samtliga materiella anlggningstillgngar granskas avseende nedskrivningsbehov om det finns tecken p att det bokfrda vrdet inte kan tervinnas. Alla frluster p grund av vrdeminskning redovisas omedelbart i resultatrkningen. Lnekostnader Lnekostnader belastar resultatet nr de uppkommer. Leasing Finansiellt leasade tillgngar aktiveras och tas upp som materiella anlggningstillgngar till verkligt vrde. Varje tillgng skrivs av under det som r kortast av leasingperioden eller nyttjandeperioden. taganden i samband med finansiell leasing, minus finansiella kostnader avseende framtida perioder, bokfrs antingen under kortfristiga skulder eller lngfristiga skulder. Rntedelen i hyrestagandet frdelas per redovisningsperiod under leasingtiden fr att terspegla en fast rntesats fr tagandets terstende saldo varje redovisningsperiod. Avgifter som betalas in enligt avtal under operationell leasing bokfrs linjrt i resultatrkningen. Dotterbolag, intressebolag och joint ventures Ett dotterbolag r ett fretag som kontrolleras direkt eller indirekt av AstraZeneca. Med kontroll avses makten att styra dotterbolagets finansiella och operativa policy p ett sdant stt att moderbolaget uppnr frdelar av dess aktiviteter. Det ekonomiska resultatet i dotterbolag konsolideras frn den tidpunkt d kontroll uppns till den tidpunkt d kontroll upphr. Ett intressebolag r en verksamhet, som inte r ett dotterbolag eller ett joint venture, i vilket AstraZeneca har ett betydande inflytande. Ett joint venture r ett fretag som kontrolleras gemensamt av AstraZeneca och ett eller flera vriga bolag genom ett kontraktsbundet arrangemang. AstraZenecas andel av vinsterna minus frlusterna frn alla joint ventures och intressebolag redovisas i koncernens resultatrkning enligt kapitalandelsmetoden. Vrdet av intressebolag och joint ventures i koncernens balansrkning berknas med hnsyn till AstraZenecas andel av nettotillgngarna fr sdana intressebolag och joint ventures, s som de framgr av de senast tillgngliga rkenskaperna, i frekommande fall justerade och omfattande goodwill fr frvrv som gjorts sedan den 1 januari 1998. > > Varulager Varulager tas upp till det lgsta av anskaffningsvrdet eller nettofrsljningsvrdet. Antingen tillmpas vrderingsmetoden frst in, frst ut eller en genomsnittsmetod. Fr frdiga varor och halvfabrikat inkluderas direkt pfrbara kostnader och vissa indirekta kostnader (inklusive vrdeminskning). Frsljningskostnader och vissa andra fasta kostnader (i frsta hand centrala administrativa kostnader) tas inte med. Nettofrsljningsvrdet berknas som uppskattat frsljningspris minus alla berknade kostnader fr frdigstllandet och kostnader som uppkommer i samband med frsljning och distribution. Nedskrivningar av lager sker regelbundet inom ramen fr den normala affrsverksamheten och ingr i kostnad fr slda varor i resultatrkningen. Finansiella instrument Finansiella instrument bokfrs inledningsvis till verkligt vrde. Vrderingen drefter beror p typen av instrument, enligt fljande: > Investeringar (frutom investeringar i joint ventures, intressebolag och fasta placeringar) och kortfristiga investeringar (frutom fasta placeringar) tas i regel upp som likvida tillgngar. Om exponeringen fr en frndring av det verkliga vrdet fr en sdan tillgng i betydande grad kompenseras av exponeringen fr en frndring i det verkliga vrdet fr derivat, klassas tillgngen i regel som handelsportflj med resultatpverkan. Fasta placeringar, som i frsta hand utgrs av medel som placerats i bank eller andra finansiella institutioner, klassade som ln och kortfristiga fordringar, samt kortfristiga ln och checkkrediter, klassade som vriga skulder, tas upp till upplupet anskaffningsvrde. Derivat, som utgrs av rnteswappar, kontrakt i utlndsk valuta och optioner och inbddade derivat, klassas som handelsportflj. Nr vissa kriterier uppfylls, klassas lngfristiga ln som skulder vrderade till verkligt vrde med pverkan p resultatet, om frndringen i verkligt vrde vsentligen uppvgs av exponeringen mot en frndring i verkligt vrde p derivat.
>
BOKSLUT
103
Frndringar i det verkliga vrdet fr finansiella instrument hanteras som fljer: > Fr likvida rrelsetillgngar frs valutavinster och -frluster samt nedskrivningar till resultatrkningen. Alla vriga frndringar i det verkliga vrdet frs mot eget kapital. Nr respektive tillgngar avyttras, inkluderas den ackumulerade frndring av det verkliga vrdet som bokfrts mot eget kapital i den vinst eller frlust som anges i resultatrkningen. Fr tillgngar och lngfristiga ln samt likvida rrelsetillgngar som vrderas till verkligt vrde bokfrs alla frndringar av det verkliga vrdet i resultatrkningen.
I koncernbokslutet frs valutakursskillnader som uppkommer i samband med konsolideringen av nettoinvesteringar i dotterbolag, joint ventures och nrstende bolag, tillsammans med dem i samband med ln i utlndska valutor vilka skyddar mot risk i samband med dessa nettoinvesteringar, direkt till eget kapital via den srskilda redogrelsen fr vinster och frluster redovisade direkt mot eget kapital. Publicerade redovisningsprinciper som inte infrts IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures utfrdades i augusti 2005. I den revideras och utkas tidigare krav p upplysningar i IAS 32 Financial Instruments: Disclosure and Presentation och IAS 30 Disclosures in the Financial Statements of Banks and similar Financial Institutions. Den gller fr rkenskapsr som brjar den 1 januari 2007 eller senare. Infrandet av IFRS 7 kommer inte att ha ngon pverkan p AstraZenecas resultat eller nettotillgngar. IFRS 8 Operating Segments utfrdades i november 2006. I den krvs att verksamhetssegment identifieras baserat p intern rapportering till den huvudsakliga beslutsfattaren inom verksamheten. Den kar rckvidden och rapporteringskraven i IAS 14 Segmental Reporting. Den gller fr r som brjar den 1 januari 2009 eller senare. Infrandet av IFRS 8 kommer inte att ha ngon pverkan p AstraZenecas resultat eller nettotillgngar.
>
Ansvarsfrbindelser Som ett normalt inslag i sin affrsverksamhet r AstraZeneca indraget i olika rttstvister, som kan medfra kostnader fr koncernen. Avsttningar grs om ett negativt utfall frvntas och det gr att gra en tillfrlitlig uppskattning av kostnaderna. I vriga fall inkluderas lmpliga beskrivningar. AstraZeneca r exponerat fr vissa miljtaganden med anknytning till tidigare verksamhet, i frsta hand i samband med kostnader fr sanering av mark och grundvatten. Avsttningar fr dessa kostnader grs nr det finns en aktuell skyldighet och om det verkar troligt att terstllningen kommer att medfra kostnader och det gr att gra en tillfrlitlig berkning av kostnaden. Avsttningar diskonteras nr effekten r vsentlig. Utlndsk valuta Poster i resultatrkningen i utlndsk valuta, rknas om till USD med genomsnittlig valutakurs, vilket motsvarar ungefrliga faktiska vrden, fr den redovisningsperiod det gller. Tillgngar och skulder rknas om enligt de vxelkurser som gllde nr koncernens balansrkning upprttades. Valutakursvinster och -frluster i samband med kortfristig upplning och inlning i utlndska valutor redovisas i finansiella intkter och kostnader. Valutakursskillnader i samband med alla vriga transaktioner, med undantag av ln i utlndsk valuta, frs till rrelseresultatet.
NOTER TILL BOKSLUTET

1 RRELSERESULTAT
Koncernens rrelseresultat Kostnader inkluderade ovan avskrivningar av materiella anlggningstillgngar avskrivningar av immateriella anlggningstillgngar extraordinr nedskrivning Bruttovinst
8 216 950 325 70 20 916
6 502 965 272 90 18 594
4 547 921 306 41 16 233
Kostnaderna fr extraordinra nedskrivningar under 2006 avser nedskrivningen av tillgngar relaterade till Toprol-XL, NXY-059 och ett samarbetsavtal. Kostnaderna fr extraordinra nedskrivningar under 2005 avser nedskrivningen av tillgngar i samband med kapacitetsversyn vid produktionsanlggningar i framfr allt Storbritannien och Frankrike. I kostnaden fr slda varor under 2004 ingr kostnader fr nedskrivningar av varulager och frskottsbetalningar fr Exanta och Iressa med totalt 195 MUSD. Dessutom uppkom en extraordinr nedskrivning under 2004 avseende materiella anlggningstillgngar och goodwill hnfrliga till Exanta och Iressa.
vriga rrelseintkter och -kostnader Royalty vriga intkter och kostnader
327 197 524
165 28 193
95 131 226
vriga intkter och kostnader omfattar vinster och frluster frn avyttringar i samband med pgende program fr produkt- och investeringsrationalisering.
VINST VID AVYTTRING AV ANDEL AV JOINT VENTURE

Vinst vid avyttring av andel av joint venture Skattekredit, netto Total vinst vid avyttring av andel i joint venture efter skatt
219 9 228
Vinsten vid avyttring av andel av joint venture 2004 avser avyttringen av koncernens andel i Advanta BVs aktiekapital. En skattekredit p 9 MUSD uppkom p kostnader i samband med avyttringen.
BOKSLUT
105
FINANSIELLA INTKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intkter Vrdepapper Kortfristiga placeringar Frvntad avkastning p frmnsbestmda planer Vinst p avyttring av rnteswap Erhllen utdelning Vinster p marknadsvrdering av rnteswappar och investeringar Valutakursvinster, netto Finansiella kostnader Rntor p ln Rntor p kortfristiga ln och vriga finansieringskostnader Rnta p taganden fr frmnsbestmda planer Frluster p marknadsvrdering av rnteswappar Valutakursfrluster, netto Summa finansnetto
29 330 518 11 888 59 13 475 14 561 327
15 197 448 5 665 42 19 433 6 500 165
10 81 390 30 6 15 532 29 17 398 10 454 78
Summa valutakursfrluster som belastar resultatet, utver dem som uppkommit p finansiella instrument som vrderats till verkligt vrde ver resultatrkningen i enlighet med IAS 39 (se not 15), r 14 MUSD (2005: vinst 5 MUSD, 2004: vinst 15 MUSD).
SKATTER
Skatter som upptas i resultatrkningen frdelas enligt nedan: Aktuell skattekostnad Innevarande r Justering fr tidigare r Uppskjuten skattekostnad Uppkomst och terfring av temporra differenser Justering fr tidigare r Total skattekostnad i resultatrkningen
2 431 270 2 701 81 140 2 480
1 747 112 1 859 165 81 1 943
1 349 171 1 178 18 35 1 161
Beskattningen har berknats med aktuella skattesatser p genererade vinster under de perioder som koncernbokslutet avser. Justeringarna 2006 och 2005 avseende tidigare r avser huvudsakligen kade avsttningar utifrn ett antal revisioner angende internprissttning och lttnader fr dubbelbeskattning. Justeringen 2004 avseende tidigare r gller ett antal uppgrelser i skattefrgor som omfattar flera olika redovisningsperioder, inklusive kostnader fr fusionen, avsttningar fr avyttrandet och vrdering av anlggningstillgngar. Beloppen som avser uppskjutna skattefordringar och -skulder beror i huvudsak p uppkomst och terfring av temporra differenser. Den uppskjutna skatteskulden 2006 avseende tidigare r gller avsttning fr justeringar i deklarationer och redovisning av uppskjutna skattefordringar som tidigare inte redovisats. I den utstrckning som utbetalda utdelningar frn utlndska dotterbolag, joint ventures och intressebolag frvntas medfra ytterligare skatter har erforderliga belopp reserverats. Ingen uppskjuten skatt har reserverats fr ej utbetalade vinstmedel frn koncernens utlndska bolag eftersom dessa vinstmedel anses vara permanent investerade inom verksamheten fr dessa bolag. Reservering fr uppskjuten skatt grs ej heller fr joint ventures och intressebolag dr skattekostnaderna inte r vsentliga. Ej utbetalade vinstmedel kan bli freml fr utlndsk och/eller brittisk beskattning (efter hnsyn tagen till lttnader fr dubbelbeskattning) om de skulle delas ut. Det totala beloppet av temporra differenser som beror p investeringar i dotterbolag, filialer, intressebolag och andelar i joint venture, fr vilka uppskjutna skatteskulder inte har redovisats uppgick till omkring 13 291 MUSD per den 31 december 2006 (2005: 13 649 MUSD, 2004: 10 923 MUSD). Jmfrelsepverkande poster som ingr i skatt:
verenskommelsen avseende Zoladex Avyttring av andel i joint venture Total krediterad skattekostnad fr jmfrelsepverkande poster
58 9 67
NOTER TILL BOKSLUTET FORTS

4 SKATTER FORTS
I krediterad skattekostnad fr jmfrelsepverkande poster under 2004 ingr ett belopp p 58 MUSD som uppkom genom en verenskommelse med skattemyndigheten i USA om att 170 MUSD frn uppgrelsen som avsg Zoladex (ursprungligen upplupen 2002 och betalad 2003) ska vara en avdragsgill post i skattehnseende. Dessutom ingr det en krediterad skattekostnad p 9 MUSD p kostnader i samband med avyttringen av Advanta BV. Koncernens vinster och frluster redovisade direkt mot eget kapital Aktuell krediterad skattekostnad p valutakursdifferenser vid konsolidering frda mot eget kapital uppgick till 62 MUSD under 2006 (2005: 46 MUSD, 2004: 22 MUSD). Den aktuella krediterade skattekostnaden fr aktiebaserade betalningar uppgick till 36 MUSD (2005: 0 USD, 2004: 0 USD). Uppskjuten skattefordran frd mot eget kapital uppgick till 39 MUSD under 2006 (2005: 21 MUSD, 2004: 37 MUSD). Koncernens redovisning av intkter och kostnader som frs direkt mot eget kapital inkluderar ocks en krediterad skattekostnad p 357 MUSD under 2004, som uppkom genom en verenskommelse med skattemyndigheterna om att medge avdrag fr en del av valutafrluster som uppkom p grund av internfrsljning under 2000. Faktorer som pverkar framtida skattekostnader Eftersom AstraZeneca bedriver verksamhet ver hela vrlden, kan flera olika faktorer pverka koncernens framtida beskattning, i frsta hand olika vinstniver och vinstfrdelning inom olika jurisdiktioner, skillnader i regler fr internprissttning och gllande skattesatser. Ett antal viktiga frgor som fr nrvarande granskas och frhandlas anges i detalj i not 26. Avstmning mot lagstadgad skattesats i Storbritannien I tabellen nedan grs en avstmning av den lagstadgade skattebelastningen i Storbritannien mot den totala skattebelastningen fr koncernen.
Resultat fre skatt Skattebelastning vid anvndning av skattesatsen fr bolag i Storbritannien: 30% (2005: 30%, 2004: 30%) Skillnader i utlndska effektiva skattesatser Ej redovisad uppskjuten skattefordran Ej skattemssigt avdragsgilla poster Ej skattepliktiga poster Justeringar hnfrliga till tidigare perioder Jmfrelsepverkande poster rets totala skattekostnad Uppskjuten skatt
8 543 2 563 156 6 58 109 130 2 480
6 667 2 000 128 25 117 102 31 1 943
4 844 1 453 20 25 73 71 206 133 1 161
2006 MUSD
2005 MUSD
2004 MUSD
Frndring i uppskjuten skattefordran/skatteskuld() Vid rets brjan Frn resultatrkningen Vinster och frluster redovisade direkt mot eget kapital Frvrv av verksamhet i dotterbolag* Avyttring av verksamhet i dotterbolag Valutakurseffekter Vid rets slut Tillgngar Skulder
5 221 39 454 150 339 1 220 1 559
110 84 21 178 5 1 117 1 112
230 17 37 4 62 110 1 218 1 328
* Den uppskjutna skatteskulden om 454 MUSD avser frvrvet av KuDOS Pharmaceuticals Limited och Cambridge Antibody Technology Group plc (not 22). Under ret sldes royaltyinkomsterna fr HumiraTM vilket resulterade i upplsningen av den uppskjutna skatteskulden om 198 MUSD som redovisades vid frvrvet.
BOKSLUT
107
SKATTER FORTS
Beloppen fr uppskjuten skatt som redovisas i koncernens balansrkning, fre nettoredovisning inom respektive land, bestr av fljande uppskjutna skatteskulder och skattefordringar:
Uppskjutna skatteskulder Materiella anlggningstillgngar och immateriella tillgngar Uppskjutna realisationsvinster Upplupen rnta Obeskattade reserver* vriga Uppskjutna skattefordringar Internvinstreserv Materiella anlggningstillgngar och immateriella tillgngar Upplupna kostnader Pensioner och frmner efter pensionering Aktieprogram vriga Skatteskuld()/skattefordran, netto
* Obeskattade reserver avser beskattningsbar vinst dr skattekostnaden skjuts upp till senare perioder.
1 321 99 881 55 2 356 853 39 323 604 113 85 2 017 339
1 042 94 10 492 52 1 690 821 119 200 461 82 12 1 695 5
1 383 106 28 360 94 1 971 875 44 384 475 42 41 1 861 110
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skattefordringar om 103 MUSD, avseende avdragsgilla temporra differenser (2005: 87 MUSD, 2004: 62 MUSD), har inte redovisats, eftersom det inte r sannolikt att framtida skattepliktiga vinster kommer att finnas mot vilka koncernen kan nyttja dessa fordringar.
VINST PER AKTIE OM NOMINELLT 0,25 USD

2006 2005 2004
Resultat fr rkenskapsret fre jmfrelsepverkande poster, MUSD Jmfrelsepverkande poster efter skatt, MUSD Resultat fr rkenskapsret, MUSD Vinst per aktie fre jmfrelsepverkande poster, USD Vinst per aktie avseende jmfrelsepverkande poster, USD Vinst per aktie, USD Vinst per aktie efter utspdning fre jmfrelsepverkande poster, USD Vinst per aktie efter utspdning avseende jmfrelsepverkande poster, USD Vinst per aktie efter utspdning, USD Vgt genomsnittligt antal utestende aktier fr ursprunglig vinst, miljoner Utspdningseffekt frn utestende aktieoptioner, miljoner Vgt genomsnittligt antal utestende aktier efter utspdning, miljoner
6 043 6 043 3,86 3,86 3,85 3,85 1 564 6 1 570
4 706 4 706 2,91 2,91 2,91 2,91 1 617 1 1 618
3 378 286 3 664 2,01 0,17 2,18 2,01 0,17 2,18 1 673 2 1 675
Det finns varken optioner, warrants eller utestende rttigheter avseende ej utfrdade aktier, bortsett frn de anstlldas optionsprogram. Antalet utestende optioner och det vgda genomsnittliga lsenpriset p dessa optioner framgr av not 25. Utspdningen pverkar inte vinst per aktie. Vinst per aktie fre jmfrelsepverkande poster under 2004 redovisas exklusive effekten av tv poster vinsten efter skatt p 228 MUSD vid frsljningen av andel i ett joint venture (se not 2) och en skattelttnad p 58 MUSD avseende en verenskommelse med den amerikanska skattemyndigheten om att medge en del av uppgrelsen om Zoladex som redovisades 2002 som berttigad till skatteavdrag (se not 4).

6 INFORMATION PER OMRDE
Koncernens verksamhet bestr av ett verksamhetsomrde; lkemedel. Det finns inga andra verksamhetsomrden av betydelse, vare sig p aggregerad eller individuell niv. Geografiska omrden Tabellerna som fljer visar information per geografiskt omrde samt frsljning och materiella anlggningstillgngar i viktigare lnder. Siffrorna visar frsljning, rrelseresultat och resultat fre skatt fr bolag inom omrdet/landet samt rrelsegrenstillgngar, frvrvade rrelsegrenstillgngar, rrelsetillgngar netto samt materiella anlggningstillgngar som gs av respektive bolag. Exportfrsljning och drtill hnfrligt resultat ingr i det omrde/land som frsljningen genomfrdes frn.
Frsljning 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
Storbritannien Externt Internt vriga Europa Belgien Frankrike Tyskland Italien Spanien Sverige vriga lnder Internt Nord- och Sydamerika Kanada USA Nordamerika vriga lnder Internt Asien, Afrika och Australasien Australien Japan Kina vriga lnder Internt Kvarvarande verksamhet Interna elimineringar
1 686 6 123 7 809 344 1 641 1 113 1 075 723 843 1 929 4 314 11 982 1 031 12 381 13 412 673 351 14 436 481 1 433 224 898 49 3 085 37 312 10 837 26 475
1 388 5 037 6 425 360 1 630 1 180 986 713 767 1 779 3 852 11 267 976 10 735 11 711 523 413 12 647 502 1 453 198 760 41 2 954 33 293 9 343 23 950
1 108 4 927 6 035 325 1 569 961 922 709 723 1 624 3 545 10 378 876 9 604 10 480 420 484 11 384 451 1 364 157 613 39 2 624 30 421 8 995 21 426
Exportfrsljningen frn Storbritannien uppgick till 7 012 MUSD fr ret som slutade den 31 december 2006 (2005: 5 716 MUSD, 2004: 5 489 MUSD). I USA svarade frsljningen till tre grossister fr ca 80% av frsljningen (2005: tre grossister omkring 80%, 2004: tre grossister 80%.) Internprissttning inom koncernen sker p fr marknaden normala villkor.
BOKSLUT
109
INFORMATION PER OMRDE FORTS

Rrelseresultat Resultat fre skatt 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
Resultat frn
Storbritannien vriga Europa Nord- och Sydamerika Asien, Afrika och Australasien Kvarvarande verksamhet
1 852 3 648 2 437 279 8 216
1 526 3 073 1 628 275 6 502
920 2 244 1 103 280 4 547
1 936 3 700 2 627 280 8 543
1 560 3 095 1 743 269 6 667
1 000 2 481 1 086 277 4 844

Summa tillgngar
2006 MUSD
2005 MUSD
2004 MUSD
Storbritannien vriga Europa Nord- och Sydamerika Asien, Afrika och Australasien Inkomstskattefordran Kvarvarande verksamhet
Frvrvade tillgngar* 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
13 346 6 937 6 334 1 950 1 365 29 932
10 694 6 525 5 686 1 752 183 24 840
9 517 8 303 6 045 1 667 120 25 652
Rrelsetillgngar netto** 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
2 282 440 292 50 3 064
366 380 224 38 1 008
437 453 347 51 1 288
4 977 4 820 2 081 1 270 13 148
3 761 4 703 1 930 1 228 11 622
4 222 6 046 2 234 1 293 13 795
* I frvrvade tillgngar ingr endast tillgngar avsedda att anvndas mer n en period (t ex materiella anlggningstillgngar samt immateriella tillgngar). ** Rrelsetillgngar netto omfattar inte kortfristiga placeringar, kassa/bank, kortfristiga ln, ln, pensionstaganden samt ej rrelserelaterade fordringar och skulder. Rrelsetillgngar netto avseende tidigare r har justerats fr att utesluta pensionstaganden och skatt. Materiella anlggningstillgngar 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
Storbritannien Sverige USA Resten av vrlden Kvarvarande verksamhet Geografiska marknader I nedanstende tabell visas omsttningen per geografisk marknad dr kunden r lokaliserad.
2 508 2 104 1 172 1 669 7 453
2 276 1 897 1 176 1 636 6 985
2 655 2 359 1 152 1 931 8 097
2006 MUSD
2005 MUSD
2004 MUSD
850 8 053 14 213 3 359 26 475
757 7 706 12 327 3 160 23 950
590 7 060 10 971 2 805 21 426

7 MATERIELLA ANLGGNINGSTILLGNGAR
Byggnader och mark MUSD Maskiner och inventarier MUSD Pgende nyanlggningar MUSD Totala materiella anlggningstillgngar MUSD
Anskaffningsvrde Per den 1 januari 2004 Investeringar Omfrt frn nyanlggningar Avyttringar och vriga frndringar Valutakursdifferenser Per den 31 december 2004 Investeringar Omfrt frn nyanlggningar Avyttringar och vriga frndringar Valutakursdifferenser Per den 31 december 2005 Investeringar Investeringar genom fretagsfrvrv Omfrt frn nyanlggningar Avyttringar och vriga frndringar Valutakursdifferenser Per den 31 december 2006 Avskrivningar Per den 1 januari 2004 rets avskrivningar Extraordinra nedskrivningar Avyttringar och vriga frndringar Valutakursdifferenser Per den 31 december 2004 rets avskrivningar Extraordinra nedskrivningar Avyttringar och vriga frndringar Valutakursdifferenser Per den 31 december 2005 rets avskrivningar Extraordinra nedskrivningar Avyttringar och vriga frndringar Valutakursdifferenser Per den 31 december 2006 Bokfrt vrde Per den 31 december 2004 Per den 31 december 2005 Per den 31 december 2006
4 128 17 430 55 281 4 801 13 257 99 482 4 490 23 154 35 450 5 082 1 139 172 37 86 1 360 166 53 153 1 320 203 6 21 148 1 656 3 441 3 170 3 426
7 981 205 641 335 590 9 082 150 594 820 971 8 035 196 26 494 300 912 9 363 4 371 749 31 302 344 5 193 799 90 794 588 4 700 747 47 277 582 5 799 3 889 3 335 3 564
948 851 1 071 6 45 767 669 851 14 91 480 577 648 3 57 463 767 480 463
13 057 1 073 396 916 14 650 832 933 1 544 13 005 796 26 338 1 419 14 908 5 510 921 31 339 430 6 553 965 90 847 741 6 020 950 53 298 730 7 455 8 097 6 985 7 453
De extraordinra nedskrivningarna under 2006 avser nedskrivningen av tillgngar i samband med avslutandet av arbetet med NXY-059 och nedskrivningen av tillgngar hnfrliga till Toprol-XL som ett resultat av att generisk konkurrens introducerades i USA. Dessa nedskrivningar redovisades som kostnad fr slda varor i resultatrkningen. Kostnader fr extraordinra nedskrivningar under 2005 avser nedskrivningen av tillgngar i samband med kapacitetsversyn vid produktionsanlggningar i framfr allt Storbritannien och Frankrike. Dessa redovisas som kostnad fr slda varor i resultatrkningen. De extraordinra nedskrivningarna under 2004 gjordes fr att skriva ned tillgngar hnfrliga till Iressa. De togs upp i kostnad fr slda varor i resultatrkningen.
BOKSLUT
111
MATERIELLA ANLGGNINGSTILLGNGAR FORTS

Det bokfrda vrdet p byggnader och mark (netto) omfattar gd fast egendom Kortfristiga hyreskontrakt
3 421 5 3 426
3 164 6 3 170
3 434 7 3 441
IMMATERIELLA TILLGNGAR
Rttigheter fr marknadsfring och distribution av produkter MUSD vriga immateriella tillgngar MUSD Utvecklingskostnader fr programvara MUSD
Goodwill MUSD
Totalt MUSD
Anskaffningsvrde Per den 1 januari 2004 Investeringar frvrvade separat Investeringar internt utvecklade Valutakurseffekter och andra frndringar Per den 31 december 2004 Investeringar frvrvade separat Investeringar internt utvecklade Valutakursdifferenser Per den 31 december 2005 Investeringar genom fretagsfrvrv Investeringar frvrvade separat Investeringar internt utvecklade Avyttringar Valutakursdifferenser Per den 31 december 2006 Avskrivningar och extraordinra nedskrivningar Per den 1 januari 2004 rets avskrivningar Extraordinra nedskrivningar Valutakursdifferenser Per den 31 december 2004 rets avskrivningar Valutakursdifferenser Per den 31 december 2005 rets avskrivningar Avyttringar Extraordinra nedskrivningar Valutakursdifferenser Per den 31 december 2006 Bokfrt nettovrde Per den 31 december 2004 Per den 31 december 2005 Per den 31 december 2006
1 307 18 1 325 45 1 280 116 34 1 430 324 10 2 336 9 327 6 333

989
2 957 42 203 3 202 43 442 2 803 1 260 413 675 372 4 173 1 186 220 101 1 507 214 288 1 433 250 14 190 1 859
1 695
435 40 2 477 57 31 503 281 51 4 79 910 318 25 8 335 19 3 357 25 4 17 48 443

142
462 74 59 1 596 76 23 649 121 16 786 306 61 5 372 39 5 406 50 4 460

224
5 161 156 59 224 5 600 176 541 5 235 1 657 585 679 501 7 299 2 134 306 10 100 2 550 272 299 2 523 325 18 17 248 3 095
3 050
953 1 097
1 370 2 314
146 467
243 326
2 712 4 204

8 IMMATERIELLA TILLGNGAR FORTS
Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar redovisas i marknadsfrings- och administrationskostnader i resultatrkningen. Den extraordinra nedskrivningen 2006 avser avslutandet av arbetet med NXY-059 och avslutandet av ett samarbetsavtal. Dessa kostnader inkluderades i forskning och utveckling i resultatrkningen. Den extraordinra nedskrivningen 2004 avser goodwill hnfrlig till Exanta. Kostnaden redovisades i marknadsfrings- och administrationskostnader i resultatrkningen. Vid prvning med avseende p nedskrivningsbehov betraktas koncernen som en enda kassagenererande enhet. Den kassagenererande enhetens tervinningsvrde baseras p nyttjandevrde grundat p prognoser ver koncernens resultat ver tio r, en period som speglar vra aktuella produkters patentskydd. Prognoserna inkluderar antaganden om produktlanseringar, konkurrens frn konkurrerande produkter, prispolicy samt mjligheten att generika introduceras p marknaden. Tiorsperioden omfattas av interna budgetar och prognoser. En riskjusterad diskonteringsrnta p 12% har tillmpats p prognoserna. Liknande prvningar grs p geografiskt definierade niver med hjlp av en proportionell frdelning av tillgngar som avser flera funktioner. Vsentliga tillgngar
Beskrivning Balansvrde MUSD terstende avskrivningstid
Goodwill i USA
Goodwill
707 330 715 603 285
Avskrivs inte 7 och 11 r 12 r 9 och 14 r** Avskrivs inte
Immateriella tillgngar uppkomna i samband med joint venture med Merck* Produkt-, marknadsfrings- och distributionsrttigheter Frskottsbetalning* Immateriella tillgngar uppkomna i samband med frvrvet av CAT Immateriella tillgngar uppkomna i samband med frvrvet av KuDOS Produkt-, marknadsfrings- och distributionsrttigheter Produkt-, marknadsfrings- och distributionsrttigheter Produkt-, marknadsfrings- och distributionsrttigheter
* Dessa tillgngar r frknippade med omstruktureringen av joint venture med Merck & Co., Inc. Se not 26. ** Tillgngar under utveckling skrivs inte av.
VRIGA PLACERINGAR
Lngfristiga placeringar Ln och fordringar vrderade till verkligt vrde Innehav av aktierelaterade vrdepapper fr frsljning Kortfristiga placeringar Handelsportflj: Aktierelaterade vrdepapper Placeringar till fast rnta Finansiella derivatinstrument
37 82 119
100 156 256
76 186 262
22 559 76 657
12 1 549 63 1 624
14 1 065 119 1 198
En nedskrivning med 0 USD avseende likvida aktierelaterade vrdepapper (2005: 16 MUSD, 2004: 0 USD) ingr i forskning och utveckling i resultatrkningen. Under 2006 fullfljde bolaget frvrvet av Cambridge Antibody Technology Group plc, som dessfrinnan redovisades som likvid tillgng.
10 VARULAGER
Rvaror och frndenheter Varor under tillverkning Frdigvaror och handelsvaror
541 778 931 2 250
491 957 758 2 206
646 970 1 404 3 020
BOKSLUT
113
11 KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Belopp som frfaller inom ett r Kundfordringar Avgr: reserv fr oskra fordringar vriga fordringar Frutbetalda kostnader och upplupna intkter Belopp som frfaller efter mer n ett r vriga fordringar Frutbetalda kostnader och upplupna intkter
4 340 52 4 288 462 578 5 328 44 189 233 5 561
3 809 45 3 764 312 417 4 493 58 227 285 4 778
3 636 46 3 590 340 390 4 320 78 222 300 4 620
2006 MUSD
2005 MUSD
2004 MUSD
Reserv fr oskra fordringar Vid rets brjan rets reservering Utnyttjade belopp, inklusive valutakurseffekter och vriga frndringar Vid rets slut
45 4 3 52
46 3 4 45
57 11 46
12 KASSA OCH BANK

Kassa och banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar Kontanter och andra likvida medel Utnyttjade bankkrediter utan skerhet Kontanter och andra likvida medel i kassafldesanalysen
684 6 419 7 103 114 6 989
545 4 434 4 979 84 4 895
1 055 3 012 4 067 140 3 927
Koncernens dotterbolag som r frskringsbolag innehar kassa, bank och kortfristiga placeringar som uppgr till 320 MUSD (2005: 300 MUSD, 2004: 326 MUSD), varav 220 MUSD (2005: 176 MUSD, 2004: 207 MUSD) krvs fr att tcka solvenskraven i frskringsverksamheten. Drmed r dessa medel inte tillgngliga fr andra ndaml inom koncernen.
13 RNTEBRANDE LN OCH KREDITER

terbetalningstidpunkt 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
Kortfristiga skulder Bankkrediter vriga ln Lngfristiga skulder 7% garanterade obligationsln 5,4% inlsbar obligation
Vid anmodan Vid anmodan
114 22 136
84 6 90 341 770 1 111
140 2 142 338 789 1 127
2023 2014
331 756 1 087
Bankkrediterna och vriga ln ovan r utan skerhet.

14 ML OCH PRINCIPER FR FINANSIELL RISKHANTERING
Koncernens finansiella instrument, vid sidan av derivat, bestr av bankkrediter, kortfristiga ln, ln, kortfristiga och lngfristiga placeringar, kontanter och andra likvida medel. Huvudsyftet med dessa finansiella instrument r att hantera koncernens behov av finansiering och likviditet. Koncernen har andra finansiella instrument som kundfordringar och leverantrsskulder, som uppstr i samband med verksamheten. De huvudsakliga finansiella risker som koncernen r exponerad mot avser rnta, likviditet, utlndsk valuta och kredit. Var och en av dessa hanteras i enlighet med policies som antagits av styrelsen. Dessa policies redovisas nedan. Koncernen anvnder valutaterminskontrakt och valutaoptioner, rnteswappar och rnteterminskontrakt fr att kursskra valuta- och rnterisker. All kursskring som avses r operationell skring och inte skring ur ett redovisningsperspektiv. Skringsredovisning, ssom denna definieras i IAS 39, tillmpas inte. Nyckelkontroller, vilka tillmpas p transaktioner i finansiella derivatinstrument, innebr att endast anvnda instrument fr vilka god marknadslikviditet finns, att regelbundet omvrdera alla finansiella instrument enligt gllande marknadskurser och att endast stlla ut optioner fr att uppvga tidigare kpta optioner. Rnterisker Koncernens policy r att med hjlp av rnteswappar anpassa rnteexponeringen avseende koncernens skuldsttning, brutto, till den som uppstr genom kassaverskottet. Nettoeffekten av detta r att erstta den betalda fasta rntan p de tv utestende obligationslnen (verkligt vrde 1 087 MUSD), med rrlig rnta enligt sex mnaders USD LIBOR. Strre delen av koncernens kassabehllning investeras kortfristigt p penningmarknaden eller placeras hos fondfrvaltare, som ger en riktavkastning baserad p sju dagars USD LIBID. Utver rnteswappar anvnder koncernen terminskurskontrakt fr att hantera kortfristiga skillnader i tidpunkter mellan rntekostnad och rnteintkt. Likviditetsrisk Vid sidan av kassatillgodohavanden (placeringar till fast rnta, kontanter och andra likvida medel minus checkrkningskrediter och kortfristiga skulder) p 7 526 MUSD, har koncernen ett hos SEC frhandsregistrerat program p 4 miljarder USD, av vilket 750 MUSD har utnyttjats genom ett ln som frfaller 2014. Styrelsen granskar koncernens lpande likviditetsrisker rligen som ett led i den strategiska planeringsprocessen. Valutarisker Omrkningsexponering USD r koncernens viktigaste valuta. Drfr presenteras koncernens resultat i USD och exponeringar hanteras gentemot USD i enlighet med detta. Ungefr 53% av koncernens externa frsljning under 2006 var hnfrlig till andra valutor n USD. En betydande andel av tillverkningsoch FoU-kostnaderna uppstod i GBP och SEK. Dessutom, omvandlas kassaverskott frn affrsenheterna till USD och hlls centralt. Fljaktligen pverkas rrelseresultat och totalt kassaflde i USD av valutakursfrndringar. Denna valutaexponering hanteras centralt p basis av prognoser ver kassaflden i valutorna SEK, GBP, euro, australiska dollar, kanadensiska dollar och japanska yen. Pverkan p kassafldet frn frndringar i valutakurserna dmpas avsevrt av den korrelation som finns mellan de viktigaste valutorna som koncernen r exponerad mot och USD och drfr kommer vi bara kursskra om det sker en vsentlig frndring eller frvntad frndring i riskexponeringen. Noggrann uppfljning av valutaexponering och korrelationer sker regelbundet och kursskring ska godknnas innan den genomfrs. Transaktionsexponering Transaktionsexponeringen som uppstr vid dotterbolags frsljning och inkp i andra valutor n de lokala, kursskras fullt ut genom valutaterminer. Vi har som policy att vare sig ge oss in i spekulativa transaktioner eller kursskra valutaomrkningsexponering som uppkommer genom konsolidering av dotterbolag som inte verkar i USD. Kreditrisk Exponering mot motparters kreditrisker styrs centralt av finansavdelningen genom vervakning av upprttade motpartslimiter. Centralt frvaltade likvida medel investeras uteslutande hos motparter med en kreditbedmning som r A eller bttre. Externa fondfrvaltare, som frvaltade 5 033 MUSD av koncernens likvida medel, rankas AAA av Standard & Poor. Det fanns ingen annan betydande koncentration av kreditrisk vid balansrkningsdatum. Alla finansiella instrument handlas med affrsbanker, i linje med standardiserad marknadspraxis och likvid skerhet anvnds inte. Exponering mot kundfordringar hanteras lokalt i de verksamhetsenheter dr de uppstr. Koncernen r exponerad mot kunder som utgrs av allt frn statligt styrda organ och stora privata grossister till privatgda apotek, och de underliggande lokala ekonomiska och politiska riskerna varierar ver hela vrlden. Dr s r lmpligt efterstrvar koncernen att minimera riskerna genom att anvnda finansiella handelsinstrument som kreditiv och frskringar. Den maximala exponeringen mot kreditrisk utgrs av det bokfrda beloppet fr varje finansiell tillgng, inklusive finansiella derivatinstrument som bokfrts i balansrkningen.
BOKSLUT
115
15 FINANSIELLA INSTRUMENT
Rnterisker Koncernens rntebrande finansiella tillgngar och skulder, tillsammans med deras effektiva rnta och hur ofta de stts nytt pris, per den 31 december 2006 och per den 31 december 2005 redovisas nedan. Fr lngfristiga finansiella skulder inkluderar klassificeringen effekten av rnteswappar som omvandlar skulden till rrlig rnta.
2006 Effektiv rnta % Totalt MUSD Mindre n ett r MUSD Effektiv rnta % Totalt MUSD 2005 Mindre n ett r MUSD
Finansiella skulder Rntebrande ln och krediter Kortfristiga Lngfristiga Finansiella tillgngar Placeringar till fast rnta Kontanter och andra likvida medel
Se nedan 5,69
136 1 087 1 223
136 1 087 1 223 559 7 103 7 662
Se nedan 4,91
90 1 111 1 201
90 1 111 1 201 1 549 4 979 6 528
5,20 4,92
559 7 103 7 662
4,46 3,92
1 549 4 979 6 528
Kortfristiga rntebrande ln och krediter bestr av kortfristiga bankln och rntebrande checkkrediter, dr rntan r faststlld i relation till gllande lokala rntor. De finansiella tillgngarna bestr i huvudsak av likvida medel eller kortfristiga placeringar som gjorts direkt hos externa fondfrvaltare med en genomsnittlig lptid p 30 dagar. De huvudsakliga referensrntorna fr finansiella tillgngar i USD r de relevanta LIBID-rntorna. Utver ovan nmnda finansiella tillgngar finns 217 MUSD i andra icke rntebrande kort- och lngfristiga finansiella placeringar. Efter att effekterna av rnteswappar beaktats, fr ovan nmnda finansiella tillgngar och skulder nytt pris eller frfaller inom ett r. Drigenom r de utsatta fr frndringar i rrliga rntor. Valutarisker Transaktionsexponering 100% av koncernens strre valutaexponeringar avseende rrelserelaterade transaktioner, vilka i normalfallet strcker sig upp till tre mnader, skras med terminskontrakt. Detta har medfrt att det per den 31 december 2006 och den 31 december 2005 inte finns ngra vsentliga monetra tillgngar eller skulder i valutor utver koncernens funktionella valutor. D har ven hnsyn tagits till effekten av terminskontrakt som har anvnts i syfte att matcha exponering i utlndsk valuta. Omrkningsexponering Under ret skedde ingen betydande frndring eller frvntad frndring i riskexponeringen avseende kassafldena i koncernens sex huvudsakliga valutaexponeringar (GBP, SEK, euro, australiska dollar, japanska yen och kanadensiska dollar). Inga kursskringar gjordes drfr under ret och inga kursskringar var utestende per den 31 december 2006. Knslighetsanalys Knslighetsanalysen, som redovisas nedan, sammanfattar knsligheten i marknadsvrdet av vra befintliga finansiella instrument vid en hypotetisk frndring av rntor och priser p marknaden. Frndringar i vrdet av de finansiella instrumenten balanseras vanligtvis av vra underliggande transaktioner eller tillgngar och skulder. De variabler som utvalts att ing i knslighetsanalysen terspeglar vr uppfattning om rimlig, mjlig frndring under en ettrsperiod. Marknadsvrdet r nuvrdet av framtida kassaflde utgende frn rntor och priser som gller p vrderingsdagen. Fr lngfristiga rntebrande skulder leder en uppgng i rntan till en nedgng i skuldens verkliga vrde. I knslighetsanalysen frutstts en momentan rntefrndring om 100 rntepunkter i alla valutor frn gllande niver per den 31 december 2006, med alla andra variabler ofrndrade. Eftersom samtliga skulder skrades effektivt till rrlig rnta under 2006 kommer rntefrndringar inte att pverka det bokfrda vrdet av skulder efter rnteswappar. Baserat p sammansttningen av vr lngfristiga lneportflj per den 31 december 2006, skulle en 1-procentig hjning av rntorna resultera i ytterligare 10 MUSD i rlig rntekostnad. Vid analysen av valutakursknsligheten antas en momentan 10-procentig frndring av valutakurserna frn gllande niver per den 31 december 2006 med alla andra variabler ofrndrade. Den 10-procentiga kningen motsvarar en 10-procentig frstrkning av dollarkursen gentemot alla andra valutor och den 10-procentiga minskningen motsvarar en 10-procentig frsvagning av dollarkursen.

15 FINANSIELLA INSTRUMENT FORTS
31 december 2006
Frndring i marknadsvrde gynnsam/ogynnsam() Marknadsvrde 31 december 2006 MUSD +1% MUSD Rntefrndring 1% MUSD Valutakursfrndring +10% MUSD 10% MUSD
Kontanter och fasta placeringar Lngfristiga skulder, rnteswappar Valutaterminer Valutaoptioner
7 662 1 060 45
81 97 178
81 97 178
31 december 2005
6 528 1 062 10
46 45 91
46 45 91
31 december 2004
5 132 1 056 10 32
38 75 24 137
38 75 185 298
BOKSLUT
117

Verkligt vrde p finansiella tillgngar och skulder Nedan framgr en jmfrelse per kategori mellan bokfrda vrden och verkligt vrde p koncernens samtliga finansiella tillgngar och skulder per den 31 december 2006, 31 december 2005 och den 31 december 2004. Ingen av de finansiella tillgngarna eller finansiella skulderna har omklassificerats under ret. Bokfrda vrden motsvarar verkliga vrden fr alla presenterade r.
Bokfrt vrde och verkligt vrde 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
Finansiella tillgngar vrderade till verkligt vrde ver resultatrkningen Ln och fordringar Lngfristiga fordringar avseende Abgenix Klassade som handelsportflj Aktierelaterade vrdepapper och placeringar till fast rnta (kortfristiga) Kontanter och andra likvida medel Likvida finansiella tillgngar vriga placeringar (lngfristiga) Finansiella skulder vrderade till verkligt vrde ver resultatrkningen Redovisade enligt verkligt vrde 7% garanterade obligationsln utan skerhet 5,4% inlsbar obligation utan skerhet Klassade som handelsportflj Bankkrediter vriga ln Finansiella derivatinstrument fr hantering av rnte- och valutaprofilen Valuta- och rnteswappar Finansiella derivatinstrument som innehas eller utfrdats fr att terminsskra koncernens transaktionsexponering Terminskontrakt i utlndsk valuta Finansiella derivatinstrument som innehas eller utfrdats fr att terminsskra frvntade framtida transaktioner Terminskontrakt i utlndsk valuta Optionskontrakt i utlndsk valuta vriga derivat
37 581 7 103 7 721 82
100 1 561 4 979 6 640 156
76 1 079 4 067 5 222 186
331 756 114 22 1 223 27
341 770 84 6 1 201 49
338 789 140 2 1 269 71
45
10
10
32 6
2006 MUSD
2005 MUSD
2004 MUSD
Total vinst/frlust() vid marknadsvrdering Redovisade mot resultatrkningen Redovisade mot eget kapital
5 20
23 5
6 48
En likvid placering bedmdes ha frlorat i vrde under 2005, varfr en nedskrivning p 16 MUSD frts till resultatrkningen. Inga liknande vrdeminskningar intrffade under 2006. Kreditrisk minskar det verkliga vrdet p den 5,4% inlsbara obligationen med 1 MUSD, och det 7% garanterade obligationslnet med 2 MUSD. Frndringar i kreditrisk hade ingen vsentlig pverkan p det verkliga vrdet fr ngon annan finansiell skuld. Frndringen i verkligt vrde som hnfr sig till frndringar i kreditrisk berknas som frndringen i verkligt vrde som inte beror p marknadsrisk. Nr det gller terbetalningsbeloppen vid frfallodagen fr de finansiella skulderna som vrderats till verkligt vrde ver resultatrkningen, var dessa fr det garanterade obligationslnet till 7% 287 MUSD (2005: 287 MUSD), den inlsbara obligationen 5,4% 750 MUSD (2005: 750 MUSD), bankkrediterna 114 MUSD (2005: 84 MUSD) och fr vriga ln 22 MUSD (2005: 6 MUSD).

De metoder och antaganden som anvnds fr att uppskatta verkligt vrde p finansiella instrument r enligt fljande: > Kortfristiga placeringar verkligt vrde p noterade investeringar baseras p noterade marknadskurser vid rets slut. Fr onoterade investeringar motsvarar bokfrda vrden ungefrliga verkliga vrden. Finansiella anlggningstillgngar (exklusive aktieinvesteringar i joint ventures och intressebolag) det verkliga vrdet p noterade investeringar baseras p noterade marknadskurser vid rets slut. Fr onoterade investeringar motsvarar bokfrda vrden ungefrligt verkligt vrde. Ln verkligt vrde p marknadsnoterade skuldebrev r baserat p noterade marknadskurser vid rets slut. Verkligt vrde p skulder med rrlig rnta r lika med nominellt vrde eftersom skillnader vid marknadsvrdering r minimala till fljd av frekvent placering. Verkligt vrde p terstende skulder uppskattas med hjlp av tillmpliga vrderingsmetoder fr nollkupongobligationer baserat p aktuella rntesatser vid rets slut. Terminskontrakt i utlndsk valuta koncernen innehar sljkontrakt fr utlndska valutaterminer med syftet att kursskra de icke-dollarrelaterade kommersiella valutafldena som fanns p balansdagen. Huvuddelen av de befintliga terminskontrakten hade en lptid p sex mnader eller mindre rknat frn bokslutsdagen. Verkligt vrde p terminskontrakt i utlndsk valuta vrderas genom att anvnda de terminskurser som gllde vid rets slut. Optionskontrakt i utlndsk valuta koncernen kan anvnda valutaoptionskontrakt med syftet att kursskra frvntade, men inte fastlagda, icke-dollarrelaterade kommersiella transaktioner. Verkligt vrde p optionskontrakt uppskattas genom att anvnda Black-Scholes vrderingsmetod. Rnteswappar koncernen anvnder rnteswappar i syfte att kursskra koncernens exponering mot fluktuationer i rntor enligt konventionell riskhanteringsstrategi. Verkligt vrde uppskattas med hjlp av tillmpliga vrderingsmetoder med nollkupongkurva baserat p aktuella rntesatser vid rets slut.
>
>
>
>
>
16 LEVERANTRSSKULDER OCH ANDRA SKULDER

Kortfristiga skulder Leverantrsskulder Mervrdesskatt, arbetsgivaravgifter och socialfrskringsavgifter vriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader Lngfristiga skulder vriga lngfristiga skulder
3 482 280 1 367 1 205 6 334 254
3 161 263 1 143 899 5 466 72
3 125 282 1 172 899 5 478 86
I vriga skulder ingr belopp om totalt 241 MUSD (2005: 180 MUSD, 2004: 138 MUSD) som avser frskringstaganden fr de dotterbolag i koncernen som r frskringsbolag.
BOKSLUT
119
17 AVSTTNINGAR
Totalt MUSD
Per den 1 januari 2004 Frt via resultatrkning Betalda eller kortfristiga nettobelopp vriga frndringar, inklusive valutakurser Per den 31 december 2004 Frt via resultatrkning Betalda eller kortfristiga nettobelopp vriga frndringar, inklusive valutakurser Per den 31 december 2005 Frt via resultatrkning Betalda eller kortfristiga nettobelopp vriga frndringar, inklusive valutakurser Per den 31 december 2006 Avsttningarna avser milj, tvister och vrigt. Ytterligare information om avsttningar fr milj finns i not 26. Ingen avsttning har utnyttjats eller frdelats i ngot annat syfte n vad den var avsedd fr.
395 15 123 21 266 102 39 20 309 87 97 28 327
18 REDOGRELSE FR FRNDRINGAR I EGET KAPITAL

Summa eget kapital per den 1 januari Nettoresultat fr perioden Utdelningar (not 21) verfringar frn minoritetsintresse till skulder Nyemission av aktier i AstraZeneca PLC terkp av aktier i AstraZeneca PLC Aktiebaserade ersttningar Egna aktier Valutakursdifferenser och andra justeringar vid konsolidering Frluster()/vinster avseende likvida finansiella tillgngar Aktuariell frlust Skatt p poster redovisade direkt mot eget kapital Nettofrndring av eget kapital Summa eget kapital per den 31 december
13 691 6 063 2 217 6 985 4 147 129 13 922 20 108 137 1 725 15 416
14 497 4 724 1 676 6 143 3 001 143 11 1 052 10 35 25 806 13 691
13 175 3 683 1 408 1 102 2 212 163 17 744 31 179 416 1 322 14 497
I posten valutajusteringar i samband med konsolideringen 2004, ingr en skattekredit p 357 MUSD fr valutafrluster som uppkom under 2000 (se not 4).

19 RESERVER
verkursfond MUSD Bundna medel vid terkp av aktier (inlsenreserv) MUSD Fusionsreserv MUSD vriga reserver MUSD Balanserade vinstmedel MUSD
Totalt MUSD
Per den 1 januari 2004 rets balanserade vinstmedel Utdelningar verkursfond terkp av aktier Aktiebaserade ersttningar Egna aktier Aktuariell frlust Justering av verkligt vrde Valutakursdifferenser: Goodwill
449
23
433
1 403
10 355 3 664 1 408
12 663 3 664 1 408 101 2 199 163 17 177 31 757 415 1 330 13 993 4 706 1 676 142 2 984 143 11 40 10 1 038 23 791 13 202 6 043 2 217 979 4 129 129 13 108 20 918 137 1 719 14 921
101 13 2 212 163 17 177 31 19 19 757 415 101 550 13 36 433 19 1 384 1 235 11 590 4 706 1 676 142 17 3 001 143 11 40 10 39 39 1 038 23 142 692 17 53 433 39 1 345 911 10 679 6 043 2 217 979 18 4 147 129 13 108 20 53 53 918 137 979 1 671 18 71 433 53 1 398 669 11 348
Valutakursdifferenser och andra justeringar vid konsolidering Skatt p poster redovisade direkt mot eget kapital Nettofrndringar Per den 31 december 2004 rets balanserade vinstmedel Utdelningar verkursfond terkp av aktier Aktiebaserade ersttningar Egna aktier Aktuariell frlust Justering av verkligt vrde Valutakursdifferenser: Goodwill Valutakursdifferenser och andra justeringar vid konsolidering Skatt p poster redovisade direkt mot eget kapital Nettofrndringar Per den 31 december 2005 rets balanserade vinstmedel Utdelningar verkursfond terkp av aktier Aktiebaserade ersttningar Egna aktier Aktuariell frlust Justering av verkligt vrde Valutakursdifferenser: Goodwill Valutakursdifferenser och andra justeringar vid konsolidering Skatt p poster redovisade direkt mot eget kapital Nettofrndringar Per den 31 december 2006
De ackumulerade omrkningsdifferenserna per den 31 december 2006 var 1 945 MUSD (2005: 1 080 MUSD, 2004: 2 079 MUSD).
BOKSLUT
121
19 RESERVER FORTS
vriga reservers beskaffenhet och syfte De vriga reserverna hrrr frn moderbolagets annullering 1993 av 1 255 MGBP av verkursfonden och att bolaget 1999 ndrade den valuta i vilken aktiekapitalet uttrycks om 157 MUSD. Reserverna r tillgngliga fr nedskrivning av goodwill som uppkom vid konsolidering och, med frbehll fr garantier fr att skydda lngivares rttigheter vid tidpunkten fr domstolsbeslutet, r tillgngliga fr utdelning. Det ackumulerade vrdet av goodwill som skrivits av direkt mot eget kapital och som uppstod vid frvrv, netto efter avyttringar, uppgick till 661 MUSD (2005: 714 MUSD, 2004: 675 MUSD) vid anvndning av balansdagskurser vid rets slut. Per den 31 december 2006 har 1 112 223 aktier, till ett vrde av 40 MUSD, dragits av frn balanserade vinstmedel (2005: 1 132 144 aktier, vrde 42 MUSD, 2004: 1 137 335 aktier, vrde 45 MUSD). Det finns inga vsentliga lagstadgade eller avtalsenliga begrnsningar nr det gller frdelning av aktuella vinster i dotterbolag, joint ventures eller intressebolag. Tidigare rs icke utdelade vinster anvnds huvudsakligen varaktigt i dessa bolags verksamheter. Icke utdelade vinster i AstraZenecas utlndska dotterbolag kan, om de delas ut, bli freml fr utlndska och/eller brittiska skatter, efter avdrag fr dubbelbeskattning (se not 4).
20 MINORITETSINTRESSEN
Vid rets brjan Minoritetens andel av resultat Aktuariella vinster/frluster(), efter skatt verfring frn minoritetsintressen till skulder vriga frndringar, inklusive valutakurseffekter Vid rets slut
94 20 6 4 112
93 18 3 6 14 94
89 19 1 1 13 93
21 UTDELNING TILL AKTIEGARE

2006 Per aktie, USD 2005 Per aktie, USD 2004 Per aktie, USD 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
Slutgiltig, betald i mars 2006 Halvrsutdelning, betald i september 2006
0,920 0,490 1,410
0,645 0,380 1,025
0,540 0,295 0,835
1 453 764 2 217
1 061 615 1 676
914 494 1 408
Den andra halvrsutdelningen, att bekrftas som slutgiltig, r 1,23 USD per aktie och sammanlagt 1 885 MUSD. Den kommer att betalas ut den 19 mars 2007. Vid utbetalning av utdelningen uppstod valutafrluster p 3 MUSD (2005: frlust p 41 MUSD, 2004: vinst p 30 MUSD). Dessa valutakursvinster och valutakursfrluster ingr i finansiella intkter och kostnader.
22 FRVRV AV AFFRSVERKSAMHET
Fljande frvrv gjordes under ret som slutade den 31 december 2006: Cambridge Antibody Technology Group plc Den 22 augusti 2006 slutfrde AstraZeneca frvrvet av 100% av aktiekapitalet i Cambridge Antibody Technology Group plc, ett biofarmaceutiskt fretag med en ledande stllning inom upptckt och utveckling av mnskliga terapeutiska antikroppar. Den 22 juni 2006 frklarades erbjudandet att frvrva samtliga aktier i Cambridge Antibody Technology Group plc ovillkorat och de ekonomiska resultaten fr Cambridge Antibody Technology Group plc konsoliderades i bolagets resultat frn detta datum. En kontant ersttning om 1 074 MUSD betalades under ret. Fre frvrvet hade AstraZeneca haft ett samarbets- och licensavtal med Cambridge Antibody Technology Group plc. Den 31 december 2005 gde AstraZeneca 19,2% av aktiekapitalet i Cambridge Antibody Technology Group plc, vilket redovisades i balansrkningen under finansiella anlggningstillgngar som aktierelaterade vrdepapper som kan sljas. Den goodwill som uppkom till fljd av frvrvet beror p tillgngar som inte kan redovisas separat och mtas p ett tillfrlitligt stt, inklusive produkter i ett tidigt utvecklingsskede och en mycket kompetent arbetskraft. Cambridge Antibody Technology Group plc hade en omsttning om 0 USD och en frlust om 58 MUSD under ret, varav 0 USD i omsttning och en frlust om 38 MUSD r hnfrligt till perioden efter frvrvet.

22 FRVRV AV AFFRSVERKSAMHET FORTS
Efter frvrvet av Cambridge Antibody Technology Group plc har royaltyintkterna fr HumiraTM som frvrvades med fretaget slts fr 661 MUSD (se not 8).
Bokfrt vrde MUSD Justering av verkligt vrde MUSD Verkligt vrde MUSD
Anlggningstillgngar Immateriella tillgngar royaltyintkter frn HumiraTM Immateriella tillgngar vriga Materiella anlggningstillgngar vriga Omsttningstillgngar Kortfristiga skulder Lngfristiga skulder Uppskjuten skatt vrigt Totala frvrvade tillgngar Goodwill Avgr: Befintliga finansiella anlggningstillgngar Total ersttning Valutakursdifferenser Betalningen genom lngfristigt ln Kontant betalning I den sammanlagda ersttningen ingr direkt hnfrliga kostnader om 15 MUSD.
21 24 20 65 336 72 5 5 324 324 324
675 560 1 235 364 20 384 851 104 163 792 24 18 750
675 581 24 20 1 300 336 72 369 20 389 1 175 104 163 1 116 24 18 1 074
KuDOS Pharmaceuticals Limited Den 31 januari 2006 frvrvade bolaget 100% av aktiekapitalet i KuDOS Pharmaceuticals Limited mot kontant betalning om 206 MUSD. KuDOS Pharmaceuticals Limited r ett brittiskt bioteknikfretag inriktat p upptckt och utveckling av cancerbehandlingar baserade p hmning av DNA-reparation. Genom frvrvet fr AstraZeneca tillgng till en expertgrupp med erknd kompetens och en teknologisk plattform som kompletterar de nuvarande resurserna inom onkologiverksamheten, som r ett av bolagets nyckelterapiomrden. Den goodwill som uppkom genom frvrvet beror p tillgngar som inte kan redovisas separat och mtas p ett tillfrlitligt stt. Den innefattar produkter i ett tidigt utvecklingsskede. KuDOS Pharmaceuticals Limited hade en omsttning om 0 USD och en frlust p 15 MUSD under ret, varav 0 USD i omsttning och en frlust om 14 MUSD r hnfrligt till perioden efter frvrvet.
Bokfrt vrde MUSD Justering av verkligt vrde MUSD Verkligt vrde MUSD
Anlggningstillgngar Immateriella tillgngar vrigt Materiella anlggningstillgngar Omsttningstillgngar Kortfristiga skulder Lngfristiga skulder Uppskjuten skatt Totala frvrvade tillgngar Goodwill Total ersttning I den sammanlagda ersttningen ingr direkt hnfrliga kostnader om 2 MUSD.
2 2 3 11 6 6
285 285 85 200 12 212
285 2 287 3 11 85 194 12 206
BOKSLUT
123
22 FRVRV AV AFFRSVERKSAMHET FORTS

Kassaflden
Cambridge Antibody KuDOS Technology Pharmaceuticals Group plc Limited
Totalt
Total ersttning Kontanter och andra likvida medel i frvrvade verksamheter Kontant nettoersttning
1 074 129 945
206 3 203
1 280 132 1 148
23 AVYTTRING AV AFFRSVERKSAMHET
Anlggningstillgngar Omsttningstillgngar Kortfristiga skulder Bokfrt vrde p avyttrade nettotillgngar Kostnader i samband med avyttringar Vinst frn avyttringar Avgr: Kontanter och andra likvida medel i avyttrade verksamheter Mottagen ersttning
2 17 7 12 72 274 3 355
Den kontanta ersttningen under 2004 avser frsljningen av koncernens andel av joint venture-fretaget Advanta BV, som genomfrdes den 1 september 2004 (284 MUSD) och avyttringen av Durascan under frsta halvret 2004 (71 MUSD). Vinsten frn avyttringen anges efter avdrag fr transaktionskostnader och garantiavsttningar.
24 PENSIONSFRMNER
Pensioner Bakgrund Bolaget och flertalet av dess dotterbolag erbjuder pensionsplaner som omfattar huvuddelen av de anstllda i koncernen. Mnga av dessa pensionsplaner r avgiftsbestmda, vilket innebr att bolagets betalning och den motsvarande kostnaden i resultatrkningen r satt till en fast niv eller till en fast procentandel av de anstlldas ln. Ett flertal pensionslsningar, huvudsakligen i Storbritannien, USA och Sverige, r dock frmnsbestmda. Detta innebr att pensionen bestms som en andel av den pensionsgrundande slutlnen, med hnsyn tagen till den anstlldes tjnstetid och genomsnittlig slutln (i regel ett genomsnitt fr 1, 3 eller 5 r). r 2000 upphrde, med undantag fr den svenska kollektivavtalade pensionsplanen, mjligheten fr nyanstllda att omfattas av ngon av de strre frmnsbestmda pensionsplanerna. Den brittiska planen, som r den strsta enskilda planen, har srskilda begrnsningar fr en grupp bland medlemmarna, som hindrar ndringar som skulle skada den medlemsgruppens rttigheter eller intressen. De strre frmnsbestmda pensionsplanerna finansieras genom juridiskt tskilda institutionellt frvaltade fonder. Likvidfinansieringen av planerna, som frn tid till annan kan innefatta srskilda betalningar, har konstruerats i samrd med oberoende kvalificerade aktuarier. Detta fr att skerstlla att tillgngarna tillsammans med framtida premiebetalningar ska vara tillrckliga fr att tcka framtida frpliktelser. Finansieringen vervakas rigorst av bolaget och lmpliga frvaltare, med uttrycklig hnvisning till bolagets kreditvrdighet, brsvrde och kassaflden. Underskott i pensionsplanen I tabellen redovisas tillgngarna och frpliktelserna i koncernens frmnsbestmda pensionsplaner per den 31 december 2006, berknade i enlighet med IAS 19. Det finns inga planer p att p kort sikt realisera det verkliga vrdet p frvaltningstillgngarna under dessa pensionsplaner, varfr det verkliga vrdet kan komma att frndras vsentligt fre en sdan realisering. Nuvrdet fr de frpliktelser som ingr i pensionsplanerna har hrletts frn prognoser om kassaflden ver lnga tidsperioder, varfr det finns en inneboende oskerhet i ett sdant nuvrde.

24 PENSIONSFRMNER FORTS
Vrde per den 31 december 2006 Storbritannien MUSD vriga koncernen MUSD Totalt MUSD Storbritannien MUSD Vrde per den 31 december 2005 vriga koncernen MUSD Totalt MUSD
Pensionsplanernas tillgngar Aktier Obligationer vrigt Totalt verkligt vrde p tillgngarna Nuvrde p frpliktelser i pensionsplanerna Kostnader avseende tidigare tjnstgring, nnu inte redovisade Underskott i pensionsplanerna redovisat i balansrkningen
2 669 2 154 1 255 6 078 7 352 1 274
1 497 735 261 2 493 3 109 48 568
4 166 2 889 1 516 8 571 10 461 48 1 842
2 194 1 999 1 121 5 314 6 309 995
1 354 847 83 2 284 2 995 711
3 548 2 846 1 204 7 598 9 304 1 706
96,4% av koncernens frmnsbestmda frpliktelser den 31 december 2006 avser pensionsplaner inom Storbritannien, USA, Sverige eller Tyskland. I dessa lnder finansieras pensionstagandena med utgngspunkt i fljande finansieringsprinciper: Finansieringsprinciper > Grundlggande fr koncernen r att de frmner som koncernen lovat de anstllda ska finansieras. > Koncernen bedmer sina pensionsarrangemang inom ramen fr koncernens bredare kapitalstruktur. Generellt tror inte bolaget p att avstta ondigt mycket kapital till finansiering samtidigt som kapitalet kan anvndas bttre i verksamheten. Inte heller nskar koncernen bygga upp verskott genom inbetalningar. Pensionsfonderna r inte en del av koncernens krnverksamhet. Pensionsfonderna kan anvnda investeringarna, som utgr finansiering, fr risktagande som ger avkastning, under frutsttning att kontrollerna r tillrckliga och att den frvntade avkastningen verstiger riskerna. Koncernen r medveten om att beslut om att inneha vissa investeringar kan leda till volatilitet i den finansiella stllningen. Koncernen nskar inte ndra nivn p sina inbetalningar som fljd av relativt sm avvikelser frn den nskade finansieringsnivn, eftersom kortsiktiga variationer r frvntade, men r berett att reagera p lmpligt stt p mer betydande avvikelser. Om lokala bestmmelser skulle krva en ytterligare finansieringsniv kan koncernen vervga att anvnda alternativa metoder frutsatt att detta inte krver omedelbara tillskott av kontanter utan bidrar till att minska pensionsavtalens exponering fr koncernens kreditrisk.
>
>
>
Dessa principer r anpassade till AstraZenecas verksamhet i dag. Skulle frutsttningarna ndras kan de behva ses ver. Bolaget har utvecklat ett finansiellt ramverk fr att tillmpa dessa principer. Detta avgr kontantinbetalningarna till pensionsfonderna, men pverkar inte tagandena enligt IAS 19. Fr att minska risken att verfldigt kapital binds i pensionsfonderna, grundas ansvarstagandena p den frvntade avkastningen hos faktiska pensionstillgngar snarare n en avkastning p fretagsobligationer. Fr nrvarande stter detta ett lgre vrde p ansvarstagandena n IAS 19. Drfr vntas bolaget fortstta att redovisa ett pensionsunderskott enligt IAS 19 under verskdlig framtid. Storbritannien Nr det gller koncernens frmnsbestmda fond i Storbritannien, har principerna ovan ndrats mot bakgrund av de nya myndighetskraven i Storbritannien och diskussioner med pensionsfondsfrvaltaren som dessa givit upphov till. Den senaste fullstndiga aktuariella vrderingen genomfrdes den 31 mars 2006 och resultaten har inte formellt antagits vid tiden fr denna rapport. Efter diskussioner har emellertid bolaget och frvaltaren i allt vsentligt kommit verens om finansieringsprinciperna, de bakomliggande antagandena och den terhmtningsplan som blev resultatet, under frutsttning att dokumenteringen slutfrs. Enligt den freslagna metoden kommer kontantinbetalningar att gras till fonden till en tillgngsniv som verstiger den nuvarande frvntade kostnaden fr att tillhandahlla frmnerna. Bolaget kommer att gra ytterligare inbetalningar till ett depositionskonto som upprttas vid sidan av pensionsfonden. Tillgngarna p depositionskontot kommer att kunna inbetalas till fonden under verenskomna omstndigheter, t ex om bolaget och frvaltaren kommer verens om en frndring i den nuvarande lngsiktiga investeringsstrategin. Marknadsvrdet p fondens tillgngar vid vrderingstidpunkten var 3 070 MGBP (motsvarande 5 363 MUSD), vilket motsvarar 95% av fondens akturiella berknade taganden enligt den freslagna metoden. Underskottet kommer att finansieras ver nio r genom betalningar p omkring 72 MGBP per r i vilket ingr de reguljra bidragen som krvs fr att tcka de upplupna frmnerna om ca 53 MGBP. Dessutom kommer inbetalningar om ca 17 MGBP per r att gras till depositionskontot vid sidan av pensionsfonden.
BOKSLUT
125
Enligt frslaget skulle nyckelantagandena per den 31 mars 2006 fr bidrag till bde fonden och depositionskontot vara fljande: Lngsiktig inflation i Storbritannien anges till 2,8% per r, lnekningarna till 4,1% per r, kningstakten i pensionerna till 2,8% per r samt avkastningen p investeringar till 6,8% per r (fre uppndd pensionslder) och till 5,1% per r (drefter). vriga koncernen Stllningarna per den 31 december 2006 enligt IAS 19 redovisas nedan fr vart och ett av de vriga lnderna med stora frmnsbestmda planer. Dessa planer utgr 88,7% av koncernens frmnsbestmda pensionstaganden utanfr Storbritannien. I praktiken finansieras dessa planer i verensstmmelse med finansieringsprinciperna och bidrag betalas enligt det finansiella ramverket. > Den amerikanska frmnsbestmda pensionsplanen omvrderades aktuariellt per den 31 december 2006 och tagandet fr pensionsplanen berknades d till 1 629 MUSD medan tillgngarna vrderades till 1 496 MUSD. I detta ingr taganden avseende den icke avdragsgilla planen som till stor del r ofinansierad. Den svenska frmnsbestmda pensionsplanen omvrderades aktuariellt per den 31 december 2006 och tagandet fr pensionsplanen berknades d till 880 MUSD medan tillgngarna vrderades till 682 MUSD. Den tyska frmnsbestmda pensionsplanen omvrderades aktuariellt per den 31 december 2006 och taganden uppgick till 223 MUSD och tillgngarna till 31 MUSD. Planen r till stor del ofinansierad men arbete pgr fr nrvarande fr att introducera en finansieringsstrategi under 2007. Den japanska frmnsbestmda pensionsplanen omvrderades aktuariellt per den 31 mars 2006 och tagandet fr pensionsplanen uppgick d till 278 MUSD medan tillgngarna vrderades till 175 MUSD. D omvandlades huvuddelen av de japanska planfrpliktelserna till avgiftsbestmda tillgngar sedan de anstllda godknt en ndring av den japanska frmnsbestmda planen. Frmnsbestmda taganden kvarstr fr en avgrnsad grupp pensionrer och uppgick till 26 MUSD per den 31 december 2006 understdda av plantillgngar om 26 MUSD.
>
>
>
vriga frmner efter pensionering I USA, och i mindre omfattning i vissa andra lnder, innefattar AstraZenecas anstllningsfrmner ven att man gr avsttningar fr hlsovrd och livfrskringar till anstllda som har pensionerats. Per den 31 december 2006 r det 3 659 pensionerade anstllda och frmnstagare som drar nytta av dessa avsttningar och 13 794 anstllda kommer att vara berttigade nr de pensioneras. AstraZeneca reserverar nuvrdet av sdana pensionsfrpliktelser ver de anstlldas tjnstgringstid. I praktiken kommer dessa frmner att finansieras enligt finansieringsprinciperna. Koncernens kostnader fr frmner efter avslutad anstllning utver pensioner uppgick under 2006 till 12 MUSD (2005: 12 MUSD, 2004: 11 MUSD). Plantillgngarna var 260 MUSD och taganden enligt planen var 335 MUSD per den 31 december 2006. Dessa frmnsplaner har inkluderats i redogrelsen om frmner efter avslutad anstllning vid tillmpning av IAS 19. Finansiella antaganden Kvalificerade oberoende aktuarier har uppdaterat de aktuariella vrderingarna av de strsta frmnsbestmda pensionsplanerna inom koncernen per den 31 december 2006. De antaganden som aktuarierna har tillmpat r uppskattningar valda frn ett spann av mjliga aktuariella antaganden som, med tanke p att pensionsplanerna till sin natur r lngsiktiga, inte ndvndigtvis kommer att motsvara det faktiska utfallet. Fljande antaganden har gjorts:
2006 Storbritannien, % vriga koncernen, % Storbritannien, % 2005 vriga koncernen, %
Antagande om inflation Lnekningstakt kningstakt i pensionsutbetalningar Diskonteringsrnta Lngsiktig frvntad avkastning per den 31 december Aktier Obligationer vrigt kningstakt i sjukvrdskostnader
3,0 4,3 3,0 5,1 8,2 5,1 6,2 10,0
2,2 3,8 0,7 5,2 8,3 6,1 4,6 10,0
2,7 3,9 2,7 4,9 8,3 5,1 5,6 9,0
2,1 3,5 0,7 4,6 7,9 5,6 4,4 10,0
Den frvntade avkastningen p tillgngarna bestms med hnvisning till den frvntade lngsiktiga utdelningsnivn, rnta och annan avkastning som plantillgngarna ger, tillsammans med realiserade och icke realiserade vinster och frluster avseende plantillgngar, med avdrag fr varje kostnad fr att administrera planen och skatt. Den frvntade avkastningen grundas p lngsiktiga marknadsfrvntningar och analyseras regelbundet fr att skerstlla att varje varaktig frndring p de underliggande marknaderna reflekteras. Demografiska antaganden Livslngdsantaganden baseras p landspecifika livslngdstabeller. Dessa jmfrs med AstraZenecas egna faktiska erfarenheter och justeras nr tillrckliga data finns tillgngliga. Ytterligare antaganden om framtida kad livslngd ingr i samtliga strre pensionsplaner nr det finns trovrdiga uppgifter som stdjer denna fortsatta trend.

I tabellen nedan illustreras antaganden om livslngd vid 65 rs lder fr manlig personal som pensioneras 2006 och personal som frvntas pensioneras 2026.
Livslngdsantagande fr en manlig anstlld sompensioneras vid 65 rs lder
Land Storbritannien USA Sverige Tyskland Knslighet i antagandet om sjukvrdskostnader
2006
2026
20,6 19,6 19,2 17,7
22,0 21,1 20,0 20,5
Effekt av en frndring i antagandet om sjukvrdskostnader kning/minskning() +1% 2006 1% +1% 2005 1%
Tjnstgring under innevarande period och rntekostnad fr de periodiska nettosjukvrdskostnaderna efter anstllningen, MUSD Ackumulerade frmnstaganden fr sjukvrdskostnader efter anstllning, MUSD
3 26
2 24
2006
2 19
2005
1 15
2004
Storbritannien Nuvrde p frmnsbestmda frpliktelser, MUSD Verkligt vrde p tillgngar, MUSD Underskott i pensionsplanerna, MUSD Erfarenhetsbaserade justeringar av: Pensionsplanernas tillgngar Belopp, MUSD I procent av vrdet p pensionsplanernas tillgngar Pensionsplanernas frpliktelser Belopp, MUSD I procent av vrdet p pensionsplanernas frpliktelser vriga koncernen Nuvrde p frmnsbestmda frpliktelser, MUSD Verkligt vrde p tillgngar, MUSD Underskott i pensionsplanerna, MUSD Erfarenhetsbaserade justeringar av: Pensionsplanernas tillgngar Belopp, MUSD I procent av vrdet p pensionsplanernas tillgngar Pensionsplanernas frpliktelser Belopp, MUSD I procent av vrdet p pensionsplanernas frpliktelser Totalt Nuvrde p frmnsbestmda frpliktelser, MUSD Verkligt vrde p tillgngar, MUSD Underskott i pensionsplanerna, MUSD Erfarenhetsbaserade justeringar av: Pensionsplanernas tillgngar Belopp, MUSD I procent av vrdet p pensionsplanernas tillgngar Pensionsplanernas frpliktelser Belopp, MUSD I procent av vrdet p pensionsplanernas frpliktelser
7 352 6 078 1 274
6 309 5 314 995
6 147 5 007 1 140
259 4,3 71 1,0
636 12,0 539 8,5
138 2,8 220 3,6
3 109 2 493 616
2 995 2 284 711
2 811 2 190 621
55 2,2 25 0,8
63 2,8 195 6,5
14 0,6 111 4,0
10 461 8 571 1 890
9 304 7 598 1 706
8 958 7 197 1 761
204 2,4 96 0,9
699 9,2 734 7,9
152 2,1 331 3,7
BOKSLUT
127
De frmnsbestmda frpliktelserna uppkommer frn fljande planer:
2006 Storbritannien MUSD vriga koncernen MUSD Storbritannien MUSD 2005 vriga koncernen MUSD
Finansierade Ej finansierade Totalt
7 321 31 7 352
2 650 459 3 109
6 282 27 6 309
2 624 371 2 995
Upplysningar avseende resultatrkningen Under 2006 har nedanstende belopp avseende frmnsbestmda pensionsplaner, redovisats i koncernens resultatrkning och i koncernens srskilda redogrelse fr vinster och frluster som frts direkt mot eget kapital:
2006 Storbritannien MUSD vriga koncernen MUSD Totalt MUSD Storbritannien MUSD vriga koncernen MUSD 2005 Totalt MUSD
Rrelseresultat Kostnader avseende intjnande under ret Kostnader avseende intjnande under tidigare r Finansiella kostnader Frvntad avkastning p tillgngar avseende pensionsplanerna Rnta p frpliktelser i pensionsplanerna Nettoavkastning Kostnad fre skatt Koncernens srskilda redogrelse fr vinster och frluster som frs direkt mot eget kapital Skillnad mellan faktisk och frvntad avkastning p tillgngar avseende pensionsplanerna Frluster i utfall som hrrr frn pensionsplanernas frpliktelser Frndringar i antaganden bakom nuvrdet av pensionsplanernas frpliktelser Redovisad aktuariell vinst/frlust()
153 18
139 10
292 28
148
120
268
364 330 34 137
154 145 9 140
518 475 43 277
296 301 5 153
152 132 20 100
448 433 15 253
259 55 16 188
55 9 34 80
204 46 50 108
636 26 513 97
63 47 242 132
699 21 755 35
Uppgrelse trffades om det frmnsbestmda japanska programmet den 31 mars 2006. Vid uppgrelsen verfrdes underskottet i planen om 92 MUSD till kortfristiga skulder. Vinsten om 12 MUSD som uppkom vid uppgrelsen har inkluderats i vriga intkter. Frndring i frpliktelser avseende ersttningar efter avslutad anstllning
Nuvrde p frpliktelser i pensionsplanerna vid rets brjan Kostnader avseende intjnande under ret Kostnader avseende intjnande under tidigare r Anstlldas inbetalningar Utbetalda frmner vriga finansiella kostnader Kostnader Aktuariell vinst/frlust() Frndringar Uppgrelser Valutakurseffekter
6 309 153 18 27 296 330 9 71 891
2 995 139 10 6 97 145 25 48 290 178 3 109
9 304 292 28 33 393 475 9 96 48 290 1 069 10 461
6 147 148 26 228 301 539 624 6 309
2 811 120 6 92 132 195 177 2 995
8 958 268 32 320 433 734 801 9 304
Nuvrde p frpliktelser i pensionsplanerna vid rets slut 7 352
Bidragen till planerna under ret som slutar den 31 december 2007 vntas uppg till 266 MUSD.

Verkligt vrde p tillgngarna i pensionsplanerna
Vid rets brjan Frvntad avkastning p plantillgngar Kostnader Aktuariell frlust()/vinst Valutakurseffekter Inbetalningar Utbetalda frmner Uppgrelser Vid rets slut
5 314 364 9 259 760 204 296 6 078
2 284 154 55 126 157 97 186 2 493
7 598 518 9 204 886 361 393 186 8 571
5 007 296 636 523 126 228 5 314
2 190 152 63 113 84 92 2 284
7 197 448 699 636 210 320 7 598
Det ackumulerade beloppet fr aktuariella frluster fre uppskjuten skatt, som upptagits i den srskilda redogrelsen fr vinster och frluster redovisade direkt mot eget kapital r 522 MUSD (2005: 414 MUSD). Kostnader avseende avgiftsbestmda planer var 62 MUSD under ret (2005: 71 MUSD, 2004: 106 MUSD). Reserver Den aktuariella reserven ingr i de balanserade vinstmedlen. Frndringar i denna reserv innefattar:
Per den 1 januari Aktuariella frluster Uppskjuten skatt Per den 31 december
328 108 35 401
303 35 10 328
167 179 43 303
25 PERSONALKOSTNADER OCH OPTIONSPROGRAM FR ANSTLLDA

Personalkostnader Det genomsnittliga antalet anstllda i koncernen framgr i tabellen nedan. I enlighet med Companies Act 1985 omfattas deltidsanstllda: Anstllda Genomsnittligt antal anstllda i koncernen i: Storbritannien vriga Europa Nord- och Sydamerika Asien, Afrika och Australasien Kvarvarande verksamhet Antalet anstllda i koncernen vid slutet av 2006 var 66 800 (2005: 65 300, 2004: 64 200). Kostnaderna under ret fr dessa anstllda var:
2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD 2006 2005 2004
11 800 26 600 18 200 10 000 66 600
11 600 26 200 17 900 9 200 64 900
11 500 25 600 18 500 8 600 64 200
Lner Socialfrskringskostnader Pensionskostnader vriga personalkostnader
4 580 832 390 553 6 355
4 270 670 339 482 5 761
4 078 644 360 370 5 452
Avgngsvederlag p 66 MUSD (2005: 29 MUSD, 2004: 0 USD) ingr inte ovan. Styrelsen anser att koncernens incitamentsprogram i kombination med grundlnesystemet erbjuder ett konkurrenskraftigt och marknadsmssigt kompensationspaket fr att motivera de anstllda. Programmen br ocks sammanflta medarbetarnas intressen med aktiegarnas, som en helhet, genom ett lngsiktigt aktiegande i bolaget. Koncernens program i Storbritannien, Sverige och USA beskrivs nedan. I andra lnder gller andra verenskommelser.
BOKSLUT
129
25 PERSONALKOSTNADER OCH OPTIONSPROGRAM FR ANSTLLDA FORTS

AstraZeneca UK Performance Bonus Plan Anstllda vid medverkande AstraZeneca-bolag i Storbritannien inbjuds att delta i denna bonusplan, som belnar goda prestationer p individniv. Utdelningen kan delvis ske i form av AstraZeneca-aktier (enligt AstraZeneca All-Employee Share Plan, godknd av den brittiska skattemyndigheten och upp till ett maximalt rligt vrde om 3 000 GBP) och delvis i form av kontantutbetalning. Ett skattemssigt frmnligt aktiefrvaltningssystem (share retention scheme), genom vilket de anstllda lmnar sina aktier under frvaltning i tre till fem r, utgr en del av All-Employee Share Plan. Bolaget erbjuder ocks anstllda i Storbritannien mjligheten att frvrva Partnership Shares (aktier) inom ramen fr bolagets All-Employee Share Plan. Anstllda fr investera upp till 1 500 GBP ver en 12 mnaders ackumuleringsperiod och vid slutet av denna period frvrva Partnership Shares i bolaget fr totalt investerat belopp. Kpeskillingen fr aktierna r den lgsta av kursen i brjan och i slutet av 12-mnadersperioden. Ett skattemssigt frmnligt aktiefrvaltningssystem finns ocks tillgngligt fr de anstllda, med avseende p dessa Partnership Shares. P bolagets ordinarie bolagsstmma 2002 godknde aktiegarna nyemission av aktier mnade fr bolagets AllEmployee Share Plan. AstraZeneca Executive Annual Bonus Scheme Denna plan r ett prestationsbaserat bonusprogram fr styrelseledamter, chefer och medarbetare i ledande positioner som inte deltar i AstraZeneca UK Performance Bonus Plan. rlig bonus betalas ut kontant och bonusen terspeglar bde verksamhetsrelaterade mtt och individuella insatser. Ersttningskommittn har handlingsfrihet att minska eller undanhlla bonus om verksamhetens resultat under ett givet r inte uppfyller frvntningarna, om detta skulle gra bonusutbetalning olmplig. AstraZeneca Deferred Bonus Plan Denna plan infrdes 2006 och anvnds fr att under tre r skjuta upp en del av bonus som intjnats under AstraZeneca Executive Annual Bonus Scheme i form av aktier i bolaget. Planen omfattar fr nrvarande endast Executive Directors och medlemmar av Senior Executive Team (SET). Den frsta tilldelningen av optioner under detta program skedde i februari 2006. AstraZeneca Savings-Related Share Option Scheme och AstraZeneca Savings-Related Share Option Plan Anstllda i Storbritannien kan gra regelbundna inbetalningar mnadsvis under en tre- eller femrsperiod och kan anska om optioner fr att frvrva AstraZeneca-aktier. Mer detaljer finns nedan. AstraZeneca Share Option Plan Detta r en optionsplan fr anstllda inom medverkande AstraZeneca-bolag som godkndes av aktiegarna vid bolagsstmman 2000. De frsta optionerna tilldelades i augusti 2000. Den huvudsakliga tilldelningen under 2006 skedde i mars, och ytterligare en, mindre tilldelning skedde i augusti. Ersttningskommittn anger riktlinjerna fr hur koncernen verkstller planen, och genomfrde, i enlighet med reglerna fr planen, en versyn av planen under 2004. Mer detaljer finns nedan. AstraZeneca Performance Share Plan Denna plan godkndes 2005 av aktiegarna fr en tiorsperiod. Generellt kan tilldelning ske nr som helst, men inte under en bokslutsperiod fr bolaget. Den frsta tilldelningen gde rum i juni 2005. Den huvudsakliga tilldelningen under planen under 2006 skedde i mars, samtidigt som optioner tilldelades under AstraZeneca Share Option Plan. Tilldelningar enligt planen utfaller efter tre r beroende p bolagets resultat i jmfrelse med en utvald grupp av andra ledande lkemedelsfretag. Ersttningskommittn ansvarar fr godknnandet av all tilldelning enligt planen och fr att faststlla policy fr hur planen ska tillmpas, bl a godknna resultatml och vilka anstllda som ska inbjudas att delta. Fr en fylligare redogrelse fr planen, se sidan 86 i rapporten om styrelsens ersttningar. Sverige I Sverige tillmpas fr alla anstllda en Employee Performance Bonus Plan, enligt vilken goda prestationer p individniv belnas. Bonusen utbetalas delvis i form av aktier i bolaget och delvis kontant. Befintliga aktier, som kps p marknaden, anvnds fr att utge bonus enligt planen. AstraZeneca Executive Annual Bonus Scheme och AstraZeneca Share Option Plan gller bda fr berttigade AstraZeneca-anstllda i Sverige. USA I USA anvnds fr alla anstllda tv stycken Employee Performance Bonus Plan, enligt vilken goda prestationer p individniv belnas. Bonusen utbetalas kontant. Det finns ocks tv incitamentsprogram fr personer i ledande stllning med ca 140 deltagare, som antingen tilldelas AstraZeneca ADS (American Depositary Shares) eller vrdestegringsrtter som r kopplade till AstraZeneca ADS. De AstraZeneca ADS som krvs fr att tillgodose tilldelningen kps p marknaden. AstraZeneca Share Option Plan gller fr berttigade AstraZeneca-anstllda i USA. Aktieoptionsprogram Den 31 december 2006 fanns det utestende optioner under Zeneca 1994 Executive Share Option Scheme, AstraZeneca Savings-Related Share Option Scheme, AstraZeneca Savings-Related Share Option Plan och AstraZeneca Share Option Plan. (1) Sammanfattning av AstraZenecas aktieoptionsplan Rtt till deltagande Alla AstraZenecas anstllda kan nr som helst bli rekommenderade att erhlla en option. Ersttningskommittn bestmmer vilken policy som ska glla fr fretagets tillmpning av planen, inklusive vilka anstllda som ska anses vara behriga att deltaga.

Tilldelning av optioner Optioner kan tilldelas nr som helst, frutom under en bokslutsperiod. Tilldelning av optioner vervakas av ersttningskommittn, som i sin helhet bestr av styrelsemedlemmar som inte arbetar i fretaget. Ingen betalning krvs fr tilldelning av en option. Optionerna r inte verltbara. Optioner kan tilldelas p AstraZenecas stamaktier eller ADS. Anskaffningspris Priset per aktie nr optionen utnyttjas fr inte vara lgre n ett belopp som motsvarar genomsnittet av marknadens slutkurs fr en stamaktie i fretaget eller ADS p brsen i London eller i New York under de tre brsdagar som omedelbart fregick tilldelningsdatum (eller som i vrigt verenskommits med HM Revenue & Customs i Storbritannien). I de fall optionen r en teckningsoption fr lsenkursen inte vara lgre n det nominella vrdet av en av fretagets stamaktier. Utnyttjande av optioner En option kommer normalt att kunna utnyttjas mellan tre och tio r efter det att den tilldelats, under frutsttning att alla relevanta prestationsvillkor har uppfyllts. Optioner kan lsas genom emittering av nya stamaktier eller med befintliga stamaktier som kps upp p marknaden. Ersttningskommittn bestmmer vilken policy som ska glla nr fretaget genomfr planen, inklusive om ngra prestationsml ska glla fr tilldelning och/eller utnyttjande av varje behrig anstllds option. Optioner frfaller normalt nr anstllningen upphr. Utnyttjande tillts emellertid under en begrnsad period efter det att anstllningen upphrt p grund av skada eller sjukdom, vertalighet eller pensionering, eller efter beslut frn ersttningskommittn, eller i samband med samgende, vertagande eller nedlggning av fretaget. (2) Sammanfattning av AstraZeneca Savings-Related Share Option Scheme och AstraZeneca Savings-Related Share Option Plan AstraZeneca Savings-Related Share Option Scheme godkndes av aktiegarna 1994 fr en period om tio r. Den sista tilldelningen av optioner under detta program skedde i september 2002. 2003 godknde aktiegarna AstraZeneca Savings-Related Share Option Plan fr en period om tio r. Den frsta tilldelningen av optioner under detta program skedde i september 2003. Avsnitten nedan gller bde AstraZeneca SavingsRelated Share Option Scheme och AstraZeneca Savings-Related Share Option Plan, som i stora drag har likartade regler. Rtt till deltagande Anstllda bosatta i Storbritannien i medverkande AstraZeneca-bolag r automatiskt berttigade att delta. Tilldelning av optioner Inbjudan att teckna optioner fr utfrdas inom sex veckor efter att koncernen har meddelat sitt resultat fr en given period och vid andra tidpunkter under frhllanden som styrelsen anser vara exceptionella. Inbjudningar att teckna optioner fr inte utfrdas senare n tio r efter att aktiegarna har godknt planen. Optioner fr endast ges till anstllda som har tecknat ett sparavtal godknt av HM Revenue & Customs i Storbritannien och som sparar hos den institution som fretaget har utsett. Avtalet innebr mnadssparande till ett fast belopp (fr nrvarande inte mindre n 5 GBP eller mer n 250 GBP) som fortgr under tre eller fem r. Antalet underliggande aktier fr en option som tilldelas kommer att anpassas s att belopp som ska erlggas nr optionen utnyttjas motsvarar utbetalningen p frfallodagen fr det relaterade sparprogrammet. Betalning krvs inte fr tilldelning av en option. Optionerna r inte verltbara. Individuellt deltagande Mnadssparandet fr en anstlld under de sparprogram (Save As You Earn scheme) som r kopplade till utgivna optioner i ett sparprogram fr inte verstiga 250 GBP, alternativt lgre belopp, faststllda av styrelsen. Anskaffningspris Det pris per aktie som ska betalas vid utnyttjandet av en optionsrtt kommer normalt inte att vara lgre n det hgsta vrdet av: (a) 90% av det aritmetiska medelvrdet fr marknadens kurser fr en aktie p Londonbrsen under tre handelsdagar i fljd strax fre den dag nr inbjudan att teckna optioner utfrdas (frutsatt att en sdan dag inte infaller innan fretaget senast meddelat sitt resultat fr ngon period) eller annan handelsdag eller dagar som infaller inom den sexveckorsperiod fr inbjudan att teckna optioner som styrelsen kan besluta, och (b) det nominella vrdet p en aktie (svida inte optionen endast hnfr sig till befintliga aktier). Utnyttjande av optioner En option kommer normalt endast att kunna utnyttjas under sex mnader med start frn den tredje eller femte rsdagen efter att sparprogrammet inleddes. Optioner tillgodoses genom nyemittering av aktier. Optioner frfaller normalt nr anstllningen upphr. Utnyttjandet av optioner r dock tilltet under en begrnsad tid (oavsett hur lnge optionen har gts) efter det att anstllningen har upphrt. Detta gller om det finns speciella omstndigheter eller om det sker ett vertagande, ett samgende eller avveckling av fretaget eller om optionen har gts under mer n tre r (bortsett frn uppsgning p grund av missktsel).
BOKSLUT
131

(3) Sammanfattning av Zeneca 1994 Executive Share Option Scheme Zeneca 1994 Executive Share Option Scheme introducerades 1994. Den sista dagen fr tilldelning av optioner var den 16 mars 2000 och planen har ersatts med AstraZeneca Share Option Plan. Optioner tilldelad i enlighet med detta program kan normalt utnyttjas mellan tre och tio r efter att den tilldelats, under frutsttning att erforderliga prestationsvillkor har uppfyllts. Optioner tillgodoses genom nyemittering av aktier. Prestationsvillkoret tillmpligt p detta program var att vinsten per aktie mste ha vuxit med tminstone kningen i detaljhandelsprisindex i Storbritannien under tre r plus tre procent per r. Uppfyllelsen av detta villkor kontrollerades rligen utifrn de reviderade rkenskaperna. Alla optioner tilldelade under detta program har blivit mjliga att utnyttja d prestationskriterierna har uppfyllts. (4) Sammanfattning av Astra Shareholder Value Incentive Plan 1996 instiftade Astra en aktieoptionsplan fr ca 100 Astra-anstllda i ledande nyckelpositioner. Planen anvnds inte lngre och har ersatts med AstraZeneca Share Option Plan. Nr Astras samgende med Zeneca fullfljdes, ersattes optionerna i Astra-aktier, som hade givits ut enligt denna plan, med optioner att kpa ett antal AstraZeneca-aktier baserat p omrkningskursen som tillmpades nr AstraZeneca-fusionen genomfrdes. Frhllandet mellan utgivna optioner i AstraZeneca och Astra var 0,5045 AstraZeneca-optioner fr varje innehavd Astra-option. Den 31 december 2006 fanns inga utestende optioner under denna plan.
AstraZeneca Share Option Plan Optioner 000 VGLP* pence Optioner 000 Program 1994 VGLP* pence SAYE-programmen Optioner 000 VGLP* pence Aktier under option 000 ASVIP VGLP* SEK
Per den 1 januari 2004 Utestende optioner Frndring under 2004 Utgivna optioner Utnyttjade optioner Frverkade optioner Frfallna optioner Vgt genomsnittligt verkligt vrde p utgivna optioner under ret Per den 31 december 2004 Utestende optioner Frndring under 2005 Utgivna optioner Utnyttjade optioner Frverkade optioner Frfallna optioner Vgt genomsnittligt verkligt vrde p utgivna optioner under ret Per den 31 december 2005 Utestende optioner Frndring under 2006 Utgivna optioner Utnyttjade optioner Frverkade optioner Frfallna optioner Vgt genomsnittligt verkligt vrde p utgivna optioner under ret Per den 31 december 2006 Utestende optioner Intervall fr lsenpriser Vgt genomsnitt av terstende kontraktslngd Optioner som kan utnyttjas
* Vgt genomsnittligt lsenpris. n/m ej tillmpligt
35 688 10 741 329 1 964
2874 2529 2787 2886 650
8 360 586 285
2654 2704 2660
3 952 550 113 276
1988 2262 2184 2199 632
607 114 10
411 321 474
44 136 9 621 1 053 2 625
2790 2133 2486 2800 619
7 489 1 259 272
2650 2601 2688
4 113 606 689 592
2005 2257 1782 2248 700
483 6 168
431 442 411
50 079 9 266 18 543 1 078
2670 2 977 2 708 2 669 857
5 958 4 038 14
2658 2 665 2 862
3 438 280 289 218
2053 3001 2278 2473 943
309 309
442 442
39 724
2428 1913 p till 3487 p 2 638 dagar
1 906
2371 1740 p till 2749 p 1 051 dagar
3 211
2087 1756 p till 3001 p 847 dagar
n/m
n/m n/m
13 624
3 051
1 906
2 641
60
2661

Utestende optioner
Optionsprogram aktier r fr tilldelning Antal 000 Vgda lsenpris Senaste lsendatum Antal 000 Optionsprogram ADS Vgda lsenpris Senaste lsendatum Antal 000 Sparrelaterade optionsprogram Vgda lsenpris Senaste lsendatum
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Totalt
90 111 275 651 903 1 041 1 139 1 576 2 072 1 901 9 759
18,91 24,31 25,90 28,94 32,45 34,37 22,34 25,29 21,36 29,76 26,81
2007-09-30 2008-08-19 2009-12-12 2010-08-22 2011-08-30 2012-08-29 2013-08-28 2014-08-26 2015-08-25 2016-08-24
1 113 3 219 4 227 2 113 7 314 6 718 7 167 31 871
$44,03 $47,15 $49,58 $35,16 $46,62 $40,36 $51,81 $46,07
2010-08-22 2011-08-30 2012-08-29 2013-08-28 2014-08-26 2015-08-25 2016-08-24
36 1 533 318 473 572 279 3 211
29,71 17,56 22,11 22,62 22,57 30,01 20,87
2007-05-31 2008-05-31 2009-05-31 2010-05-31 2011-05-31 2012-05-31
Optioner som kan utnyttjas

Optionsprogram aktier Antal 000 Vgt lsenpris Optionsprogram ADS Antal 000 Vgt lsenpris Sparrelaterade optionsprogram Antal 000 Vgt lsenpris Antal 000 ASVIP Vgt lsenpris
Per den 31 december 2004 Per den 31 december 2005
3 179 4 065
27,94 29,71 28,31
15 016 20 862 10 938
$45,69 $47,06 $45,43
390 191 60
23,73 24,56 26,61
483 309
SEK 431,00 SEK 442,00
Per den 31 december 2006 4 592
Aktieoptioner utnyttjades regelbundet under perioden. Det verkliga vrdet p optionerna berknas p tilldelningsdagen, med hjlp av prissttningsformeln Black-Scholes fr optioner. I nedanstende tabell redovisas de antaganden som tillmpas p optioner som utgivits under respektive period. Frvntningar om tidig inlsen ingr i modellen.
2006 2005 2004
Genomsnittligt aktiepris, pence Vgt genomsnittligt aktiepris, pence AstraZeneca Share Option Plan SAYE-planer Vgt genomsnittligt verkligt vrde p optioner som tilldelats under perioden, pence AstraZeneca Share Option Plan SAYE-planer Frvntad volatilitet, % Direktavkastning, % Riskfri rnta, % Frvntad livslngd: AstraZeneca Share Option Plan, r Frvntad livslngd: SAYE-planer, r
3020 2977 3001 857 943 30,0 2,3 4,3 6,0 4,1
2384 2133 2257 619 700 30,0 2,3 4,3 6,0 3,9
2439 2529 2262 650 632 25,0 2,3 3,5 6,0 3,8
Den frvntade volatiliteten baseras p historisk volatilitet (berknad utifrn optionernas vgda genomsnittliga terstende livslngd) justerad med avseende p frvntade frndringar i framtida volatilitet p grund av offentligt tillgnglig information. Inga andra aspekter p tilldelade optioner beaktades vid berkningen av verkligt vrde. Aktierelaterade ersttningar uppgr till 125 MUSD (2005: 128 MUSD, 2004: 147 MUSD) bestende uteslutande av betalning med aktier.
BOKSLUT
133

AstraZeneca Performance Share Plan
Aktier 000 VGVV* pence
Aktier tilldelade i juni 2005 Aktier tilldelade i mars 2006 Aktier tilldelade i maj 2006
312 280 19
1121 1 486 1 424
Det verkliga vrdet bestmdes med hjlp av en modifierad version av binomialmodellen. Metoden beaktar frvntade utdelningar men inga andra aspekter vid berkningen av verkligt vrde. Aktiebaserat incitamentsprogram i USA
Aktier 000 VGVV* USD
864
* Vgt genomsnittligt verkligt vrde.
46,16
Kostnaden fr aktierelaterade betalningar avseende AstraZeneca Performance Share Plan och incitamentsprogrammet i USA r 14 MUSD (2005: 15 MUSD, 2004: 16 MUSD). Programmen betalas i aktier.
26 TAGANDEN OCH ANSVARSFRBINDELSER

taganden Avtal om framtida investeringskostnader som inte finns med i detta bokslut
383
220
298
I ovanstende totalbelopp ingr avtal som hnfr sig till vissa produktinkps- och licensavtal med uppskjutna ersttningsfrpliktelser dr beloppen varierar beroende p om vissa milstolpar uppns. Frsljningen av produkter som dessa milstolpar hnfr sig till kan ge upphov till ytterligare betalningar beroende p vilka frsljningsniver som uppns. Garantier och ansvarsfrbindelser som uppkommer i den normala verksamheten och dr skerhet saknas, frvntas inte leda till ngon vsentlig ekonomisk frlust. I januari 2007 slt AstraZeneca tv samarbetsavtal med Bristol-Myers Squibb Company and Palatin Technologies Inc. fr en frsta ersttning om 100 MUSD respektive 10 MUSD. Bda avtalen har uppskjutna ersttningstaganden, som beror p om vissa milstolpar uppns. AstraZeneca har ocks slutit avtal i januari 2007 att frvrva hela aktiekapitalet i Arrow Therapeutics Ltd fr 150 MUSD. Mellanhavanden med Merck Inledning Under 1982 bildade Astra AB ett joint venture tillsammans med Merck & Co., Inc. i syfte att slja, marknadsfra och distribuera vissa Astraprodukter i USA. Under 1998 omstrukturerades detta joint venture (omstruktureringen). Enligt avtalen avseende omstruktureringen bildades ett amerikanskt kommanditbolag, dr Merck r kommanditdelgare och AstraZeneca komplementr. AstraZeneca ansvarar fr ledningen av fretagets verksamhet och Merck och dess dotterbolag har rttigheter som kommanditdelgare samt andra rttigheter. Dessa rttigheter ger Merck garantier fr samarbetet och stter grnser fr oss att agera med fullstndig affrsmssig frihet. Avtalen omfattar: > > > rliga villkorade betalningar. En betalning till Merck i hndelse av en fusion mellan Astra och en tredje part fr att Merck skulle avst frn vissa rttigheter till produkter frn den tredje parten. Villkor fr uppsgning, vilka om och nr de utlses, leder till att Merck avstr frn sina intressen i AstraZenecas produkter och verksamheter.
Dessa delar beskrivs mer i detalj nedan tillsammans med en sammanfattning av hur de redovisas. rliga villkorade betalningar AstraZeneca gr lpande betalningar till Merck baserade p frsljningen av vissa av AstraZenecas produkter i USA (de villkorade betalningarna avseende de avtalade produkterna). Till fljd av fusionen 1999 mellan Astra och Zeneca kan dessa villkorade betalningar (med undantag fr betalningar som avser Prilosec och Nexium) inte understiga rliga minimibelopp i intervallet 125 till 225 MUSD under perioden 20022007. AstraZenecas betalningar har verstigit miniminiverna fr perioden 20022006 och, trots lanseringen av en generisk konkurrent till Toprol-XL i november 2006 har AstraZeneca ingen anledning att anta att den rliga betalningen 2007, det sista ret som miniminiverna tilllmpas, kommer att understiga minimtagandena.

26 TAGANDEN OCH ANSVARSFRBINDELSER FORTS
Betalning i hndelse av fusion Vid fusionen 1999 mellan Astra och Zeneca utlstes en engngsbetalning p 809 MUSD. Som en konsekvens av betalningen gav Merck upp alla ansprk p Zenecas produkter. Villkor fr uppsgning Avtalen specificerar betalningar och frfaranden enligt vilka, frutsatt att vissa optioner utvas, rttigheter och intressen i vra aktiviteter och produkter tillhriga Merck omedelbart fre fusionen skulle upphra, inklusive bestmmelser kring: > > > > > Frskottsbetalning Partial Retirement First Option och slutavrkning Lngfristig fordran Second Option
Frskottsbetalningen Fusionen mellan Astra och Zeneca utlste det frsta steget i uppsgningsverenskommelsen. Merck avstod frn alla rttigheter, inklusive villkorade betalningar avseende framtida frsljning, till eventuella produkter frn Astra utan befintliga eller skta patent i USA vid tidpunkten fr fusionen. Drfr har AstraZeneca nu rttigheterna till dessa produkter och r fria frn eventuella skyldigheter gentemot Merck och restriktioner avseende dessa produkter (inklusive rliga villkorade betalningar), vilket ger AstraZeneca stor frihet att exploatera dessa produkter efter eget gottfinnande. Frskottsbetalningen betalades vid tidpunkten fr fusionen. Den berknades som nuvrdet av 2,8 miljarder USD, diskonterat frn 2008 till tidpunkten fr fusionen med en rlig diskonteringsfaktor p 13% och uppgick till 967 MUSD. Frskottsbetalningen r freml fr en slutavrkning 2008, vilket beskrivs under First Option och slutavrkning nedan. Partial Retirement Under 2008 kommer inlsen att ske av en del av Mercks andel i kommanditbolaget genom en betalning till Merck berknad som en multipel av de genomsnittliga rliga villkorade betalningarna frn 2005 till 2007 avseende de aktuella produkterna, samt ytterligare 750 MUSD. Vid Partial Retirement upphr Mercks rttigheter till vissa av de avtalade produkterna. Produkterna som omfattas av Partial Retirement inkluderar ToprolXL, Pulmicort, Rhinocort och Symbicort, av vilka den sistnmnda planeras fr lansering i USA i mitten av 2007, ven om tidpunkten r beroende av svl teknologiverfring som fullgjorda valideringstgrder. First Option och slutavrkning Under 2008 ska en berkning gras av Uppskattat Vrde (Appraised Value), vilket r nuvrdet av framtida villkorade betalningar avseende alla avtalade produkter som inte omfattas av Partial Retirement med undantag fr Prilosec och Nexium. Betalningen av Uppskattat Vrde till Merck 2008 grs bara om Merck utvar First Option. Om inte Merck utvar optionen under 2008 har AstraZeneca rtt att utva den under 2010 till ett belopp som motsvarar 2008 Uppskattat Vrde. De villkorade betalningarna fortstter frn 2008 till 2010 om AstraZeneca vljer att utnyttja optionen 2010. Utvas First Option kommer Merck att avst frn sina rttigheter i frga om de avtalade produkter som inte omfattas av Partial Retirement, frutom Nexium och Prilosec. Om inte Merck eller AstraZeneca utvar optionen kommer villkorade betalningar avseende dessa avtalade produkter att leva vidare (liksom AstraZenecas vriga skyldigheter och restriktioner i frga om dessa produkter) och Uppskattat Vrde betalas inte ut. Produkter som omfattas av First Option r bland annat Atacand, Plendil och vissa substanser som fortfarande r under utveckling. Vidare kommer det under 2008 att bli en slutavrkning av Frskottsbetalningen. Slutavrkningen kommer att baseras p en multipel av de genomsnittliga rliga villkorade betalningarna fr perioden 2005 till 2007 avseende samtliga avtalade produkter, med undantag fr Prilosec och Nexium (med ett lgsta belopp om 6,6 miljarder USD), tillsammans med andra definierade belopp (som uppgr till totalt 912 MUSD). Detta reduceras drefter med Uppskattat Vrde (oavsett om detta betalas eller ej), Partial Retirement och Frskottsbetalningen (till dess odiskonterade vrde om 2,8 miljarder USD) fr att bestmma slutavrkningsbeloppet. Slutavrkningen kommer att gras 2008 oavsett om First Option utnyttjas eller ej, och detta kan leda till ytterligare en betalning frn AstraZeneca till Merck, eller en betalning frn Merck till AstraZeneca. Skulle Merck utva First Option 2008, kommer AstraZeneca att gra betalningar avseende Partial Retirement, First Option och slutavrkningen motsvarande ett minimibelopp om 4,7 miljarder USD. Utvar AstraZeneca First Option under 2010 kommer de sammanlagda betalningarna till Merck under 2008 och 2010 att uppg till motsvarande belopp. Lngfristig fordran (Loan Note Receivable) I tillgngarna och skulderna som omfattas av omstruktureringen finns en lngfristig fordran p Merck med ett nominellt vrde om 1,4 miljarder USD. Under 2008, vid samma tidpunkt som regleringen av Partial Retirement och slutavrkningen, kommer Merck att reglera det lngfristiga lnet genom att betala AstraZeneca 1,4 miljarder USD. Second Option Det finns en Second Option enligt vilken AstraZeneca har mjlighet att terkpa Mercks andel i produkterna Prilosec och Nexium i USA. Denna option kan utvas av AstraZeneca tv r efter att First Option har utnyttjats, om First Option har utvats antingen 2008 eller 2010. Det finns ocks mjlighet fr AstraZeneca att utva Second Option vid ett senare datum, antingen under 2017 eller om den sammanlagda rliga frsljningen fr de tv produkterna hamnar under en viss definierad miniminiv, dock endast under frutsttning att First Option redan har utnyttjats. Lsenpriset fr Second Option r nuvrdet av framtida rliga villkorade betalningar fr Prilosec och Nexium vid tidpunkten fr utvandet. Utvas Second Option kommer Merck att ha avsttt frn alla sina intressen i kommanditbolaget och de avtalade produkterna, inklusive rtten till villkorade betalningar.
BOKSLUT
135

Allmnt Det exakta beloppet och tidpunkten fr uppgrelsen med Merck avseende Partial Retirement, First Option och slutavrkningen kan inte faststllas idag. De olika komponenterna i berkningarna baseras delvis p nettofrsljningen mellan 2005 och 2007 samt utifrn prognoser fr utvecklingen efter 2007, och betalningen av First Option r avhngig av om Merck (eller vi) utvar denna eller ej. Av liknande skl kan tidpunkten och beloppet fr Second Option inte heller faststllas i dag. Med undantag fr intressena i Nexium och Prilosec baseras de sammanlagda betalningarna som terstr enligt villkoren fr uppsgning delvis p de villkorade betalningar som grs mellan 2005 och 2007 (med beaktande av minimibeloppen) och kommer sannolikt att i hg grad pverkas av frsljningen av Toprol-XL, Pulmicort, Rhinocort och Atacand. AstraZeneca rknar dock med att de positiva effekter som kommer att tillfalla AstraZeneca genom dessa verenskommelser uppstr: > > Lpande genom den betydande friheten avseende produkter som upptckts eller frvrvats efter fusionen. Vid fullgrande av stegen i dessa verenskommelser, dels genom kade bidrag frn och dels genom omfattande frihet fr produkter som redan har introducerats (ssom Rhinocort och Atacand), de som kommer att lanseras i USA (framfr allt Symbicort) och de som r under utveckling. De positiva effekterna inkluderar befrielse frn villkorade betalningar, frvntade kostnadsbesparingar nr tillverkningsavtal upphr och andra kostnadsfrdelar med de strategiska frdelar den kade friheten att agera medfr.
Redovisningsprinciper rliga villkorade betalningar: De rliga villkorade betalningarna fr avtalade produkter kostnadsfrs nr de uppkommer. Betalning i hndelse av fusion: Engngsbetalningen kostnadsfrdes vid tidpunkten fr fusionen eftersom den inte skulle ha medfrt att ngra ytterligare frdelar skulle ha tillfallit det fusionerade AstraZeneca jmfrt med de fregende rens samlade resultat fr Astra och Zeneca. Villkor fr uppsgning: AstraZeneca anser att den uppsgningsverenskommelse som beskrivs ovan utgr det stegvisa frvrvet av Mercks intressen i kommanditbolaget och de avtalade produkterna (inklusive rtten till villkorade betalningar) och att den delvis r avhngig utvandet av First Option och Second Option. Effekterna redovisas i bokslutet i takt med att de olika stegen uppns. Om och nr alla sdana betalningar grs, kommer AstraZeneca att ha oinskrnkt bestmmandertt ver vr verksamhet p den amerikanska marknaden. Frskottsbetalningen har redovisats som en immateriell tillgng och skrivs av ver 20 r. Detta tillvgagngsstt avspeglar det faktum att AstraZeneca, enligt avtalet, har frvrvat rttigheter som befriar oss frn eventuella skyldigheter och restriktioner i frga om Astras produkter utan befintliga eller skta patent vid tidpunkten fr fusionen. ven om dessa rttigheter gller i all framtid har en avskrivningstid p 20 r valts fr att motsvara det normala tidsperspektivet vid utveckling och marknadsfring av produkter. Betalningarna avseende Partial Retirement, First Option, slutavrkningen och Second Option kommer att redovisas enligt gllande principer nr betalningarna utfrs och med vederbrlig frdelning p immateriella tillgngar och goodwill. Om Merck utvar First Option 2008 kommer den sammanlagda nettobetalningen till Merck att motsvara ett minimibelopp om 4,7 miljarder USD minskat med terbetalningen av det lngfristiga lnet p 1,4 miljarder USD, det vill sga 3,3 miljarder USD. Vid redovisningen av omstruktureringen 1998 inkluderades det lngfristiga lnet vid faststllandet av de verkliga vrdena p frvrvade tillgngar och skulder. Lnet tillskrevs d ett verkligt vrde av noll vid frvrvet och i balansrkningen, eftersom vi berknade att minimibetalningen p 3,3 miljarder USD netto motsvarade det verkliga vrdet av de rttigheter som kommer att frvrvas enligt Partial Retirement, slutavrkningen och First Option. I AstraZenecas lpande vervakning av de bedmda betalningarna till Merck och vrdet fr AstraZenecas del av tillhrande rttigheter tas fullstndig hnsyn till frndrade affrsfrhllanden och olika tnkbara utfall fr att skerstlla att de betalningar som ska gras till Merck tcks av frvntade ekonomiska frdelar fr oss, inklusive dem som hnfr sig till de strategiska frdelarna med att befrias frn vissa eller alla begrnsningar i partnerskapet med Merck. Skulle vervakningen visa att dessa betalningar verstiger de frvntade ekonomiska frdelarna kommer AstraZeneca att gra en avsttning fr ett ofrdelaktigt avtal. Miljkostnader och miljansvar Koncernens kostnader fr miljskydd, dr bde kapital- och resultatposter ingr, r hnfrliga till kostnader som r ndvndiga fr att tillmpa interna system och program samt uppfylla gllande normer samt de legala krav och de myndighetskrav som gller processer och produkter. Kostnaderna r en integrerad del av de normala lpande utgifterna fr att kunna genomfra koncernens forsknings-, tillverkningsoch affrsverksamhet och r inte srredovisade frn de totala produktions- och utvecklingskostnaderna. Vad gller lagar, regelverk och andra krav, finns det inga knda frndringar som skulle kunna frndra kostnadsniverna vsentligt fr 2004, 2005 eller 2006. Utver utgifter fr nuvarande och frutsedda framtida krav fr miljskydd har koncernen kostnader fr underskning och sanering av frorenad mark och grundvatten. I synnerhet har AstraZeneca och/eller dess dotterbolag miljansvar vid ett antal anlggningar som gs, har gts, hyrs, eller har hyrts av AstraZeneca eller tredje part.

AstraZenecas dotterbolag i USA, Zeneca Inc. och/eller de parter som Zeneca Inc. i dessa sammanhang ansvarar fr att hlla skadelsa, har uppgivits som potentiellt ansvariga parter (Potentially Responsible Parties PRP) eller svaranden fr ca 18 anlggningar dr Zeneca Inc. sannolikt kommer att dra sig framtida undersknings-, tgrds- eller drifts- och underhllskostnader enligt federal eller delstatlig lag eller rttspraxis avseende frdelning av miljansvar. Likaledes har AstraZenecas dotterbolag Stauffer Management Company LLC (SMC), etablerat 1987 fr att inneha och hantera vissa tillgngar frn Stauffer Chemical Company, som frvrvades samma r och/eller de parter som SMC i dessa sammanhang ansvarar fr att hlla skadelsa, uppgivits som potentiellt ansvariga parter eller svaranden fr ca 31 anlggningar dr SMC sannolikt kommer att dra sig framtida undersknings-, tgrds- eller drifts- och underhllskostnader enligt federal eller delstatlig lag eller rttspraxis avseende frdelning av miljansvar. I Europa och andra delar av vrlden utanfr USA kommer AstraZeneca sannolikt att belastas med kostnader fr en fr nrvarande gd anlggning och har frbundit sig att hlla tredje parter skadelsa avseende ca 45 andra anlggningar. Dessa miljtaganden hrrr frn rvda verksamheter som inte r en del av vr nuvarande lkemedelsverksamhet. Dessutom r saneringen, dr sdan krvs, avslutad eller nra ett avslut vid merparten av dessa anlggningar. AstraZeneca har avsatt medel fr de uppskattade kostnaderna fr framtida miljunderskningar, tgrds- och drifts- och underhllsverksamhet utver de normala lpande utgifterna fr att upprtthlla koncernens FoU- och produktionskapacitet samt produktsortiment, dr en aktuell skyldighet freligger och det verkar troligt att sdana kostnader kan uppst, och de kan uppskattas p ett tillfrlitligt stt. Sammantaget uppgick avsttningar fr sdana uppskattade framtida kostnader per den 31 december 2006 till ca 107 MUSD, varav ca 96 MUSD avsg USA. I dessa avsttningar ingr inte mjliga ytterligare kostnader som inte r troliga fr nrvarande. I de fall dr vi r gemensamt (men inte solidariskt) ansvariga tillsammans med tredje part behandlar vi endast vr andel av tagandet. I de fall d tagandet tcks av en frskring helt eller delvis eller av andra arrangemang fr ersttning redovisas en tillgng som innebr att denna ersttning r praktiskt taget sker. Det r mjligt att AstraZeneca eller dess dotterbolag kan dra sig framtida miljkostnader som verstiger koncernens nuvarande avsttningar. Omfattningen av sdana mjliga, tillkommande kostnader r till sin natur svra att uppskatta beroende p ett antal faktorer, vilka innefattar men inte r begrnsade till: (1) karaktren och omfattningen av ersttningsansprk som kan framstllas i framtiden; (2) om AstraZeneca eller ngot av dess dotterbolag har eller kan komma att ha ngra legala frpliktelser angende framstllda eller ej framstllda ersttningsansprk; (3) typen av tgrd, om ngon, vid anlggningar, dr behovet av tgrd inte r knt fr nrvarande; (4) mjlighet till ersttningar frn eller frdelning av ansvar till tredje part; (5) den tidsperiod som miljunderskningen, processen fr sanering och frdelning av ansvar kan ta. Oaktat vad som framfrts ovan, uppskattas det att maximalt tillkommande eventuell skada, utver vra avsttningar fr framtida miljunderskningar, sanerings-, drifts- och underhllsverksamhet sammanlagt kan uppg till i storleksordningen 15 till 30 MUSD. Rttsprocesser AstraZeneca r inblandat i ett antal rttsprocesser som anses vara typiska fr verksamheten. Hit hr tvister angende anstllningsfrgor, produktansvar, kommersiella tvister, intrng i immateriella rttigheter, vissa patents giltighet samt antitrust- och vrdepapperslagstiftning. De viktigaste rendena beskrivs nedan. Inga avsttningar har gjorts fr de krav som diskuteras nedan (vid sidan av bterna frn EU, som har betalts). Abraxane (paclitaxel albuminbundna partiklar fr injicerbara suspensioner) I juli 2006 lmnade Elan Pharmaceuticals in en stmning till United States District Court for the District of Delaware mot Abraxis BioScience, Inc. Elan hvdar i huvudsak att Abraxis gr intrng i tv amerikanska patent i samband med marknadsfring, anvndning och frsljning av Abraxane. AstraZeneca har inte kallats som part i mlet. AstraZeneca r part i ett avtal med Abraxis fr att tillsammans marknadsfra Abraxane. Crestor (rosuvastatin) Sju individuella stmningsanskningar lmnades 2004 och 2005 in mot AstraZeneca Pharmaceuticals LP och/eller AstraZeneca LP i USA p grund av pstdd skada i samband med anvndning av Crestor. Fyra av dessa stmningsanskningar har nu avvisats. Dessutom har en begran om godknnande att vcka grupptalan och att vara fretrdare ingetts i Quebec, Kanada mot AstraZeneca PLC och AstraZeneca Canada Inc. Kranden yrkar att skada uppkommit p grund av anvndningen av Crestor. Under 2006, lmnades ytterligare sex individuella stmningar in mot AstraZeneca i USA. Alla sex har drefter avvisats. AstraZeneca kommer att frsvara sig med kraft i alla terstende ml. Diprivan (propofol) I augusti 2002 mottog AstraZeneca LP en skrivelse frn ESI Lederle, en division inom Wyeth, vari AstraZeneca underrttades om Wyeths avsikt att marknadsfra en generisk version av Diprivan fre utgngen av AstraZenecas patent, som skyddar den nuvarande beredningsformen. AstraZeneca vckte talan avseende patentintrng mot Wyeth i US District Court for the Southern District of New York. Genom ett antal transaktioner r nu Mayne Pharma (USA) Inc. (tidigare Faulding Pharmaceutical Co.) innehavare av den aktuella frenklade registreringsanskan (Abbreviated New Drug Application ANDA) och svarande i AstraZenecas ml. Mayne reagerade p AstraZenecas klagoml genom en motstmning dr fretaget hvdade icke intrng, och att patentet var ogiltigt och verkningslst. Efter rttegng 2005 beslutade domstolen att AstraZenecas patent r giltiga och har verkan samt att Maynes propofolprodukt innebar ett intrng i patentrttigheterna. Domstolen beslutade om frbudsfrelggande mot tillverkning, anvndning, frsljning och erbjudande till frsljning av Maynes propofolprodukt i USA. Mayne verklagade domstolens beslut och i november 2006 faststllde US Court of Appeals for the Federal Circuit beslutet frn District Court. I juni 2006 avyttrades registreringsanskan fr Diprivan till Abraxis BioScience Inc., som en del av ett avtal om frsljning av tillgngar.
BOKSLUT
137

Exanta (ximelagatran) Fyra, vsentligen likartade, fall av grupptalan avseende vrdepapper, vcktes i USA mot AstraZeneca PLC, Hkan Mogren, Sir Tom McKillop, Jonathan Symonds och Percy Barnevik mellan januari och mars 2005. Dessa renden sammanfrdes senare till ett rende i US District Court for the Southern District of New York. I det sammanfrda modifierade mlet hvdas att svarandeparterna gjort vsentliga falska och vilseledande uttalanden om de kliniska studierna fr Exanta och status fr registreringsanskan fr Exanta i USA. I talan som vckts av personer som kpt AstraZenecas brsnoterade vrdepapper mellan 2 april 2003 och 10 september 2004, hnvisas till avsnitten 10(b) och 20(a) i Securities Exchange Act of 1934 och SEC Rule 10b-5. Svarandena nekar till anklagelserna och kommer kraftfullt att frsvara sig. De har yrkat p avvisning av talan och detta yrkande behandlas i domstolen. Iressa (gefitinib) Under 2004, 2005 och 2006 inlmnades sex stmningsanskningar till Osaka District Court och Tokyo District Court mot AstraZeneca KK i Japan. I fem av dessa hvdas att Iressa orsakat ett ddsfall p grund av interstitiell lungsjukdom (ILD) hos en japansk patient. I den sjtte stmningsanskan hvdas att Iressa orsakat ett icke ddligt fall av ILD. Efter att ha konsulterat externa juridiska rdgivare, anser AstraZeneca KK att bda pstendena saknar grund och frsvarar sig i alla dessa ml. ILD r en knd komplikation i samband med lungsjukdomar, inklusive avancerad lungcancer, oavsett behandling. Losec/Prilosec (omeprazol) Under 2001 stmde AstraZeneca Andrx Pharmaceuticals, Inc. i USA fr intrng i ett patent avseende en process fr beredning av en omeprazolformulering (patent 281). Andrx ingav en motstmning dr man hvdade icke intrng, och att patentet var ogiltigt och verkningslst p grund av inkorrekt beteende (inequitable conduct) i samband med anskningsfrfarandet av patent 281. Andrx hvdade ocks att vid sidan av patent 281, var tv andra formuleringspatent, 230 och 505, verkningslsa p grund av olmpligt frfarande i samband med tvisten (litigation misconduct) frn AstraZenecas sida. Bda parter krvde ersttning fr advokatarvoden. I maj 2004 beslt US Court for the Southern District of New York att intrng hade gt rum i patent 281, men frklarade ocks att patent 281 var ogiltigt. Domstolen ogillade Andrx motkrav om bland annat olmpligt frfarande i samband med tvisten (litigation misconduct) och andra motkrav och vrig argumentation. Drmed befstes domstolens beslut frn 2002, dr domstolen frklarade att patenten 230 och 505 inte var ogiltiga och att Andrx gjort sig skyldigt till patentintrng. Beslutet frn oktober 2002 bekrftades i alla avseenden genom en verklagandeprocess i december 2003. Domstolen meddelade slutlig dom avseende patent 281 i juli 2004, sedan den beslutat att skjuta upp kraven om ersttning fr advokatarvoden i avvaktan p eventuella verklaganden. Andrx och AstraZeneca har verklagat domslutet. verklagan behandlades i US Court of Appeals for the Federal Circuit i augusti 2006 och Court of Appeals uppskt beslutet. Under 2000 och 2001 stmde AstraZeneca Lek Pharmaceutical and Chemical Company d.d. och Lek Services USA, Inc., Impax Laboratories Inc., Eon Labs Manufacturing Inc., Mylan Pharmaceuticals Inc., Apotex Corp, Apotex, Inc., Torpharm, Inc., samt Zenith Goldline Pharmaceuticals, Inc. (nu knt som IVAX Pharmaceuticals, Inc.). Dessa stmningsanskningar ingavs sedan fretagen lmnat in frenklade anskningar till FDA om att salufra generiska omeprazolprodukter i USA. Grunden fr stmningsanskan utgrs av att samtliga dessa fretags handlingar innebr intrng i formuleringspatenten 230 och 505 avseende omeprazol. Mlen behandlas fr nrvarande enligt den amerikanska Hatch-Waxman-lagstiftningen. Mlet mot IVAX ogillades utan bindande verkan kort efter det att stmningsanskan lmnats in, sedan IVAX dragit tillbaka sin anskan om att marknadsfra generiskt omeprazol. Under 2003, sedan Mylan brjat salufra sin produkt, stmde AstraZeneca Laboratorios Esteve, SA och Esteve Quimica, SA, tillverkare av den omeprazolprodukt som Mylan skulle distribuera i USA. Under 2003 och 2004 brjade Lek, Apotex och Impax slja sina generiska omeprazolprodukter. I juli 2004 yrkade Lek p dom utan huvudfrhandling avseende icke-intrng. I januari 2005 inlmnade AstraZeneca en stmningsanskan mot Teva Pharmaceutical Industries Ltd. och Teva Pharmaceuticals USA, Inc. som marknadsfr och sljer Impax omeprazolprodukter. Teva-fallet vilandefrklarades i juni 2005 i avvaktan p att ansvarsfrgorna i Impax-mlet avgjorts. AstraZeneca riktade skadestndskrav mot var och en av svarandena. Andrx, Apotex/Torpharm, Impax, Eon och Lek ingav motkrav som bygger p antitrustlagstiftning och hvdande av icke intrng. Samtliga svarande utom Lek har dessutom framfrt motkrav som bygger p att patentet skulle vara ogiltigt och verkningslst. Behandlingen av motkraven avseende antitrustvertrdelser samt AstraZenecas skadestndskrav har vilandefrklarats i avvaktan p att frgorna gllande patentintrng ska avgras. Mlen sammanfrdes fr bevisupptagning (discovery) infr, eller har direkt tilldelats, domaren Jones i US District Court for the Southern District of New York. Samtlig bevisupptagning (discovery) i dessa fall var klar i februari 2005. Framstllningar avseende Leks yrkande p dom utan huvudfrhandling och 14 ytterligare yrkanden p dom utan huvudfrhandling avslutades i juli 2005. Alla svarandesidans krav p dom utan huvudfrhandling ogillades i januari 2006. I februari 2006 avskrevs Eon-tvisten sedan fretaget tillknnagivit att det inte skulle pbrja frsljning frrn efter det att patenten 505 och 230 lpt ut. I juli 2005 vckte AstraZeneca talan mot Ranbaxy Laboratories Ltd., Ranbaxy Inc. och Ranbaxy Pharmaceuticals, Inc. om intrng i formuleringspatenten 505 och 230. Ranbaxy-mlet sammanfrdes under frberedelsen med de andra patentmlen avseende omeprazol. I mars 2006 avskrevs Ranbaxy-mlet sedan fretaget tillknnagav att det inte skulle pbrja frsljning frrn patenten 505 och 230 lpt ut. I januari 2006 avskrev AstraZeneca sina krav p skadestnd mot Impax och som fljd avslog domstolen Impax begran om jury. Impax verklagade beslutet p interimistisk grund till US Court of Appeals for the Federal Circuit, som avvisade verklagan, och drefter till United States Supreme Court, som ocks avvisade verklagan. Frn april till juni 2006 genomfrde Judge Jones en sammanfrd huvudfrhandling avseende frgor om patentansvar som rrde de terstende svarandena Mylan/Esteve, Lek, Apotex och Impax. Frhandlingen avslutade i juli 2006. Inget beslut har nnu tillknnagivits.

I april 2006 underrttades AstraZeneca av Dexcel Pharma Technologies (Dexcel) att Dexcel inlmnat anskan om godknnande frn FDA fr att marknadsfra en receptfri 20 mg omeprazoltablett. Dexcel ansker om godknnande fr att marknadsfra en receptfri (OTC) generisk omeprazolprodukt fre utgngen av de patent som r upptagna i FDA Orange Book fr AstraZenecas Prilosec produkt och Prilosec OTC, som marknadsfrs av Procter & Gamble. I maj vckte AstraZeneca talan vid US District Court for the District of Delaware och United States District Court for the Eastern District of Virginia och hvdade intrng frn Dexcels sida i patenten 505 och 230 samt US Patent No. 6150380 som lper ut 2019. Mlet i Virginia har vilandefrklarats i avvaktan p avgrande avseende Dexcels invndningar mot jurisdiktion i Delaware. Bevisupptagning (discovery) pgr och inget datum fr frhandlingar har faststllts. I juni och juli 2004 begrde AstraZeneca i Frankrike frbudsfrelgganden baserade p sitt formuleringspatent fr omeprazol mot sex fretag som salufr generiskt omeprazol. I augusti 2004 avvisades anskningarna i frsta instans. AstraZeneca verklagade beslutet och i mars 2005 avvisades anskningarna efter verklagan. I maj 2004, pbrjade AstraZeneca dessutom rttsliga tgrder mot samma fretag fr intrng i AstraZenecas formuleringspatent fr omeprazol i Frankrike. Dessa frhandlingar har frenats med ett ml dr ett av fretagen vckt en talan mot AstraZeneca i vilken patentets giltighet ifrgastts. Inget datum har nnu faststllts fr frhandlingar. Under 2000 beviljades AstraZeneca interimistiska frbudsfrelgganden baserade p vissa av AstraZenecas formuleringspatent fr omeprazol mot generikafretagen Generics (UK) Ltd och Scandinavian Pharmaceuticals-Generics AB (Scand Pharm) i Danmark och ScandPharm i Norge. I oktober 2001 bekrftade Oslo Tingrett i Norge att Scand Pharm hade gjort intrng i AstraZenecas formuleringspatent fr omeprazol. Samtidigt frklarade domstolen att AstraZenecas formuleringspatent var giltigt. I november 2004 bekrftade Borgarting Lagmannsrett detta. Som ett resultat av mlet i Norge kan Scand Pharm inte slja sin omeprazolprodukt i Norge. Fretaget har ocks frhindrats att slja sin omeprazolprodukt i Danmark i avvaktan p domen i intrngsmlet. Parterna har uppntt frlikning i dessa ml. Dessutom beviljades AstraZenecas begran om interimistiskt frbudsfrelggande p basis av AstraZenecas formuleringspatent fr omeprazol mot generikafretaget A/S Gea Farmaceutiske Fabrik (nu Hexal A/S), som fortfarande hindras att slja omeprazolprodukten i Danmark i avvaktan p utgngen av intrngsmlet. Ett interimistiskt frbudsfrelggande mot Biochemie Novartis Healthcare A/S beviljades i Danmark under 2003, baserat p AstraZenecas formuleringspatent fr omeprazol, och mlet behandlas fortfarande. I december 2004 beviljades ett interimistiskt frbudsfrelggande i Danmark mot Nomeco A/S, en dansk distributr av en generisk omeprazolprodukt frn ratiopharm, baserat p AstraZenecas formuleringspatent fr omeprazol. Huvudfrhandling hlls i november och december 2005. I februari 2006 upphvde Hgsta domstolen det interimistiska frbudsfrelggandet. Mlet behandlas fortfarande. Under 2003 och 2004 avvisades AstraZenecas krav p interimistiska frbud baserade p vissa av AstraZenecas formuleringspatent fr omeprazol mot Novartis Sverige AB och ratiopharm AB i Sverige och Novartis Finland Oy samt ratiopharm Oy i Finland. Under 2002 och 2003 inledde Novartis Sverige AB, ratiopharm AB och Arrow Lkemedel AB ml fr att ogiltigfrklara AstraZenecas formuleringspatent fr omeprazol. Mlen har sammanfrts och behandlas fr nrvarande vid Stockholms tingsrtt. r 2003 inledde AstraZeneca ml om patentintrng mot Novartis Sverige AB och ratiopharm AB i Sverige. Dessa intrngsml har vilandefrklarats i avvaktan p utgngen i mlen om ogiltigfrklarande. I Finland har de separata mlen mot ratiopharm Oy och Novartis Finland Oy avseende intrng i AstraZenecas formuleringspatent fr omeprazol vilandefrklarats under 2005 eftersom Novartis Finland Oy inlett ett ml om ogiltigfrklarande mot formuleringspatentet. I maj 2006 frlikades AstraZeneca och Novartis Finland Oy i tvisterna vilket ledde till att mlet avseende ogiltigfrklarande av formuleringspatentet och intrngsmlet mot Novartis Finland Oy drogs tillbaka. Under hsten 2006 terupptogs intrngsmlet mot ratiopharm Oy, vilket hade vilandefrklarats i avvaktan p utgngen i mlet avseende ogiltigfrklaring som inletts av Novartis Finland Oy. Mlet mot ratiopharm pgr fr nrvarande. Under 2003 beslutade dessutom tingsrtten i Norge att den generiska omeprazolprodukt som salufrdes av ratiopharm AB inte innebar ett intrng i AstraZenecas formuleringspatent fr omeprazol. Detta utslag bekrftades av Borgarting Lagmannsrett i oktober 2005. I januari 2006 nekade Hyesterett AstraZeneca prvningstillstnd. AstraZeneca fortstter att vara indraget i ett flertal ml i Kanada avseende olika generika och patent, bland annat enligt bestmmelserna om patentskyddade lkemedel (Patented Medicines (Notice of Compliance) Regulations), med anknytning till omeprazolkapslar och omeprazolmagnesiumtabletter. Apotex Inc. lanserade en generisk omeprazolkapsel i Kanada i januari 2004. Efter den lanseringen pbrjade AstraZeneca ett rttsligt granskningsfrfarande fr att frska ogiltigfrklara Apotex s k Notice of Compliance (marknadsgodknnande). AstraZeneca stmde Apotex i juli 2004 och hvdade att Apotex omeprazolkapslar gr intrng i AstraZenecas patent p beredningsformen. I maj 2005 underknde Canadian Federal Court of Appeal Apotex anskan om marknadsgodknnande (marketing approval), och upphvde beslutet i frsta instans frn september 2004 som utfll till AstraZenecas nackdel. I juni 2005 beviljade Canadian Federal Court of Appeal den anskan som Apotex inlmnat om uppskjutande av verkstllighet av domstolens underknnande av anskan om marknadsgodknnande, i avvaktan p att Apotex ska beviljas prvningstillstnd att verklaga beslutet till Supreme Court of Canada. Supreme Court of Canada har beviljat Apotex prvningstillstnd, och ven frlngt uppskjutandet som beviljats av Federal Court of Appeal. Apotex kan drmed fortstta att slja sina omeprazolkapslar i avvaktan p beslut i hgsta domstolen (Supreme Court) gllande Apotex verklagande. verklagandet behandlades i maj 2006 och biflls i november 2006, vilket innebr att Apotex kan fortstta att slja omeprazolkapslar i avvaktan p att mlet om patentintrng avgrs.
BOKSLUT
139

I februari 2006 bekrftade Federal Court of Appeal beslutet i en lgre domstol vilket hindrade Apotex frn att erhlla s k Notice of Compliance (marknadsgodknnande) fr omeprazolmagnesiumtabletter till utgngen av ett relevant formuleringspatent i december 2008. I januari 2006, delgavs AstraZeneca Canada Inc. en stmning till Federal Court of Canada avseende betalning av icke angivet skadestnd fr skada som samkats Apotex p grund av att Apotex anskan om marknadsgodknnande i Kanada fr dess 20 mg omeprazolkapsel frsenats frn januari 2002 till januari 2004. Stmningen frklarades vilande i avvaktan p Apotex verklagan till Supreme Court of Canada, och sedan verklagandet bifallits i november 2006 har Apotex indikerat att man kommer att teruppta sitt skadestndsansvar. AstraZeneca anser att kravet saknar grund och avser att frsvara sig mot den. Den pgende tvisten med Apotex angende patentintrng kommer att fullfljas med kraft. AstraZeneca inledde en process vid Federal Court of Canada mot Novopharm Limited i samband med vissa patent fr omeprazolmagnesiumtabletter, baserat p att Novopharm anskte om s k notice of compliance (marknadsgodknnande) i Kanada p basis av en jmfrelse med AstraZenecas Losectabletter. ven om flera processer hller p att behandlas, har Novopharm inte riktat yrkanden angende omeprazolsaltpatentet och har tillknnagivit att fretaget kommer att avvakta utgngen av patentet den 23 januari 2007. AstraZeneca inledde en process i Federal Court of Canada mot Sandoz Canada Inc. i samband med vissa patent fr omeprazolkapslar p basis av att Sandoz anskte om s k notice of compliance (marknadsgodknnande) i Kanada p basis av en jmfrelse med AstraZenecas Losec kapslar. I januari 2007 avbrt AstraZeneca en sedan lnge pgende process mot Reddy-Cheminor Inc. avseende patent fr omeprazolkapslar sedan Reddy-Cheminors dragit tillbaka sina anklagelser. I februari 2000 inledde Europeiska kommissionen en underskning av vissa immateriella rttigheter kring omeprazol och drmed relaterade tvister avseende patentintrng och andra delar av regelverket. Underskningen genomfrs i enlighet med artikel 82 i EG-frdraget, som frbjuder missbruk av dominerande stllning. Underskningen pskyndades av ett klagoml frn en part avseende ett antal patent- och andra tvister som rrde AstraZeneca. AstraZeneca har i enlighet med sin fretagspolicy samarbetat med kommissionen. I juli 2003 delgav EU-kommissionen fretaget ett s k Statement of Objections avseende pstdda vertrdelser i samband med att AstraZeneca erhllit ytterligare skyddscertifikat fr omeprazol i vissa europeiska lnder, ersatt omeprazolkapslar med omeprazol MUPS (tabletter) och terkallat tillstndet att salufra kapslarna i tre europeiska lnder. AstraZeneca avgav ett utfrligt svar till kommissionen, i vilket fretaget frklarade varfr man ansg att tgrderna enligt AstraZeneca var lagliga. En muntlig frhandling gde rum i februari 2004. I juni 2005, informerades AstraZeneca PLC och AstraZeneca AB om EU-kommissionens beslut att utfrda bter om sammanlagt 60 MEUR mot bolagen, fr brott mot den europeiska konkurrenslagstiftningen (artikel 82 i EG-frdraget och artikel 54 i EES-avtalet). Kommissionen hvdar att bolagen missbrukat sin dominerande stllning vid olika tillfllen mellan 1993 och 2000, genom att systematiskt lmna vilseledande uppgifter till patentmyndigheterna och/eller domstolar i Belgien, Danmark, Tyskland, Nederlnderna, Norge och Storbritannien, i syfte att erhlla tillggsskydd (supplementary protection certificate, SPC) fr omeprazol, och genom att begra indragning av tillstndet att marknadsfra omeprazolkapslar i Danmark, Norge och Sverige, fljt av indragning av omeprazolkapslar i dessa lnder och introduktion av omeprazol MUPS tabletter. AstraZeneca accepterar inte kommissionens beslut och har verklagat beslutet till frstainstansrtten. AstraZeneca bestrider att bolaget hade en dominerande stllning, och att bolaget frfarit p det stt som kommissionen hvdar. Tillsvidare har en avsttning p 75 MUSD gjorts i halvrsbokslutet 2005 motsvarande hela btesbeloppet. Kommissionen gr gllande att de beskrivna tgrderna hindrade introduktionen av generiska versioner av Losec och parallellhandel. Det r mjligt att tredje part skulle kunna krva skadestnd fr pstdda frluster till fljd av detta rende. Varje sdant krav skulle kraftfullt avvisas. Nexium (esomeprazol) AstraZeneca har stmts i flera delstats- och federala domstolar i USA i s k grupptalan gllande marknadsfringen av Nexium (esomeprazol magnesium). I stmningarna hvdas att AstraZenecas marknadsfring och annonsering av Nexium till lkare och konsumenter skulle vara vilseledande, olaglig och bedrglig, srskilt i den del dr marknadsfringen omfattar jmfrelser mellan Nexium och Prilosec. Vidare hvdas att AstraZenecas prissttning av Nexium skulle vara vilseledande, olaglig och bedrglig. Krandena hvdar brott mot delstatslagar gllande konsumentskydd, vilseledande och falsk marknadsfring. Krandena yrkar att domstolen ska besluta om terbetalning av fretagsvinster, skadestnd, bter, interimistiska frelgganden samt ersttning fr advokatarvoden och rttegngskostnader. En frsta stmningsanskan mot AstraZeneca inlmnades 2004 till Superior Court of the State of California for the County of Los Angeles av fackfrbundet AFL-CIO, tv freningar och en enskild person, fr egen rkning och fr allmnheten och en grupp innefattande konsumenter i Kalifornien samt de som helt eller delvis betalar fr lkemedel. En andra stmningsanskan inlmnades till samma domstol fretrdande en liknande frmodad grupp av konsumenter. Stmningsanskningar med vsentligen likartade yrkanden inlmnades 2004 och 2005 av frmodade grupper av konsumenter, tredjepartsbetalare, inkpare och fackfreningsstiftelser till Circuit Court of Searcy County, Arkansas; Superior Court of the State of Delaware in and for New Castle County; Superior Court of Massachusetts in Boston; US District Court for the District of Delaware (tre sammanfrda renden); och till Circuit Court of the 11th Judicial Court in and for Miami-Dade County, Florida. I september 2005 meddelade domstolen i Kalifornien beslut avseende AstraZenecas invndning och yrkande om avvisning i de tv mlen i Kalifornien. Domstolen bifll AstraZenecas yrkande avseende freningskrandena och avslog den avseende individuella krandena och tillt drmed att mlen avseende individer fortstter. I oktober 2005 avslog domstolen i Massachusetts AstraZenecas anskan om avvisning. Bevisupptagning (discovery) i fallen i Kalifornien och Massachusetts pgr och krandeparternas yrkanden om gruppcertifiering vntas inlmnas i mitten av 2007.

I november 2005 beviljade US District Court for the District of Delaware AstraZenecas anskan om att avvisa den sammanfrda grupptalan. Krandeparterna verklagade avvisandet till US Court of Appeals for the Third Circuit. Delstatsmlet i Delaware har vilandefrklarats i avvaktan p utgngen i de federala mlen i Delaware. I maj 2006 beviljade delstatsdomstolen i Arkansas AstraZenecas yrkande att avvisa krandens talan. Krandeparterna inlmnade ytterligare yrkanden, bland annat en ndrad stmningsanskan. AstraZeneca inlmnade ett yrkande om att avvisa den ndrade stmningsanskan. I oktober 2006 avvisade domstolen i Florida krandens talan, utan rtt att ge mjlighet till modifiering av yrkandet. Kranden har verklagat domstolens beslut och frhandlingarna om verklagandet kommer att inledas i februari 2007. I december 2006 och januari 2007 har flera stmningsanskningar inklusive grupptalan inlmnats mot fretag inom AstraZeneca-koncernen till US District Court for the District of Columbia. I stmningarna hvdades att en olaglig monopolstllning uppsttt avseende Prilosec och Nexium. Enskilda stmningsanskningar inlmnades den 7 december 2006 av Walgreen Co., Eckerd Corporation, Maxi Drug, Inc. d/b/a Brooks Pharmacy, The Kroger Co., New Albertsons Inc., Safeway, Inc., Hy-Vee, Inc., och American Sales Company, Inc. samt den 8 december 2006 av Rite Aid Corporation och Rite Aid Headquarters Corp. Grupptalan fr direktkpare ingavs den 18 december 2006 av Meijer, Inc. och Meijer Distribution, Inc., den 19 december 2006 av Louisiana Wholesale Drug Co., Inc., och den 8 januari 2007 av Burlington Drug Co., Inc., Dik Drug Co., Inc, och King Drug Co. of Florence, Inc. Krandena yrkar trefaldiga skadestnd, interimistiska beslut, samt ersttning fr rttegngskostnader. AstraZeneca tillbakavisar yrkandena och kommer med kraft att frsvara sig i var och en av dessa processer. I november 2003 beslutade Europeiska patentorganisationen (European Patent Office EPO) att det europeiska substanspatentet fr magnesiumesomeprazol, den aktiva substansen i Nexium, var giltigt. Patentet som lper ut i maj 2014, hade begrts ogiltigfrklarat av generikatillverkaren ratiopharm. Beslutet frn EPO har verklagats av ratiopharm. I december 2006 beslutade EPOs Board of Appeals att patentet var ogiltigt. ven om AstraZeneca r besvikna ver beslutet frn EPO, har fretaget fortsatt frtroende fr den patentportflj som skyddar Nexium. Denna portflj skyddar processer, anvndningsstt och ytterligare substanspatent, och patenten utlper mellan 2009 och 2019. Invndning har gjorts mot processpatentet i EPO, och en muntlig frhandling infr tvisteavdelningen kommer att hllas i oktober 2007 (uppskjuten frn det ursprungliga datumet i mars 2007). Nexium skyddas utver dessa patent ocks av dataexklusivitet fram till 2010 p de stora europeiska marknaderna. Att AstraZenecas europeiska substanspatent gllande Nexium har upphvts br inte ha ngon vsentlig inverkan p AstraZenecas mjligheter att upprtthlla sina patent fr Nexium i USA. AstraZeneca har flera amerikanska patent som skyddar Nexium, och alla dessa skiljer sig frn det europeiska patent som nu upphvts. I oktober 2004 inlmnade AstraZeneca LP till US District Court for the District of Delaware ett yrkande att domstolen mtte fastsl att fretagets kampanj Better is Better fr Nexium inte utgjorde falsk eller vilseledande marknadsfring i strid med paragraf 43(a) i Lanham Act, en federal bestmmelse mot falsk marknadsfring. Detta yrkande ingavs till domstolen som svar p ett brev frn TAP Pharmaceuticals, Inc., dr detta fretag krvde att AstraZeneca omgende skulle upphra med TV-reklam och annan annonsering till konsument fr Nexium, med hnvisning till att denna marknadsfring skulle utgra brott mot nmnda bestmmelse. I november 2004 yrkade TAP p pskyndad handlggning av fallet, genom att inlmna en anskan om interimistiskt frbud, vilken domstolen avslog i december 2004. I maj och juni 2006 avvisade domstolen samtliga yrkanden p skadestnd som gjorts av TAP i dess motkrav och avvisade de flesta av TAPs yrkanden om interimistiska beslut. I augusti 2006 ingick parterna en frlikningsverenskommelse och mlet har avvisats i sin helhet. I oktober 2005 underrttades AstraZeneca av Ranbaxy Pharmaceuticals, Inc. att Ranbaxy Laboratories Limited lmnat in en frenklad registreringsanskan (Abbreviated New Drug Application ANDA) till amerikanska FDA avseende esomeprazolmagnesium, kapslar med frdrjd fristtning, 20 mg och 40 mg. Anskan innehll s k paragraph IV certifications i vilka hvdas ogiltighet och/eller icke intrng i ngra av AstraZenecas amerikanska patent fr Nexium upptagna i FDAs Orange Book. I november 2005 inledde AstraZeneca ett ml om uppstligt patentintrng i US District Court for the District of New Jersey mot Ranbaxy Pharmaceuticals, Inc. och dess dotterbolag som svar p Ranbaxys paragraph IV certifications avseende Nexium. I januari 2006 underrttades AstraZeneca av IVAX Pharmaceuticals, Inc. att IVAX Corporation lmnat in en frenklad registreringsanskan (Abbreviated New Drug Application ANDA) till amerikanska FDA fr esomeprazolmagnesium, kapslar med frdrjd fristtning, 20 mg och 40 mg. Anskan innehll s k paragraph IV certifications i vilka hvdas ogiltighet och/eller icke intrng i ngra av AstraZenecas amerikanska patent fr Nexium upptagna i FDAs Orange Book. IVAX intygade ocks med avseende p vissa andra av AstraZenecas amerikanska patent fr Nexium, som r upptagna i Orange Book, att IVAX inte kommer att lansera sin produkt fre utgngen av dessa patent, varav det senaste lper ut i oktober 2007. I mars 2006 inledde AstraZeneca ett ml om uppstligt patentintrng vid US District Court for the District of New Jersey mot IVAX, dess moderbolag Teva Pharmaceuticals och deras dotterbolag. rendena avseende Ranbaxy och Teva/IVAX har sammanfrts. I augusti 2006 underrttades AstraZeneca av Dr. Reddys Laboratories, Ltd. och Dr. Reddys Laboratories. Inc. (Dr. Reddys) att Dr. Reddys lmnat in en frenklad registreringsanskan (Abbreviated New Drug Application ANDA) till amerikanska FDA avseende esomeprazolmagnesium, kapslar med frdrjd fristtning, 20 mg och 40 mg. Dr. Reddys anskte om godknnande frn FDA att marknadsfra en generisk produkt av esomeprazolmagnesium fre utgngen av vissa men inte alla patent fr Nexium som r upptagna i FDA Orange Book.
BOKSLUT
141

Dr. Reddys anmlan utmanade inte tre patent upptagna i Orange Book fr esomeprazolmagnesium (US Patent Nos. 5.714.504, 5.877.192 and 6.875.872). AstraZenecas ensamrtt avseende dessa tre patent lper ut den 3 augusti 2015, den 27 november 2014 och den 27 november 2014. Eftersom AstraZeneca inte underrttats av Dr. Reddys med avseende p dessa tre amerikanska patent kan inte Dr. Reddys slja generiskt esomeprazolmagnesium innan ensamrtten som dessa patent medfr har lpt ut. Drfr inledde inte AstraZeneca ett ml vid detta tillflle. AstraZeneca frbehller sig rtten att frsvara alla patent fr Nexium, dribland dem som r upptagna i FDA Orange Book. AstraZeneca har fortsatt fullt frtroende fr de immateriella rttigheter som skyddar Nexium och kommer att med kraft frsvara dem. Nolvadex (tamoxifen) AstraZeneca r tillsammans med Barr Laboratories, Inc. svarande i ett flertal fall av pstdd grupptalan i federala och delstatliga domstolar ver hela USA. Samtliga delstatliga ml flyttades till federal domstol och har tillsammans med samtliga ml som ursprungligen lmnats in till federal domstol sammanfrts i en federal domstolsprocess innefattande flera distrikt i US District Court for the Eastern District of New York. Ngra av stmningarna har ingivits av krandeparter som representerar en frmodad grupp av konsumenter som har kpt tamoxifen. De andra stmningsanskningarna har ingivits fr en pstdd grupp av utomstende parters rkning (innefattande Health Maintenance Organisations HMO, frskringsgivare och andra organisationer som tillhandahller hlso- och sjukvrd), som har ersatt kostnaderna fr eller p annat stt betalat fr frskrivning av tamoxifen. Krandeparterna hvdar att de, som ett resultat av frlikningen i patenttvisten mellan Zeneca och Barr 1993, har ftt betala icke konkurrensmssiga monopolpriser fr tamoxifen. Krandeparterna yrkar interimistiskt beslut, tredubbla skadestnd i enlighet med antitrustlagstiftningen, samt olika former av terbetalning och ersttning. I april 2002 yrkade AstraZeneca att mlet skulle avvisas till fljd av att grund fr stmningen inte redovisats. I maj 2003 beviljade US District Court for the Eastern District of New York, AstraZenecas yrkande om avvisning. Krandeparterna verklagade beslutet. I november 2005 bekrftade US Court of Appeals for the Second Circuit distriktdomstolens beslut. Krandeparterna hemstllde drefter om frnyad prvning infr de ursprungliga domarna i mlet och frnyad prvning infr samtliga domare i US Court of Appeals for the Second Circuit. Krandenas krav p ny rttegng avslogs i september 2006. I december 2006 inlmnade krandena en begran till US Supreme Court om att domstolen skulle ta upp beslutet i Second Circuit till prvning. Pulmicort Respules (inhalationssuspension av budesonid) I september 2005 informerades AstraZeneca av IVAX Pharmaceuticals Inc. att IVAX inlmnat en frenklad registreringsanskan (Abbreviated New Drug Application ANDA) till amerikanska registreringsmyndigheten FDA innehllande paragraph IV certification hvdande ogiltighet och icke intrng i frga om ngra av AstraZenecas patent relaterade till inhalationssuspension av budesonid. I oktober 2005, inlmnade AstraZeneca en stmningsanskan avseende patentintrng mot IVAX vid US District Court for the District of New Jersey. I december 2005, svarade IVAX och lmnade in motstmningar dr man hvdade icke-intrng, och att patenten var ogiltiga. I januari 2006 inlmnade AstraZeneca en ndrad stmningsanskan, och drog tillbaka en frskran avseende intrnget i ett av de omtvistade patenten. Bevisupptagning (discovery) pgr i tvisten. AstraZeneca har fortsatt fullt frtroende fr de immateriella rttigheter som skyddar Pulmicort Respules och kommer att med kraft frsvara dem. Seroquel (quetiapin fumarat) I augusti 2003 inlmnade Susan Zehel-Miller en grupptalan mot AstraZeneca PLC och AstraZeneca Pharmaceuticals LP fr alla personer i USA som kpt och/eller anvnt Seroquel. I denna grupptalan hvdas bland annat att AstraZeneca misslyckats med att tillhandahlla tillfredsstllande varningar om det pstdda sambandet mellan Seroquel och utvecklandet av diabetes. 2004 avslog US District Court for the Middle District of Florida gruppcertifiering, och mlet avvisades s smningom. Tv andra ml som avser grupptalan med liknande yrkanden har ocks avvisats. Det finns ingen annan grupptalan i USA som gller Seroquel, men fyra ml som avser grupptalan har vckts i Kanada, med vsentligen likartade yrkanden. Dessutom har AstraZeneca Pharmaceuticals LP, antingen ensamt eller tillsammans med ett eller flera nrstende bolag, instmts av ett flertal personer som hvdar att de lidit skada med anknytning till Seroquel. I det stora flertalet av dessa ml r det oklart vilka specifika skador krandena lidit. ven om vissa kranden hvdar att de utvecklat diabetes och/eller andra relaterade skador, till fljd av att ha tagit Seroquel och/eller andra atypiska antipsykotika, s har de i de flesta fall lagt fram mycket litet eller inget faktaunderlag alls fr att styrka den pstdda skadan. Per den 24 januari 2007 deltog AstraZeneca som svarande i 604 processer, som vckts av ca 7 450 krandegrupper. Bland dessa ml finns flera som vckts nyligen, och som omfattar nrmare 1 000 krandegrupper per ml. Flertalet av mlen avseende Seroquel pgr i federala domstolar, samt vid vissa delstatsdomstolar i Delaware, New Jersey, New York och Missouri. AstraZeneca knner till ytterligare 600 stmningsanskningar som inlmnats men nnu inte delgivits, och har nnu inte fastslagit hur mnga ytterligare eventuella stmningsanskningar som kan ha inlmnats. Vissa av dessa omfattar ocks krav som riktats mot andra lkemedelstillverkare, som Eli Lilly, Janssen Pharmaceutica och/eller BristolMyers Squibb. AstraZeneca kommer att frsvara sig med kraft i samtliga dessa ml med anknytning till Seroquel. I september 2005 underrttades AstraZeneca av Teva Pharmaceuticals USA om att Teva inlmnat en frenklad registreringsanskan (Abbreviated New Drug Application ANDA) fr quetiapin fumarattabletter (25 mg) vilken innehller s k paragraph IV certificate i vilka hvdades ogiltighet, verkningslshet (unenforceability) eller icke intrng i frga om AstraZenecas amerikanska patent relaterade till Seroquel i FDAs Orange Book. I november 2005, inlmnade AstraZeneca en stmningsanskan mot Tevas ANDA fr tabletter (25 mg) vid US District Court for the District of New Jersey fr uppstligt patentintrng. I februari 2006 fick AstraZeneca ytterligare ett meddelande frn Teva Pharmaceuticals USA, om att Teva ndrat sin tidigare inlmnade ANDA fr quetiapin fumarattabletter (25 mg), och utkat sin anskan till US FDA med tabletter 100, 200 och 300 mg. Den modifierade anskan innehller en liknande paragraph IV certificate i vilket hvdas ogiltighet, verkningslshet (unenforceability) eller icke intrng i frga om AstraZenecas amerikanska patent relaterad till Seroquel i FDAs Orange Book. I mars 2006, som svar p Tevas modifierade anskan och p Tevas avsikt att marknadsfra ytterligare styrkor av en generisk version av Seroquel i USA fre utgngen av AstraZenecas patent, inlmnade AstraZeneca ytterligare en stmningsanskan mot Teva till US District Court for the District of New Jersey, fr patentintrng.

De bda mlen slogs samman i april 2006. I mars 2006 hade US District Court bifallit Tevas begran om att avvisa AstraZenecas tillggsyrkande om uppst vid patentintrnget i den frsta stmningsanskan som gllde Tevas tabletter (25 mg). I det sammanslagna mlet, som allts gller AstraZenecas pstende om patentintrng av Tevas tabletter (25 mg), (100 mg), (200 mg) och (300 mg), hvdar Teva att inget intrng skett och att patentet r ogiltigt. I januari 2007 inlmnade Teva en anskan om att f ndra sin talan i det sammanslagna mlet, fr att lgga till pstenden, frsvar och motyrkanden om psttt inkorrekt beteende (inequitable conduct) nr AstraZeneca anskte om patentet. Bevisupptagning (discovery) i det sammanslagna mlet pgr. AstraZeneca har fortsatt fullt frtroende fr de immateriella rttigheter som skyddar Seroquel och kommer att med kraft frsvara dem. Symbicort (budesonid/formoterol) I mars 2005, beslutade Europeiska patentorganisationen (European Patent Office) att det europeiska patent som omfattar kombinationen av formoterol och budesonid i Symbicort r giltigt. Patentet, som lper ut 2012, (Supplementary Patent Certificate lper ut 2015), hade begrts ogiltigfrklarat av generikatillverkarna Yamanouchi Europe BV, MiatSpA, Liconsa, Chiesi Farmaceutici SpA, Zambon Group SpA, Generics (UK) Limited and Norton Healthcare Ltd. I maj 2005, beslutade Europeiska patentorganisationen (European Patent Office) att det europeiska patentet fr Symbicort vid behandling av KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) r giltigt. Patentet, som lper ut 2018, hade begrts ogiltigfrklarat av generikatillverkarna Chiesi Farmaeutici SpA, Norton Healthcare Ltd och Generics (UK) Limited. Europeiska patentorganisationens beslut avseende bde kombinationen och de europeiska KOL-patenten fr Symbicort har verklagats av vissa av motparterna i rendet. verklagan frvntas inte komma att behandlas frrn under senare delen av 2007. I februari 2004 initierade IVAX Pharmaceuticals (UK) Limited rttsliga tgrder mot AstraZeneca AB och hvdade att de brittiska delarna av de tv europeiska patenten fr Symbicort var ogiltiga. I maj 2004 beviljade domstolen AstraZenecas anskan om att vilandefrklara rttegngen i avvaktan p beslut i de parallella invndningsrendena vid Europeiska patentorganisationen, som beskrivits ovan. I april 2004 inledde IVAX rttsliga tgrder mot AstraZeneca AB gllande Irland och hvdade att de irlndska delarna av de tv europeiska patenten fr Symbicort var ogiltiga. I oktober 2004 beviljade domstolen AstraZenecas anskan om att vilandefrklara rttegngen i avvaktan p slutligt beslut av Europeiska patentorganisationen och dess besvrskammare i invndningsfrfarandena. Toprol-XL (metoprololsuccinat) I maj 2003 ingav AstraZeneca en stmningsanskan avseende patentintrng mot KV Pharmaceutical Company i US District Court for the Eastern District of Missouri som svar p KVs notifiering om att man hade fr avsikt att marknadsfra en generisk version av Toprol-XL tabletter i dosen 200 mg innan AstraZenecas patent som omfattade substansen och dess beredningsform hade lpt ut. Som en reaktion p senare liknande meddelanden frn KV avseende doserna 25, 50 och 100 mg, ingav AstraZeneca ytterligare stmningsanskningar. KV reagerade i varje rende genom att lmna in motstmningar dr man hvdade icke intrng, och att de angivna patenten var ogiltiga och verkningslsa. I februari 2004 ingav AstraZeneca en stmningsanskan mot Andrx Pharmaceuticals LLC i US District Court for the District of Delaware som reaktion p Andrx meddelande att man hade fr avsikt att marknadsfra en generisk version av Toprol-XL tabletter i dosen 50 mg innan AstraZenecas patent hade lpt ut. Som reaktion p tv liknande meddelanden frn Andrx avseende doserna 25, 100 och 200 mg ingav AstraZeneca tv ytterligare stmningsanskningar avseende patentintrng till samma domstol. I samtliga fall hvdar Andrx att vart och ett av de angivna patenten r ogiltigt och verkningslst och att det inte frekommit ngot intrng. I april 2004 ingav AstraZeneca en stmningsanskan avseende patentintrng mot Eon Labs Manufacturing Inc. i US District Court for the District of Delaware som reaktion p Eons meddelande att man hade fr avsikt att marknadsfra generiska versioner av Toprol-XL tabletter i doserna 25, 50, 100 och 200 mg innan AstraZenecas patent lpte ut. I samtliga fall hvdade Eon att vart och ett av de angivna patenten r ogiltigt och verkningslst och att det inte frekommit ngot intrng. Eon hvdade ocks att inlmnandet av stmning avseende patentintrng, liksom alla andra stmningar frn AstraZeneca, var konkurrensbegrnsande och i strid mot amerikanska konkurrenslagar. Enligt en gemensam hemstllan frn AstraZeneca och Eon avskiljdes dessa konkurrenspunkter frn mlet och uppskts, fr mjlig behandling beroende p utgngen av patentfallen. Samtliga patenttvister som avser Toprol-XL mot KV, Andrx och Eon sammanfrdes fr frberedelse och inledande frhandlingar till US District Court for the Eastern District of Missouri. Svarandena begrde en dom utan huvudfrhandling i december 2004 och hvdade att patenten som avsg Toprol-XL var ogiltiga p grund av dubbelpatentering. Svarandena ingav 2005 en begran om dom utan huvudfrhandling om verkningslshet och AstraZeneca inlmnade under 2005 en begran om dom utan huvudfrhandling om intrng och giltighet. I januari 2006 beslutade District Court for the Eastern District of Missouri att de bda omtvistade patenten r ogiltiga och inte kan upprtthllas (p grund av bolagets inkorrekta beteende mot US Patent and Trademark Office). AstraZeneca verklagade beslutet till US Court of Appeals for the Federal Circuit. verklagandet utreddes under 2006 och frhandlingarna skedde den 8 december 2006. Court of Appeals har nnu inte meddelat sitt beslut. I augusti 2006 fick Sandoz (fre detta Eon) ett slutligt godknnande frn US Food and Drug Administration (FDA) fr dosen 25 mg av metoprololsuccinat, och ett preliminrt godknnande av doserna 50 mg, 100 mg och 200 mg. Den 21 november 2006 lanserade Sandoz sin produkt med metoprololsuccinat (25 mg), vilken fljdes av Par Pharmaceuticals generiska metoprololsuccinat (25 mg), som tillverkas p licens frn AstraZeneca. Ingen vilandefrklaring kvarstr gllande de registreringsanskningar som inlmnats av KV och Andrx, men ingen av dessa anskningar har godknts av FDA.
BOKSLUT
143

Under frsta kvartalet 2006, delgavs AstraZeneca 14 stmningar, som inlmnats till distriktsdomstolar i Delaware, Massachusetts och Florida mot AstraZeneca Pharmaceuticals LP, AstraZeneca LP, AstraZeneca AB och Aktiebolaget Hssle. Stmningen avser fall av frmodad grupptalan inlmnade i USA avseende Toprol-XL i strid med Sherman Act genom att lista ogiltiga och verkningslsa patent i FDAs Orange Book och beropa dessa patent i tvister mot generikatillverkare som frsker marknadsfra metoprololsuccinat. I stmningarna yrkas tredubbelt skadestnd baserat p pstdda verdebiteringar mot de frmodade krandegrupperna. Mlet grundar sig p beslutet, som beskrivits ovan, i US District Court for the Eastern District of Missouri i den frenade tvisten med KV, Andrx och Eon som motparter att AstraZenecas patent fr Toprol-XL r ogiltiga och verkningslsa. Som ppekats ovan har AstraZeneca verklagat beslutet i patenttvisten. Dessa 14 ml sammanfrdes till tv modifierade stmningar, en p uppdrag av direkta kpare och en p uppdrag av indirekta kpare. AstraZeneca har yrkat p avvisning eller vilandefrklaring av de sammanfrda mlen. AstraZeneca bestrider pstendena i stmningarna avseende konkurrensbegrnsning och kommer att kraftfullt frsvara sig i mlen. AstraZeneca fortstter att hvda att patenten fr Toprol-XL r giltiga, har verkan, att de aktuella och freslagna generiska produkterna frn KV, Andrx och Eon innebr intrng samt att beropandet av patenten inte stred mot konkurrenslagstiftningen. Zestril (lisinopril) 1996 inlmnade tv av AstraZenecas fregngare, Zeneca Limited och Zeneca Pharma Inc. (som licenstagare), samt Merck & Co., Inc. och Merck Frosst Canada Inc. en stmningsanskan mot Apotex Inc. i Federal Court of Canada. Stmningsanskan avsg intrng i Mercks lisinoprilpatent. Apotex slde en generisk version av AstraZenecas Zestril och Mercks Priniviltabletter. Apotex har vitsordat intrng, men har framfrt frsvar mot intrnget, bland annat att fretaget frvrvade vissa kvantiteter av lisinopril innan patentet registrerades och att vissa kvantiteter licensierats under en tvngslicens. Apotex har ocks hvdat att patentet r ogiltigt. Efter en rttegng i brjan av 2006 beslt Federal Court of Canada i april 2006 till AstraZenecas och Mercks frdel i de centrala frgorna och Apotex upphrde i maj 2006 med frsljning av lisinopril. I oktober 2006 faststllde Federal Court of Appeal i Kanada beslutet i den lgre domstolen och ogillade Apotex verklagande. I december 2006 anskte Apotex om prvningstillstnd till Supreme Court of Canada, och denna anskan har nnu inte behandlats. AstraZeneca (som licenstagare) har ocks haft ett pgende ml i Federal Court of Canada mot Cobalt Pharmaceuticals Inc., avseende samma Mercks lisinoprilpatent mot bakgrund av att Cobalt anskte om marknadsgodknnande (notice of compliance) i Kanada p basis av en jmfrelse med AstraZenecas Zestril. Cobalt tertog emellertid under 2006 sin anskan om marknadsgodknnande avseende lisinopril och AstraZeneca avbrt sin process mot Cobalt. Zestoretic (lisinopril/hydroklortiazid) AstraZeneca, som licenstagare, hade ett pgende ml i Federal Court of Canada mot Apotex Inc. avseende Mercks kombinationspatent fr lisinopril/hydroklortiazid fr att Apotex anskte om marknadsgodknnande (notice of compliance) i Kanada p basis av en jmfrelse med AstraZenecas Zestoretic. AstraZeneca kan komma att drabbas av skadestnd om Apotex introduktion p marknaden anses ha frdrjts p ett lagstridigt stt. Mlet mot Apotex avbrts av AstraZeneca i augusti 2006. Apotex kombinationsprodukt kommer sannolikt inte att finnas p marknaden innan de relevanta patenten gr ut i oktober 2007. Grupptalan avseende genomsnittligt grossistpris I januari 2002 stmdes AstraZeneca tillsammans med 24 andra lkemedelstillverkare i en grupptalan i Massachusetts, vckt av en frmodad grupp av kranden som hvdar att de betalat fr mycket fr receptbelagda lkemedel p grund av onaturligt hga grossistpriser. Efter mlet i Massachusetts vcktes nstan identiska fall av grupptalan mot AstraZeneca och flera andra lkemedelstillverkare i Nevada, Montana, Wisconsin, Illinois, Alabama, Kentucky, Arizona, Mississippi, Hawaii och Alaska, liksom av flera enskilda county-klagare i State of New York. I delstatsklagarnas stmningar yrkas terbetalning av pstdda verpriser inom Medicaid och andra delstatligt finansierade sjukvrdsprogram. I flera fall sker dessutom delstaterna terbetalning av pstdda verpriser som debiterats personer bosatta i delstaten. Flera av dessa ml har sammanfrts med mlet i Massachusetts fr frberedelse och inledande frhandlingar i enlighet med federala frfaranden fr processer som omfattar flera delstater (MDL). I januari 2006 certifierade District Court in Boston tre grupper av krandeparter mot svaranden bland tillverkarna inom Track 1, AstraZeneca, GlaxoSmithKline, Bristol-Myers Squibb, Schering-Plough and Johnson & Johnson. De tre certifierade grupperna r: (Grupp 1) en grupp av konsumenter ver hela USA, som betalade egenavgifter fr vissa lkaradministrerade lkemedel som erstts enligt Medicare Part B-programmet (Part B-lkemedel); (Grupp 2) en grupp, endast omfattande Massachusetts, av tredjepartsbetalare, inklusive frskringsbolag, fackfreningars sjukfrskringsprogram och arbetsgivare med egen frskring, som tckte konsumenters egenavgifter fr Part B-lkemedel; samt (Grupp 3) en grupp, endast omfattande Massachusetts, av tredjepartsbetalare och konsumenter som betalade fr Part B-lkemedel vid sidan av Medicare-programmet. Det enda ifrgasatta lkemedlet frn AstraZeneca i samtliga grupper r Zoladex (implantat av goserelinacetat).

En rttegng mot fyra av krandeparterna inom Track 1, inklusive AstraZeneca, avseende Grupp 2 och Grupp 3 inleddes den 6 november 2006 och avslutades den 26 januari 2007. Domstolen har nnu inte lmnat sitt beslut. En separat juryrttegng enbart mot AstraZeneca avseende Grupp 1, r planerad den 30 april 2007. Delstatsklagarnas mnga stmningar som inlmnats i delstatsdomstolar fortskrider oberoende av rttegngen i Boston MDL. De frsta rttegngarna som mjligen kan rra AstraZeneca r planerade att ga rum i november 2007 i delstatsklagarnas fall i Alabama och Mississippi. AstraZeneca bestrider pstendena i samtliga stmningsanskningar avseende genomsnittligt grossistpris och kommer att frsvara sig med kraft i mlen. 340b grupptalan I augusti 2004 stmdes AstraZeneca tillsammans med flera andra lkemedelstillverkare i en grupptalan. Stmningsanskan inlmnades till Alabama Federal Court p uppdrag av alla s k disproportionate share-enheter. Dessa r de sjukhus och kliniker som behandlar en betydande andel av ofrskrade patienter och drfr r berttigade till frmnliga priser enligt US Public Health Service Act program fr lkemedelsrabatt (340b programmet). Enligt stmningen var dess ursprung en revisionsrapport frn Department of Health and Human Services Office of Inspector General (OIG) i juni 2004. OIG drog senare tillbaka revisionsrapporten och gav 2006 ut en reviderad revisionsrapport som p vsentliga punkter ndrade slutsatserna i den tidigare revisionsrapporten. Efter det att den reviderade revisionsrapporten frn OIG offentliggjorts drog krandeparterna frivilligt tillbaka sin stmning mot svarandeparterna. En liknande grupptalan vcktes i augusti 2005 av County of Santa Clara vid delstatsdomstolen i Kalifornien. County of Santa Clara stmde som representant fr en grupp av likartade ln (counties) och stder i Kalifornien som hvdar att de betalat fr mycket fr 340b-lkemedel. Fallet flyttades till US District Court for the Northern District of California. Under 2006 avvisade US District Court samtliga anklagelser i stmningen frn County of Santa Clara. County of Santa Clara verklagade avvisandet till US Court of Appeals for the North Circuit. AstraZeneca tillbakavisar pstendena i stmningen och kommer att fortstta att frsvara sig mot dem med kraft. Ytterligare myndighetsutredningar rrande marknadsfringen av lkemedel Liksom de flesta, om inte samtliga, strre lkemedelsfretag som tillverkar receptbelagda lkemedel och som r verksamma i USA, r AstraZeneca fr nrvarande indraget i ett antal amerikanska federala och delstatliga straff- och civilrttsliga utredningar som gller marknadsfrings- och prissttningsrutiner inom lkemedelsbranschen. Tv av dessa utredningar hanteras av US Attorneys Office i Boston. Den frsta avser en begran om dokument och information avseende frsljning och marknadsfring riktad till en ledande leverantr av lkemedelstjnster till lngvrdsinrttningar. Den andra avser en underskning avseende marknadsfring och frsljning av produkter till en enskild lkare i Worcester, Massachusetts och vissa lkare och enheter som r knutna till den lkaren. Underskningarna kan bli freml fr qui tam stmningar som inlmnas enligt False Claims Act. US Attorneys Office i Philadephia genomfr ytterligare tre aktiva underskningar. De tv frsta rr begran av dokument och information avseende verenskommelser med tv ledande nationella Pharmacy Benefits Managers kring deras lkemedelstjnster. De tredje avser en versikt av frsljningsoch marknadsfringsmetoder avseende Seroquel, inklusive anklagelser att bolaget frmjade Seroquel fr icke freskriven (utvidgad) anvndning. AstraZeneca r medveten om att alla dessa underskningar kan bli freml fr qui tam stmningar som inlmnas under False Claims Act. Flera ytterligare aktiva underskningar leds av delstatsklagare. Bland dessa terfinns frelgganden som inkom i september 2006 frn Attorney Generals Office i Alaska och i Kalifornien om information avseende frsljningsoch marknadsfringsrutiner fr Seroquel. Dessutom har Attorney Generals Office i Nevada och Delaware begrt in dokument och information om utvecklingen av patientutbildning och material fr lkare avseende frvaltningen av lkarpraktiker. Det r inte mjligt att frutsga vad som blir resultatet av ngon av dessa underskningar, som skulle kunna inkludera betalning av skadestnd och utdmande av bter, pfljder eller administrativa tgrder. Informell SEC-underskning I oktober 2006 mottog AstraZeneca frn US Securities and Exhange Commission (SEC) ett brev i vilket inkrvdes dokument rrande bolagets affrsverksamhet i Italien, Kroatien, Ryssland och Slovakien perioden efter den 1 oktober 2003. SECs begran rr dokument avseende alla betalningar till lkare eller statstjnstemn och drmed sammanhngande interna bokfringskontroller. Begran rr ven policies, korrespondens, revisioner och andra dokument som rr verensstmmelse med Foreign Corrupt Practices Act, liksom varje anklagelse eller kommunikation med klagare om korruption eller mutor till lkare eller statstjnstemn. AstraZeneca hller p att frbereda ett svar p SECs begran. Det r fr nrvarande inte mjligt att frutse utgngen av denna underskning. Processer som avser lkemedelsimport och antitrustlagstiftning I maj 2004 ingav krandena i ett gruppml en stmningsanskan till US District Court i Minnesota och i New Jersey i vilken hvdades att AstraZeneca Pharmaceuticals LP och tta andra lkemedelstillverkare samverkat fr att hindra amerikanska konsumenter att kpa receptbelagda lkemedel frn Kanada, och drigenom bervat konsumenterna mjligheten att kpa lkemedel till konkurrenskraftiga priser. Mlet i New Jersey ogillades i juli 2004. I augusti 2005 avvisade Minnesota District Court krandens yrkande gllande brott mot federal konkurrenslagstiftning utan att ta stllning i sakfrgan och avvisade anvndningen av kompletterande jurisdiktion avseende yrkande gllande brott mot delstatens lagar och rttsregler. Dessa yrkanden avseende anvndning av lagar och rttsregler avvisades utan att ta stllning i sakfrgan. Krandena verklagade beslutet av District Court till US Court of Appeals for the Eighth Circuit. I november 2006 faststllde US Court of Appeals for the Eighth Circuit beslutet av District Court.
BOKSLUT
145

I augusti 2004 inlmnade lkemedelsdetaljister i Kalifornien en stmningsanskan till Superior Court of California, i vilken liknande pstenden framfrdes som i mlet i Minnesota. I stmningsanskan hvdades ocks samordnat frfarande av omkring 15 lkemedelstillverkare fr att faststlla priserna p lkemedel som sljs i Kalifornien i niv med eller ver de kanadensiska frsljningspriserna fr samma lkemedel. I juli 2005 beslutade Superior Court of California med anledning av svarandenas yrkande att avvisa krandenas tredje modifierade yrkande i fallet, att avvisa delar av svarandenas yrkande och bifalla andra delar drav, utan rtt att modifiera yrkandet. Domstolen avvisade svarandenas yrkande i den del som avser psttt samordnat frfarande, men bifll yrkandet i den del som avser brott mot California Unfair Competition Law. Den 15 december 2006 bifll domstolen svarandeparternas yrkande om dom efter frenklat rttegngsfrfarande, och mlet kommer att avvisas. Krandena lmnade i januari 2007 in ett verklagande till Court of Appeal of the State of California. AstraZeneca frnekar pstendena bde i mlet i Minnesota och i mlet i Kalifornien och frsvarar sig kraftfullt. Antitrust I juli 2006 inlmnades en stmningsanskan mot AstraZeneca Pharmaceuticals LP och flera andra lkemedelstillverkare och grossister, av RxUSA Wholesale, Inc., till US District Court for the Eastern District of New York. Enligt stmningen psts svarandena ha begtt brott mot federala och delstatliga konkurrenslagar, vilket bland annat psts skulle ha skett genom en vgran att handla med RxUSA och andra sekundra grossister i grossistledet inom lkemedelsbranschen. Kranden pstr att det frekommit ett otilltet samarbete, och krver ett frbudsfrelggande samt trefaldigt skadestnd. AstraZeneca frnekar med kraft dessa pstenden och inlmnade i november 2006 en anskan om att stmningen skulle avvisas. Fr en beskrivning av andra antitrustrelaterade tvister som rr AstraZeneca se avsnitten om Losec/Prilosec (omeprazol), Nolvadex (tamoxifen) och Toprol-XL (metprololsuccinat) i denna not 26 till bokslutet. StarLink AstraZeneca Insurance Company Limited (AZIC) inledde ett skiljedomsfrfarande i Storbritannien med frskringsgivare med anledning av belopp som betalats av Garst Seed Company i USA som ersttning efter krav i USA baserade p Garsts frsljning av StarLink, ett genetiskt modifierat utsde fr majs. English High Court beslutade, efter verklagan frn terfrskrare av ett preliminrt beslut till AZICs frdel av skiljenmnden, att engelsk lag gller fr ersttningen enligt terfrskringsuppgrelsen. Detta strider mot AZICs uppfattning att ersttning skulle berknas enligt lagen i Iowa, och AZIC anskte om prvningstillstnd att verklaga detta beslut hos Court of Appeal. Anskan om prvningstillstnd avslogs och under rdande omstndigheter beslutade AZIC att inte g vidare med rendet. Med hnsyn tagen till ersttningar och en central avsttning som gjordes 2004 kommer inte vinsten 2006 att pverkas. AstraZenecas intressen i Garst hrrrde frn AstraZenecas 50procentiga gande av Advanta BV, som sldes till Syngenta AG i en affr som meddelades i maj 2004 och slutfrdes i september 2004. Allmnt Det r omjligt fr oss att i nuvarande lge bedma riskerna fr mjliga frluster eller frlusternas mjliga storlek i samband med var och en av ovannmnda juridiska processer, med undantag fr fallet med bterna utfrdade av EU-kommissionen. Vi tror inte heller att en redovisning av storleken p de krav som stllts, i de fall dr kraven r knda, skulle vara meningsfull avseende dessa juridiska processer. Detta beror p ett antal faktorer, till exempel i vilket skede mlet befinner sig (i mnga fall har inga rttegngsdatum nnu bestmts) och den rttsliga frberedelsens totala lngd och omfattning; parternas rtt att verklaga en dom; klarhet nr det gller olika skadestndsteorier; skadestnd och vilket territoriums lag som ska tillmpas; oskerhet nr det gller tidpunkten fr tvistemlen samt det eventuella behovet av ytterligare rttsliga frfaranden fr att, i frekommande fall, faststlla ett skligt skadestndsbelopp. ven om det inte gr att lmna ngra garantier avseende utgngen i ngon av de processer eller utredningar som nmns i not 25 till bokslutet, frvntar vi oss inte att de kommer att f ngon vsentlig negativ inverkan. Skatt I de fall skatteexponeringen kan kvantifieras grs en avsttning p basis av verkliga uppskattningar och ledningens bedmning. Frndringarna avseende vsentlig skatteexponering diskuteras mer i detalj nedan. AstraZeneca r fr nrvarande freml fr ett antal internprissttningsrevisioner p olika platser i vrlden. Frgorna r ofta komplexa och kan ta flera r att lsa. Periodiseringar av skattekostnader krver att ledningen gr prognoser och bedmningar av det slutliga utfallet av skatterevisioner och det faktiska resultatet kan avvika frn sdana prognoser. Den totala nettoavsttningen i bokslutet fr att tcka den globala exponeringen fr internprissttningsrevisioner r 995 MUSD, en kning med 452 MUSD p grund av flera nya revisioner, ndrade uppskattningar avseende existerande revisioner och kompenserat av flera frhandlade uppgrelser. Fr vissa av revisionerna uppskattar AstraZeneca att potentialen fr frluster utver det avsatta beloppet uppgr till 445 MUSD. Ledningen tror emellertid att det r osannolikt att dessa ytterligare kostnader uppkommer. Nr det gller de terstende skatteexponeringarna frvntar sig fretaget inga betydande ytterligare kostnader. Det gr inte att uppskatta nr AstraZenecas kassaflden kommer att pverkas. I avsttningarna ingr ett rntebelopp p 265 MUSD. Rnta periodiseras som en skattekostnad.

27 LEASING
Totalt hyresbelopp fr operationell leasing som belastar resultatrkningen framgr enligt fljande:
197
155
127
Nedan framgr de framtida lgsta leasingbetalningarna under operationell leasing som har ursprungliga eller terstende lptider som per den 31 december 2006 verstiger ett r:
Operationell leasing 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
Frpliktelser under leasing bestr av Hyresbelopp som frfaller inom 1 r Hyresbelopp som frfaller efter mer n 1 r Efter 5 r Frn 4 till 5 r Frn 3 till 4 r Frn 2 till 3 r Frn 1 till 2 r
211 88 22 31 43
83 90 18 26 41
112 69 28 35 45
56 240 451
52 227 310
63 240 352
28 ERSTTNING TILL REVISORER OCH VRIG INFORMATION

Revisionsarvode till KPMG Audit Plc och deras samarbetspartners: Arvode avseende koncernrevision Revisionsarvode till KPMG Audit Plc och deras samarbetspartners fr andra tjnster: Revision av dotterbolag enligt lag Andra tjnster enligt lag Skatterelaterade tjnster Alla vriga tjnster Revisionsarvode till KPMG Audit Plc avseende bolagets pensionsplaner: Revision av dotterbolags pensionsplaner
3,1 5,4 4,1 1,2 1,0 0,5 15,3
2,5 5,0 0,8 1,0 2,2 0,5 12,0
1,7 4,4 1,4 2,0 1,8 0,5 11,8
Andra tjnster enligt lag inkluderar arvoden p 3,2 MUSD (2005: 0 USD, 2004: 0 USD) i anslutning till Sarbanes-Oxley s404. Alla vriga tjnster avser 0 USD (2005: 1,8 MUSD, 2004: 1,1 MUSD) i anslutning till Sarbanes-Oxley s404. Skatterelaterade tjnster bestr av tjnster fr skatteefterlevnad och skatterdgivning. Transaktioner mellan nrstende Koncernen hade inga vsentliga transaktioner med nrstende, som rimligen kan tnkas pverka de beslut som anvndarna av detta bokslut fattar. Ersttning till nyckelpersoner i ledande stllning
2006 , $ 000 2005 , $ 000 2004 , $ 000
Kortfristiga ersttningar till anstllda Ersttningar efter avslutad anstllning Aktierelaterade ersttningar
21 321 3 191 8 417 32 929
19 334 1 731 5 663 26 728
17 382 1 595 6 086 25 063
Summa ersttning ingr i personalkostnader (not 25). Fregende perioder har rknats om. Efterfljande hndelser Inga vsentliga efterfljande hndelser har intrffat, utver ingendet av tv samarbetsavtal och avtalet om frvrv som undertecknades i januari 2007 (beskrivet i not 26).
BOKSLUT
147
29 MODERBOLAGETS AKTIEKAPITAL
Godknt 2006 MUSD 2006 MUSD Emitterat, och till fullo inbetalt kapital 2005 MUSD 2004 MUSD
Emitterade aktier (nominellt vrde 0,25 USD per aktie) Ej emitterade aktier (nominellt vrde 0,25 USD per aktie) Inlsbara preferensaktier (nominellt vrde 1 GBP per aktie 50 000 GBP)
383 217 600
383 383
395 395
411 411
Det totala godknda antalet stamaktier per den 31 december 2006 var 2 400 000 000 varav 1 532 245 608 stamaktier var utfrdade. De inlsbara preferensaktierna har begrnsad rstrtt och ger inte rtt till utdelning. Denna aktiekategori kan lsas in till nominellt vrde nr bolaget s nskar genom att bolaget ger sju dagars skriftlig uppsgning till de registrerade innehavarna av aktierna. Frndringarna i aktiekapitalet under ret kan sammanfattas enligt fljande:
Antal aktier miljoner MUSD
Per den 1 januari 2006 Nyemissioner terkp av aktier Per den 31 december 2006
1 581 23 72 1 532
395 6 18 383
terkp av aktier Under ret har bolaget terkpt 72 205 192 aktier fr annullering till en genomsnittskurs av 3059 pence per aktie. Den sammanlagda ersttningen var 4 147 MUSD, inklusive omkostnader. Den verskjutande ersttningen i frhllande till det nominella vrdet har belastat balanserade vinstmedel. Aktieprogram Sammanlagt 23 548 800 aktier har emitterats under ret avseende aktieprogram. Information om frndringar i antalet aktier under option framgr av not 25. Information om utgivna optioner till styrelseledamter framgr av rapporten om styrelsens ersttningar. Dotterbolags innehav av aktier Inga aktier i bolaget innehas av dotterbolag under ngot r.
VIKTIGARE DOTTERBOLAG
Per den 31 december 2006 Storbritannien AstraZeneca UK Limited AstraZeneca Reinsurance Limited AstraZeneca Treasury Limited vriga Europa NV AstraZeneca SA AstraZeneca Dunkerque Production SCS AstraZeneca SAS AstraZeneca GmbH AstraZeneca Holding GmbH AstraZeneca SpA AstraZeneca Farmaceutica Spain SA AstraZeneca AB AstraZeneca BV Nord- och Sydamerika AstraZeneca Canada Inc. IPR Pharmaceuticals Inc. AstraZeneca LP AstraZeneca Pharmaceuticals LP Zeneca Holdings Inc. Asien, Afrika & Australasien AstraZeneca Pty Limited AstraZeneca KK
* Direktinnehav av aktier
Land England England England
Rstandel, % 100* 100 100
Huvudsaklig verksamhet Forskning och utveckling, tillverkning, marknadsfring Frskring och terfrskring Finansfrvaltning
Belgien Frankrike Frankrike Tyskland Tyskland Italien Spanien Sverige Nederlnderna
100 100 100 100 100 100 100 100 100
Tillverkning, marknadsfring Tillverkning Forskning, tillverkning, marknadsfring Utveckling, tillverkning, marknadsfring Tillverkning, marknadsfring Tillverkning, marknadsfring Tillverkning, marknadsfring Forskning och utveckling, tillverkning, marknadsfring Marknadsfring
Kanada Puerto Rico USA USA USA
100 100 99 100 100
Forskning, tillverkning, marknadsfring Utveckling, tillverkning, marknadsfring Forskning och utveckling, tillverkning, marknadsfring Forskning och utveckling, tillverkning, marknadsfring Tillverkning, marknadsfring
Australien Japan
100 80
Utveckling, tillverkning, marknadsfring Tillverkning, marknadsfring
De siffror som presenteras i koncernens bokslut r frmst pverkade av resultatet eller den ekonomiska stllningen i ovan listade bolag och andra enheter. En fullstndig frteckning ver dotterbolag, joint ventures och intressebolag kommer att bifogas bolagets rsrapport till den brittiska registreringsmyndigheten fr aktiebolag. Det land dr respektive bolag r registrerat eller har sitt ste framgr fr varje bolag. Bokslutsdatum fr dotter- och intressebolag r den 31 december, med undantag fr Aptium Oncology, Inc. som har den 30 november som bokslutsdatum beroende p lokala frhllanden och fr att undvika frsening vid upprttandet av bokslut. AstraZeneca r verksamt genom 240 dotterbolag ver hela vrlden. Koncernens bokslut inkluderar boksluten i AstraZeneca PLC och dess dotterbolag per den 31 december 2006. Produkter tillverkas i 19 lnder vrlden ver och sljs i ver 100 lnder.
YTTERLIGARE INFORMATION TILL AMERIKANSKA INVESTERARE
149

INLEDNING
Koncernens bokslut som ingr i denna rsredovisning har upprttats i enlighet med antagna IFRS. Det finns vissa vsentliga skillnader mellan antagna IFRS och US GAAP, vilka pverkar AstraZenecas nettoresultat och eget kapital och p sidorna 149 till 156 redovisas ytterligare information enligt US GAAP enligt fljande: > Sammanfattning av skillnader mellan redovisningsprinciper enligt antagna IFRS och US GAAP; sidorna 149 till 150. Nettoresultat; sidan 151. Koncernens resultatrkning i sammandrag enligt US GAAP; sidan 151. Vinster och frluster som redovisas direkt mot eget kapital, enligt US GAAP; sidan 152. Aktierelaterade ersttningar; sidan 152. Pensioner och frmner efter pensionering; sidorna 152 till 154. Skatter; sidan 155. Eget kapital; sidan 155. Frvrvade immateriella tillgngar och goodwill; sidan 156.
SKILLNADER MELLAN INTERNATIONELLA (IFRS) OCH AMERIKANSKA (US GAAP) REDOVISNINGSPRINCIPER

Justeringar avseende frvrvsmetoden Enligt antagna IFRS redovisas samgendet mellan Astra och Zeneca som ett samgende mellan likvrdiga parter (poolning) som ett resultat av ett undantag, tilltet enligt IFRS 1 First-time Adoption of International Financial Reporting Standards. Enligt US GAAP betraktas samgendet som om Zeneca frvrvar Astra och redovisas drmed enligt frvrvsvrdemetoden. Enligt frvrvsvrdemetoden redovisas tillgngar och skulder hos det frvrvade bolaget till verkligt vrde. Som ett resultat av tillvgagngssttet med vrdering till verkligt vrde redovisades kningar i vrdet p Astras materiella anlggningstillgngar och lager och vrden allokerades till fretagets pgende forskning och utveckling och befintliga produkter med tillhrande effekter avseende uppskjuten skatt. Skillnaden mellan anskaffningsvrdet och det verkliga vrdet p Astras tillgngar och skulder redovisades som goodwill. Beloppet som allokerades till pgende forskning och utveckling har, vilket krvs enligt US GAAP, kostnadsfrts direkt i den frsta rapporteringsperioden efter samgendet. Justeringarna till det verkliga vrdet p det redovisade lagerbeloppet kostnadsfrdes i perioden d lagret frbrukades. Ytterligare avskrivningar har ocks redovisats i enlighet med justeringarna till det verkliga vrdet p materiella och immateriella tillgngar. Enligt antagna IFRS skulle goodwill fram till den 31 december 2002 aktiveras och skrivas av. Frn den 1 januari 2003 prvas goodwill rligen fr vrdeminskning, men avskrivs inte. Motsvarande krav gller enligt US GAAP, men dr brjade denna regel tillmpas den 1 januari 2002. Aktivering av rnta Enligt antagna IFRS aktiverar inte AstraZeneca rnta. US GAAP krver att rntan, som uppstr som en del av kostnaden fr att uppfra materiella anlggningstillgngar, ska aktiveras och skrivas av ver tillgngens livslngd. Uppskjuten skatt Enligt antagna IFRS grs full avsttning fr uppskjuten skatt, ven om det finns ett antal definitioner frn US GAAP som skiljer fr att gra denna berkning, exempelvis eliminering av internvinster i varulager och aktierelaterade ersttningstransaktioner. Utgngspunkten enligt US GAAP r att uppskjuten skatt redovisas enligt s kallad full liability basis, vilket krver att uppskjutna skattefordringar bokfrs utan avdrag om det r mer sannolikt n inte att de kommer att realiseras.
> >
>
Pensioner och frmner efter pensionering Antagna IFRS freskriver att nr det gller frmnsbestmda planer berknas taganden till diskonterat verkligt vrde, medan planernas tillgngar redovisas till verkligt vrde. Kostnaderna fr att driva och finansiera sdana planer tas upp separat i resultatrkningen. Pensionskostnaderna sprids ut systematiskt under de anstlldas terstende tjnstgringstid och finansieringskostnaderna redovisas under de perioder nr de uppkommer. US GAAP har liknande redovisningsprinciper. Enligt antagna IFRS fr aktuariella vinster och frluster omedelbart tas upp i den srskilda redogrelsen fr vinster och frluster redovisade direkt mot eget kapital. Enligt US GAAP medges avskrivning linjrt av sdana aktuariella vinster och frluster under de anstlldas genomsnittliga terstende tjnstgringstid. Nettoskulden fr alla planer avseende frmner efter avslutad anstllning, vilken motsvaras av skillnaden mellan det verkliga vrdet p plantillgngarna och frmnstaganden, redovisas nu i koncernens balansrkning enligt US GAAP. Immateriella tillgngar Enligt antagna IFRS aktiveras vissa betalningar till tredje part fr rttigheter till substanser under utveckling och skrivs av ver deras ekonomiska livslngd efter lansering. Enligt US GAAP frs dessa betalningar i allmnhet upp som omkostnader. Pgende forskning och utveckling (IPR&D) Enligt antagna IFRS aktiveras IPR&D-substanser som frvrvats i en fusion som immateriella tillgngar och skrivs av, vanligen linjrt, ver den ekonomiska livslngden efter lansering. Sdana immateriella tillgngar prvas med avseende p nedskrivningsbehov per balansdagen. Avsttning grs fr uppskjuten skatt p IPR&D-tillgngar frvrvade genom fusion. Enligt US GAAP kostnadsfrs sdana tillgngar omedelbart i den frsta rapporteringsperioden efter fusionen. Fljaktligen grs ingen avsttning fr uppskjuten skatt, vilket medfr en justering av uppskjuten skatt och goodwill. Finansiella instrument och kursskringsverksamhet Enligt antagna IFRS redovisas vissa finansiella tillgngar och vissa finansiella skulder (inklusive derivat) till verkligt vrde. ndringar av verkligt vrde kan redovisas mot eget kapital eller mot resultatrkningen, beroende p typ av objekt. Enligt US GAAP redovisas sljbara vrdepapper till verkligt vrde och frndringar i det verkliga vrdet frs till en srskild post i det egna kapitalet. Derivat bokfrs ocks till verkligt vrde, och frnd-
> >
> > >
YTTERLIGARE INFORMATION TILL AMERIKANSKA INVESTERARE FORTS

ringar redovisas i resultatrkningen. Finansiella skulder bokfrs emellertid till upplupet anskaffningsvrde. Tillmpning av nya redovisningsprinciper I maj 2005 publicerade FASB SFAS Nr 154 Accounting Changes and Error Corrections a replacement of APB Opinion No. 20 and FASB Statement No. 3. SFAS Nr 154 krver retroaktiv tillmpning i fregende perioders bokslut fr frndringar av redovisningsprinciper. SFAS Nr 154 tillmpas p redovisningsperioder som brjar efter den 15 december 2005 och har antagits under ret. Infrandet har inte haft ngon inverkan p AstraZenecas resultat eller nettotillgngar. AstraZeneca har infrt bestmmelserna i SFAS Nr 158 Employers Accounting for Defined Benefit Pension and Other Postretirement Plans an amendment of FASB Statements No. 87, 88, 106, and 132 (R) under 2006. SFAS Nr 158 krver att ett fretag som stdjer en frmnsbestmd pensionsplan ska fullt ut redovisa pensionsplanens verfondering eller underfondering som en tillgng eller skuld i balansrkningen vid rkenskapsrets slut. Fonderingsstatus mts som skillnaden mellan det verkliga vrdet p planens tillgngar och berknade frmnstaganden avseende pensionsplaner och ackumulerad pensionstaganden fr andra pensionsplaner. Initialeffekten av standarden p grund av icke redovisade kostnader fr tidigare tjnstgring, aktuariella nettovinster eller nettofrluster samt efterfljande frndringar i fondering, tas upp i ackumulerade vinster och frluster redovisade direkt mot eget kapital. Enligt standarden krvs tillmpning frn och med redovisningsr som slutar efter den 15 december 2006 fr att redovisa tillgng eller skuld som hnger samman med planernas fondering. Infrandet av SFAS Nr 158 har lett till redovisning av en skuld om 1 890 MUSD per den 31 december 2006 fr pensionsplaner och en minskning av vrt ackumulerade resultat som redovisats direkt mot eget kapital (OCI) med 1 624 MUSD. SFAS Nr 158 frndrar inte berkningen av de frmnskostnader som redovisas i resultatrkningen och fljaktligen har det inte skett ngon frndring av berkningen fr innevarande r. Nya redovisningsprinciper som inte infrts I september 2006 publicerade FASB SFAS Nr 157 Fair Value Measurements fr att tillhandhlla en enda definition av verkligt vrde, som ett marknadsbaserat mtt, och ange en hierarkisk uppdelning av data fr vrdering till verkligt vrde (fair value hierarchy). SFAS Nr 157 tillmpas fr rkenskapsr som brjar efter den 15 november 2007. Infrandet av SFAS Nr 157 vntas inte f ngon betydande effekt p AstraZenecas resultat eller nettotillgngar. I mars 2006 publicerade FASB SFAS Nr 156 Accounting for Servicing of Financial Assets. SFAS Nr 156 krver att en enhet skall separat redovisa arvoden/frvaltning fr finansiella tillgngar/skulder (servicing asset or liability) d enheten har ett tagande genom ett servicekontrakt att utfra tjnster. Sdana tillgngar och skulder mste inledningsvis vrderas till verkligt vrde. Drefter kan fretaget vlja att antingen vrdera dessa enligt restvrdemetoden eller till verkligt vrde. SFAS Nr 156 tillmpas fr rkenskapsr som brjar efter den 15 september 2006. Infrandet av SFAS Nr 156 vntas inte f ngon betydande effekt p AstraZenecas resultat eller nettotillgngar. I februari 2006 publicerade FASB SFAS Nr 155 Accounting for Certain Hybrid Financial Instruments fr att gra det mjligt fr en enhet att gra ett oterkalleligt val, instrument fr instrument, att i sin helhet vrdera ett sammansatt finansiellt instrument som innehller ett inbddat derivat till verkligt vrde, snarare n att skilja det inbddade derivatet frn dess vrdkontrakt och vrdera varje komponent fr sig till verkligt vrde i enlighet med SFAS Nr 133 Accounting for Derivative Instruments and Hedging Activities. SFAS Nr 155 tillmpas fr rkenskapsr som brjar efter den 15 september 2006. Infrandet av SFAS Nr 155 vntas inte f ngon betydande effekt p AstraZenecas resultat eller nettotillgngar. I juni 2006 publicerades FASB Interpretation No. 48 Accounting for Uncertainty in Income Taxes an interpretation of FASB Statement No. 109 (FIN 48). Tolkningen faststller en tvstegsmetod fr att redovisa och mta skattefrmner, dr skattepositioner redovisas frst nr sannolikheten att intrffa anses vara mer trolig n inte vid en granskning frn skattemyndigheternas sida. Uttrycklig rapportering krvs vid slutet av varje rapporteringsperiod om oskerheter i skattepositionen. Bolaget hller fr nrvarande p med att kvantifiera effekten av infrandet av FIN 48 p AstraZenecas resultat och nettotillgngar.
151
NETTORESULTAT
Till fljd av den vsentliga skillnaden i behandlingen enligt antagna IFRS respektive US GAAP av samgendet mellan Astra och Zeneca under ret som kpet gde rum och ven skillnader i behandling av fregende perioders resultat, har en frkortad version av verksamhetsberttelsen och kassafldet under US GAAP sammanstllts fr de amerikanska investerarna. Nedan visas en sammanfattning av de vsentliga justeringar av nettoresultat och eget kapital som skulle ha krvts om US GAAP hade tillmpats istllet fr antagna IFRS.
Fr ren som slutade den 31 december Periodens nettoresultat enligt antagna IFRS Justeringar fr anpassning till US GAAP Justeringar fr frvrvsmetoden (inklusive goodwill och immateriella tillgngar) Berknat frvrv av Astra Avskrivning och vriga frvrvsjusteringar Pgende forskning och utveckling Aktivering av rnta efter avyttringar och avskrivningar Uppskjuten skatt P Astras verkliga vrden vrigt Pensionskostnad och andra frmner efter pensionering Finansiella instrument Aktiverade inlicensierade utvecklingsprojekt vrigt Nettoresultat enligt US GAAP
6 043
4 706
3 664
1 017 502 21 283 101 128 7 193 21 4 392
1 019 13 283 65 74 35 29 3 884
1 014 1 283 55 52 61 46 1 2 951
KONCERNENS RESULTATRKNING I SAMMANDRAG ENLIGT US GAAP

2006 2005 MUSD 2004 MUSD
Fr ren som slutade 31 december Frsljning Kostnad fr slda varor Distributionskostnader Forsknings- och utvecklingskostnader Pgende forskning och utveckling Marknadsfrings- och administrationskostnader Avskrivning av vriga immateriella tillgngar vriga intkter och kostnader Koncernens rrelseresultat Finansnetto Resultat frn kvarvarande verksamhet fre skatt Skatt p resultat frn kvarvarande verksamhet Nettoresultat frn kvarvarande verksamhet Nettoresultat fr ret Vgt genomsnittligt antal utestende aktier med nominellt vrde 0,25 USD, miljoner Utspdningseffekt frn utestende aktieoptioner, miljoner Vgt genomsnittligt antal utestende aktier med nominellt vrde 0,25 USD efter utspdning, miljoner Nettoresultat per aktie med nominellt vrde 0,25 USD och ADS, enligt US GAAP ursprunglig, USD Nettoresultat per aktie med nominellt vrde 0,25 USD och ADS, enligt US GAAP efter utspdning, USD
MUSD
26 475 5 562 226 4 042 502 9 238 1 007 524 6 422 268 6 690 2 298 4 392 4 392 1 564 6 1 570 2,81 2,80
23 950 5 356 211 3 429 8 783 1 009 193 5 355 123 5 478 1 594 3 884 3 884 1 617 1 1 618 2,40 2,40
21 426 5 152 177 3 900 8 003 953 534 3 775 1 3 774 823 2 951 2 951 1 673 2 1 675 1,76 1,76

VINSTER OCH FRLUSTER REDOVISADE DIREKT MOT EGET KAPITAL, ENLIGT US GAAP
Fr ren som slutade den 31 december rets nettoresultat Valutakursvinster /-frluster() efter skatt vergngsfrpliktelse vid infrande av SFAS Nr 158 Kostnader avseende tidigare tjnstgring vid infrande av SFAS Nr 158 Nettofrlust vid infrande av SFAS Nr 158 Redovisning av minimumtagande Skatteeffekter av infrande SFAS Nr 158 vriga transaktioner, efter skatt Totalt redovisat resultat
2006 MUSD 2005 MUSD 2004 omrknat MUSD
4 392 2 628 17 89 1 358 160 452 14 5 834
3 884 3 279 181 37 823
2 951 2 106 20 5 077
Skatteeffekter p valutakursvinster/-frluster() uppgick till 77 MUSD och p vriga frndringar till 44 MUSD. De ackumulerade valutakurseffekterna (med avdrag fr skatt) vid omrkning av bokslut i utlndsk valuta i enlighet med US GAAP visas i noten nedan:
2006 2005 MUSD 2004 MUSD
Fr ren som slutade den 31 december Ingende balans per den 1 januari rets frndring Utgende balans per den 31 december
MUSD
1 063 2 628 3 691
4 342 3 279 1 063
2 236 2 106 4 342
De vriga ackumulerade totala frndringarna (med avdrag fr skatt) per den 31 december 2006 ingick i resultatet med en kostnad p 1 102 MUSD (2005: en intkt p 84 MUSD, 2004: en kostnad p 134 MUSD).
AKTIERELATERADE ERSTTNINGAR
Koncernen infrde SFAS No. 123(R) Share-Based Payments under det fregende ret och tillmpade dess bestmmelser retroaktivt. Den totala ersttningen fr ej villkorsuppfyllda tilldelningar, som nnu inte redovisats per den 31 december 2006, var ca 166 MUSD. Dessa frvntas redovisas ver en genomsnittlig period p 21 mnader. 985 MUSD erhlls under 2006 vid utnyttjandet av aktieoptioner och liknande instrument inom ramen fr aktierelaterade betalningsarrangemang. 51 MUSD i skattefrmner realiserades frn aktieoptioner som utnyttjades under ret.
PENSIONER OCH FRMNER EFTER PENSIONERING

I enlighet med US GAAP har pensionskostnaderna avseende de brittiska pensionsplanerna samt i pensionsplanerna fr de strsta dotterbolagen utanfr Storbritannien omrknats i nedanstende tabeller enligt de krav som gller fr SFAS Nr 158 Employers Accounting for Defined Benefit Pension and Other Postretirement Plans an amendment of FASB Statements No. 87, 88, 106 och 132(R). Dessa planer omfattar en betydande del av alla aktuariella frpliktelser i AstraZenecas pensionsplaner. Nedan framgr frndringar i prognostiserade frmnsfrpliktelser, tillgngar och information om inbetald del av dessa pensionsplaner samt frndringar i ackumulerade vriga frpliktelser fr ersttningar efter avslutad anstllning i enlighet med SFAS Nr 158:
Pensionsfrmner vriga frmner utver pensionsfrmner 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
Frndring i prognostiserad frmnsfrpliktelse Frmnsfrpliktelse vid rets brjan Kostnader avseende tjnstgring Rntekostnad Tillskjutna medel frn arbetstagaren Aktuariell frlust/vinst() Frndringar Regleringar och reduceringar Betalda frmner Kostnader Valutakurseffekter Frmnsfrpliktelse vid rets slut
2006 MUSD
2005 MUSD
2004 MUSD
9 047 280 462 33 104 20 290 375 10 1 063 10 126
8 707 256 419 31 764 305 825 9 047
7 416 229 385 30 328 10 281 590 8 707
257 12 13 8 56 18 1 6 335
249 12 14 1 1 15 3 257
242 11 14 1 3 18 2 249
153
PENSIONER OCH FRMNER EFTER PENSIONERING FORTS

Pensionsfrmner vriga frmner utver pensionsfrmner 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD
Frndring i tillgngar Verkligt vrde vid rets brjan Verklig avkastning p tillgngar Frn koncernen tillskjutna medel Tillskjutna medel frn arbetstagaren Uppgrelser Betalda frmner Valutakurseffekter Kostnader Verkligt vrde p tillgngar vid rets slut Inbetald del av pensionsplanfrpliktelserna Ej redovisad nettofrlust Ej redovisade kostnader fr intjnande under tidigare r Ej redovisad nettofrpliktelse vid implementering Justeringar fr att redovisa minimitagande: Immateriella tillgngar Ackumulerade vriga intkter Upplupen frmnsskuld()/-tillgng
2006 MUSD
2005 MUSD
2004 MUSD
7 368 284 310 33 186 375 887 10 8 311 1 815 1 815 1 815
6 972 1 134 165 31 305 629 7 368 1 679 1 420 25 234 36 270
5 905 565 280 30 281 473 6 972 1 735 1 644 15 1 77 36 217 330
230 30 18 18 1 1 260 75 75 75
217 13 13 1 15 1 230 27 32 8 19 16 16
2006 fre infrande av SFAS Nr 158 MUSD
195 22 17 17 217 32 29 11 25 11 11
Avstmning av fonderingsstatus Fonderingsstatus Ej redovisad nettofrlust Ej redovisad kostnad avseende intjnande under tidigare r Ej redovisat vergngstagande Justering fr att redovisa minimitagande: Redovisat nettobelopp Fonderingsstatus Prognosticerat frmnstagande Verkligt vrde p plantillgngarna Fonderingsstatus Kortfristiga skulder Lngfristiga skulder
2005 MUSD
1 890 1 554 89 17 196 426
1 706 1 452 17 19 36 254

2006 MUSD
10 461 8 571 1 890 1 890
Den 31 december 2006 var den prognostiserade frmnsfrpliktelsen, ackumulerade frmnsfrpliktelsen och frvaltningstillgngarnas verkliga vrde, avseende ovanstende pensionsplaner med ackumulerade frmnsfrpliktelser verstigande plantillgngar 8 087 MUSD, 7 088 MUSD respektive 6 352 MUSD, (2005: 6 984 MUSD, 5 990 MUSD och 5 566 MUSD). De totala ackumulerade frmnsfrpliktelserna fr pensionsplanerna var 9 043 MUSD (2005: 7 965 MUSD). Mtdagen fr plantillgngarna och frmnsfrpliktelserna som visas ovan var den 31 december 2006. Inbetalningar till planerna 2007 r berknade att uppg till 266 MUSD.

PENSIONER OCH FRMNER EFTER PENSIONERING FORTS
De antagna diskonteringsrntorna och kningstakter i ersttningar som anvnds fr att berkna de prognostiserade frmnsfrpliktelserna samt den lngsiktiga avkastningen p frvaltningstillgngarna skiljer sig t beroende p det ekonomiska lget i det land pensionsplanerna avser. De vgda genomsnittliga rntesatserna som anvnds fr att berkna frmnsfrpliktelser vid rets slut och prognostisera frmnskostnader i de huvudsakliga pensionsplanerna samt vriga frmnsfrpliktelser var enligt fljande:
Pensionsfrmner 2006 % 2005 % 2004 % 2006 % vriga pensionsfrmner 2005 % 2004 %
Diskonteringsrnta Lngsiktig kningstakt i ersttningar Frvntad lngsiktig avkastning p tillgngar

n/m ej tillmpligt
5,1 4,1 6,7
4,8 3,8 6,4
5,2 3,9 6,8
5,7 n/m 7,5
5,4 n/m 6,5
5,7 n/m 7,8
Koncernen har antagit en lngsiktig kningstakt i hlsovrdskostnader p 10%, som minskar till 4,9%.
Pensionsfrmner 2006 MUSD 2005 MUSD 2004 MUSD 2006 MUSD vriga pensionsfrmner 2005 MUSD 2004 MUSD
Periodisk nettokostnad Kostnader avseende intjnande under ret nuvrdet p upplupna frmner under ret Rntekostnad p prognostiserad frmnsfrpliktelse Frvntad avkastning p tillgngar Regleringar och reduceringar Nedskrivningar och periodiseringar, netto Periodisk nettokostnad fr ret
280 462 501 32 118 391
256 419 431 111 355
229 385 406 76 284
12 13 17 6 14
12 14 17 3 12
11 14 15 3 13
Det vgda genomsnittet fr frdelning av plantillgngar avseende pensioner och vriga pensionsfrmner var enligt fljande:
2006 % 2005 % 2004 %
Aktier Obligationer vriga Frmnerna som frvntas betalas i framtiden r enligt fljande:
48,6 33,7 17,7
46,6 37,5 15,9
48,2 35,6 16,2
MUSD
2007 2008 2009 2010 2011 20122016 Uppskattat belopp som ska periodiseras frn ackumulerade vriga vinster till periodisk frmnskostnad netto under 2007 r fljande:
370 384 400 414 430 2 431
MUSD
vergngsfrpliktelse Kostnader avseende intjnande under tidigare r Nettofrlust
1 7 120
155
SKATTER
2006 2005 MUSD 2004 MUSD
Fr ren som slutade den 31 december Skatt p resultat frn kvarvarande verksamhet Aktuell skattekostnad Innevarande r Justering fr tidigare r Uppskjuten skattekostnad Uppkomst och terfring av temporra skillnader Total skattekostnad i resultatrkningen
MUSD
2 438 270 410 2 298
1 747 112 265 1 594
1 349 171 355 823
I tabellen nedan stms skatt enligt brittisk skattelagstiftning av mot verklig skatt p resultat frn kvarvarande verksamhet.
2006 2005 MUSD 2004 MUSD
Fr ren som slutade den 31 december Rrelseresultat fr kvarvarande verksamhet Brittisk bolagsskatt, skattesats fr 2006 30% (2005: 30%, 2004: 30%) Skillnader i utlndska effektiva skattesatser Ej redovisad uppskjuten skattefordran Ej skattemssigt avdragsgilla poster Ej skattepliktiga poster Justeringar hnfrliga till tidigare perioder Jmfrelsepverkande poster Skatt p resultat frn kvarvarande verksamhet
MUSD
6 690 2 007 37 6 313 109 130 2 298
5 478 1 644 147 25 136 95 31 1 594
3 774 1 132 2 25 30 71 171 124 823
EGET KAPITAL
Summa eget kapital enligt antagna IFRS Justeringar fr anpassning till US GAAP Justeringar fr frvrvsmetoden (inklusive goodwill och immateriella tillgngar) Berknat frvrv av Astra Goodwill Materiella och immateriella anlggningstillgngar vrigt Goodwill Materiella anlggningstillgngar Pgende forskning och utveckling Aktivering av rnta efter avyttringar och avskrivningar Uppskjuten skatt P verkligt vrde fr Astra P andra justeringar fr frvrvsmetoden vrigt Aktiverade inlicensierade utvecklingsprojekt Pension och andra frmner efter pensionering Finansiella instrument vrigt Eget kapital enligt US GAAP
15 304
13 597
14 404
14 765 4 656 53 1 605 220 1 485 163 153 309 48 13 32 467
13 504 5 229 58 241 1 629 492 112 1 483 18 3 31 894
15 130 6 988 99 254 2 134 618 83 1 418 22 3 35 477

FRVRVADE IMMATERIELLA TILLGNGAR OCH GOODWILL
Uppgifter om de bokfrda vrdena avseende immateriella anlggningstillgngar och historiska och prognostiserade avskrivningar visas nedan:
2006 Bokfrt vrde fre avskrivningar MUSD Bokfrt vrde fre avskrivningar MUSD 2005 Bokfrt vrde fre avskrivningar MUSD 2004
Ackumulerade avskrivningar MUSD
Produktrttigheter Marknadsfrings- och distributionsrttigheter Programvara vrigt Totalt Totala avskrivningar
14 314 1 699 785 968 17 766
8 846 1 183 460 513 11 002
12 961 1 494 652 437 15 544
7 011 1 043 396 310 8 760
14 590 1 729 589 460 17 368
6 744 1 043 367 360 8 514
MUSD
Fr ret som slutade den 31 december 2006 Fr ret som slutade den 31 december 2005 Fr ret som slutade den 31 december 2004 Uppskattade avskrivningar
1 333 1 287 1 316
MUSD
Fr ret som slutar den 31 december 2007 Fr ret som slutar den 31 december 2008 Fr ret som slutar den 31 december 2009 Fr ret som slutar den 31 december 2010 Fr ret som slutar den 31 december 2011 Den vgda genomsnittliga avskrivningstiden fr respektive grupp av immateriell tillgng r fljande: Produktrttigheter Marknadsfrings- och distributionsrttigheter Programvara vrigt 13 r 12 r 4 r 8 r
1 234 1 234 1 234 1 234 1 234
Goodwill Frndringarna i bokfrt vrde avseende goodwill fr de tre ren som avslutades den 31 december 2006 r fljande:
MUSD
Ingende balans den 1 januari 2004 Valutakursfrndringar Utgende balans den 31 december 2004 Valutakursfrndringar Utgende balans den 31 december 2005 Valutakursfrndringar Utgende balans den 31 december 2006
15 306 837 16 143 1 737 14 406 1 281 15 687
OMRKNING AV KASSAFLDE ENLIGT US GAAP

Det finns inga signifikanta skillnader mellan kassafldet berknat enligt antagna IFRS och US GAAP.
REVISIONSBERTTELSE FR MODERBOLAGET
157
REVISIONSBERTTELSE FR MODERBOLAGET ASTRAZENECA PLC

Vi har granskat bokslutet fr bolaget AstraZeneca PLC fr ret som slutade den 31 december 2006, bestende av balansrkningen och tillhrande noter p sidorna 158 till 162. Bokslutet fr bolaget har upprttats i enlighet med de redovisningsprinciper som redovisas i dessa. Vi har ocks granskat den information i rapporten om styrelsens ersttningar som har angivits ssom granskade av oss. Vi har rapporterat separat om koncernbokslutet fr AstraZeneca PLC fr ret som slutade den 31 december 2006. Denna rapport r endast upprttad fr bolagets aktiegare, som en enhet, i enlighet med sektion 235 i Companies Act 1985. Vr revision har genomfrts s att vi fr bolagets aktiegare kan uttala oss om de frhllanden vi r skyldiga att uttala oss om i en revisionsberttelse. Uttalandet r mnat enbart fr dessa aktiegare, utan ngra andra syften. S lngt det r frenligt med lagstiftningen accepterar eller tar vi oss inget ansvar gentemot ngra andra n bolaget och dess aktiegare som en enhet, fr vr genomfrda revision, fr denna rapport, eller fr de uppfattningar vi har bildat oss. Vi rapporterar i vrt utltande huruvida bolagets bokslut terger en rttvisande bild samt om bolagets bokslut och den del av rapporten om styrelsens ersttningar som ska granskas av oss r korrekt upprttade i enlighet med Companies Act 1985. Vi rapporterar ven om frvaltningsberttelsen, enligt vr uppfattning, inte verensstmmer med bolagets bokslut, om bolaget inte har vederbrliga redovisningshandlingar, om vi inte har erhllit all den information och de klarlgganden som vi erfordrar fr vr granskning, eller om information som anges i lag betrffande styrelsens ersttning och vriga mellanhavanden inte redovisats. Vi lser vrig information som finns i rsredovisningen med information frn Form 20-F och vervger huruvida den verensstmmer med det reviderade bokslutet fr bolaget. Vi vervger konsekvenserna fr vr rapport om vi uppmrksammar ngra uppenbara felaktiga utltanden eller ngra vsentliga ofrenligheter med bolagets bokslut. Vrt ansvar gller ingen annan information. Vi har planerat och genomfrt vr revision fr att kunna erhlla all den information och de frklaringar som vi ansett ndvndiga fr att ge oss tillrckligt underlag fr att i rimlig grad frskra oss om att bolagets bokslut och den del av rapporten om styrelsens ersttningar som ska granskas av oss inte innehller vsentliga fel, antingen frorsakade av bedrgeri eller andra oegentligheter eller felaktigheter. Nr vi bildade vr uppfattning utvrderade vi ven den allmnna riktigheten i presentationen av information i bolagets bokslut och den del av rapporten om styrelsens ersttningar som ska granskas av oss.
UTLTANDE
Det r vr uppfattning att: > Bolagets bokslut visar en rttvisande bild, i enlighet med UK Generally Accepted Accounting Practice, av affrsfrhllandena inom bolaget per den 31 december 2006. Bolagets bokslut och den del av rapporten om styrelsens ersttningar som ska granskas av oss har upprttats korrekt i enlighet med Companies Act 1985.
>
GRUND FR REVISIONSUTLTANDE
Revisionen har utfrts i enlighet med International Standards on Auditing utgivna av the Auditing Practices Board. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen fr belopp och annan information i bolagets bokslut samt den del av rapporten om styrelsens ersttningar som ska granskas av oss. Det ingr ven en bedmning av viktiga berkningar och bedmningar som gjorts av styrelsen vid upprttandet av moderbolagets bokslut och om tillmpade redovisningsprinciper r ndamlsenliga fr bolagets frhllanden, om de tillmpas konsekvent och redovisas p ett tillfredsstllande stt.
STYRELSENS OCH REVISORNS ANSVAR

Styrelsens ansvar fr upprttandet av rsredovisningen med information frn Form 20-F, rapport om styrelsens ersttningar och bolagets bokslut i enlighet med gllande lag och UK Accounting Standards (UK Generally Accepted Accounting Practice) redovisas i redogrelsen fr styrelsens ansvar p sidan 96. Vrt ansvar r att granska bolagets bokslut och den del av rapporten om styrelsens ersttningar som ska granskas, i enlighet med relevanta lagar och bestmmelser och International Standards on Auditing (Storbritannien och Irland).
1 februari 2007
KPMG Audit Plc

Auktoriserade revisorer Auktoriserat revisionsbolag 8 Salisbury Square London EC4Y 8BB
MODERBOLAGET ASTRAZENECA PLC

BALANSRKNING
Per den 31 december Anlggningstillgngar Lngfristiga placeringar Omsttningstillgngar Kortfristiga fordringar vriga Kortfristiga fordringar fordringar p dotterbolag Totala tillgngar Kortfristiga skulder vriga skulder Omsttningstillgngar/skulder(), netto Tillgngar minus kortfristiga skulder Lngfristiga skulder Lngfristiga ln skulder till dotterbolag Ln externa Nettotillgngar Eget kapital Inbetalt aktiekapital verkursfond Inlsenreserv vriga reserver Frt via resultatrkning Eget kapital MUSD betyder miljoner USD. Bokslutet p sidorna 158 till 162 godkndes av styrelsen den 1 februari 2007 och undertecknades p uppdrag av styrelsen av:
DAVID R BRENNAN Styrelseledamot JONATHAN SYMONDS Styrelseledamot
Noter 2006 MUSD 2005 MUSD
1 2
19 118 9 1 382 1 391 20 509
24 856 27 340 367 25 223 20 347 25 203
33 1 358 20 476
4 4
283 747 1 030 19 446
283 747 1 030 24 173 395 692 53 1 841 21 192 24 173
7 5 5 5 5
383 1 671 71 1 841 15 480 19 446
MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
159
MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Grunder fr redovisningen Bokslutet har upprttats i enlighet med anskaffningsvrdemetoden och har justerats fr omvrdering till verkligt vrde av vissa finansiella instrument, enligt beskrivningen nedan. Detta r i verensstmmelse med Companies Act 1985 och allmnt vedertagna redovisningsprinciper i Storbritannien (UK GAAP). Koncernens bokslut har upprttats i enlighet med International Financial Reporting Standards ssom dessa antagits av Europeiska Unionen och redovisas p sidorna 98 till 156. Fljande textavsnitt beskriver de huvudsakliga redovisningsprinciperna enligt UK GAAP, som tillmpats konsekvent. Utlndsk valuta Resultatposter i utlndsk valuta rknas om till USD med genomsnittlig valutakurs fr den redovisningsperiod det gller. Tillgngar och skulder rknas om med de vxelkurser som gller nr fretagets balansrkning upprttas. Valutakursvinster och -frluster i samband med kortfristig upplning och inlning i utlndska valutor redovisas i rntenettot. Valutakursdifferenser i samband med alla vriga transaktioner, med undantag fr ln i utlndsk valuta, frs till rrelseresultatet. Skatter Skattekostnaden baseras p rets resultat och beaktar uppskjuten skatt till fljd av temporra skillnader i behandlingen av vissa poster fr beskattning respektive redovisning. Full avsttning grs fr effekten av sdana skillnader. Avsttningar fr uppskjuten skatt p tillgngar grs nr det r sannolikt att den uppskjutna skattefordran kan nyttjas mot beskattningsbar vinst i framtiden. Dessa vrderingar krver en bedmning inklusive en berkning av framtida beskattningsbara intkter. Uppskjutna skattebelopp diskonteras inte. Avsttning fr skatterisker i samband med skatterevisioner krver att ledningen gr bedmningar och berkningar avseende den slutliga exponeringen. Skattefrmner bokfrs endast om det r sannolikt att de kan nyttjas mot framtida beskattningsbara vinster. Nr den vl bedms som trolig, kommer ledningen att granska varje vsentlig skattefrmn fr att avgra om en avsttning br gras fr hela den aktuella skattefrmnen p grundval av en eventuell uppgrelse i ett frhandlings- och/eller tvistefrfarande. All registrerad exponering fr rnta p skatteskulder redovisas som skattekostnad. Samtliga avsttningar ingr i kortfristiga skulder. Finansiella anlggningstillgngar Lngfristiga finansiella placeringar, inklusive investeringar i dotterbolag, redovisas till anskaffningsvrde och granskas avseende nedskrivningsbehov om det finns indikationer p att det bokfrda vrdet inte kan tervinnas. Kortfristiga finansiella instrument Ln och kortfristiga fordringar tas upp till upplupet anskaffningsvrde. Lngfristiga ln tas upp till upplupet anskaffningsvrde. vriga finansiella instrument, inklusive derivat, tas upp till verkligt vrde. Frndringar i verkligt vrde frs till resultatrkningen. Ansvarsfrbindelser Inom AstraZenecas normala affrsverksamhet r bolaget involverat i legala tvister, dr frlikning i tvisterna kan medfra kostnader fr fretaget. Avsttningar grs om ett negativt utfall frvntas och det gr att gra en tillfrlitlig uppskattning av kostnaderna i sammanhanget. I vriga fall lmnas lmpliga beskrivningar.
NOTER TILL MODERBOLAGETS BOKSLUT

1 FINANSIELLA ANLGGNINGSTILLGNGAR
Aktier och ln i dotterbolag Aktier MUSD Ln MUSD Totalt MUSD
Vid rets brjan Amortering av ln Bokfrt nettovrde per den 31 december 2006
6 715 6 715
18 141 5 738 12 403
24 856 5 738 19 118
VRIGA FORDRINGAR
2006 MUSD 2005 MUSD
vriga fordringar Uppskjutna skattefordringar
1 8 9
10 17 27
VRIGA SKULDER
2006 MUSD 2005 MUSD
Belopp som frfaller inom 1 r Kortfristiga ln (utan skerhet) vriga skulder Skulder till dotterbolag
7 12 14 33
5 5 10 20
LNGFRISTIGA LN
terbetalningsdatum 2006 MUSD 2005 MUSD
Ln frn dotterbolag (utan skerhet) USD 7,2% ln Ln externa (utan skerhet) USD 5,4% inlsbar obligation
2023
283
283
2014
747 1 030
747 1 030
Ln eller amorteringar p ln som ska terbetalas: Efter 5 r frn bokslutsdagen Frn 2 till 5 r Frn 1 till 2 r Totala ln utan skerhet Totalt som frfaller inom 1 r
1 030 1 030 1 030
1 030 1 030 1 030
Verkliga vrden p externa ln och lngfristiga ln frn dotterbolag r fljande:

2006 MUSD 2005 MUSD
7,2% ln 5,4% inlsbar obligation
331 756 1 087
341 770 1 111
Bda lnen lper med fast rnta. Fljaktligen kommer lnens verkliga vrde att frndras nr marknadsrntorna ndras. Eftersom lnen tas upp till upplupet anskaffningsvrde kommer frndringar i rntan och kreditbedmningen av bolaget inte att pverka bolagets nettotillgngar.
NOTER TILL MODERBOLAGETS BOKSLUT
161
RESERVER
verkursfond MUSD Bundna medel vid terkp av aktier (inlsenreserv) MUSD vriga reserver MUSD rets resultat MUSD 2006 Totalt MUSD 2005 Totalt omrknat MUSD
Vid rets brjan Vinst fr rkenskapsret Utdelningar terkp av aktier verkursfond Vid rets slut Fria reserver vid rets slut
692 979 1 671
53 18 71
1 841 1 841 1 712
21 192 652 2 217 4 147 15 480 4 351
23 778 652 2 217 4 129 979 19 063 6 063
27 028 1 268 1 676 2 984 142 23 778 5 058
Ssom r tilltet enligt medgivande i paragraf 230 i Companies Act 1985 har bolaget inte redovisat sin resultatrkning. Kvarstende vinstmedel per den 31 december 2006 innefattar 11 129 MUSD (31 december 2005: 16 867 MUSD) som inte r tillgngliga fr utdelning. Huvuddelen av detta ej utdelningsbara belopp r hnfrligt till vinsten som uppstod nr bolaget under 1999 slde sitt innehav i Astra AB till ett dotterbolag. Denna orealiserade vinst kommer att ka tillgngliga utdelningsbara medel nr de underliggande fordringarna regleras. Under 2006 realiserades 5 738 MUSD av vinsten genom en terbetalning. Efter rets slut terbetalades den 26 januari 2007 ytterligare 1 965 MUSD, vilket resulterade i ytterligare utdelningsbara medel som ej r inkluderade i siffrorna ovan. I vriga reserver ingr den srskilda reserv p 157 MUSD som uppstod 1999 d bolaget ndrade den valuta i vilken aktiekapitalet uttrycks.
AVSTMNING AV FRNDRINGAR I EGET KAPITAL

2006 MUSD 2005 MUSD
Eget kapital vid rets brjan Nettovinst fr rkenskapsret Utdelningar Nyemission av aktier i AstraZeneca PLC terkp av aktier i AstraZeneca PLC Nettominskning av eget kapital Eget kapital vid rets slut
24 173 652 2 217 985 4 147 4 727 19 446
27 439 1 268 1 676 143 3 001 3 266 24 173
AKTIEKAPITAL
Godknt 2006 MUSD Emitterat, inbetalt och till fullo betalt 2006 MUSD 2005 MUSD
Emitterade aktier (nominellt vrde 0,25 USD per aktie) Ej emitterade aktier (nominellt vrde 0,25 USD per aktie) Inlsbara preferensaktier (nominellt vrde 1 GBP per aktie 50 000 GBP)
383 217 600
383 383
395 395
Det totala antalet godknda stamaktier per den 31 december 2006 var 2 400 000 000 varav 1 532 245 608 stamaktier var utestende. De inlsbara preferensaktierna har begrnsad rstrtt och ger inte rtt till utdelning. Denna aktiekategori kan lsas in till nominellt vrde nr bolaget s nskar genom att bolaget ger sju dagars skriftlig uppsgning till de registrerade innehavarna av aktierna. Frndringarna i aktiekapitalet under ret kan sammanfattas enligt fljande:
Antal aktier miljoner MUSD
Per den 1 januari 2006 Nyemissioner terkp av aktier Per den 31 december 2006
1 581 23 72 1 532
395 6 18 383
NOTER TILL MODERBOLAGETS BOKSLUT FORTS

7 AKTIEKAPITAL FORTS
terkp av aktier Under ret har bolaget terkpt 72 205 192 aktier fr annullering till en genomsnittskurs av 3059 pence per aktie. Den totala ersttningen var 4 147 MUSD, inklusive omkostnader. Den verskjutande ersttningen i frhllande till det nominella vrdet har belastat kvarstende vinstmedel. Aktieprogram Sammanlagt 23 548 800 aktier har emitterats under ret avseende aktieprogram. Information om frndringar i antalet aktier under option framgr av not 25 i koncernens bokslut. Information om utgivna optioner till styrelseledamter framgr av rapporten om styrelsens ersttningar. Dotterbolags innehav av aktier Inga aktier i bolaget innehas av dotterbolag.
TAGANDEN OCH ANSVARSFRBINDELSER
Crestor (rosuvastatin) Sju individuella stmningsanskningar lmnades 2004 och 2005 in mot AstraZeneca Pharmaceuticals LP och/eller AstraZeneca LP i USA p grund av pstdd skada i samband med anvndning av Crestor. Fyra av dessa stmningsanskningar har nu avvisats. Dessutom har en begran om godknnande att vcka grupptalan och att vara fretrdare ingetts i Quebec, Kanada mot AstraZeneca PLC och AstraZeneca Canada Inc. Kranden yrkar att skada uppkommit p grund av anvndningen av Crestor. Under 2006, lmnades ytterligare sex individuella stmningar in mot AstraZeneca i USA. Fem av dessa har drefter avvisats. AstraZeneca kommer att frsvara sig med kraft i alla terstende ml. Exanta (ximelagatran) Fyra, vsentligen likartade, fall av grupptalan avseende vrdepapper, vcktes i USA mot AstraZeneca PLC, Hkan Mogren, Sir Tom McKillop, Jonathan Symonds och Percy Barnevik mellan januari och mars 2005. Dessa renden sammanfrdes senare till ett rende i US District Court for the Southern District of New York. I det sammanfrda modifierade mlet hvdas att svarandeparterna gjort vsentliga falska och vilseledande uttalanden om de kliniska studierna fr Exanta och status fr registreringsanskan fr Exanta i USA. I talan som vckts av personer som kpt AstraZenecas brsnoterade vrdepapper mellan 2 april 2003 och 10 september 2004, hnvisas till avsnitten 10(b) och 20(a) i Securities Exchange Act of 1934 och SEC Rule 10b-5. Svaranden nekar till anklagelserna och kommer att kraftfullt frsvara sig. De har yrkat p avvisning av talan och detta yrkande behandlas i domstolen. vrigt Moderbolaget har garanterat ett dotterbolags externa upplning till ett belopp av 288 MUSD.
LAGSTADGAD OCH VRIG INFORMATION
Bolaget har inga anstllda (2005: 0). Bolagets styrelse betalas av ett annat koncernbolag 2006 och 2005.
VERSIKT FR KONCERNEN
163
VERSIKT FR KONCERNEN IFRS

2003 MUSD 2004 MUSD 2005 MUSD 2006 MUSD
Fr ret som slutade den 31 december Omsttning och resultat Frsljning Kostnad fr slda varor Distributionskostnader Forsknings- och utvecklingskostnader Marknadsfrings- och administrationskostnader vriga intkter och kostnader Rrelseresultat Vinst vid avyttring av andel av joint venture Finansiella intkter Finansiella kostnader Resultat fre skatt Skatt Periodens resultat Hnfrligt till: Bolagets aktiegare Minoritetsintressen Vinst per aktie Vinst per aktie, med nominellt vrde 0,25 USD fre jmfrelsepverkande poster, USD Vinst per aktie, med nominellt vrde 0,25 USD (ursprunglig), USD Vinst per aktie, med nominellt vrde 0,25 USD (efter utspdning), USD Utdelning per aktie, USD Avkastning p frsljning Rrelseresultat i procent av frsljning Intkter i relation till fasta kostnader (IFRS) Per den 31 december Balansrkning Materiella och immateriella anlggningstillgngar vriga placeringar Uppskjuten skattefordran Omsttningstillgngar Totala tillgngar Kortfristiga skulder Lngfristiga skulder Nettotillgngar Eget kapital Minoritetens andel av eget kapital Summa eget kapital och reserver Fr ret som slutade den 31 december Kassaflden Nettokassainflde/-utflde() frn: Rrelseverksamhet Investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet
18 849 4 463 162 3 012 7 393 188 4 007 381 311 4 077 1 033 3 044 3 022 22 1,77 1,77 1,77 0,725 21,3% 100,4
2003 MUSD
21 426 5 193 177 3 467 8 268 226 4 547 219 532 454 4 844 1 161 3 683 3 664 19 2,01 2,18 2,18 0,835 21,2% 93,6
2004 MUSD
23 950 5 356 211 3 379 8 695 193 6 502 665 500 6 667 1 943 4 724 4 706 18 2,91 2,91 2,91 1,025 27,2% 85,6
2005 MUSD
26 475 5 559 226 3 902 9 096 524 8 216 888 561 8 543 2 480 6 063 6 043 20 3,86 3,86 3,85 1,410 31,0% 92,7
2006 MUSD
10 574 138 1 261 11 593 23 561 6 558 3 828 13 175 13 086 89 13 175
2003 MUSD
11 147 262 1 218 13 025 25 652 6 587 4 568 14 497 14 404 93 14 497
2004 MUSD
9 697 256 1 117 13 770 24 840 6 839 4 310 13 691 13 597 94 13 691
2005 MUSD
11 657 119 1 220 16 936 29 932 9 447 5 069 15 416 15 304 112 15 416
2006 MUSD
3 368 852 2 674 158
4 817 970 2 761 3 026
6 743 1 182 4 572 989
7 693 272 5 366 2 055
VERSIKT FR KONCERNEN US GAAP

VERSIKT FR KONCERNEN US GAAP
Den utvalda ekonomiska information som redovisas nedan fr varje enskilt r under femrsperioden som slutade den 31 december 2006 r utdrag eller hrledningar frn de reviderade boksluten. Den utvalda ekonomiska informationen br ses i kombination med, och r i sin helhet godknd med hnvisning till, bokslutet fr AstraZeneca med tillhrande noter som ingr p annan plats i detta dokument. Information om koncernens resultatrkning Fr ren som slutade den 31 december Nettoresultat frn rrelsen, MUSD Nettoresultat frn rrelsen per aktie, med nominellt vrde 0,25 USD, USD Resultat frn rrelsen per aktie, med nominellt vrde 0,25 USD (efter utspdning), USD Intkter i relation till fasta kostnader Fr koncernen, med justeringar fr att verensstmma med US GAAP Information om koncernens balansrkning Per den 31 december Totala tillgngar Eget kapital
2002 MUSD 2003 MUSD 2004 MUSD 2005 MUSD 2006 MUSD
2002
2003
2004
2005
2006
2 307 1,33 1,33
2 149 1,26 1,26
2 951 1,76 1,76
3 884 2,40 2,40
4 392 2,81 2,80
36,7
77,0
73,5
70,7
73,0
42 660 30 265
45 483 33 759
47 690 35 477
43 757 31 894
48 600 32 467
Redovisning av samgendet Nr det gller US GAAP betraktas fusionen som om Zeneca frvrvade Astra i enlighet med frvrvsvrdemetoden. Intkter i relation till fasta kostnader (IFRS och US GAAP) Vid berkning av dessa kvoter bestr intkterna av koncernbolagens intkter frn kvarvarande ordinarie rrelseverksamhet fre skatt samt erhllna intkter frn bolag gda till 50% eller mindre, plus fasta kostnader (exklusive aktiverad rnta). Fasta kostnader bestr av rnta (inklusive aktiverad rnta) p all skuldsttning, rntekomponent av diskonterad skuld och kostnader samt den del av hyreskostnaden som utgrs av rntefaktorn.
AKTIEGARINFORMATION
165
AKTIEGARINFORMATION
AstraZeneca Utestende aktier miljoner Vid rets slut Vgt genomsnitt fr ret Aktiekurs per aktie med nominellt vrde 0,25 USD Hgsta, pence Lgsta, pence Vid rets slut, pence
2002 2003 2004 2005 2006
1 719 1 733 3625 1799 2220
1 693 1 709 2868 1820 2680
1 645 1 673 2749 1863 1889
1 581 1 617 2837 1861 2829
1 532 1 564 3529 2574 2744
Procentuell frdelning av utfrdat aktiekapital per den 31 december 2006

Antal aktier per innehav 2006 %
1 250 251 500 501 1 000 1 001 5 000 5 001 10 000 10 001 50 000 50 001 1 000 000 ver 1 000 000* Utfrdat aktiekapital
* Inklusive VPC- och ADR-innehav.
0,5 0,7 0,9 1,3 0,2 1,0 12,3 83,1 100,0
Den 31 december 2006 hade AstraZeneca PLC totalt ca 394 000 aktiegare, varav 137 137 var registrerade aktiegare i det brittiska aktiegarregistret. Antalet utestende aktier med ett nominellt belopp av 0,25 USD per aktie uppgick till 1 532 245 608 aktier. Dessutom fanns den 31 december 2006 ca 100 000 innehavare av amerikanska depbevis (ADR) motsvarande 10,48% av det utfrdade aktiekapitalet och 157 000 aktiegare i Sverige (registrerade hos VPC) motsvarande 23,32% av det utfrdade aktiekapitalet. De amerikanska depbevisen, vilka var och en motsvarar en aktie, r utfrdade av JPMorgan Chase Bank.
ASTRAZENECA PLC
Sedan april 1999, efter AstraZeneca-fusionen, sker den huvudsakliga handeln med aktier i AstraZeneca PLC p brserna i London, Stockholm och New York. I tabellen nedan redovisas hgsta och lgsta aktiekurser fr AstraZeneca PLC fr de fyra kvartalen 2005 och de frsta tv kvartalen 2006 samt de sista sex mnaderna 2006 med fljande frutsttningar: > > > Fr aktier noterade p Londonbrsen (LSE) kommer uppgifterna gllande hgsta och lgsta aktiekursernas slutnoteringar frn The Daily Official List, brslistan. Fr aktier noterade p Stockholmsbrsen (SSE) r de hgsta och lgsta slutnoteringarna angivna i brslistan. Fr American Depository Shares (ADS) noterade p New York-brsen kommer uppgifterna gllande hgsta och lgsta noteringar frn Dow Jones (ADR quotations).
Aktier, LSE Hgsta pence Lgsta pence Hgsta USD ADS Lgsta USD Hgsta SEK AstraZeneca Aktier, SSE** Lgsta SEK
2005
Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4
2201 2363 2668 2837 2975 3264 3320 3404 3435 3529 3226 2925
1861 2081 2311 2485 2574 2757 3101 3183 3292 3098 2919 2728
42,12 45,06 49,10 49,50 51,73 59,82 62,00 65,14 65,43 66,37 61,40 57,78
34,72 39,29 40,68 44,43 45,12 50,54 56,60 60,13 61,35 58,70 56,24 53,55
288,5 324,5 370,5 392,0 403,5 434,5 450,5 467,5 477,0 484,0 441,5 394,0
243,0 279,5 319,0 349,0 352,5 376,5 414,5 432,0 447,5 428,0 388,5 365,5
2006
Kvartal 1 Kvartal 2 Juli Augusti September Oktober November December
** Avser i huvudsak direktgda aktier.
AKTIEGARINFORMATION FORTS
Under 2006 fortsatte AstraZenecas terkpsprogram av aktier, vilket pbrjades under 1999. Totalt 72,2 miljoner aktier terkptes och annullerades till ett belopp av 4,147 MUSD, motsvarande 4,7% av bolagets totala utestende aktiekapital. Det genomsnittliga priset per aktie under 2006 var 3059 pence. Frn 1999 till 2005 terkptes och annullerades 210,6 miljoner aktier till ett genomsnittligt pris av 2568 pence per aktie vilket motsvarar ett belopp p 9,172 MUSD inklusive kostnader. Den del av ersttningen som versteg det nominella vrdet belastade kvarstende vinstmedel. Totalt 23,5 miljoner aktier emitterades med avseende p aktieoptionsprogram. I samband med 1999 rs fusion ndrades valutan, i vilken AstraZenecas aktiekapital uttrycks, till USD. Den 6 april 1999 annullerades aktierna i Zeneca och aktier i USD emitterades, som krediterades till 1 USD fr varje innehavd Zeneca-aktie, vilket motsvarade fullstndig betalning. Detta uppnddes genom en kapitalreduktion i enlighet med sektion 135 i Companies Act 1985. D kapitalreduktionen genomfrts annullerades alla Zeneca-aktier och resultatet lades till en srskild reserv vilken rknades om till USD till avstmningsdagens kurs. Denna dollarreserv utnyttjades sedan vid emissionen av de nya USD-aktierna till nominellt belopp. Samtidigt som aktierna i USD emitterades, emitterade bolaget 50 000 preferensaktier som kan inlsas i frtid med ett nominellt vrde av 1,00 GBP vardera kontant ersttning till pari. De inlsbara preferensaktierna medfr begrnsad rstrtt och ingen rtt till utdelning. Dessa aktier kan ocks lsas in av koncernen till nominellt vrde efter det att koncernen meddelat aktiegaren skriftligen minst sju dagar i frvg. Totalt 826 miljoner AstraZeneca-aktier emitterades till de aktiegare i Astra som accepterade fusionserbjudandet innan slutdagen den 21 maj 1999. Astras aktiegare lste in motsvarande 99,6% av det totala antalet aktier och terstende 0,4% frvrvades kontant under 2000.
STRRE AKTIEINNEHAV
Den 31 januari 2007 hade nedanstende aktiegare tillknnagivit innehav i bolagets utfrdade aktiekapital, i enlighet med kraven i paragraferna 198208 i Companies Act 1985: Aktiegare The Capital Group Companies, Inc. Investor AB Barclays PLC Wellington Management Co., LLP Legal & General Investment Management Limited
Antal aktier Dag fr information till bolaget* Procentandel av utfrdat aktiekapital
179 266 829 63 465 810 61 721 820 60 565 299 52 518 020
15 dec 2006 11 feb 2004 18 dec 2006 30 okt 2006 13 jun 2002
11,70 4,14 4,03 3,95 3,43
* Efter dagen fr information till bolaget kan ngon av ovanstende aktiegares innehav ha kat eller minskat. Det finns ingen skyldighet att underrtta bolaget om huruvida kning eller minskning har skett, svida inte innehavet har kat eller minskat med en hel procentenhet. Det procentuella innehavet kan ka (genom en annullering av aktier till fljd av ett terkp av aktier under AstraZenecas terkpsprogram) eller minska (genom en emission av nya aktier under AstraZenecas aktieprogram).
Ingen annan person hade ett anmlningspliktigt innehav av aktier, utgrande tre procent eller mer av bolagets utfrdade aktiekapital och som terfinnes i det enligt paragraf 211 i Companies Act 1985 obligatoriska aktieregistret. Nedan anges frndringar i procentuell gandertt hos de strsta aktiegarna under de senaste tre ren. Rstrtten skiljer sig inte fr de strsta aktiegarna.
Procentandel av utfrdat aktiekapital
Aktiegare The Capital Group Companies, Inc. Investor AB Barclays PLC Wellington Management Co., LLP Legal & General Investment Management Limited
31 jan 2007
31 jan 2006
26 jan 2005
28 jan 2004
11,70 4,14 4,03 3,95 3,43
12,57 4,01 3,20 4,97 3,32
13,39 3,86 3,08 3,25 3,19
15,01 5,41 <3,00 <3,00 3,10
AstraZeneca PLCs amerikanska depaktier (ADS) var och en motsvarande en aktie bekrftade genom amerikanska depbevis (ADR) utfrdade av JP Morgan Chase Bank som depbank, r noterade p New York-brsen. Den 31 januari 2007 utgjorde aktier representerade av depbevis 10,34% av det totala antalet utestende aktier. Antal registrerade innehavare av aktier i det brittiska aktiegarregistret den 31 januari 2007: > I USA 816 > Totalt 136 672 Antal innehav av amerikanska depbevis (ADR) den 31 januari 2007: > I USA 2 533 > Totalt 2 571 Svitt AstraZeneca PLC knner till gs eller styrs bolaget varken direkt eller indirekt av ett eller flera bolag eller av ngon regering.
AKTIEGARINFORMATION
167
Per den 31 januari 2007 uppgick styrelseledamters och ledande befattningshavares totala antal av bolagets rstberttigade vrdepapper till: Kategori av vrdepapper Aktier
gt belopp Procent av kategori
322 601
0,02%
Bolaget knner inte till ngra omstndigheter som skulle kunna leda till en frndring av kontrollen ver bolaget.
TRANSAKTIONER MELLAN NRSTENDE

Under perioden 1 januari 2007 till 31 januari 2007 genomfrdes inga transaktioner, ln eller freslagna transaktioner mellan bolaget och nrstende parter av betydelse fr bolaget eller nrstende part. Inte heller genomfrdes ngra transaktioner, ln eller freslagna transaktioner som var ovanliga till sin natur eller till sina villkor (se vidare not 28).
OPTIONER ATT KPA VRDEPAPPER FRN MODERBOLAGET ELLER DOTTERBOLAG

(a) Per den 31 januari 2007 fanns det fljande utestende optioner fr teckning av aktier p 0,25 USD i bolaget:
Antal aktier Teckningspris Sista inlsendag
44 547 783
1740p3487p
20072016
Det vgda genomsnittliga teckningspriset p utestende optioner den 31 januari 2007 var 2675p. Alla optioner tilldelas i enlighet med personaloptionsprogram. (b) I paragraf (a) ingr tilldelade optioner till styrelseledamter och chefer i AstraZeneca enligt fljande:
Antal aktier Teckningspris Sista inlsendag
2 265 118
1740p3487p
20072016
(c) I paragraf (b) ingr tilldelade optioner till enskilt namngivna styrelseledamter. Information om dessa optionsinnehav per den 31 december 2006 framgr av rapporten om styrelsens ersttningar. Ingen styrelseledamot utnyttjade ngra optioner under perioden 1 januari 2007 till 31 januari 2007.
UTBETALNING AV UTDELNING
Avstmningsdag fr andra halvrets utdelning fr 2006, som utbetalas den 19 mars 2007 (i Storbritannien, USA och Sverige), r den 9 februari 2007. Aktien handlas exklusive utdelning p Londonbrsen och Stockholmsbrsen frn den 7 februari 2007. Depbevis (ADR) handlas exklusive utdelning p New York-brsen frn samma dag. Utdelningar kommer normalt att utbetalas enligt fljande: Frsta halvret: Meddelas i juli och utbetalas i september. Andra halvret: Meddelas i januari/februari och utbetalas i mars. Avstmningsdag fr frsta halvrets utdelning fr 2007 som utbetalas den 17 september 2007 (i Storbritannien, USA och Sverige) r den 10 augusti 2007. Fljande tre avsnitt riktar sig till aktiegare i Storbritannien:
SHAREVIEW
Aktiegare i AstraZeneca, registrerade i Storbritannien, med tillgng till Internet kan beska shareview.co.uk och registrera sina uppgifter fr att skapa en egen portflj. Shareview r en kostnadsfri och sker online-tjnst frn bolagets registreringskontor, Lloyds TSB Registrars, som ger tillgng till information om aktieinnehavet inklusive vrderrelser, indikativa brskurser samt information om de senaste utdelningarna.
SHAREGIFT
AstraZeneca uppskattar och stter stort vrde p alla sina aktiegare, oavsett hur mnga eller hur f aktier de ger. Aktiegare som enbart ger ett litet antal aktier, vars vrde r s begrnsat att det ej r ekonomiskt att slja dem, antingen idag eller vid ett framtida tillflle, vill vi dock grna upplysa om mjligheten att donera dessa aktier till vlgrenhet genom ShareGift. ShareGift r ett oberoende vlgrenhetsprogram fr aktiedonationer. En del av programmet r att det inte sker ngon kapitalbeskattning i Storbritannien p vinster eller frluster avseende aktiegvor via ShareGift. Det kan idag ocks vara mjligt att erhlla inkomstskattelttnader i Storbritannien genom donationen. Ytterligare information om ShareGift kan erhllas p hemsidan, sharegift.org, eller genom att kontakta ShareGift p +44 (0)20 7337 0501, alternativt 46 Grosvenor Street, London W1K 3HN. Mer information kring skattebestmmelserna i Storbritannien rrande aktiegvor till ShareGift kan erhllas frn HM Revenue & Customs i Storbritannien, med hemsida hmrc.gov.uk. Erforderlig aktieverltelseblankett fr att kunna gra en donation kan erhllas frn bolagets registreringskontor, Lloyds TSB Registrars, vars adress finns p baksidan av detta dokument. ShareGift administreras av Orr Mackintosh Foundations, registrerat vlgrenhetsnummer 1052686.
THE UNCLAIMED ASSETS REGISTER
AstraZeneca frser Unclaimed Assets Register (UAR) med information om outtagen vinstutdelning. UAR erbjuder investerare som har frlorat versikten ver sina aktieinnehav att mot en mindre, fast avgift, ska efter outtagna vinstutdelningar relaterade till finansiella tillgngar i UARs databas. UAR donerar en del av skavgiften till vlgrenhet. UAR kan kontaktas p +44 (0) 870 241 1713 alternativt Cardinal Place, 6 tr, 80 Victoria Street, Victoria, London SW1E5JL.
RAPPORTER
AstraZenecas oreviderade bokslut avseende de frsta tre mnaderna r 2007 kommer att offentliggras den 26 april 2007 och bokslutet fr de frsta sex mnaderna 2007 kommer att offentliggras den 26 juli 2007.
OFFENTLIGA DOKUMENT
Den stiftelseurkund och bolagsordning och andra dokument som detta dokument refererar till, finns tillgngliga p koncernens huvudkontor p 15 Stanhope Gate, London W1K 1LN.
BESKATTNING AV PERSONER BOFASTA I USA

Nedanstende sammanstllning avseende de vsentliga inkomstskattekonsekvenserna i Storbritannien och USA fr innehav av aktier eller depbevis (ADR) grundar sig p nuvarande brittisk och amerikansk inkomstskattelagstiftning, inklusive det amerikanska/brittiska avtalet (konventionen) om dubbelskattning avseende inkomst och realisationsvinster som trdde i kraft den 31 mars 2003 samt p praxis. Denna diskussion grundar sig ocks delvis p att JPMorgan Chase Bank fungerar som depbank fr depbevisen och frutstter att varje frpliktelse i depavtalet mellan bolaget, depbanken och innehavarna som frn tid till annan ger depbevis samt eventuella relaterade avtal, mste uppfyllas i enlighet med dess villkor. Det amerikanska finansdepartementet (US Treasury) har uttryckt oro fr att parter som erhller depbevis (ADR) eventuellt agerar p ett stt som r ofrenligt med hur amerikanska innehavare av ADR har rtt att yrka avdrag fr utlndska skattetillgodohavanden. Sdana tgrder skulle ocks strida mot den begran om lgre skattesats som beskrivs nedan fr utdelningar som mottagits av vissa privata aktiegare bosatta i USA. Fljaktligen skulle mjligheten att erhlla en lgre skattesats fr utdelningar som erhllits av vissa privata aktiegare bosatta i USA, kunna pverkas av tgrder frn parterna till vilka amerikanska depbevis verlts i frvg. Denna diskussion utgr frn att vi inte r, och inte heller blir, ett passivt utlndskt investeringsbolag (PFIC), vilket redovisas nedan.
INKOMSTSKATT P UTDELNINGAR I STORBRITANNIEN OCH USA

Storbritannien tar fr nrvarande inte ut kupongskatt p utdelningar som betalas av ett brittiskt bolag som moderbolaget. Vid berkning av den federala inkomstskatten i USA ska utdelningar frn bolaget till en aktiegare bosatt i USA ing i bruttoinkomsten som en vanlig utdelningsinkomst frn utlandet i enlighet med bolagets aktuella eller ackumulerade inkomster och vinster berknade enligt amerikanska federala inkomstskatteprinciper. Utdelningsbeloppet kommer att vara vrdet i USD av de GBP som erhlls vid utdelningsdatumet av depbanken fr innehavare av amerikanska depbevis (ADR) bosatta i USA (eller om det rr sig om aktier, erhllna av aktiegare som r bosatta i USA) oavsett om utdelningen omrknas till USD. Om utdelningen omrknas till USD vid tidpunkten fr mottagandet, borde inte amerikanska aktiegare i allmnhet inte behva redovisa valutakursvinster eller -frluster avseende utdelningsinkomsten. De kan f valutakursvinster eller -frluster om utdelningsbeloppet inte omrknas till USD vid tidpunkten fr mottagandet. I enlighet med gllande inskrnkningar och diskussionen ovan om ppekandena frn US Treasury, kan utdelningar som erhllits av vissa privatpersoner bosatta i USA som innehar stamaktier eller amerikanska depbevis under beskattningsr som brjar fre den 1 januari 2011 bli freml fr amerikansk inkomstbeskattning med maximalt 15%. Aktiegare bofasta i USA br konsultera sina skatterdgivare fr att avgra om de omfattas av ngra specialregler som kan komma att begrnsa deras mjligheter att beskattas med denna frmnliga skattesats.
BESKATTNING AV KAPITALVINSTER
Enligt dubbelbeskattningsavtalet kan vardera avtalsstaten i princip beskatta realisationsvinst i enlighet med landets inhemska lagar. I enlighet med den nuvarande brittiska lagstiftningen behver inte privatpersoner som inte r bosatta eller normalt inte r bosatta i Storbritannien samt bolag som inte har sitt ste i Storbritannien, betala skatt i Storbritannien p de realisationsvinster som har uppkommit vid avyttring av aktier eller depbevis (ADR). Detta under frutsttning att sdana aktier eller depbevis (ADR) inte innehas med anknytning till handel, yrke eller sysselsttning som sker i Storbritannien genom en filial eller agentur. En aktiegare som r bofast i USA kommer generellt sett att beskattas enligt amerikansk federal lagstiftning vid frsljning eller utbyte av aktier eller depbevis fr en reavinst eller -frlust motsvarande skillnaden mellan frsljningspriset i USD och det justerade anskaffningsvrdet fr aktierna i USD eller ADR. Aktiegare som r bofasta i USA br rdfrga sina skatterdgivare om hanteringen av reavinster, vilka kan komma att beskattas lgre n frvrvsinkomst fr privatpersoner som r bofasta i USA , och om hanteringen av reafrluster, fr vilka avdragsrtt kan vara begrnsad.
AKTIEGARINFORMATION
169
PASSIVT UTLNDSKT INVESTERINGSBOLAG

Vi bedmer att vi inte r ett passivt utlndskt investeringsbolag (PFIC) i enlighet med de amerikanska federala skattebestmmelserna, fr ret som slutade den 31 december 2006 och vi frvntar oss inte att vara ett PFIC under verskdlig framtid. Eftersom PFIC-status emellertid beror p sammansttningen av vra intkter och tillgngar samt p marknadsvrdet p vra tillgngar (inklusive bl a aktieinvesteringar som uppgr till mindre n 25%) vid olika tidpunkter, kan vi inte garantera att vi inte betraktas som PFIC under ngot beskattningsr. Om vi behandlas som PFIC fr ngot beskattnings r under vilket en aktiegare innehaft stamaktier eller amerikanska depbevis skulle vissa negativa skattekonsekvenser drabba aktiegare bosatta i USA.
ARVSSKATT I STORBRITANNIEN
Enligt det nuvarande avtalet (frmgenhetsskattekonventionen) avseende dubbelbeskattning av frmgenhetsskatt mellan USA och Storbritannien, gller normalt fr aktier eller depbevis (ADR) som innehas av en enskild aktiegare bosatt i USA i enlighet med frmgenhetsskattekonventionen och som inte r medborgare i Storbritannien i enlighet med frmgenhetsskattekonventionen, att dessa inte kommer att vara freml fr brittisk arvsskatt vid ddsfall eller om personen under sin livstid sknker aktier eller depbevis (ADR) som avdragsgill gva. Frutsttningen fr detta r att gllande federala gvo- eller frmgenhetsskatter betalas i USA, svida inte aktierna eller depbevisen (ADR) utgr tillgng i en permanent affrsverksamhet gd av personen i Storbritannien eller om aktiegaren tillhandahller oberoende personliga tjnster och har en fast verksamhetsbas med ste i Storbritannien. Om aktierna eller depbevisen (ADR) frvaltas av en frtroendeman, som vid tidpunkten fr likviden var en aktiegare bosatt i USA, belastas aktierna eller depbevisen (ADR) i allmnhet inte av arvsskatt i Storbritannien, frutsatt att frtroendemannen vid tidpunkten fr likviden inte var bosatt i USA och var medborgare i Storbritannien. I det undantagsfall dr aktier eller depbevis (ADR) belastas bde med arvsskatt i Storbritannien och federal gvo- eller frmgenhetsskatt i USA, brukar frmgenhetsskattekonventionen i allmnhet ge en reduktion fr dubbelbeskattning i form av en skattelttnad.
BRITTISK STMPELSKATT OCH STMPELAVGIFT

En stmpelskatt p 1,5% betalas nr aktier deponeras fr utfrdande av depbevis (ADR), dock ej vid den efterfljande handeln. En stmpelavgift p 0,5% betalas p alla kp av aktier.
VALUTAREGLERINGAR OCH VRIGA BEGRNSNINGAR SOM PVERKAR INNEHAVARE AV VRDEPAPPER

I Storbritannien finns det inga lagar, statliga frordningar eller bestmmelser som begrnsar importen eller exporten av kapital eller som pverkar betalningen av utdelningar, rntor eller vriga utbetalningar till ej fast bosatta innehavare av aktier eller depbevis (ADR). Det finns inga begrnsningar, enligt brittisk lag eller enligt bolagets regler och bolagsordning, fr ej fast bosatta innehavares eller utlndska gares rtt att vara registrerade innehavare av aktier, rstberttigade fr aktier eller ADR, eller vara registrerade innehavare av rntepapper eller frlagsln i Zeneca Wilmington Inc. eller i AstraZeneca PLC.
VALUTAKURSER
Fram till april 1999 redovisade och rapporterade Astra sitt resultat i SEK medan Zeneca redovisade och rapporterade sitt resultat i GBP. I enlighet med AstraZenecas beslut att redovisa sitt bokslut i USD har den ekonomiska informationen i detta dokument rknats om frn SEK och GBP till USD med hjlp av fljande valutakurser:
SEK/USD USD/GBP
Genomsnittskurser (resultatrkning, kassafldesanalys) 1995 1996 1997 1998 1999 Avistakurser vid rets slut (balansrkning) 1995 1996 1997 1998 1999 Fljande valutakursinformation visar de genomsnittskurser och avistakurser som anvnds av AstraZeneca:
7,1100 6,7000 7,6225 7,9384 8,2189
1,5796 1,5525 1,6386 1,6603 1,6247
6,6500 6,8400 7,8500 8,0400 8,5130
1,5500 1,6900 1,6600 1,6600 1,6185
SEK/USD
USD/GBP
Genomsnittskurser (resultatrkning, kassafldesanalys) 2004 2005 2006 Avistakurser vid rets slut (balansrkning) 2004 2005 2006
7,4613 7,3878 7,4472
1,8031 1,8306 1,8265
6,6144 7,9464 6,8824
1,9264 1,7239 1,9626
AKTIEGARINFORMATION
171
DEFINITIONER OCH TOLKNINGAR

Om inte annat framgr har siffrorna i denna rapport, vilka hnfr sig till marknadsstorlek och marknadsandelar fr lkemedelsprodukter, erhllits frn gemensamma branschkllor, huvudsakligen frn IMS Health (IMS) som r ett internationellt erknt marknadsunderskningsfretag inom lkemedelsbranschen. Marknadsandelssiffrorna fr 2006 som ingr i denna rapport baseras huvudsakligen p statistik som erhllits frn en direktansluten IMS-databas. IMS-statistiken kan skilja sig frn den statistik som koncernen har sammanstllt fr sina egna produkter. Av srskild betydelse i detta avseende r fljande: (1) AstraZeneca redovisar sitt ekonomiska resultat per rkenskapsr och kvartal medan IMS ger ut statistik varje mnad och kvartal; (2) Den direktanslutna IMS-databasen uppdateras varje kvartal och anvnder genomsnittliga valutakurser fr det aktuella kvartalet; (3) IMS-statistiken frn USA justeras inte fr rabatter till statlig sjukfrskring (Medicaid) och liknande rabatter i olika delstater; och (4) IMS sammanstller sin frsljningsstatistik genom att anvnda faktiska siffror frn grossister och statistiskt representativa data frn detaljhandelsoch sjukhusapotek. Denna statistik prognostiseras sedan av IMS fr att ge siffror fr de nationella marknaderna. Upplysningar om utbredning av sjukdomar har hmtats frn flera olika kllor och avser inte att vara ngot mtt p storleken p den aktuella marknaden eller p ngon potentiell marknad fr AstraZenecas lkemedelsprodukter, bland annat p grund av att det kan saknas korrelation mellan utbredningen av en sjukdom och antalet personer som behandlas fr denna sjukdom.
RISKFAKTORER
RISKER FRKNIPPADE MED FRAMTRIKTADE KOMMENTARER
Denna rsredovisning innehller vissa framtriktade uttalanden om AstraZeneca. ven om vi r av sikten att vra frvntningar r baserade p rimliga antaganden kan uttalanden om framtiden pverkas av faktorer som kan medfra att de verkliga resultaten blir avsevrt annorlunda n vad som frutsptts. I denna rapport identifieras dessa uttalanden om framtiden genom anvndandet av ord som frutser, tror, frvntar, avser och liknande uttryck. Dessa uttalanden om framtiden r riskfyllda och oskra. Viktiga faktorer som kan ge upphov till att de verkliga resultaten skiljer sig betydligt frn dem som frutsptts, varav vissa ligger utanfr vr kontroll, r till exempel: upphrande eller frlust av patent, ensamrtt fr marknadsfring eller varumrken, risk fr vsentliga ersttningsansprk som fljd av rttstvister eller statliga underskningar och otillrckligt frskringsskydd, valutakursfluktuationer, risken fr att FoU inte resulterar i nya produkter som rner kommersiell framgng, risken fr att strategiska allianser inte nr framgng, konkurrenspverkan, priskontroller och prisnedsttningar; skatterisker, risk fr omfattande produktansvarskrav, pverkan av brist hos tredje part avseende leverans av material eller tjnster, risk frknippad med misslyckad hantering av en kris, risken fr frseningar med nya produktlanseringar, svrigheter att erhlla och behlla regulatoriskt godknnande fr produkter, risk fr underltenhet att efterleva lpande tillsyn frn myndigheterna, risk fr att de nya produkterna inte nr upp till vra frvntningar, risker frknippade med miljtaganden, risker frknippade med att driva verksamhet p nya marknader, risk fr skadat rykte samt risk fr produktfrfalskning. I USA fll till exempel frsljningen av Losec/ Prilosec, Plendil, Zestril och Nolvadex kraftigt under 2004 jmfrt med 2003, och i mindre utstrckning under 2005 jmfrt med 2004, sedan patenten lpt ut eller ensamrtten till marknadsfring upphrt som frvntat. Vi anser att vi har ett robust patentskydd fr mnga av vra viktigaste produkter. Varumrkesskydd fr vra produkter r ocks en viktig del i vra vergripande marknadsfringsprogram fr vra produkter. I kombination med patentskydd eller andra typer av ensamrtt till marknadsfring genererar produkter, som r skyddade av ett varumrke, oftast betydligt hgre intkter n de som inte r varumrkesskyddade. Vr uppfattning r att vi har varumrkesskydd fr mnga av vra allra viktigaste produkter. Dock kan varumrkesskydd upphra eller utmanas av tredje part. anknyter till vissa av vra immateriella rttigheter. I vissa fall kan vi komma att underrttas av gare till patent att utvecklandet, tillverkningen eller frsljningen av vissa av vra produkter och lkemedelskandidater kan innebra intrng i deras patent. Som svar kan vi skaffa licenser, bestmma att vra produkter inte innebr intrng i patenten eller att patenten inte r giltiga, eller vi kan gra vissa ndringar som vi tror inte innebr intrng i deras patent och som skulle mjliggra kommersialisering av vra produkter. Det kan inte garanteras att vra nuvarande patenterade produkter inte kommer att bli freml fr immaterialrttsliga tvister i framtiden, trots vr strvan att upprtta och frsvara det mest robusta patentskydd. Det kan inte garanteras att vi kommer att vinna i ml som rr patentintrng; kommer att f licenser fr tredje parts patent till affrsmssigt rimliga villkor; framgngsrikt och i rtt tid utveckla alternativ som inte innebr patentintrng; eller licensiera alternativ teknologi som inte utgr intrng, om sdan finns, p affrsmssigt rimliga villkor, eller om patenskydd verhuvudtaget gr att erhlla. Om vi inte lyckas, under den tid som patentskyddet eller ensamrtten till data gller, upprtthlla ensamrtt fr marknadsfring av en eller fler av vra huvudprodukter, framfr allt i USA dr vi har vra strsta vinster och hgsta marginaler, kommer vra vinster och marginaler att pverkas negativt. Under 2005 var vi till exempel, i USA och andra lnder, involverat i rttstvister med tillverkare av generika gllande intrng i vissa patent, inklusive formuleringspatent fr omeprazol, den aktiva substansen i Losec/ Prilosec och i USA fr metopropolsuccinat, den aktiva substansen i Toprol-XL. I januari 2006, meddelade US District Court for the Eastern District of Missouri dom. I domen konstateras att vissa av bolagets amerikanska patent rrande substanser och freningar fr metopropolsuccinat var ogiltiga och inte kan beropas. Vi verklagade distriktsdomstolens beslut till US Court of Appeals for the Federal Circuit. verklagan behandlades under 2006 och frhandling gde rum den 8 december 2006. Under 2005 inlmnade ocks vissa tillverkare av generika frenklade registreringsanskningar (Abbreviated New Drug Applications ANDA) till US Food and Drug Administration (FDA) innehllande paragraph IV certification hvdande ogiltighet och icke-intrng fr vissa av vra patent avseende Nexium, Pulmicort Respules och Seroquel. Efter dessa registreringsanskningar vckte vi talan om patentintrng mot sdana tillverkare. Viktigare patenttvister som rr bolagets produkter beskrivs i not 26 i bokslutet.
RISK FR PATENTTVIST OCH TIDIG FRLUST AV PATENT, ENSAMRTT TILL MARKNADSFRING ELLER VARUMRKEN
Under de senaste ren har det skett en markant kning i antalet tvister som rr immateriell egendom. Tillverkare av generiska lkemedelsprodukter, antingen baserade i utvecklingslnder, ssom de i Asien eller p annat hll i vrlden, sker i en kande takt utmana vra patent eller andra typer av ensamrtter till marknadsfring, fr att f tillgng till marknaden fr deras egna generiska produkter. Vid sidan av tillverkare av generika har dessutom den forskningsbaserade industrin blivit aggressivare p senare r i anvndningen av immateriella rttigheter p ett offensivt stt som ytterligare en grund fr affrsmssig konkurrens mellan patenterade produkter. Detta har inkluderat anvndningen av patenttvister riktade mot relativt unga produkter och nr det gller tvister med bde generikatillverkare och andra forskningsbaserade fretag kan vi vnta oss att de strsta utmaningarna kommer att inriktas p de vrdefullaste produkterna. Delar av vr teknologi, tekniker och egenutvecklade substanser och potentiella lkemedelskandidater, inklusive dem som r inlicensierade, kan visa sig utgra intrng i patent som gs av eller tilldelats andra. Denna risk kan ka i takt med att vr inriktning p biofarmakologi kar eftersom immaterialrttsliga frgor avseende biologiska lkemedel kan vara extremt komplexa. Om vi inte kan lsa immaterialrttsliga tvister kan vi bli skadestndsskyldiga, tvingas skaffa dyrbara licenser eller hindras frn att tillverka, anvnda eller slja vra produkter. I vr verksamhet kan vi komma att komma att bli medvetna om breda patent som gs av andra och som
RISK FR UPPHRANDE AV PATENT, ENSAMRTT TILL MARKNADSFRING ELLER VARUMRKEN

Vetenskaplig utveckling och teknologisk frnyelse r avgrande fr den lngsiktiga framgngen fr AstraZenecas verksamhet. P lkemedelsmarknaden r ett lkemedel, en diagnostisk eller medicinsk utrustning normalt sett bara utsatt fr konkurrens frn alternativa produkter inom samma anvndningsomrde s lnge patentskyddet, eller andra typer av ensamrtter till marknadsfring, gller. Nr patentskyddet, eller andra typer av ensamrtter till marknadsfring, lpt ut r marknaden ppen fr konkurrens ven frn generikaprodukter. Produkter skyddade av patent, eller andra typer av ensamrtter till marknadsfring, genererar vanligtvis vsentligt hgre intkter n produkter som saknar patentskydd, eller andra typer av ensamrtter till marknadsfring.
RISKFAKTORER
173
Vid sidan av utmaningarna fr vra patenterade produkter frn tillverkare av generiska lkemedel eller andra patenterade produkter, finns en risk att man i vissa lnder, framfr allt i utvecklingslnderna, kan komma att frska begrnsa tillgngligheten fr patentskydd fr lkemedelsprodukter eller i vilken utstrckning sdant skydd kan erhllas, inom deras jurisdiktion. Begrnsningar i mjligheten till patentskydd i utvecklingslnder eller utgngen eller frlusten av vissa patent, ensamrtter till marknadsfring eller varumrken skulle ha en negativ inverkan p prissttningen och frsljningen av berrda produkter. Fljaktligen skulle detta kunna leda till en betydande negativ effekt p vr finansiella stllning och verksamhetens resultat.
PVERKAN AV VALUTAKURSFLUKTUATIONER
AstraZenecas rrelseresultat redovisas i USD. Cirka 51% av AstraZenecas frsljning under 2006 var hnfrlig till Nordamerika (bestende av USA och Kanada), dr USA utgjorde den strsta delen. USA r och vntas frbli vr strsta marknad. I ett flertal andra lnder sker ocks frsljningen i USD eller i valutor vars valutakurser r kopplade till USD. Den strsta delen av vr kostnadsbas finns dock i Europa, dr ca 58% av vra anstllda arbetar. Valutakursfluktuationerna fr utlndsk valuta mot USD kan drfr f en vsentlig negativ effekt p AstraZenecas finansiella stllning och verksamhetens resultat. Vissa av AstraZenecas dotterbolag importerar och exporterar varor och tjnster i andra valutor n den egna. Dessa dotterbolags resultat kan drfr komma att pverkas av valutakursfrndringar som intrffar mellan transaktionsdatum och avrkningsdatum fr transaktionerna. AstraZeneca kursskrar valutariskerna genom att anvnda finansiella instrument. Det verkliga vrdet av dessa instrument, frmst terminskontrakt fr utlndsk valuta och kpta valutaoptioner, uppgick per den 31 december 2006 till 45 MUSD. AstraZenecas policy r att frska dmpa valutakursfluktuationernas inverkan p kassafldet i utlndsk valuta och den effekt de har p de olika dotterbolagens resultat, men utan att frska undanrja alla sdana risker. Se Ekonomisk versikt Policy fr finansiell riskhantering Valutarisker p sidan 60. Generellt sett har en strkning av USD en negativ effekt p vra rapporterade resultat medan en frsvagning av USD generellt sett har en frdelaktig effekt. Vi kan inte garantera att fluktuationer i valutakurser inte kommer att ha en betydande negativ inverkan p AstraZenecas framtida finansiella stllning och verksamhetens resultat.
>
Svrigheter att finna patienter fr kliniska prvningar. Vi misslyckas att f de myndighetsgodknnande som krvs fr produktkandidaten eller fr anlggningarna vid vilka den tillverkas. Negativa reaktioner p produktkandidaten eller indikationer p andra skerhetsproblem. Vr ofrmga att i tid och p ett kostnadseffektivt stt tillverka tillrckliga mngder av produktkandidaten fr utveckling eller marknadsfring. Strategiska samarbeten som vi inleder kanske inte blir framgngsrika.
>
>
>
>
RISK FR VSENTLIGT NEGATIVT UTFALL AV TVISTER OCH STATLIGA UNDERSKNINGAR SAMT OTILLRCKLIGA FRSKRINGAR
I not 26 i bokslutet redogrs fr de rttsprocesser koncernen fr nrvarande r inblandad i. Ogynnsamt utfall i dessa och liknande processer, inklusive statliga underskningar och stmningar som gller grupptalan avseende vrdepapper, kan ha vsentlig negativ inverkan p koncernens ekonomiska resultat, inte minst eftersom koncernen kan tvingas gra betydande reserveringar i bokslutet fr rttsliga processer och/eller statliga underskningar. Detta skulle minska intkterna. I mnga fall r det praxis att krande begr skadestnd ersttning fr skada, bter och lagstadgade skadestnd till belopp som inte har ngon som helst relation till den bakomliggande skadan. Fljaktligen r det svrt att kvantifiera den potentiella exponeringen fr krav i rttegngar av den typ som hnvisas till i not 26. Erfarenheterna av senare tids frskringsfrluster, inklusive exponering fr produktansvar avseende lkemedel, har kat kostnaden och sammantaget begrnsat skyddet som ges av lkemedelsfretags frskringar, dribland koncernens. Fr att begrnsa frskringskostnaderna under senare r har koncernen fortsatt att justera sin skyddsprofil och accepterat en hgre grad av ofrskrad exponering. Vid frskringskrav kan dessutom frskringsbolag frbehlla sig rtten att vgra betala av olika skl. Om vgran att betala till slut bekrftas kan det leda till avsevrda extra kostnader fr koncernen och pverka intkterna.
Som fljd av dessa komplexiteter och oskerheter som hnger samman med lkemedelsforskning, kan det inte garanteras att substanser som fr nrvarande befinner sig under utveckling kommer att n framgng. Under 2006 avbrts t ex utvecklingsarbetet med Galida (ett potentiellt medel fr behandling av diabetes) och NXY-059 (ett potentiellt medel fr behandling av stroke) i ett sent skede p grund av ofrmga att frverkliga sina produktprofilsml.
STRATEGISKA ALLIANSER SOM UTFORMATS SOM ETT LED I VR EXTERNA STRATEGI BLIR INTE FRAMGNGSRIKA
Vi kan ska frvrva komplementra verksamheter, teknologiska licensavtal samt ing strategiska allianser fr att utka vr produktportflj och vr geografiska nrvaro som ett led i vr affrsstrategi. Exempel p sdana strategiska allianser under senare tid r: > Samarbete med Bristol-Myers Squibb Company fr att utveckla och kommersialisera tv substanser som studeras fr behandling av typ 2-diabetes. Samarbete med Pozen Inc. fr att tillsammans utveckla fastdoskombinationer av naproxen och esomeprazol fr kronisk smrta med hjlp av Pozens egenutvecklade formuleringsteknologi. Avtal med AtheroGenics, Inc. om att utveckla och marknadsfra deras antiinflammatoriska produktkandidat inom hjrta/krl fr behandling av ateroskleros. Frvrv av Cambridge Antibody Technology Group plc och KuDOS Pharmaceuticals Limited.
RISKEN ATT FOU INTE KOMMER ATT LEDA TILL NYA PRODUKTER SOM RNER KOMMERSIELL FRAMGNG
Utvecklingen av nya produkter innebr att stora anstrngningar, pengar och andra resurser satsas p FoU. Det innebr ocks hg risk och kan ta mnga r. Vra anstrngningar att utveckla produkter kan misslyckas fr varje produktkandidat och vi kan av flera anledningar till slut misslyckas med att n kommersiell framgng, t ex:
>
>
>
RISKFAKTORER FORTS
Det r mjligt att vi inte lyckas slutfra dessa typer av transaktioner i tid, p ett kostnadseffektivt stt, eller verhuvudtaget, och lyckas kanske inte n de frvntade frdelarna av ett frvrv, licensavtal eller strategisk allians. Andra fretag kan ocks konkurrera med oss om dessa strategiska mjligheter. Nr vi kan slutfra transaktionerna, beror framgngen hos denna typ av arrangemang (vare sig de redan finns eller ska ings i framtiden) till stor del p teknologin och andra immateriella tillgngar som frvrvats frn ett fretag eller som vra strategiska partners bidragit med, samt p resurserna, anstrngningarna och kunskaperna hos vra partners. Tvister och svrigheter r vanliga i sdana relationer, ofta p grund av motstridiga prioriteringar och intressekonflikter. Frdelarna med dessa allianser minskar eller gr frlorade om strategiska partners sger upp verenskommelserna, inte stter av tillrckliga finansiella eller andra resurser till allianserna, eller rkar ut fr negativa utfall i immaterialrttsliga tvister. Om dessa typer av transaktioner misslyckas kommer vrt rrelseresultat att pverkas negativt. Integrering av frvrvade verksamheter kan dessutom leda till betydande skuldsttning och oknda ansvarfrbindelser, liksom negativ inverkan p vrt redovisade rrelseresultat av kostnader som hnger samman med frvrv, avskrivningar som hnger samman med immateriella tillgngar och kostnader fr nedskrivning av lngfristiga tillgngar. Dessa effekter, var och en fr sig eller tillsammans, skulle kunna leda till en frsmring av vr kreditvrdighet och resultera i kade lnekostnader och rnteutgifter. Vi skulle ocks kunna mta svrigheter i att integrera geografiskt tskilda organisationer, system och anlggningar, samt personal med olika bakgrund. Integration av en frvrvad verksamhet kan ocks krva ledningsresurser som annars skulle st till frfogande fr pgende utveckling av vr nuvarande verksamhet. I mnga av vra strategiska allianser gr vi delbetalningar lngt innan produkter kommersialiseras, utan ngon garanti fr att vi ngonsin kommer att tervinna dessa betalningar, i vilket fall vrt rrelseresultat kan komma att pverkas negativt. strre resurser n de som r tillgngliga fr oss, srskilt inom FoU och marknadsfringsomrdet. Senare tids fretagssammanslagningar har resulterat i bildandet av ett litet antal mycket stora fretag. Ngra av de produkter som r viktigast fr vr framtida tillvxt, ssom Crestor, Seroquel och Symbicort konkurrerar direkt med liknande produkter som marknadsfrs av ngra av dessa fretag. Vi konkurrerar ocks i allt strre utstrckning direkt med bioteknikfretag och fretag som tillverkar generiska versioner av vra produkter efter upphrande eller frlust av patent eller annan ensamrtt till marknadsfring. Dessutom r vissa av vra patenterade produkter, dribland Nexium, utsatta fr prisspress frn konkurrerande generiska produkter i samma klass. P de flesta av de viktigaste marknaderna dr vi sljer vra produkter, finns ett ekonomiskt och politiskt tryck att begrnsa kostnaderna fr medicinska produkter. Vissa grupper i samhllet har utvat prispress p lkemedelsfretag, i syfte att skerstlla att de som behver mediciner har rd med dem. Det finns fr nrvarande ingen direkt myndighetskontroll av priserna fr frsljning till andra n myndigheter i USA. 1990 infrdes dock en federal lagstiftning som krvde att lkemedelstillverkare gick med p omfattande rabatter fr att deras lkemedel skulle ersttas av de delstatliga Medicaid-programmen och en ytterligare rabatt om tillverkarens priskningar efter 1990 skulle verstiga inflationstakten. Utver detta har vissa delstater vidtagit tgrder fr ytterligare rabatter avseende tillverkare fr iansprktagande av Medicaid-programmen och andra delstatliga lkemedelsbistndsprogram. Exempelvis tillter eller krver vissa delstater att den frskrivande apotekaren erstter ett patenterat lkemedel med billigare generika. Kongressen har ven infrt lagstiftning som stter ett tak p de priser som lkemedelstillverkare kan ta av de amerikanska myndigheterna, vilket medfr kraftiga rabatter fr dessa, och en minimirabatt (jmfrbar med Medicaidrabatten) fr tillverkarnas frsljning till vissa kliniker och sjukhus som betjnar smre bemedlade och personer med srskilda behov. Dessa myndighetstgrder, tillsammans med konkurrenstryck p marknaden, har bidragit till prisbegrnsningar i USA. Se ven sidorna 33 (Geografisk versikt) och 50 (Branschregleringar) fr en diskussion om konsekvenserna av Medicare Part D. Frutom detta snks priserna genom ptryckningar frn organisationer fr managed care (kostnadseffektiv hlso- och sjukvrd) och institutionella kpare som frutom andra konkurrensaktiviteter ven anvnder kostnadsaspekter fr att begrnsa frsljningen av frmnsberttigade lkemedel som deras lkare skriver ut. Sdana begrnsade listor ver rekommenderade lkemedel kan komma att tvinga tillverkarna att antingen snka priserna eller riskera att deras preparat tas bort frn listorna. Detta medfr frlorade frsljningsintkter frn alla patienter som berrs av dessa listor. Privata sjukfrskringsfretag och arbetsgivare som sjlva frskrar har dessutom hjt egenavgifterna fr frmnstagare, framfr allt nr det gller patentskyddade lkemedel och bioteknikprodukter, bland annat fr att uppmuntra frmnstagare att anvnda generiska produkter. Den kade anvndningen frn institutionaliserade kunder av begrnsade listor ver rekommenderade lkemedel, som svar p den nuvarande kostnadsbesparande miljn, och en alltmer restriktiv ersttningspolicy skulle kunna pverka vr nettovinst negativt. Ngra regeringar i Europa, till exempel Italien och Spanien, har priskontroller med hnsyn till produktens medicinska, ekonomiska och sociala inverkan. I andra europeiska lnder, framfr allt Tyskland, Storbritannien, Nederlnderna och nyligen ven Frankrike, har regeringarna utvat en stark prispress genom incitament och sanktioner fr att uppmuntra lkare att skriva ut kostnadseffektiva lkemedel. I Tyskland bildas exempelvis s k jumbogrupper fr bredare lkemedelskategorier som statiner och protonpumpshmmare, vilka inkluderar svl patentskyddade som generiska produkter. Detta leder till betydande snkningar av de subventionerade priserna fr vissa patenterade lkemedel. I andra lnder, t ex Italien och Belgien, har terbetalningar eller prissnkningar genomfrts fr att tcka budgetverskridanden frn industrin. Detta r en trend som sannolikt kommer att fortstta. EU-kommissionens frsk att harmonisera de olika nationella systemen har inte rnt ngra strre omedelbara framgngar. Industrin r drfr utsatt fr nationella kostnadsbromsande ad hoc-tgrder avseende priser med pfljande handel ver grnser med produkter frn marknader dr regeringarna pressat priserna till marknader dr hgre priser rder. Se ven sidan 51 fr en ytterligare diskussion om prisreglering i Europa. Importen av lkemedelsprodukter frn lnder dr priserna r lga till fljd av myndigheters priskontroller eller andra marknadseffekter (inklusive tillverkning av frfalskade produkter) till lnder dr priserna fr motsvarande produkter r hgre, kan komma att ka. Anslutningen av nya lnder frn Central- och steuropa till EU kan resultera i vsentliga kningar fr parallellhandeln med lkemedelsprodukter. Rrelser av lkemedelsprodukter till USA, framfr allt frn Kanada till
KONKURRENS, PRISKONTROLLER OCH PRISNEDSTTNINGAR

De huvudsakliga marknaderna fr vra lkemedelsprodukter r Nord- och Sydamerika, lnderna i Europeiska unionen (EU), Asien och Stillahavsomrdet samt Japan. Dessa marknader r mycket konkurrensutsatta. Vi konkurrerar p alla dessa marknader samt p andra hll i vrlden mot stora lkemedelsfretag, vilka i mnga fall har lika stora eller
RISKFAKTORER
175
USA, kan komma att ka trots att man mste tillmtesg nuvarande eller framtida skerhetskrav som reglerande myndigheter stller. Effekterna av sdan kning i denna grnsverskridande rrelse av produkter kan resultera i vsentligt negativ inverkan fr AstraZenecas finansiella stllning och resultat frn verksamheten. I Japan utvar myndigheterna en central priskontroll. Priset p nya produkter bestms frmst i frhllande till redan existerande produkter fr samma medicinska ndaml. Alla produkter p marknaden r freml fr en priskontroll som ger rum tminstone vartannat r. Under 2000 infrdes nya frordningar som innefattar bestmmelser som tillter att ett lkemedels pris stts i enlighet med produktens genomsnittliga pris i fyra strre lnder (USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike). Vi frvntar oss att prispressen kommer att fortstta och kan komma att ka. P grund av denna press, finns det ingen skerhet att vi vid varje tillflle kommer att kunna ta ut priser fr en produkt som, i det srskilda landet eller sammantaget, gr det mjligt fr oss att n en tillrcklig avkastning p vr investering i den produkten.
och fretag fr medicinsk utrustning genom ren varit utsatta fr omfattande produktansvarskrav, frlikningar och utdmande av skadestnd fr skador som psttts ha orsakats av deras produkter. Krav med anknytning till produktansvar, oavsett hur berttigade de r eller hur de utfaller, r dyrbara, krver ledningens uppmrksamhet och kan komma att negativt pverka vrt rykte och efterfrgan p vra produkter. Dessutom kan avsevrda produktansvarskrav som inte tcks av frskringar ha en vsentligt negativ inverkan p AstraZenecas finansiella stllning och verksamhetens resultat. Vi r fr nrvarande inblandade i omfattande produktansvarstvister, srskilt med avseende p Seroquel. Se not 26 i bokslutet.
RISK FRKNIPPAD MED BEROENDE AV TREDJE PART FR LEVERANS AV MATERIAL OCH TJNSTER
Liksom de flesta, om inte alla, strre lkemedelsfretag r AstraZeneca fr sina viktigaste verksamheter, ssom tillverkning, beredning och frpackning av produkter beroende av tredje parts frmga att i tid leverera specificerat rmaterial, utrustning, kontraktstillverkning (contract manufacturing), beredning, frpackningstjnster samt underhllsservice. ven om vi aktivt hanterar vra relationer med tredje part, i syfte att skerstlla fortlpande leveranser i tid och i enlighet med vra specifika krav, kan hndelser utanfr vr kontroll resultera i helt eller delvis bristande leveranser eller att leveranser inte sker i tid. Alla sdana brister skulle kunna ha en vsentligt negativ inverkan p AstraZenecas finansiella stllning och verksamhetens resultat.
antal omrden inom vr verksamhet. Dessa omrden inkluderar investeringar i stora kliniska studier, uppbyggande av varulager av produkter fre lanseringen samt tidpunkten fr frvntade framtida intktsstrmmar frn frsljning av produkterna. Tidpunkterna fr lansering bestms i frsta hand av det utvecklingsprogram som vi driver och kraven frn godknnandemyndigheten i godknnandeprocessen, liksom prisfrhandlingar i vissa lnder. Frseningar i frvntad tidpunkt fr lansering kan intrffa p grund av negativa resultat i prekliniska eller kliniska studier, myndighetskrav vid registrering, konkurrenters aktiviteter och teknikverfring. Eventuella frseningar i frvntade lanseringstidpunkter kan drfr inverka p AstraZenecas rrelse och verksamhet p flera stt. Under 2004 gjordes t ex avsttningar om 236 MUSD efter motgngar fr Exanta och Iressa. Vsentliga frseningar i frvntade lanseringstidpunkter fr nya produkter kan f en betydande negativ effekt p AstraZenecas finansiella stllning och verksamhetens resultat.
SVRIGHETER ATT ERHLLA OCH VIDMAKTHLLA MYNDIGHETSGODKNNANDE FR NYA PRODUKTER

AstraZeneca r freml fr strikt kontroll gllande tillverkning, mrkning, distribution och marknadsfring av medicinska produkter. Kraven fr att erhlla myndighetsgodknnanden baserade p skerhet, effekt och kvalitet fr att produkterna ska f marknadsfras i ett visst land, liksom att uppfylla kraven och reglerna fr tillverkning av produkterna, r srskilt viktiga. En registreringsanskan till en myndighet r ingen garanti fr att produkten blir godknd fr marknadsfring. De viktigaste lnderna fr vra lkemedelsprodukter r USA, EU-lnderna och Japan. Produktgodknnande krvs av respektive lands myndighet, ven om ett enda EU-omfattande marknadsfringsgodknnande kan erhllas genom ett centraliserat frfarande fr msesidigt godknnande. Varje jurisdiktion har ocks mycket hga krav fr registeringsgodknnande och fljaktligen r processen ofta mycket lngdragen. Under senare r frefaller allmnheten och olika myndigheter tilllmpa mer konservativa kriterier avseende frdelar och risker fr lkemedelsprodukter av den typ som tidigare slts av fretag som vrt. Denna mrkbara trend kan i framtiden leda till nnu striktare krav, inklusive svrare godknnandefrfaranden fr vra produkter. Dessutom kan varje registreringsmyndighet komma med egna krav och vgra att bevilja godknnande, eller krva ytterligare data innan beviljande, eller som ett villkor fr godknnande, trots att produkten har godknts i ett annat land. Studier efter marknadsintroduktion av vra marknadsfrda produkter (utfrda av oss eller av andra och vare sig p
SKATTER
Den integrerade karaktren hos AstraZenecas vrldsomspnnande verksamheter kan leda till motstridiga krav frn skattemyndigheter nr det gller vinster som ska beskattas p olika platser. Utgngen av dessa tvister kan leda till en omfrdelning av vinster mellan jurisdiktioner och en kning eller minskning i den hnfrliga skattekostnaderna. Detta r en fortlpande risk fr AstraZeneca, som sannolikt inte kommer att ndras under frutsebar framtid. AstraZeneca verkar i mnga jurisdiktioner, varav de flesta har dubbelbeskattningsavtal med andra utlndska jurisdiktioner. Det gr det mjligt fr AstraZeneca att undvika dubbelbeskattning p vinster och kapitalvinster. Om ngot av dessa dubbelbeskattningsavtal skulle terkallas eller ndras i ett omrde dr ett fretag inom AstraZeneca-koncernen r inblandat i en skattetvist med en skattemyndighet i samband med grnsverskridande transaktioner, skulle dessa terkallanden, ndringar eller negativa resultat av dylika skattetvister kunna f en vsentlig negativ effekt p AstraZenecas finansiella stllning och verksamhetens resultat.
RISK FRKNIPPAD MED MISSLYCKAD HANTERING AV EN KRIS

AstraZeneca hanterar giftiga material, driver tillverkningsenheter och distribuerar produkter ver hela vrlden. Driftsstrningar eller utomstendes handlingar kan leda till stora strningar i verksamheten och skada vrt rykte. Vid sdana tillfllen skulle en vl beprvad och testad plan fr att hantera verksamhetsfrgor m m, skerstlla att lmpliga tgrder vidtas och att normal verksamhet kan terupptas. Ofrmga att kommunicera p rtt stt med interna och externa intressenter samt mobilisera en snabb verksamhetsinriktad insats skulle kunna f vsentliga negativa konsekvenser fr AstraZenecas finansiella stllning och verksamhetens resultat.
RISKER FRKNIPPADE MED FRSENINGAR I NYA PRODUKTLANSERINGAR

AstraZenecas fortsatta framgngar r beroende av utvecklingen och den framgngsrika lanseringen av nya innovativa lkemedel. De frvntade lanseringstidpunkterna fr viktiga nya produkter har en vsentlig inverkan p ett
RISK FR OMFATTANDE PRODUKTANSVARSKRAV

Med tanke p den omfattande pverkan som receptbelagda lkemedel kan ha p stora folkgruppers hlsa har lkemedelsfretag
RISKFAKTORER FORTS
uppdrag av tillsynsmyndigheter eller inte), liksom andra data som kommer fram om marknadsfrda produkter, t ex en negativ hndelserapport, skulle kunna leda till att godknnande frloras, ndringar i produktmrkning eller oro fr en produkts bieffekter eller effektivitet, oavsett var den marknadsfrs. Exempelvis, beslutade vi i februari 2006 att dra tillbaka Exanta frn marknaden och avbryta utvecklingsarbetet efter nya data om patientskerhet frn en klinisk prvning avseende anvndning av Exanta under lngre behandlingstid n den fr vilket marknadsgodknnandet gllde. Dessutom godknde visserligen den japanska registreringsmyndigheten Crestor, men med villkoret att ett uppfljnings- och kontrollprogram skulle genomfras. Nya uppgifter om vra produkter, eller produkter liknande vra, skulle kunna negativt pverka efterfrgan p vra produkter och vrt resultat p grund av reell eller upplevd oro fr skerhet och effektivitet.
NYA PRODUKTERS UTVECKLING

Fastn vi utfr ett stort antal och utfrliga kliniska tester p alla vra produkter innan lansering sker, kan det vara svrt att fr en ny produkt, under en period efter lanseringen, utifrn tillgngliga data, upprtta en fullstndig utvrdering av dess effektivitet och/eller skerhet vid bredare klinisk anvndning p marknaden. P grund av den relativt korta tiden som en produkt har testats och det relativt begrnsade antal patienter som har anvnt produkten kan det intrffa att informationen nnu inte r tillrcklig. En ren extrapolering av erhllna data behver inte vara riktig och kan leda till en missledande tolkning av en ny produkts sannolika kommersiella utveckling. Ytterligare diskussion om produktskerhet och -effektivitet terfinns i avsnittet om Riskhantering i denna rapport. En framgngsrik lansering av en ny lkemedelsprodukt innebr omfattande frsljningsoch marknadsfringskostnader, uppbyggnad av varulager av produkter fre lanseringen samt andra utgifter. Om en ny produkt inte r s framgngsrik som frvntats eller om dess frsljningstillvxt inte utvecklas i frvntad takt, finns det en risk fr att produktens lanseringskostnader kan f en betydande negativ inverkan p AstraZenecas finansiella stllning och verksamhetens resultat. Symbicort r nsta risklansering.
vilken vi vore ansvariga, kunna resultera i att AstraZeneca blev skyldigt att betala kompensation, bter eller kostnader fr vidtagna tgrder. Under vissa frutsttningar kunde en sdan skyldighet ha en vsentligt negativ inverkan p AstraZenecas finansiella stllning och verksamhetens resultat. Dessutom kan de finansiella avsttningar vi gjort fr avseende miljansvar vara otillrckliga om antagandena bakom avsttningen inklusive vra antaganden om den andel av avfallet vid en anlggning som vi r ansvariga fr visar sig vara felaktiga, eller om vi blir ansvariga fr ytterligare frorening.
NYA MARKNADER
Att expandera vr verksamhet p nya marknader kan komma att vara en kritisk faktor fr vr framtida frmga att upprtthlla eller ka vra globala produktintkter. Utmaningarna som kan uppst i anslutning till verksamhetens utveckling p nya marknader inkluderar, men r inte begrnsade till, konkurrens frn fretag som redan r etablerade p marknaden, behovet att korrekt identifiera och utnyttja lmpliga mjligheter fr frsljning och marknadsfring, svagt skydd fr immateriell egendom, otillrckligt skydd mot brottslighet (inklusive frfalskning, korruption och bedrgeri), oavsiktliga vertrdelser av lokala lagar och bestmmelser samt att inte kunna rekrytera tillrckligt med personal med lmplig kunskap och erfarenhet. Ofrmga att utnyttja mjligheter p nya marknader p ett korrekt stt kan ha en vsentligt negativ inverkan p AstraZenecas finansiella stllning och verksamhetens resultat.
RISK FR UNDERLTENHET ATT EFTERLEVA LPANDE TILLSYN FRN MYNDIGHETERNA

AstraZenecas produkter erhller godknnande frst efter omfattande myndighetsprocesser och endast fr en srskild behandling eller srskilda behandlingar. Nr en produkt vl erhllit godknnande r den freml fr lpande kontroller och regleringar, ssom hur produkten tillverkas, distribueras, marknadsfrs och skerheten vervakas. Dessutom inspekteras anlggningar vid vilka produkter tillverkas fortlpande och smrre frndringar i tillverkningsprocesser kan krva ytterligare myndighetsgodknnande, vilket kan orsaka betydande extra kostnader eller frlust av intkter fr oss. Registreringsmyndigheter har lngtgende befogenheter att hantera eventuella frsummelser att tlyda myndigheternas lpande tillsyn (oavsett om dessa frsummelser beror p oss eller tredje part med vilka vi har en relation). Dessa befogenheter inkluderar bland annat att terkalla ett tidigare beviljat godknnande, terkalla produkter, beslagtagande av produkter och andra tgrder fr bristande tlydnad. De tgrder som fljer p frsummelser att efterleva sdan lpande tillsyn frn registreringsmyndigheterna kan f en vsentligt negativ inverkan p AstraZenecas finansiella stllning och verksamhetens resultat. Eftersom vra produkter dessutom r avsedda att frmja patienters hlsa, kan varje strning i leveranser leda till anklagelser att folkhlsan utsatts fr fara och skulle kunna leda till stmningar mot oss.
TAGANDEN AVSEENDE MILJ SAMT ARBETSMILJ OCH SKERHET

AstraZeneca har miljtaganden vid ett antal anlggningar i USA som gs, eller har gts, hyrs, eller har hyrts, av AstraZeneca eller tredje part, vilket beskrivs ytterligare p sidorna 135 och 136. Det finns ingen anledning fr oss att tro att sammanhngande nuvarande och frvntade kostnader och risker med anledning av dessa omstndigheter kommer att ha en vsentligt negativ inverkan p AstraZenecas finansiella stllning och verksamhetens resultat generellt sett. Dock skulle sdana nuvarande och frvntade kostnader samt risker om de verstiger avsttningarna kunna ha en betydande negativ inverkan p AstraZenecas finansiella stllning och verksamhetens resultat fr den aktuella perioden. Drutver skulle frndrade frutsttningar (inklusive ndrade lagar och regler) kunna f en sdan vsentligt negativ effekt. Fastn vi tar stor hnsyn till att skerstlla att vi uppfyller alla gllande miljlagar, lagar om arbetsmilj och skerhet, freskrifter, godknnanden och tillstnd vid alla vra driftsanlggningar, skulle en betydande incident, fr
RYKTESSTRATEGI
Allmnheten r i betydande utstrckning negativt instlld till lkemedelsindustrin och industrin studeras noggrant av allmnhet, media och andra intressenter. Stigande frvntningar mrks srskilt nr det gller bttre tillgng till mediciner bland smre lottade i samhllet bde p vra etablerade marknader och i utvecklingslnder, hur verksamheten bedrivs i vr leverantrskedja, rttvis marknadsfring, bioetiska utmaningar, arbetsvillkor, mnskliga rttigheter samt djurens rttigheter. ven om vi frsker hantera dessa risker genom olika fregripande tgrder finns ingen garanti att sdana risker i framtiden inte kommer att pverka vr finansiella situation eller verksamhetens resultat p ett betydande stt.
PRODUKTFRFALSKNING
Se avsnittet Riskhantering p sidan 46.
YTTERLIGARE INFORMATION
177
YTTERLIGARE INFORMATION
BOLAGETS HISTORIK OCH UTVECKLING
AstraZeneca PLC konstituerades i England och Wales den 17 juni 1992 i enlighet med Companies Act 1985 och r ett brsnoterat aktiebolag hemmahrande i Storbritannien. Bolagets organisationsnummer r 2723534 och bolagets ste r 15 Stanhope Gate, London W1K 1LN (telefon: +44 (0)20 7304 5000). Frn februari 1993 till april 1999 hette bolaget Zeneca Group PLC. Den 6 april 1999 bytte bolaget namn till AstraZeneca PLC. Bolaget bildades d Imperial Chemical Industries PLCs verksamheter fr lkemedel, agrokemi och specialkemi avskildes under 1993. 1999 slde bolaget specialkemiverksamheten. 1999 fusionerades ocks bolaget med svenska Astra AB. Under 2000 avskildes agrokemiverksamheten och fusionerades med motsvarande verksamhet i Novartis AG. Tillsammans bildade de det nya bolaget Syngenta AG. Bolaget ger och driver ett flertal enheter fr forskning och utveckling (FoU), produktion och marknadsfring ver hela vrlden. Bolagets huvudkontor r belget vid 15 Stanhope Gate, London W1K 1LN. Styrelsen kan anvnda hela bolagets kreditvrdighet fr att lna pengar. Variationer i denna kreditvrdighet frutstter att ett beslut antas med kvalificerad majoritet (special resolution) av aktiegarna. Styrelseledamter behver inte g i pension vid en viss lder. Styrelseledamterna mste inneha aktier i bolaget med nyttjandertt till ett totalt nominellt vrde av 125 USD. Fr nrvarande betyder detta att de mste ga minst 500 aktier. Rttigheter, fretrden och begrnsningar knutna till aktier Bolagets aktiekapital r uppdelat p 2 400 000 000 stamaktier med ett nominellt vrde p 0,25 USD per aktie och 50 000 inlsbara preferensaktier med ett nominellt vrde om 1 GBP per aktie. De rttigheter och begrnsningar som gller fr de inlsbara preferensaktierna skiljer sig frn stamaktierna enligt fljande: > Inlsbara preferensaktier medfr ingen rtt till utdelning. Innehavare av inlsbara preferensaktier har ingen rtt att f meddelande om, nrvara eller rsta vid rsstmma frutom vid vissa undantagstillfllen. De har en rst per 50 000 inlsbara preferensaktier. Vid utskiftning av bolagets tillgngar i hndelse av likvidation eller annan terbetalning av kapital (med vissa undantag) har innehavare av inlsbara preferensaktier frmnsrtt i frhllande till ordinarie aktiegare att erhlla kapital upp till vrdet p dessa aktier. I enlighet med bestmmelser i Companies Act 1985 har bolaget rtt att lsa in de inlsbara preferensaktierna nr som helst efter skriftlig uppsgning minst sju dagar i frvg. rsstmmor och extra bolagsstmmor rsstmmor och extra bolagsstmmor dr ett beslut med kvalificerad majoritet ska tas eller en styrelseledamot ska utses krver kungrelse till aktiegarna minst 21 dagar i frvg. Extra bolagsstmmor krver kungrelse minst 14 dagar i frvg. Vid alla rsstmmor och extra bolagsstmmor r det beslutsmssiga antalet minst tv aktiegare, nrvarande personligen eller genom ombud. Aktiegare eller deras vederbrligen utnmnda ombud och representanter fr aktiegare som r juridiska personer har rtt att nrvara vid rsstmmor och extra bolagsstmmor. Begrnsningar i rtten att ga aktier Det finns inga begrnsningar i rtten att ga aktier.
>
STIFTELSEURKUND OCH BOLAGSORDNING

Syfte Syftet med bolagets verksamhet r brett och vittomfattande, vilket r vanligt fr bolag registrerade i England och Wales, och innefattar tillverkning, distribution och handel med lkemedelsprodukter. Styrelsen Med vissa undantag har styrelseledamter inte rtt att rsta p styrelsemten i frgor i vilka de har betydande personliga intressen. Fr beslutsmssighet p styrelsemtena krvs en majoritet av den fulltaliga styrelsen, av vilka minst fyra mste vara icke anstllda styrelseledamter. I avsaknad av beslutsmssighet har styrelseledamterna inte rtt att bestmma ersttningar fr sig sjlva eller ngon annan styrelseledamot. >
>
Ndvndiga tgrder fr att ndra aktiegarnas rttigheter Fr att ndra aktiegarnas rttigheter knutna till endera aktieslaget krvs skriftligt medgivande frn innehavarna av tre fjrdedelar av det nominella vrdet av de utestende aktierna fr aktieslaget i frga eller godknnande genom majoritetsbeslut p rsstmma och extra bolagsstmmor.
HNVISNINGAR TILL FORM 20-F

Form 20-F r ett formbundet dokument som rligen ska inlmnas till den amerikanska finansinspektionen, Securities and Exchange Commission (SEC). Form 20-F 2006 r det enda dokument som AstraZeneca avser att utfrda i enlighet med Securities Act 1933. Hnvisningar till huvudrubriker omfattar all information under sdana huvudrubriker, inklusive underrubriker. Hnvisningar till underrubriker omfattar endast den information som ingr i en sdan underrubrik. Diagram ingr inte svida det inte specifikt anges. Form 20-F 2006 har varken godknts eller tillbakavisats av SEC och SEC har inte heller anmrkt p riktigheten i Form 20-F 2006. Form 20-F 2006 som registrerats hos SEC kan innehlla information som har ndrats och kan uppdateras frn tid till annan. Avsnitt 3 Key Information A. Selected financial data Financial Highlights Group Financial Record IFRS Shareholder Information Risk factors 6 163 165 172 B. 4 Information on the Company A. History and development of the Company Financial Review Investments, divestments and capital expenditure Note 7 Property, plant and equipment Note 22 Acquisitions of business operations Note 23 Disposal of business operations Business overview Business Review Organisational structure Directors Report Governance Principal Subsidiaries Property, plant and equipment Business Review Main Facilities 177 57, 69 110 121 123 8 71 148 49 10 9 Sida Avsnitt 8 Financial Information A. Consolidated statements and other financial information Financial Statements (excluding Directors responsibilities on page 96 and Auditors opinion on page 97) Significant changes Note 28 Statutory and other information Sida
D.
98 146
The Offer and Listing A4. C. Price history of listed stock Shareholder Information Markets Shareholder Information 165 165
B. C.
Additional Information B. C. D. E. H. I. Memorandum and Articles of Association Material contracts Exchange controls and other limitations affecting security holders Taxation Documents on display Subsidiary information Principal Subsidiaries 177 n/a 169 168 168 148
D.
Operating and Financial Review and Prospects A-F. Business Review A-F. Financial Review Note 15 Financial instruments 8 53 115
11
Quantitative and Qualitative Disclosures about Market Risk Financial Review Financial Risk Management Policies Treasury 60 n/a n/a
Directors, Senior Management and Employees A. B. Directors and senior management Board of Directors Compensation Directors Remuneration Report Note 24 Post-retirement benefits Note 28 Statutory and other information Board practices Board of Directors Directors Remuneration Report Directors Report Governance Audit Committee Employees Note 25 Employee costs and share option plans for employees Directors Report People Share ownership Directors Remuneration Report Directors Interests in Shares Note 25 Employee costs and share option plans for employees 80 82 123 146 80 82 71 72 12 13 14
Description of Securities other than Equity Securities Defaults, Dividend Arrearages and Delinquencies Material Modifications to the Rights of Security Holders and Use of Proceeds Controls and Procedures Directors Report Internal controls and management of risk
n/a
C.
15
75
D.
16 128 48
[Reserved] A. B. C. D. E. Audit Committee financial expert Audit Committee Code of ethics Directors Report Code of Conduct Principal accountant fees and services Note 28 Statutory and other information Exemptions from the listing standards for audit committees Purchases of equity securities by the issuer and affiliated purchasers Note 29 Share capital of parent company 72 76 146 n/a
E.
91 128
Major Shareholders and Related Party Transactions A. B. Major shareholders Shareholder Information Major shareholdings Related party transactions Shareholder Information Related party transactions Note 28 Statutory and other information 166 18 167 146
147
Financial Statements Financial Statements (excluding Directors responsibilities on page 96 and Auditors opinion on page 97) 98
ORDLISTA
179
ORDLISTA
5HT 5-hydroxytryptamin (serotonin) 5HT1B 1B-subtyp av 5HT-receptor 5HT2 2-subtyp av 5HT-receptor ACE-hmmare Angiotensin Converting Enzyme, substans som snker blodtryck adjuvant bidragande till frebyggande, frbttring eller botande av sjukdom ADP adenosindifosfat binder till receptorer p ytan av trombocyter s att blodproppar bildas AF frmaksflimmer agonist en substans som kan binda till ett molekylrt ml fr att initiera eller frstrka en fysiologisk reaktion AGT alkylguanidinDNA alkyltransferas ANDA Abbreviated New Drug Application, frenklad registreringsanskan fr generiska lkemedel inlmnad till FDA i USA andrahandsbehandling behandling som ges sedan frstahandsbehandling misslyckats eller som tillgg till denna anestesi bedvning angiogeneshmmare substans som motverkar krlbildning antagonist en substans som kan binda till ett molekylrt ml fr att neutralisera eller motverka en fysiologisk reaktion antiandrogen ett lkemedel som blockerar cellernas upptag av testosteron via prostatakrteln och som anvnds vid behandling av prostatacancer antipsykotika lkemedel fr behandling av felaktig verklighetsuppfattning, vanfrestllning, inbillning, hallucinationer och falsk varseblivning som kan upptrda i samband med depression eller mani aromatashmmare ett lkemedel som hmmar enzymet aromatas som r involverat i produktionen av det kvinnliga knshormonet strogen ateroskleros sjukdom i artrerna kopplad till ansamling av lipider (fetter) i krlvggarna och bildning av ateromatost plack som drar samman lumen (det centrala hlrummet) i dessa krl atypiska antipsykotika andra generationens lkemedel fr behandling av psykoser med minskad risk fr rrelsestrningar beta-agonist medel som pverkar de betaadrenergiska receptorerna betablockerare substanser som snker blodtryck bevis fr funktionsprincip ger de frsta mtbara belggen fr att en studerad produkt kan fungera p mnniska bevis fr koncept klinisk bekrftelse p att en studerad produkt har nskad farmakologisk effekt fr patienter med den aktuella sjukdomen biolkemedel/biologiska substanser en ny klass behandlingar som omfattar proteiner (vanligtvis naturligt producerade av levande organismer till exempel antikroppar), till skillnad frn traditionella lkemedel som tillverkas av kemikalier biomarkr en egenskap som mts objektivt och utvrderas som en indikator p normala biologiska processer, patogena processer eller farmakologiska reaktioner p en behandling bipolr sjukdom en av flera sjukdomar som pverkar sinnesstmningen och som vanligtvis karakteriseras av omvxlande perioder med depression och mani blodfettrubbningar ett tillstnd karakteriserat av onormala koncentrationer av fetter eller lipoproteiner i blodet CPU karboxypeptidas-U Crohns sjukdom en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom cytostatika cellfrstrande eller tillvxthmmande medel som anvnds vid behandling av elakartade tumrer D2 2-subtyp av dopaminreceptor direkt jmfrande studie en klinisk studie dr tv olika lkemedel jmfrs direkt med varandra med avseende p deras effekt p en markr fr sjukdomen eller en specifik hndelse relaterad till sjukdomen diuretika lkemedel som kar urinproduktionen dubbelblindstudie en klinisk studie dr varken frskspersonen, underskaren eller forskningsteamet som arbetar med frskspersonen eller data vet vilken behandling frskspersonen fr effekt det resultat som mts i kliniska fas 3studier och som visar om det studerade lkemedlet har avsedd nytta EFPIA European Federation for Pharmaceutical Industries and Associations, de europeiska lkemedelsfretagens branschorganisation EGFR-TKI epidermal tillvxtfaktorreceptortyrosinkinashmmare EMEA European Medicines Agency epidermal tillvxtfaktorreceptor (EGFR) ett protein som sitter p ytan av vissa celler och till vilket den epidermala tillvxtfaktorn binder, vilket fr cellerna att dela sig esofagit inflammation eller sr i matstrupen fag frkortning fr bakteriofag, ett virus som infekterar bakterier farmakogenomik en bioteknisk vetenskapsgren som kombinerar teknologier frn medicin, farmakologi och genomik, och som r inriktad p att utveckla lkemedelsbehandlingar som kompenserar fr genetiska skillnader mellan patientgrupper farmakokinetik studien av vad kroppen gr med lkemedel farmakologi studier av hur lkemedel pverkar en levande organism fas 1 den fas av de kliniska studierna dr forskarna fr frsta gngen prvar ett nytt lkemedel eller en ny behandling p en liten grupp (2080) personer fr att utvrdera dess skerhet, faststlla doseringsintervall och identifiera biverkningar fas 2 den fas av de kliniska studierna som omfattar kontrollerade kliniska aktiviteter fr att utvrdera ett lkemedels effekt fr en eller flera indikationer hos patienter med sjukdomen som studeras, samt fr att faststlla kortsiktiga biverkningar. Fas 2studier genomfrs normalt p ett relativt litet antal patienter, omkring ngra hundra personer. fas 3 den fas av de kliniska studierna som genomfrs nr preliminra resultat tyder p att lkemedlet r effektivt. Avsikten r att samla in ytterligare information kring effektiviteten och skerheten fr att utvrdera lkemedlets risk/ nyttoprofil. Fas 3-studier omfattar frn hundratals till tusentals frskspersoner. fas 4 studier efter introduktion fr att samla in ytterligare information om ett lkemedels risker, frdelar och optimala anvndning, inklusive sdana data som kan begras in av registreingsmyndigheter i samband med marknadsgodknnande FDA Food and Drug Administration, den amerikanska registreringsmyndigheten, med ansvar fr utveckling, godknnande, tillverkning, frsljning och anvndning av alla lkemedel, biologiska substanser, vacciner och medicinsk utrustning i USA frmaksflimmer onormal oregelbunden hjrtrytm med kaotisk generering av elektriska signaler i hjrtats frmak frsta gngen p mnniska frsta gngen som en experimentell substans ges till mnniska. Det innebr att substansen frst har passerat etiska granskningsnmnder och klarat formella registreringsrelaterade toxikologiska studier frstahandsbehandling behandling som ges till en nydiagnoserad patient generika lkemedel som r kopior av varumrkesskyddade lkemedel och som r godknda av myndigheterna GERD gastroesofageal refluxsjukdom, ett terkommande tillstnd dr sur magsaft passerar tillbaka upp i matstrupen frn magscken H2-blockerare substans som blockerar histaminreceptorerna i magen HCTZ hydroklortiazid HDL-kolesterol HDL transporterar kolesterol i blodet och kallas ibland fr det goda kolesterolet hjrtsvikt ett tillstnd dr hjrtats funktion som pump (fr pumpning av blod genom kroppen) inte rcker till fr kroppens behov, vilket leder till dlig blodfrsrjning som kan resultera i att kroppens organ sls ut HKAPI Hong Kong Association of the Pharmaceutical Industry, lkemedelsfretagens branschorganisation i Hongkong hormonreceptorpositiv beskrivning som ofta anvnds fr tumr som har receptorer fr hormon som kan styra tillvxten av tumren hypertoni hgt blodtryck h halvr hgkapacitetstestning en process baserad p automatiserad testning som snabbt sker igenom ett stort antal substanser med avseende p nskad bindnings- eller verkningsmekanism IMS Health leverantr av data frn den globala lkemedelsmarknaden indikation skl fr behandling, tgrd eller beslut inhalation inandning intravenst i en blodder/ven IR Immediate Release, omedelbar fristtning ischemisk hjrtsjukdom orsakad av otillrcklig syresttning
ORDLISTA FORTS
ischemisk hjrtsjukdom kronisk sjukdom orsakad av otillrcklig blodfrsrjning av hjrtat IV intravens kalciumantagonist substans som snker blodtryck kandidatsubstans ett lkemedel som r redo att verfras till kliniska konceptstudier kognitiva sjukdomar en sjukdomskategori som medfr en betydande frsvagning av den kognitiva frmgan eller minnet och som utgr en klar frsmring jmfrt med tidigare stt att fungera KOL kronisk obstruktiv lungsjukdom, alla kroniska sjukdomar som orsakar bestende hinder fr luftfldet i luftrren, t ex kronisk bronkit kortikosteroider en grupp steoridhormoner som produceras i binjurebarken kv kvartal LDL-kolesterol LDL r den frmsta transportren av kolesterol i blodet och kallas ibland fr det onda kolesterolet leukotrienreceptorantagonist ny typ av lkemedel fr behandling av astma. Dessa r ickesteroida lkemedel som tas under lng tid, minskar behovet av akutbehandling och kan gra det mjligt fr astmadrabbade att minska hga doser av inhalationssteroider LHRH Luteinizing Hormone-Releasing Hormone, ett naturligt frekommande hormon som reglerar knshormonerna hos bde mn och kvinnor LHRH-agonist en substans som liknar LHRH till strukturen och som verkar som detta lipid ett annat ord fr fett, lipider r en av mnga bestndsdelar i celler lkemedelsmetabolism biokemisk modifiering eller nedbrytning av lkemedel, vanligtvis genom specialiserade enzymsystem manodepressiv sjukdom en sjukdom som uttrycker sig i svngningar mellan nedstmdhet och upprymdhet medicaid ett amerikanskt sjukvrdsfrskringsprogram fr enskilda och familjer med lga inkomster och resurser. Programmet administreras av delstaterna och finansieras gemensamt av delstaterna och den federala regeringen medicare ett amerikanskt sjukvrdsfrskringsprogram fr amerikanska medborgare som har fyllt 65 r, eller fr ldre amerikanska medborgare under 65 med vissa handikapp, samt fr amerikanska medborgare i alla ldrar med permanent njursjukdom som krver dialys eller njurtransplantation. Medicare brjade nyligen erbjuda bidrag till receptbelagda lkemedel enligt Medicare Part D. MEK mitogenaktiverad kinas (extracellulr signalreglerad kinas) MEK-hmmare signalsubstans som pverkar celldelningsprocessen menopaus upphrande av kvinnans menstruation metabolt syndrom en kombination av medicinska kommor som kar risken fr hjrt/krlsjukdom och diabetes metabotropa glutamatreceptorer receptorer fr signalsubstansen glutamat monoklonal antikropp en antikropp genererad frn en enda klonad cell. Alla antikroppar frn en sdan cell har samma DNA-uppsttning monoterapi behandling dr endast ett lkemedel anvnds neurovetenskap medicinsk vetenskapsgren inriktad p nervsystemets och hjrnans struktur eller funktion NNR neuronal nikotinreceptor normotensiv indikerar ett normalt arteriellt blodtryck NSAID Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drug, icke-steroida antiinflammatoriska lkemedel OA osteoartrit odontologi medicinsk vetenskapsgren inriktad p tnderna, deras struktur och utveckling, samt deras sjukdomar originalsubstans en ny, farmakologiskt aktiv kemisk substans, att skilja frn produktutvecklingar och befintliga lkemedelsprodukter OTC Over The Counter, en term som anvnds fr receptfria lkemedel som sljs direkt till konsumenterna parenteral administrerad p annat stt n genom munnen parenteral flytande form PARP Poly-ADP-ribospolymeras, ett enzym ndvndigt fr reparation av skadade celler och underhll av cellernas energitransport partiella dopaminagonister hrmar effekterna av dopamin i hjrnan genom att stimulera dopaminreceptorerna PET positronemissionstomografi, en hgt specialiserad bildbehandlingsteknik som anvnder kortlivade radioaktiva substanser fr att producera tredimensionella frglagda bilder av substansernas vxelverkan med kroppen. Bilderna kallas fr PET-bilder. PK preklinisk, kandidatsubstans godknd fr utveckling men nnu inte provad p mnniska placebo en overksam substans som ser identisk ut som substansen som testas i kliniska studier, ven kallad sockerpiller pMDI pressurised Metered Dose Inhaler, dosaerosol, inhalationshjlpmedel som finfrdelar ett lkemedel i srskild dos PPAR peroxisom proliferatoraktiverad receptor prekliniska studier studier som genomfrs innan ett lkemedel har studerats p mnniska, underlttar faststllandet av grnser fr sker anvndning av lkemedlet i efterfljande fas 1-studier produktprofil sammanstllning av de frmsta egenskaperna hos en kliniskt och kommersiellt framgngsrik produkt, vilken kan utgra grunden fr en kommersiell utvrdering och vgleda fortsatta aktiviteter inom forskning och utveckling produktutveckling en ny beredning, indikation eller utformning av en redan godknd produkt profylax behandling eller tgrd som frebygger sjukdom prolaktin ett hormon som stimulerar mjlkproduktionen efter frlossning protonpumpshmmare ett lkemedel som minskar magens magsyraproduktion qui tam-stmning (i USA) stmning enligt en lag som medger att en privatperson krver skadestnd av vilket en del tillfaller staten eller en viss offentlig institution RA reumatoid artrit, ledgngsreumatism receptor strukturer eller substanser som r verksamma som mottagare refluxesofagit sr eller inflammation i matstrupen orsakad av terflde av saltsyra frn magscken till matstrupen RET-kinas ett receptortyrosinkinas som normalt r inblandat i mognaden av en rad vvnader, inklusive nervsystemet och njurarna. Det kan ibland mutera och f en onormal funktion vid vissa former av skldkrtelcancer. reumatoid artrit ledgngsreumatism ribosom en stor komplex molekyl som syntetiserar protein sedering lugnande effekt sepsis blodfrgiftning SMART Symbicort Maintentance and Reliever Therapy (akut- och underhllsbehandling med Symbicort) SR sustained release, beredningsform med lngsam fristtning statin en kategori lkemedel som pverkar kolesterolniverna i blodet, vilket minskar risk fr hjrt/krlsjukdomar steroidbehandling behandling med exempelvis kortison eller andra steroidsubstanser stroke slag, slaganfall, hjrnskada efter bldning eller blodpropp subkutan under huden suspension uppslamning av fint frdelade mnen i en vtska TLESR tillflliga ppningar av den nedre matstrupssfinktern TNF-alfa en aktiv inflammationsfaktor vid sepsis som r ett inflammatoriskt tillstnd triglycerider den vanligaste formen av fett som kommer frn den mat vi ter svl som att produceras i kroppen trombin mne som pverkar blodets frmga att levra sig trombinhmmare substans som hmmar blodlevring trombos blodpropp utfallsstudie en stor klinisk studie dr effekten mts av ett lkemedel fr frebyggande eller frdrjning av en specifik, viktig medicinsk hndelse relaterad till det aktuella sjukdomsomrdet (t ex en hjrtattack) VEGFR-TKI vaskulr epidermal tillvxtfaktorreceptortyrosinkinashmmare VTE ventromboser och relaterade komplikationer >2008 efter 2009
versttning av rsredovisning och revisionsberttelse Denna rsredovisning och revisionsberttelse r en versttning av AstraZenecas ofciella rsredovisning (Annual Report and Form 20-F Information 2006) och revisionsberttelse (Independent Auditors Report to the Members of AstraZeneca PLC) vilka har upprttats enligt brittisk lagstiftning och tillmpliga brittiska rekommendationer. Denna rsredovisning och revisionsberttelse har sledes inte upprttats mot bakgrund av bestmmelserna i den svenska aktiebolagslagen eller rsredovisningslagen. Drmed gller ven att den brittiska ofciella rsredovisningen och revisionsberttelsen har tolkningsfretrde vid eventuella oklarheter i frhllande till denna versttning av rsredovisningen och revisionsberttelsen.
Varumrken Produktnamn i kursiv stil anger varumrken som gs av AstraZeneca-koncernen. AstraZeneca, AstraZenecas logotyp och AstraZenecas symbol r alla varumrken som gs av AstraZeneca-koncernen. Varumrken som tillhr andra fretag n AstraZeneca anges med eller och inkluderar: Abraxane, ett registrerat varumrke som tillhr Abraxis BioScience, Inc.; Avastin, ett varumrke som tillhr Genentech, Inc.; Cubicin, ett varumrke som tillhr Cubist Pharmaceuticals, Inc.; CytoFab, ett varumrke som tillhr Protherics, Inc.; Herceptin, ett varumrke som tillhr Genentech Inc.; Humira, ett varumrke som tillhr Abbott Laboratories, Inc.; Prinivil, ett varumrke som tillhr Merck & Co., Inc.; Taxotere, ett varumrke som tillhr Aventis Pharma S.A.; TriCor, ett varumrke som tillhr Fournier Industrie et Sante samt Zocor, ett varumrke som tillhr Merck & Co., Inc. Begreppsfrklaring I denna rsredovisning med information frn Form 20-F avser AstraZeneca, koncernen, bolaget, vi, oss samt vr AstraZeneca PLC och dess juridiska enheter om inte sammanhanget anger ngot annat.
Konkurrensfrhllanden Om inte annat framgr baseras siffrorna i denna rsredovisning med information frn Form 20-F, avseende marknadsinformation och vriga kommentarer vad gller stllningen fr vr verksamhet eller produkter i frhllande till konkurrenter, p publicerad statistik eller information fr tolvmnadersperioden som avslutades 30 september 2006. Denna statistik har erhllits frn IMS Health, en ledande leverantr av statistiska data till lkemedelsindustrin. Om inte annat framgr har marknadsandelen och branschdata frn IMS Health tagits fram genom att jmfra vra frsljningsintkter med konkurrenternas och hela marknadens frsljningsintkter under denna period. I denna rsredovisning med information frn Form 20-F avser hnvisningar till vrldsmarknaden fr lkemedel eller liknande uttryck, de 52 lnderna i IMS Healths MIDAS Quantum-databas, vilken omfattar omkring 95% (i vrde) av de lnder som granskas av IMS Health. Tillvxttal, frsljning och marknadsdata Om inte annat framgr anges tillvxttal och frsljning i denna rsredovisning med information frn Form 20-F i fasta valutakurser fr att visa den underliggande utvecklingen utan pverkan av valutakursfrndringar. Marknadsdata anges i faktiska US-dollar.
Datumangivelser Om inte annat framgr avser hnvisningar till dagar och/eller mnader i denna rsredovisning med information frn Form 20-F dagar och/eller mnader under 2006. AstraZenecas hemsidor Information p eller tkomlig via vra hemsidor, astrazeneca.com, astrazeneca.se, astrazenecaclinicaltrials.com, rosuvastatininformation.com och cambridgeantibody.com, utgr inte en del av detta dokument.
KONTOR I SVERIGE AstraZeneca AB 151 85 Sdertlje Tel: 08-553 260 00 Fax: 08-553 290 00 KONCERNENS HUVUDKONTOR AstraZeneca PLC 15 Stanhope Gate London W1K 1LN Storbritannien Tel: +44 (0)20 7304 5000 Fax: +44 (0)20 7304 5151 AKTIEGARKONTAKT Storbritannien och Sverige: som ovan eller e-post IR@astrazeneca.com USA: Investor Relations AstraZeneca Pharmaceuticals LP 1800 Concord Pike PO Box 15438 Wilmington DE 19850-5438 USA Tel: +1 (302) 886 3000 Fax: +1 (302) 886 2972 REGISTRERINGS- OCH VERLTELSEKONTOR Lloyds TSB Registrars The Causeway Worthing West Sussex BN99 6DA Storbritannien Tel (kostnadsfritt inom Storbritannien): 0800 389 1580 Tel (utanfr Storbritannien): +44 121 415 7033 VRDEPAPPERSCENTRALEN VPC AB Box 7822 103 97 Stockholm Tel: 08-402 90 00 DEPBANK FR ADR (DEPBEVIS) JPMorgan Chase Bank JPMorgan Service Center PO Box 3408 South Hackensack NJ 07606-3408 USA Tel (kostnadsfritt inom USA): 888 697 8018 Tel (utanfr USA): +1 (201) 680 6630
Papperet som anvnds i denna redovisning r hgbestruket med sidenmatt yta. Det uppfyller ISO 9706 fr ldringsbestndigt papper. Papperet r totalt klorfritt, och bde papper och frpackning r tervinningsbara. Det tillverkande pappersbruket r miljcertierat enligt ISO 14001 och kvalitetscertierat enligt ISO 9001. Design: Addison Corporate Marketing Ltd. Produktion: Sund Kommunikation AB. Tryck: Trosa Tryckeri AB, 2007.
ASTRAZENECA.COM ASTRAZENECA.SE

Astrazeneca År 2006

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Astrazeneca År 2006

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Astrazeneca År 2006

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006

AND SUMMARY FINANCIAL STATEMENT

MED INFORMATION FRN FORM 20-F

23. Avyttring av affrsverksamhet 123

ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006

ORDFRANDEN HAR ORDET

LOUIS SCHWEITZER Ordfrande

PATIENTER, PRODUKTER, MEDARBETARE OCH RESULTAT

ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006

KONCERNCHEFENS VERSIKT FORTS

DAVID R BRENNAN Koncernchef

MED SIKTE P FRAMTIDEN

ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006

26 475 +11% 23 950 21 426 +10% +9%

5 182 4 633 3 883 3 416 2 761 2 027

8 216 +28% +39% +12%

2 028 06 05 1 268 04 908

1 508 06 05 1 181 04 811

1 795 1 735 1 387 1 371 1 652 1 947

8 543 +29% 8 543

6 667 +41% 6 667

06 604 05 505 04 423

MARKNADSFRINGS- OCH VRIGA KOSTNADER, MUSD

3 902 +16% 3 379 3 467 -4% +6%

9 096 +5% 8 695 8 268 +4% +6%

VINST PER AKTIE, USD

3,86 +34% 3,86

FRITT KASSAFLDE2, MUSD

AVKASTNING TILL AKTIEGARNA UTDELNINGAR OCH TERKP AV AKTIER, MUSD

Utdelning, frsta halvret Utdelning, andra halvret Totalt

0,49 1,23 1,72

0,266 0,630 0,896

3,60 8,60 12,20

18 september 2006 19 mars 2007

ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006

ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006

VXANDE UTMANINGAR FR BRANSCHEN

ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006

VRA RESURSER, KOMPETENSER OCH MJLIGHETER

VR FORSKNING OCH UTVECKLING

ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006

ANSEENDE OCH ANSVAR

ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006

2006 jmfrt med 2005

2005 jmfrt med 2004

745 62 133 24 23 86 27 780

1 268 1 735 974 352 332 360 311 5 332

338 333 68 21 118 103 38 459

908 1 387 879 368 440 455 340 4 777

Exanta drogs in frn marknaden i februari 2006.

Frkortningarna i tabellen frklaras i ordlistan p sidorna 179 och 180.

ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006

ASTRAZENECA RSREDOVISNING MED INFORMATION FRN FORM 20-F 2006

2006 jmfrt med 2005

2005 jmfrt med 2004

Nexium Losec/Prilosec vriga Totalt

5 182 1 371 78 6 631

555 266 8 297