Maskindirektivet 98,37, EG

23.7.
98
SV
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
L 207/1
I
(Rttsakter vilkas publicering r obligatorisk)
EUROPAPARLAMENTETS OCH RDETS DIREKTIV 98/37/EG av den 22 juni 1998 om tillnrming av medlemsstaternas lagstiftning om maskiner
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Frdraget om upprttandet av Europeiska gemenskapen, srskilt artikel 100a,
(4) De sociala kostnaderna fr det stora antalet olyckor som direkt orsakas genom anvndning av maskiner kan minskas genom att skerheten tas i beaktande redan p konstruktions- och tillverkningsstadiet och genom korrekt installation och underhll av maskinerna.
med beaktande av kommissionens frslag,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommittns ytttrande (1), i enlighet med det i artikel 189b (2) i frdraget angivna frfarandet, och
(5) Det ligger medlemsstaterna att inom sina respektive territorier ansvara fr befolkningens, och i synnerhet arbetstagares, och i frekommande fall ven husdjurs och egendoms, hlsa och skerhet, med avseende p de risker som uppstr i samband med anvndning av maskiner.
av fljande skl:
(1) Rdets direktiv 89/392/EEG av den 14 juni 1989 om tillnrmning av medlemsstaternas lagstiftning om maskiner (3) har undergtt flera och omfattande ndringar. Fr att skapa klarhet och av praktiska skl br en kodifiering av nmnda direktiv fretas.
(6) Medlemsstaternas lagstiftning om frebyggande av olyckor skiljer sig kraftigt t. De tvingande bestmmelser p omrdet som ofta kompletteras av i praktiken bindande tekniska specifikationer eller frivilliga standarder leder inte ndvndigtvis till olika hlso- och skerhetsniver, men utgr dock, genom sina olikheter, hinder fr handeln inom gemenskapen. Dessutom rder avsevrda skillnader mellan systemen fr certifiering av maskiners verensstmmelse och fr nationell certifiering.
(2) Den inre marknaden utgrs av ett omrde utan inre grnser, inom vilken fri rrlighet fr varor, personer, tjnster och kapital garanteras.
(3) Maskinsektorn r en viktig del av verkstadsindustrin och en av de industriella hrnstenarna i gemenskapens ekonomi.
(1) EGT C 133, 28.4.1997, s. 6. (2) Europaparlamentets yttrande av den 17 september 1997 (EGT C 304, 6.10.1997, s. 79), rdets gemensamma stndpunkt av den 24 mars 1998 (EGT C 161, 27.5.1998, s. 54), och Europaparlamentets beslut av den 30 april 1998 (EGT C 152, 18.5.1998). Rdets beslut av den 25 maj 1998. (3) EGT L 183, 29.6.1989, s. 9. Direktivet senast ndrat genom direktiv 93/68/EEG (EGT L 220, 30.8.1993, s. 1).
(7) Gllande nationella hlso- och skerhetsbestmmelser om skydd mot risker orsakade av maskiner br harmoniseras fr att mjliggra fri rrlighet fr maskiner, utan att nu gllande vlgrundade skyddsniver i medlemsstaterna drmed snks. Bestmmelserna i detta direktiv om konstruktion och tillverkning av maskiner, som r av grundlggande betydelse fr en skrare arbetsmilj, kommer att kompletteras med srskilda bestmmelser om skydd mot vissa risker som arbetstagare kan utsttas fr i arbetet, och med bestmmelser som avser organisationen av arbetstagarnas skerhet p arbetsplatsen.
(8) Gemenskapsrtten innehller i sin nuvarande form bestmmelser som utgr undantag frn en av gemenskapens grundregler, nmligen den fria rrligheten fr varor. Dessa bestmmelser freskriver
L 207/2
SV
23.7.98
att hinder fr rrligheten inom gemenskapen till fljd av skillnader i medlemsstaternas lagstiftning om marknadsfring och frsljning av produkter skall godtas, om de aktuella freskrifterna anses som ndvndiga fr att uppfylla oeftergivliga krav.
sdant stt som tillverkaren avsett. Detta utesluter dock inte att man anger anvndningsvillkor som inte avser sjlva maskinen, frutsatt att dessa inte medfr frndringar av maskinen som inte anges i detta direktiv.
(9) Styckena 65 och 68 i den vitbok om genomfrandet av den inre marknaden som antogs av Europeiska rdet i juni 1985 freskriver ett nytt tillvgagngsstt fr tillnrmning av lagstiftningen. Tillnrmningen av lagstiftningen br drfr i detta fall begrnsas till endast de freskrifter som anses ndvndiga fr att uppfylla de oeftergivliga och grundlggande hlso- och skerhetskrav som gller fr maskiner. Eftersom dessa krav r av grundlggande natur br de erstta gllande nationella freskrifter.
(16) Det r ndvndigt, inte bara att skerstlla fri rrlighet och fritt tagande i bruk av maskiner med CE-mrkning och med EG:s verensstmmelseintyg, men ven fri rrlighet fr maskiner som saknar CE-mrkning om dessa skall ing i andra maskiner eller byggas ihop med andra maskiner till en sammansatt installation.
(10) Upprtthllande och frbttring av den skerhetsniv som uppntts i medlemsstaterna r ett av huvudsyftena med detta direktiv och med skerhetsprincipen, ssom denna definieras i de grundlggande kraven.
(11) Detta direktivs tillmpningsomrde br grundas p en allmnt hllen definition av termen maskin fr att ge utrymme t teknisk produktutveckling. Den utveckling av sammansatta installationer som sker och de risker som r frbundna med sdana installationer r av motsvarande slag och det r drfr berttigat att uttryckligen ta med dessa i direktivet.
(12) Det r ocks ndvndigt att fastlla regler fr skerhetskomponenter som slpps ut p marknaden separat och fr vilka tillverkaren eller dennes representant i gemenskapen frklarar att de har en skerhetsfunktion.
(17) Detta direktiv definierar endast de grundlggande och allmnt tillmpbara hlso- och skerhetskraven, vilka kompletteras med ett antal mer specifika krav fr vissa slag av maskiner. Fr att underltta fr tillverkarna att visa att maskinerna uppfyller de grundlggande kraven, samt fr att mjliggra kontroll av att maskinerna verensstmmer med dessa krav, r det nskvrt att p europeisk niv ha harmoniserade standarder fr att frebygga sdana risker som kan uppst till fljd av konstruktion och tillverkning av maskiner. Dessa harmoniserade standarder p europeisk niv utarbetas av privatrttsliga institutioner och br ven fortsttningsvis ha icke bindande status. Europeiska organisationen fr standardisering (CEN) och Europeiska kommittn fr elektroteknisk standardisering (Cenelec) r de organ som erknns som behriga att anta harmoniserade standarder, i enlighet med de generella riktlinjer fr samarbetet mellan kommissionen och dessa bda organisationer som undertecknades den 13 november 1984. I detta direktiv avses med harmoniserad standard en teknisk specifikation (Europastandard eller harmoniseringsdokument) som antagits av ngon av eller bda dessa organisationer, enligt uppdrag frn kommissionen i enlighet med bestmmelserna i rdets direktiv 83/189/ EEG (1) samt i enlighet med de allmnna riktlinjer som avses ovan.
(13) Vid mssor, utstllningar osv. br det vara mjligt att visa maskiner som inte fljer detta direktiv. Intressenter br dock p lmpligt stt upplysas om att maskinen inte fljer bestmmelserna och inte kan kpas i det aktuella utfrandet.
(18) Lagstiftningen mste frbttras fr att se till att svl arbetsgivare som arbetstagare p ett effektivt och lmpligt stt bidrar till standardiseringsprocessen.
(14) De grundlggande hlso- och skerhetskraven mste uppfyllas fr att garantera att maskiner r skra. Dessa krav br tillmpas med omdme, s att hnsyn tas till den tekniska utvecklingsnivn vid tillverkningstillfllet och till tekniska och ekonomiska krav.
(19) Medlemsstaternas ansvar inom det egna territoriet fr skerhet, hlsa och vrigt som tcks av de grundlggande kraven br sls fast i en skyddsklausul med bestmmelser om lmpliga skyddsrutiner inom gemenskapen.
(15) I detta direktiv avses med uttrycket ta maskiner i bruk endast anvndning av sjlva maskinen p
(1) Rdets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om ett informationsfrarande betrffande tekniska standarder och freskrifter (EGT L 109, 26.4.1983, s. 8). Direktivet senast ndrat genom kommissionens beslut 96/139/EG (EGT L 32, 10.2.1996, s. 31).
23.7.98
SV

HRIGENOM FRESKRIVS FLJANDE.
L 207/3
(20) Tillverkarna br, som nu r praxis i medlemsstaterna, ven fortsttningsvis ha ansvaret fr att intyga att deras maskiner uppfyller de relevanta grundlggande kraven. Genom verensstmmelsen med harmoniserade standarder frutstts att maskinen ven upfyller de grundlggande kraven. Det ankommer dock p tillverkaren sjlv, om han anser att det r ndvndigt, att f sina produkter kontrollerade och certifierade av tredje man.
KAPITEL I RCKVIDD, UTSLPPANDE P MARKNADEN OCH FRI RRLIGHET
(21) Fr vissa typer av maskiner som medfr strre risker r en strngare certifieringsprocedur nskvrd. Den procedur fr typkontroll som antagits av EG kan leda till att tillverkaren sjlv utfrdar en EG-frskran om verensstmmelse, utan ngra striktare krav p t.ex. kvalitetsgaranti, EG-verifikation eller EG-vervakning.
Artikel 1 1. Detta direktiv skall glla fr maskiner och fastslr de fr maskiner grundlggande hlso- och skerhetskraven, ssom dessa definieras i bilaga I. Det skall ocks glla fr skerhetskomponenter som slpps ut p marknaden separat.
(22) Innan en EG-frskran om verensstmmelse utfrdas r det av strsta vikt att tillverkaren, eller den som representerar honom i gemenskapen, tillhandahller teknisk dokumentation. Den tekniska dokumentationen behver inte ndvndigtvis stndigt finnas fysiskt tillgnglig, men skall tillhandahllas p begran. Den behver inte innehlla detaljuppgifter om de olika komponenter som sammanstts vid tillverkningen, svida inte denna information r oundgnglig fr att faststlla verensstmmelsen med de grundlggande skerhetskraven.
2.
I detta direktiv avses med
a) maskiner: en grupp inbrdes frbundna delar eller komponenter, varav minst en r rrlig, samt tillhrande drivorgan, styr- och driftskretsar m.m., vilka frenats fr ett srskilt ndaml, speciellt fr bearbetning, behandling, frflyttning eller frpackning av material, en grupp maskiner som, fr ett gemensamt syfte, stlls upp och styrs s att de fungerar som en enhet, utbytbar utrustning som ndrar en maskins funktion och som slpps ut p marknaden i syfte att av operatren sjlv sammansttas med en maskin eller en serie av olika maskiner eller med en traktor, svida denna utrustning inte r en reservdel eller ett verktyg. b) skerhetskomponent: en komponent som, frutsatt att den inte r utbytbar, slpps ut p marknaden av tillverkaren eller dennes representant i gemenskapen fr att uppfylla en skerhetsfunktion nr den anvnds, och fr vilken gller att ett fel eller en felfunktion medfr fara fr utsatta personers hlsa eller skerhet. 3. Utanfr detta direktivs rckvidd ligger
(23) I sitt meddelande av den 15 juni 1989 om en helhetssyn p certifiering och provning (1) freslog kommissionen att gemensamma regler infrs om en CE-mrkning om verensstmmelse med enhetlig utformning. I sin resolution av den 21 december 1989 om en helhetssyn p bedmning av verensstmmelse (2) godknde rdet som vgledande princip att en sdan sammanhngade metod antas fr anvndandet av CE-mrkningen. De tv grundlggande elementen i den nya metod som mste tillmpas r drfr de vsentliga kraven och frfarandena vid bedmning av verensstmmelse.
(24) De som berrs av beslut som fattas i enlighet med detta direktiv br informeras om sklen fr beslutet samt om de mjligheter till rttslig prvning som str till buds.
(25) Detta direktiv fr inte pverka medlemsstaternas frpliktelser vad gller de tidsfrister fr verfring och tillmpning av direktiven som faststllts i bilaga VIII del B.
maskiner vars enda kraftklla r direkt manuellt arbete, svida det inte r en maskin som anvnds fr att lyfta eller snka laster, maskiner fr medicinskt bruk som anvnds i direkt kontakt med patienter, specialutrustning fr anvndning p marknader och/ eller i njesparker,
(1) EGT C 231, 8.9.1989, s. 3, och EGT C 267, 19.10.1989, s. 3. (2) EGT L 10, 16.1.1990, s. 1.
L 207/4
SV
Europeiska gemenskapernas officiella tidning gruvhissar, teaterhissar,
23.7.98
ngpannor, tankar och tryckkrl, maskiner som speciellt konstruerats eller tagits i drift fr krntekniska tillmpningar och som vid fel kan ge upphov till utslpp av radioaktivitet, radioaktiva kllor som utgr en del av en maskin, skjutvapen, samt lagringstankar och rrledningar fr bensin, dieselbrnsle, eldfarliga vtskor och farliga mnen, transportmedel, dvs. fordon och slpvagnar till dessa, avsedda enbart fr transport av passagerare med flyg eller p vg, jrnvg eller till sjss, liksom sdana transportmedel som r konstruerade fr transport av gods med flyg, p allmnna vgar eller jrnvg eller till sjss; fordon som anvnds i industri fr mineralutvinning skall inte vara undantagna, sjgende fartyg och mobila offshore-enheter tillsammans med utrustning p sdana fartyg eller enheter, allmnna eller enskilda linbanor, inklusive bergbanor, fr transport av personer, jordbruks- och skogsbrukstraktorer enligt definition i artikel 1.1 i direktiv 74/150/EEG (1), maskiner srskilt konstruerade och byggda fr militra eller polisira ndaml. hissar, som permanent betjnar fasta stannplan i byggnader och anlggningar och som har en hisskorg som rr sig lngs fasta styrskenor med en vinkel strre n 15 grader mot horisontalplanet och konstruerade fr transport av i) personer, ii) personer och gods, iii) endast gods om hisskorgen r betrdbar, det vill sga om en person utan svrighet kan stiga in i den, och om den har manverdon i hisskorgen eller inom rckhll fr en person som befinner sig i hisskorgen, kuggstngsdrivna, rlsgende anordningar avsedda fr persontransport,
(1) Rdets direktiv 74/150/EEG av den 4 mars 1974 om tillnrmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodknnande av jordbruks- eller skogbrukstraktorer med hjul (EGT L 84, 28.3.1974, s. 10). Direktivet senast ndrat genom beslut 95/1/EG (EGT L 1, 1.1.1995, s. 1).
bygghissar avsedda fr lyft av personer eller personer och gods. 4. Nr de risker med maskiner eller skerhetskomponenter som anges i detta direktiv helt eller delvis omfattas av srdirektiv skall det hr direktivet inte glla eller upphra att glla fr sdana maskiner eller skerhetskomponenter och sdana risker nr srdirektiven tillmpas. 5. Nr de risker som kan upptrda i samband med maskiner vsentligen r av elektriskt ursprung skall maskinerna uteslutande regleras av direktiv 73/23/ EEG (2).
Artikel 2 1. Medlemsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att se till att maskiner eller skerhetskomponenter som omfattas av detta direktiv fr slppas ut p marknaden eller tas i bruk endast om detta inte medfr risk fr personers hlsa och skerhet, samt, i frekommande fall, husdjur och egendom, under frutsttning att maskinerna eller skerhetskomponenterna har installerats och underhlls p riktigt stt samt anvnds fr avsett ndaml. 2. Bestmmelserna i detta direktiv skall inte vara till frfng fr medlemsstaternas rtt att, med vederbrligt beaktande av frdraget, faststlla sdana krav som de anser vara ndvndiga fr att se till att personer, och i synnerhet arbetstagare, skyddas nr de anvnder ifrgavarande maskiner eller skerhetskomponenter, under frutsttning att detta inte innebr att maskinerna eller skerhetskomponenterna ndras p ngot stt som inte specificeras i detta direktiv. 3. Medlemsstaterna skall inte frhindra att maskiner eller skerhetskomponenter som inte uppfyller bestmmelserna i detta direktiv visas p mssor, utstllningar, demonstrationer m.m., frutsatt att tydligt anslag klart visar att maskinerna eller skerhetskomponenterna inte uppfyller kraven och inte fr sljas frrn tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen sett till att de uppfyller kraven. Vid demonstrationer skall tillrckliga skerhetstgrder vidtas fr att se till att personer skyddas.
(2) Rdets direktiv 73/23/EEG av den 19 februari 1973 om harmonisering av medlemsstaternas lagar om elektrisk utrustning avsedd fr anvndning inom vissa spnningsgrnser (EGT L 77, 26.3.1973, s. 29). Direktivet senast ndrat genom direktiv 93/68/EEG (EGT L 220, 30.8.1993, s. 1).
23.7.98
SV
Europeiska gemenskapernas officiella tidning Artikel 3
L 207/5
Maskiner och skerhetskomponenter som omfattas av detta direktiv skall uppfylla de grundlggande hlso- och skerhetskraven i bilaga I.
2. Nr en nationell standard verfrd frn en harmoniserad standard, vars referensnummer har publicerats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, omfattar ett eller flera av de grundlggande skerhetskraven skall maskiner eller skerhetskomponenter som konstruerats och tillverkats i enlighet med denna standard frutsttas uppfylla de relevanta grundlggande kraven.
Artikel 4 1. Medlemsstaterna fr inte inom sina territorier frbjuda, begrnsa eller frhindra att maskiner och skerhetskomponenter som uppfyller bestmmelserna i detta direktiv slpps ut p marknaden och tas i bruk. 2. Medlemsstaterna fr inte frbjuda, begrnsa eller frhindra att maskiner slpps ut p marknaden, om tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen i enlighet med bilaga II B uppger att maskinen skall ing i en annan maskin eller byggas ihop med en annan maskin fr att utgra en maskin som omfattas av detta direktiv, frutom d maskinen i frga kan fungera sjlvstndigt. Utbytbar utrustning enligt artikel 1.2 a tredje strecksatsen skall betraktas som maskiner och skall i enlighet drmed i samtliga fall vara frsedd med CE-mrkning och fljas av en EG-frskran om verensstmmelse enligt bilaga II A. 3. Medlemsstaterna fr inte frbjuda, begrnsa eller frhindra att skerhetskomponenter enligt definitionen i artikel 1.2 slpps ut p marknaden, om de tfljs av en EG-frskran om verensstmmelse frn tillverkaren eller hans representant i gemenskapen, som avses i bilaga II C.
Medlemsstaterna skall offentliggra referensnumren till de nationella standarder som verfr harmoniserade standarder.
3. Medlemsstaterna skall se till att lmpliga tgrder vidtas fr att mjliggra fr arbetsmarknadens parter att p nationell niv pverka arbetet med att frbereda och bevaka harmoniserade standarder.
Artikel 6
1. Nr en medlemsstat eller kommissionen anser att de harmoniserade standarder som avses i artikel 5.2 inte helt uppfyller de grundlggande krav som avses i artikel 3 skall kommissionen eller medlemsstaten i frga ta upp detta med den kommitt som upprttas enligt direktiv 83/189/EEG och ange sklen fr detta. Kommittn skall d utan drjsml avge ett yttrande.
Nr kommissionen har tagit del av kommittns yttrande skall den underrtta medlemsstaterna om huruvida det r ndvndigt att terkalla ifrgavarande standarder frn den offentliggjorda information som avses i artikel 5.2.
Artikel 5 1. Medlemsstaterna skall anse att fljande uppfyller bestmmelserna i detta direktiv, inklusive det frfarande fr bedmning av verensstmmelse som avses i kapitel 2: Maskiner frsedda med CE-mrkningen och tfljda av den EG-frskran om verensstmmelse som avses i bilaga II A. Skerhetskomponenter som tfljs av den EG-frskran om verensstmmelse som avses i bilaga II C. I avsaknad av harmoniserade standarder skall medlemsstaterna vidta de tgrder som de bedmer som ndvndiga fr att uppmrksamma de berrda parterna p de nationella tekniska standarder och specifikationer som finns och som anses viktiga eller av betydelse fr att de grundlggande skerhets- och hlsokraven i bilaga I skall uppfyllas p ett fullgott stt.
2. En stndig kommitt skall upprttas och best av fretrdare som utses av medlemsstaterna och en ordfrande som representerar kommissionen.
Den stndiga kommittn skall bestmma sin egen arbetsordning.
Frgor som rr genomfrandet och den praktiska tilllmpningen av detta direktiv kan tas upp med den stndiga kommittn enligt fljande ordning:
Kommissionens fretrdare skall frelgga kommittn ett frslag till tgrder. Kommittn skall yttra sig ver frslaget inom den tid som ordfranden bestmmer med hnsyn till hur brdskande frgan r, vid behov genom omrstning.
Yttrandet skall fras till protokollet, och varje medlemsstat skall dessutom ha rtt att begra att dess instllning antecknas i protokollet.
L 207/6
SV
23.7.98
Kommissionen skall ta strsta mjliga hnsyn till kommittns yttrande. Den skall informera kommittn om p vilket stt dess yttrande har beaktats.
skall en behrig medlemsstat vidta lmplig tgrd mot den som utfrt mrkningen eller utfrdat frskran och underrtta kommissionen och vriga medlemsstater om detta. 4. Kommissionen skall se till att medlemsstaterna hlls underrttade om hur denna procedur framskrider och om resultatet av densamma.
Artikel 7 1. Nr en medlemsstat konstaterar att
en maskin med CE-mrkning

KAPITEL II
eller
BEDMNING AV VERENSSTMMELSE
en skerhetskomponent tfljd av EG-frskran om verensstmmelse som anvnds p avsett stt kan ventyra personers samt, i frekommande fall, husdjurs och egendoms, skerhet skall den vidta alla lmpliga tgrder fr att avlgsna maskinen eller skerhetskomponenten frn marknaden och frbjuda att den slpps ut p marknaden och tas i bruk samt begrnsa dess fria rrlighet. Medlemsstaten skall omedelbart underrtta kommissionen om sdana tgrder och om sklen fr beslutet samt speciellt om huruvida den bristande verensstmmelsen beror p a) underltenhet att uppfylla de grundlggande krav som avses i artikel 3, b) felaktig tillmpning av de standarder som avses i artikel 5.2 eller c) brister i de standarder som avses i artikel 5.2. 2. Kommissionen skall utan drjsml samrda med de berrda parterna. Om kommissionen efter sdant samrd anser att tgrden var befogad skall den omedelbart underrtta den medlemsstat som tog initiativet samt vriga medlemsstater om detta. Om kommissionen efter samrd anser att tgrden var obefogad skall den omedelbart underrtta den medlemsstat som tog initiativet om detta samt tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen. Nr det beslut som avses i punkt 1 rttfrdigas av en brist i standarderna och den medlemsstat som ursprungligen fattat beslutet vidhller sin instllning skall kommissionen omedelbart underrtta kommittn fr att stta igng den procedur som avses i artikel 6.1. 3. Nr
Artikel 8 1. Fr att intyga att maskinen och skerhetskomponenterna verensstmmer med bestmmelserna i detta direktiv skall tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen fr varje tillverkad maskin eller skerhetskomponent utfrda en EG-frskran om verensstmmelse efter den frlaga som ges i bilaga II A rspektive II C. Fr maskiner skall tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen ven frse maskinen med CE-mrkning. 2. Innan maskinen slpps ut p marknaden skall tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen, a) om maskinen inte omfattas av bilaga IV, utarbeta dokumentation enligt bilaga V, b) om maskinen omfattas av bilaga IV och tillverkaren inte fljer eller endast delvis fljer de standarder som avses i artikel 5.2 eller om inga sdana standarder finns, leverera ett exemplar av maskinen fr EGtypkontroll enligt bilaga VI, c) om maskinen omfattas av bilaga IV och r tillverkad i enlighet med de standarder som syftas i artikel 5.2, antingen utarbeta den dokumentation som avses i bilaga VI och skicka den till anmlt organ som skall erknna mottagandet av dokumentationen s snart som mjligt och behlla denna, eller skicka den i bilaga VI syftade dokumentationen till anmlt organ, som enbart skall kontrollera att de standarder som avses i artikel 5.2 har tillmpats p korrekt stt och utfrda ett intyg om dokumentationens korrekthet, eller leverera ett exemplar av maskinen fr EG-typkontroll enligt bilaga VI.
maskiner som inte uppfyller kraven frsetts med CEmrkning, skerhetskomponenter som inte uppfyller kraven tfljs av en EG-frskran om verensstmmelse,
23.7.98
SV
L 207/7
3. I de fall d frsta strecksatsen i punkt 2 c i denna artikel r tillmplig skall ven bestmmelserna i frsta meningen i punkt 5 och punkt 7 i bilaga VI tillmpas.
satt dels att delarna r anpassade fr ndamlet (kompatibla), dels att var och en av de komponenter som ingr i den sammansatta maskinen r frsedd med CE-mrkning och fljs av en EG-frskran om verensstmmelse.
I de fall d andra strecksatsen i punkt 2 c i denna artikel r tillmplig skall ocks bestmmelserna i punkterna 5, 6 och 7 i bilaga VI tillmpas.
Artikel 9 1. Medlemsstaterna skall anmla till kommissionen och vriga medlemsstater vilka godknda organ de har utsett fr att genomfra frfarandena enligt artikel 8 samt vilka specifika uppgifter dessa organ har lagts att utfra och vilka identifikationsnummer kommissionen p frhand har tilldelat dem. Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggra en lista ver de anmlda organen med identifikationsnummer och de uppgifter fr vilka de har anmlts. Kommissionen skall ansvara fr att denna lista hlls aktuell. 2. Medlemsstaterna skall tillmpa de kriterier som faststlls i bilaga VII vid bedmningen av de organ som anges i anmlan till kommissionen. Organ som uppfyller de bedmningskriterier som faststlls i tillmpliga harmoniserade standarder skall anses uppfylla dessa kriterier. 3. En medlemsstat som godknt ett organ skall dra tillbaka sin anmlan om den finner att organet i frga inte lngre uppfyller de kriterier som avses i bilaga VII. Medlemsstaten skall utan drjsml underrtta kommissionen och vriga medlemsstater om sitt beslut.
4. I de fall d punkt 2 a och frsta och andra strecksatsen i punkt 2 c r tillmpliga skall EG-frskran om verensstmmelse endast avse verensstmmelse med de grundlggande kraven i direktivet.
I de fall d punkt 2 b och tredje strecksatsen i punkt 2 c r tillmpliga skall EG-frskran om verensstmmelse avse verensstmmelse med de exemplar av maskinen som genomgtt EG-typkontroll.
5. Skerhetskomponenter skall genomg de certifieringsprocedurer som gller fr maskiner enligt punkterna 2, 3 och 4. Dessutom skall det anmlda organet vid EG-typkontrollen verifiera skerhetskomponentens lmplighet att fullgra de skerhetsfunktioner som tillverkaren uppger.
6. a) Om maskinen omfattas av andra direktiv som rr andra aspekter och som ocks freskriver CEmrkning, anger denna mrkning att maskinen ven antas uppfylla bestmmelserna i dessa andra direktiv. b) Om ett eller flera av dessa direktiv tillter tillverkaren att under en vergngsperiod vlja vilka bestmmelser som skall tillmpas, anger CE-mrkningen emellertid endast att maskinen verensstmmer med de direktiv som tillverkaren tillmpar. I sdana fall mste uppgifter om de direktiv som tillmpas, s som dessa offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, ges i de dokument, meddelanden eller instruktioner som krvs enligt direktiven och som medfljer den berrda maskinen.
KAPITEL III
CE-MRKNING
Artikel 10 7. I de fall d varken tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen uppfyller sina skyldigheter enligt punkt 16 skall dessa skyldigheter verg p varje person som slpper ut maskinen eller skerhetskomponenten p marknaden i gemenskapen. Dessa skyldigheter skall ocks glla fr alla personer som stter samman maskiner eller delar av maskiner eller skerhetskomponenter av olika ursprung eller tillverkar maskiner eller skerhetskomponenter fr eget bruk. 1. CE-mrkningen om verensstmmelse skall best av bokstverna CE. Den utformning som skall anvndas visas i bilaga III. 2. CE-mrkningen skall klart och tydligt anbringas p maskiner i enlighet med punkt 1.7.3 i bilaga I. 3. Det skall vara frbjudet att p maskiner anbringa mrkningar som kan vilseleda tredje man vad gller CE-mrkningens innebrd och utformning. Andra mrkningar fr anbringas p maskinerna frutsatt att detta inte minskar CE-mrkningens synlighet eller lslighet.
8. Skyldigheterna enligt punkt 7 skall inte glla personer som stter samman en maskin eller en traktor med sdan utbytbar utrustning som syftas i artikel 1, frut-
L 207/8
SV
Europeiska gemenskapernas officiella tidning Artikel 13
23.7.98
4. Utan att det pverkar tillmpningen av artikel 7 gller fljande: a) Om en medlemsstat konstaterar att CE-mrkningen har anbringats utan att detta r berttigat, r tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen skyldig att bringa produkten i verensstmmelse med bestmmelserna fr CE-mrkning och att se till att vertrdelsen upphr p de villkor som medlemsstaten faststller. b) Om den bristande verensstmmelsen fortstter skall medlemsstaten vidta lmpliga tgrder fr att begrnsa eller frbjuda utslppandet p marknaden av produkten i frga eller fr att skerstlla att den terkallas frn marknaden i enlighet med det frfarande som faststlls i artikel 7.
1. Medlemsstaterna skall till kommissionen verlmna texterna till de bestmmelser i nationella frfattningar som de antar inom det omrde som omfattas av detta direktiv. 2. Kommissionen skall fre den 1 januari 1994 kontrollera standardiseringsarbetets fortskridande vad avser detta direktiv samt eventuellt fresl lmpliga tgrder.
Artikel 14 1. Direktiven i bilaga VIII del A upphvs utan att det pverkar medlemsstaternas skyldigheter svitt avser de tidsfrister fr verfring och tillmpning som faststlls i bilaga VIII del B. 2. Hnvisningar till de upphvda direktiven skall tolkas som hnvisningar till detta direktiv och skall lsas i enlighet med jmfrelsetabellen i bilaga IX.
KAPITEL IV SLUTBESTMMELSER
Artikel 15 Artikel 11 Beslut som fattas enligt detta direktiv och som begrnsar utslppandet p marknaden och ibruktagandet av maskiner eller skerhetskomponenter skall ange de exakta grunderna fr beslutet. Ett sdant beslut skall s snart som mjligt anmlas till berrd part som samtidigt skall informeras om mjligheter till rttslig prvning som str till buds enligt medlemsstatens lagstiftning samt de tidsgrnser som gller fr dessa mjligheter. Detta direktiv trder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel 16 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfrdat i Luxemburg den 22 juni 1998. Artikel 12 Kommissionen skall vidta ndvndiga tgrder fr att se till att information om alla relevanta beslut som avser tillmpningen av detta direktiv grs tillgnglig.
P Europaparlamentets vgnar
J. M. GIL-ROBLES
P rdets vgnar
J. CUNNINGHAM
Ordfrande
Ordfrande
23.7.98
SV
L 207/9
BILAGA I
GRUNDLGGANDE HLSO- OCH SKERHETSKRAV P KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING AV MASKINER OCH SKERHETSKOMPONENTER
I denna bilaga avses med maskiner antingen maskiner eller skerhetskomponenter enligt definitionen i artikel 1.2.
INLEDNING 1. De ligganden som sls fast i de grundlggande hlso- och skerhetskraven skall endast glla nr den ifrgavarande risken freligger d maskinen anvnds under sdana betingelser som tillverkaren frutser. Kraven 1.1.2, 1.7.3 och 1.7.4 skall under alla frhllanden glla fr maskiner som omfattas av detta direktiv. 2. De grundlggande hlso- och skerhetskrav som sls fast i detta direktiv r tvingande. Det kan dock, p grund av den tekniska utvecklingsniv som rder vid det aktuella tillfllet, vara omjligt att uppfylla de ml som anges i kraven. Under sdana omstndigheter skall maskinen s lngt mjligt konstrueras och tillverkas fr att nrma sig dessa ml. 3. De grundlggande hlso- och skerhetskraven har grupperats enligt de risker som de tcker. Maskiner innebr en mngd risker som kan beskrivas under mer n en rubrik i denna bilaga. Tillverkaren r skyldig att bedma riskerna fr att identifiera alla de som r aktuella fr hans maskin, han skall sedan konstruera och tillverka maskinen med hnsyn till den bedmningen.
1. 1.1 1.1.1
GRUNDLGGANDE HLSO- OCH SKERHETSKRAV Allmnt Definitioner I detta direktiv avses med 1. riskomrde, varje omrde inom och/eller omkring en maskin som medfr risk fr en utsatt persons hlsa eller skerhet, 2. utsatt person, en person som helt eller delvis befinner sig inom ett riskomrde, och 3. operatr, en eller flera personer som har till uppgift att installera, anvnda, stlla in, underhlla, rengra, reparera eller transportera maskiner.
1.1.2
Principer fr integration av skerheten a) Maskiner skall vara utfrda s att de kan fungera p avsett vis, samt s att de kan stllas in och underhllas utan att medfra fara fr personer som utfr dessa uppgifter, nr de senare utfrs under sdana omstndigheter som kan frutses av tillverkaren. Syftet med grder som vidtas skall vara att undanrja alla olycksrisker under maskinens frvntade livslngd, i vilken ingr sammansttnings- och nedmonteringsfaserna, ven om olycksriskerna uppstr till fljd av onormala situationer som kan frutses. b) Vid valet av lmpligaste metoder skall tillverkaren tillmpa fljande principer, i nedan angiven ordning: Risker skall s lngt mjligt undanrjas eller minskas (skerheten integreras redan p konstruktions- och tillverkningstadierna). Ndvndiga skyddstgrder skall vidtas fr sdana risker som inte kan undanrjas. Tillverkaren skall informera om kvarstende risker som beror p brister i de skyddstgrder som vidtagits, ange om srskild utbildning krvs samt om personlig skyddsutrustning behver tillhandahllas och, i s fall, specificera denna.
L 207/10
SV
23.7.98
c) Vid konstruktion och tillverkning av maskiner, samt utarbetande av bruksanvisningar fr dessa, skall tillverkaren inte bara ta hnsyn till normal anvndning av maskinerna, utan ven sdan annan anvndning som skligen kan befaras. Maskinen skall vara utfrd s att onormal anvndning frhindras om sdan anvndning ger upphov till risker. I frekommande fall skall anvisningarna uppmrksamma anvndaren p hur maskinen inte fr anvndas, eftersom sdana anvndningsstt erfarenhetsmssigt kan tnkas uppkomma. d) Obehag, trtthet och psykisk stress som anvndaren utstts fr under avsedda anvndningsfrhllanden skall reduceras till ett minimum, med hnsyn tagen till ergonomiska principer. e) Vid konstruktion och tillverkning av maskiner skall tillverkaren ta hnsyn till de begrnsningar som operatren utstts fr p grund av ndvndigt eller frutsebart bruk av personlig skyddsutrustning (t.ex. skor, handskar osv.). f) Tillsammans med maskiner skall levereras all sdan specialutrustning och alla sdana specialtillbehr som krvs fr att mjliggra instllning, underhll och anvndning utan risk. 1.1.3 Material och produkter De material som anvnds fr att tillverka maskiner liksom produkter som anvnds eller framstlls vid anvndningen av maskiner fr inte medfra fara fr utsatta personers skerhet eller hlsa. I synnerhet nr vtskor eller gaser anvnds skall maskinen vara konstruerad och tillverkad s att den kan anvndas utan risk i samband med pfyllning, anvndning, uppsamling eller tmning. 1.1.4 Belysning Tillverkaren skall frse maskinen med inbyggd belysning som r lmplig fr det avsedda arbetet om avsaknaden av sdan sannolikt kan innebra en risk trots att den omgivande belysningen r av normal styrka. Tillverkaren skall se till att den belysning som tillhandahlls inte ger upphov till omrden med skuggor som kan orsaka obehag, inte ger irriterande blndningseffekter och inte orsakar farliga stroboskopiska effekter. Invndiga delar som krver tta kontroller, samt omrden dr justering och underhll utfrs, skall frses med lmplig belysning. 1.1.5 Konstruktion av maskiner i syfte att underltta hanteringen Maskiner eller i dessa ingende delar skall kunna hanteras p ett skert stt, frpackas eller konstrueras s att de kan frvaras skert och utan att ta skada (t.ex. med avseende p stabilitet, speciella std osv.). Om maskinens eller dess ingende delars vikt, storlek eller utformning gr det omjligt att frflytta den eller dem fr hand skall maskinen eller dess ingende delar frses med fstanordningar fr lyftutrustning, konstrueras s att den eller de kan frses med sdana anordningar (t.ex. gngade hl), eller utformas s att lyftutrustning av standardtyp ltt kan anvndas. Om maskinen eller ngon av dess ingende delar skall flyttas fr hand skall den kunna flyttas ltt, eller frses med anordningar fr att kunna lyftas (t.ex. handtag e.d.) och flyttas helt skert. Speciella tgrder skall vidtas fr hantering ven av ltta verktyg och/eller maskindelar som kan vara farliga (p grund av sin form, ingende material osv.).
23.7.98
1.2 1.2.1
SV Manverdon
L 207/11
Styrsystems skerhet och tillfrlitlighet Styrsystem skall vara konstruerade och tillverkade p s stt att de r skra och tillfrlitliga, s att farliga situationer inte uppstr. Framfr allt skall de vara konstruerade och tillverkade s att de kan tla de pfrestningar som hrrr frn normal anvndning och yttre faktorer, och fel i logik inte leder till farliga situationer.
1.2.2
Manverdon Manverdon skall vara klart synliga och identifierbara samt, vid behov, markerade p lmpligt stt, placerade s att maskinen kan anvndas skert, utan tveksamhet, tidsspillan eller risk fr missfrstnd, konstruerade s att manverdonets rrelse verensstmmer med dess verkan, placerade utanfr riskomrden, med undantag fr vissa manverdon, dr s krvs, t.ex. ndstoppdon eller programmeringskonsoler fr robotar, placerade s att anvndningen av dem inte ger upphov till ytterligare risker, konstruerade eller skyddade s att avsedd verkan, om denna kan innebra risk, inte kan upptrda utan avsiktlig pverkan, utfrda s de tl frutsebara pfrestningar, varvid ndstoppsanordningar som sannolikt kan utsttas fr avsevrda pfrestningar skall beaktas srskilt. Nr ett manverdon r konstruerat och tillverkat fr att utfra flera olika funktioner, dvs. nr dess funktion inte r entydig (t.ex. tangentbord) skall den begrda funktionen visas tydligt och, om s r ndvndigt, krva bekrftelse. Manverdon skall vara utformade med beaktande av ergonomiska principer och p sdant stt att deras placering, rrelse och manvermotstnd r frenliga med det arbete som skall utfras. Hnsyn skall tas till begrnsningar som orsakas av ndvndig eller frutsebar anvndning av personlig skyddsutrustning (t.ex. skor, handskar m.m.). Maskiner skall vara frsedda med sdana indikeringsanordningar (visarinstrument, signaler e.d.) som krvs fr sker anvndning. Operatren skall kunna lsa av anordningarna frn manverplatsen. Det skall vara mjligt fr operatren att frn den huvudsakliga manverplatsen kunna se till att inga utsatta personer befinner sig inom riskomrdena. Om detta inte r mjligt skall styrsystemet vara konstruerat och utformat s att en ljudsignal och/eller optisk varningssignal ges strax innan maskinen startar. Utsatta personer mste d ha tid och mjlighet att snabbt vidta tgrder fr att frhindra att maskinen stter igng.
1.2.3
Start Maskiner skall kunna startas endast genom avsiktlig pverkan p ett fr detta ndaml srskilt avsett manverdon. Samma krav gller vid terstart av maskiner efter stopp, oavsett orsaken drtill, och vid avsevrd frndring av driftfrhllandena (t.ex. hastighet, tryck osv.), svida inte sdan terstart eller ndring av driftfrhllandena kan ske utan risk fr utsatta personer. Detta grundlggande krav gller inte vid terstart av maskiner eller ndring av driftfrhllanden till fljd av den normala sekvensen under en automatisk cykel.
L 207/12
SV
23.7.98
Nr en maskin har flera startanordningar och operatrerna slunda kan utstta varandra fr fara skall sdana risker undanrjas genom att maskinen frses med ytterligare anordningar (t.ex. acceptdon eller vljare som gr det omjligt att aktivera mer n en del av startmekanismen samtidigt). En automatiserad anlggning i automatisk drift skall ltt kunna terstartas efter ett stopp nr skerhetsvillkoren r uppfyllda. 1.2.4 Stoppanordningar Normalt stopp Alla maskiner skall vara frsedda med ett manverdon som gr det mjligt att p ett skert stt stoppa maskinen fullstndigt. Varje arbetsstation skall vara frsedd med ett manverdon som gr det mjligt att, beroende p typen av risk, stoppa ngra eller samtliga delar i maskinen s att denna blir sker. Maskinens stoppdon skall vara verordnat dess startdon. Nr maskinen eller dess farliga delar har stoppat skall kraftfrsrjningen till de berrda drivorganen vara bruten. Ndstopp Alla maskiner skall vara frsedda med en eller flera ndstoppsanordningar som gr det mjligt att avvrja verhngande fara eller fara som redan uppsttt. Detta krav gller dock ej fr maskiner, i vilka en ndstoppsanordning inte skulle minska risken, antingen beroende p att den inte skulle frkorta stopptiden eller beroende p att anordningen skulle gra det omjligt att vidta de srskilda tgrder som den aktuella risken krver, samt handhllna brbara maskiner och handstyrda maskiner. Ndstoppsanordningen skall ha klart identifierbara, klart synliga och ltttkomliga manverdon, stoppa det farliga frloppet s snabbt som mjligt, utan att drmed ge upphov till ytterligare risk, och vid behov utlsa eller mjliggra utlsning av vissa rrelser av skyddskaraktr. Nr aktiv pverkan av manverdonet fr ndstopp har upphrt efter ett stoppkommando s skall detta kommando bli kvar tills ndstoppsanordningen terstllts; manverdonet fr inte kunna sprras utan att stoppkommando ges; terstllning av anordningen fr endast kunna ske genom en fr ndamlet lmplig tgrd. terstllning av anordningen fr inte terstlla maskinen utan endast mjliggra terstart. Sammansatta installationer Tillverkaren skall se till att maskiner eller maskindelar som r konstruerade fr att arbeta tillsammans r konstruerade och utfrda s att stoppdon, inklusive ndstopp, inte bara kan stoppa sjlva maskinen, utan ven all utrustning fre eller efter denna, om fortsatt drift av sdan utrustning kan vara farlig. 1.2.5 Val av styrstt Det styrstt som valts skall vara verordnat alla andra styrsystem, frutom ndstoppet. Om en maskin har konstruerats och byggts fr att kunna anvndas enligt styr- eller driftstt med olika skerhetsniver (fr att mjliggra t.ex. instllning, underhll, kontroll e.d.) skall den vara frsedd med en vljare fr styrstt som kan lsas i de olika lgena. Varje lge p vljaren fr motsvara endast ett drift- eller styrstt. Vljaren kan ersttas av annan valmetod som gr det mjligt att begrnsa anvndningen av vissa maskinfunktioner till srskilda operatrskategorier (t.ex. tilltrdeskoder fr vissa numeriskt styrda funktioner e.d.).
23.7.98
SV
L 207/13
Om maskinen fr vissa arbeten mste kunna anvndas med skyddsanordningarna satta ur funktion skall vljaren fr styrstt samtidigt omjliggra automatiskt styrstt, tillta rrelser endast genom hlldonsmanvrering, tillta drift av farliga rrliga delar endast under skrpta skerhetsfrhllanden (t.ex. snkt hastighet, reducerad kraft, steg fr steg eller annan lmplig skerhetstgrd) och utan sdana risker som uppstr till fljd av sekvensiella frlopp, och frhindra rrelse som sannolikt medfr fara genom avsiktlig eller oavsiktlig pverkan p givare i maskinens inre. Vidare skall operatren frn det stlle dr han utfr arbete kunna styra driften av de delar han arbetar med. 1.2.6 Fel i kraftfrsrjningen Avbrott, terstllning efter avbrott eller variationer i kraftfrsrjningen till maskinen fr inte leda till farliga situationer. Srskilt skall fljande beaktas: Maskinen fr inte starta ovntat. Maskinen fr inte vara frhindrad att stoppa om stoppkommando har givits. Ingen rrlig del i maskinen eller del som hlls av maskinen fr falla eller kastas ut. Automatiskt eller manuellt stopp av ngon av de rrliga delarna fr ej frhindras. Skyddsanordningarna mste frbli fullstndigt effektiva. 1.2.7 Fel i styrkretsen Ett fel i styrkretsens logik, liksom fel eller skador p styrkretsen, fr inte leda till farliga situationer: Srskilt skall fljande beaktas: Maskinen fr inte starta ovntat. Maskinen fr inte vara frhindrad att stoppa om stoppkommando har givits. Ingen rrlig del i maskinen eller del som hlls av maskinen fr falla eller kastas ut. Automatiskt eller manuellt stopp av ngon av de rrliga delarna fr inte frhindras. Skyddsanordningarna mste frbli fullstndigt effektiva. 1.2.8 Programvara Den interaktiva programvaran fr kommunikation mellan operatren och maskinens manvereller styrsystem skall vara anvndarvnlig.
1.3 1.3.1
Skydd mot mekaniska risker Stabilitet Maskiner, komponenter och tillbehr till dessa skall vara konstruerade och tillverkade s att de r tillrckligt stabila fr anvndning under frutsebara driftfrhllanden (om s r ndvndigt skall hnsyn tas till klimatfrhllanden), utan risk fr att de skall tippa eller falla eller komma i ovntad rrelse. Om formen p sjlva maskinen eller den avsedda installationen inte erbjuder tillrcklig stabilitet skall lmpliga frankringsanordningar finnas och beskrivas i bruksanvisningen.
1.3.2
Risk fr brott under drift De olika delarna i en maskin och dess frbindningar skall tla den pfrestning de utstts fr nr de anvnds p det vis som tillverkaren frutsett.
L 207/14
SV
23.7.98
De ingende materialens hllbarhet skall vara tillrcklig med hnsyn till frhllandena p den arbetsplats som frutses av tillverkaren, i synnerhet vad avser utmattning, ldring, korrosion och ntning. Tillverkaren skall i bruksanvisningen ange vilken typ av kontroll och underhll som krvs av skerhetsskl samt hur ofta detta skall utfras. Tillverkaren skall, i frekommande fall, ange vilka delar som r utsatta fr slitage samt ange kriterier fr utbyte. Nr risk fr brott eller snderfall kvarstr, trots de tgrder som vidtagits (t.ex. med slipskivor) skall rrliga delar vara monterade och belgna s att brottstycken inte sprids vid brott. Svl styva som bjliga rr som leder vtskor eller gaser, i synnerhet under hgt tryck, skall tla frutsedda inre och yttre pfrestningar och vara ordentligt fstade och/eller skyddade mot alla slag av yttre pfrestning och pknning. tgrder skall vidtas fr att skerstlla att eventuellt brott inte ger upphov till risker (pltslig rrelse, hgtrycksstrle m.m.). Nr det material som skall bearbetas matas fram till verktyget automatiskt skall fljande villkor vara uppfyllda fr att undvika risker fr utsatta personer (t.ex. brott p verktyg): Nr arbetsstycket kommer i kontakt med verktyget skall detta ha uppntt normala driftfrhllanden. Nr verktyget startar och/eller stannar (avsiktligt eller oavsiktligt) skall matningsrrelsen och verktygets rrelse vara samordnade. 1.3.3 Risker orsakade av fallande eller utkastade freml tgrder skall vidtas fr att frhindra att fallande eller utkastade freml (t.ex. arbetsstycken, verktyg, spn, brottstycken, avfall m.m.) ger upphov till risker. 1.3.4 Risker i samband med ytor, kanter eller vinklar S lngt mjligt, med hnsyn till funktionen, skall maskinens tillgngliga delar vara fria frn vassa kanter, skarpa vinklar och ojmna ytor som sannolikt kan orsaka skada. 1.3.5 Risker med kombinerade maskiner Nr maskinen r avsedd fr att utfra flera olika operationer och arbetsstycket avlgsnas manuellt mellan de olika operationerna (kombinerad maskin) skall den vara konstruerad och tillverkad s att de ingende delmaskinerna kan anvndas var fr sig, utan att vriga delar utgr en fara eller risk fr utsatta personer. Det skall drfr vara mjligt att starta och stoppa eventuella oskyddade delmaskiner var fr sig. 1.3.6 Risker i samband med variationer av verktygets rotationshastighet Nr maskinen r konstruerad fr att utfra arbeten under olika frhllanden (t.ex. olika hastigheter eller slag av kraftfrsrjning) skall den vara konstruerad och utformad s att frhllandena kan vljas och stllas in p ett skert och tillfrlitligt stt. 1.3.7 Frhindrande av risker i samband med rrliga delar Maskiners rrliga delar skall vara konstruerade, utfrda och placerade s att risker undviks eller, i de fall d risker nd finns, vara frsedda med skydd eller skyddsanordningar s att all risk fr kontakt som kan leda till olyckor frhindras. Alla ndvndiga tgrder skall vidtas fr att frhindra oavsiktlig lsning (blockering) av rrliga delar som r involverade i arbetet. I fall d det finns risk fr lsning (blockering) trots att tgrder vidtagits fr att frebygga detta, br tillverkaren tillhandahlla srskilda skyddsanordningar eller verktyg, bruksanvisningar och om mjligt en skylt p maskinen fr att mjliggra att lsningen (blockeringen) skert kan hvas. 1.3.8 Val av skydd mot risker i samband med rrliga delar Skydd eller skyddsanordningar som anvnds fr att skydda mot risker som kan upptrda i samband med rrliga delar skall vljas utifrn riskens karaktr. Fljande riktlinjer skall tillmpas som hjlp vid valet:
23.7.98
SV
L 207/15
A. R r l i g a t r a n s m i s s i o n s d e l a r Skydd som r avsedda att skydda utsatta personer mot risker med rrliga transmissionsdelar (t.ex. remskivor, remmar, kugghjul, drev med kuggstnger, axlar osv.) skall vara fasta och uppfylla kraven i 1.4.1 och 1.4.2.1, eller vara ppningsbara och uppfylla kraven i 1.4.1 och 1.4.2.2.A. ppningsbara skydd br anvndas nr det kan frutses att tilltrde till delarna kommer att behvas ofta. B. R r l i g a d e l a r s o m d i r e k t i n g r i p r o c e s s e n Skydd eller skyddsanordningar som r avsedda att skydda utsatta personer mot risker i samband med sdana rrliga delar som ingr i sjlva arbetsprocessen (t.ex. skrverktyg, rrliga delar i pressar, cylindrar, delar under bearbetning) skall vara av fljande slag: Dr s r mjligt: fasta skydd som skall uppfylla kraven i 1.4.1 och 1.4.2.1. Dr fasta skydd inte r mjliga: ppningsbara skydd, som skall uppfylla kraven i 1.4.1 och 1.4.2.2.B, eller skyddsanordningar av typen avknningsanordningar (t.ex. berringsfria hinder, kontaktmattor), avstndshllande skyddsanordningar (t.ex. tvhandsmanverdon), eller skyddsanordningar som automatiskt skall frhindra att hela eller en del av operatrens kropp kommer in i riskomrdet, i enlighet med kraven i 1.4.1 och 1.4.3. Om vissa rrliga delar som r direkt engagerade i processen dock inte kan gras helt eller delvis otkomliga under drift, p grund av att vissa operationer krver ingrepp strax intill frn operatrens sida, skall dessa delar, dr s r tekniskt mjligt, frses med fasta skydd, i enlighet med kraven i 1.4.1 och 1.4.2.1, som frhindrar tilltrde till de delar som inte ingr i arbetsprocessen, och instllbara skydd, i enlighet med kraven i 1.4.1 och 1.4.2.3, som tillter tilltrde endast till de omrden av de rrliga delarna som r absolut ndvndiga fr att utfra arbetet.
1.4 1.4.1
Krav p egenskaper hos skydd och skyddsanordningar Allmnna krav Skydd och skyddsanordningar skall ha kraftig och stadig konstruktion, inte ge upphov till ytterligare risker, inte ltt kunna kringgs eller sttas ur funktion, placeras p tillrckligt avstnd frn riskomrdet, i minsta mjliga mn begrnsa verblicken ver produktionsprocessen, och mjliggra att ndvndiga arbeten kan utfras fr installation och/eller utbyte av verktyg samt fr underhll, samtidigt som de frhindrar tilltrde till andra omrden n de dr arbetet skall utfras, om mjligt utan att skyddet eller skyddsanordningen behver demonteras.
1.4.2
Speciella krav fr skydd
1.4.2.1 F a s t a s k y d d Fasta skydd skall vara ordentligt fstade. De skall vara fstade s att de inte ppnas utan verktyg. Dr s r mjligt skall skydden inte kunna frbli p plats utan att vara fstade. 1.4.2.2 p p n i n g s b a r a s k y d d A. ppningsbara skydd av typ A skall s lngt mjligt frbli fstade vid maskinen nr de r ppna, och vara frsedda med en frregling som frhindrar att rrliga delar startar s lnge de r tkomliga och som ger stoppsignal nr skydden inte r stngda.
L 207/16
SV
23.7.98
B. ppningsbara skydd av typ B skall vara konstruerade och inkopplade i styrsystemet s att rrliga delar inte kan starta nr de kan ns av operatren, utsatta personer inte kan n rrliga delar nr dessa har startat, de kan stllas in endast genom avsiktlig pverkan, t.ex. med ett verktyg, en nyckel e.d., avsaknad av eller fel p ngon av komponenterna stoppar rrliga delar eller frhindrar att de startar, och skydd mot risk fr utkast r skerstllt med hjlp av lmpligt hinder. 1.4.2.3 I n s t l l b a r a s k y d d s o m b e g r n s a r t k o m l i g h e t Instllbara skydd som begrnsar tkomlighet till andra rrliga delar n vad som r absolut ndvndigt fr arbetet skall kunna stllas in manuellt eller automatiskt, beroende p typen av arbete, ltt kunna stllas in utan verktyg, och s lngt mjligt minska risken fr utkast. 1.4.3 Speciella krav fr skyddsanordningar Skyddsanordningar skall vara konstruerade och integrerade i styrsystemet s att rrliga delar inte kan starta nr de kan ns av operatren, utsatta personer inte kan n rrliga delar nr dessa har startat, de kan stllas in endast genom avsiktlig pverkan, t.ex. med ett verktyg, en nyckel e.d., och avsaknad av eller fel p ngon av komponenterna stoppar rrliga delar eller frhindrar att de startar.
1.5 1.5.1
Skydd mot andra risker Elektrisk matning Maskiner som r elektriskt matade skall vara konstruerade, tillverkade och utrustade s att alla risker av elektrisk natur frebyggs eller kan frebyggas. De speciella regler som gller fr elektrisk utrustning fr anvndning inom vissa spnningsgrnser skall glla fr maskiner som anvnds inom dessa spnningstal.
1.5.2
Statisk elektricitet Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade s att uppkomst av potentiellt farliga elektrostatiska laddningar frhindras eller begrnsas, och/eller vara frsedda med ett urladdningssystem.
1.5.3
Kraftfrsrjning med annat n elektricitet Nr maskiner drivs med annan kraft n elektricitet (t.ex. hydraulisk, pneumatisk eller termisk energi) skall maskinen vara konstruerad, tillverkad och utrustad s att alla potentiella risker i samband med dessa energislag undviks.
1.5.4
Monteringsfel Risk fr fel som kan begs vid montering eller termontering av vissa delar och som kan ge upphov till risk skall helt undanrjas genom delarnas konstruktion eller, om detta inte r mjligt, genom att information anbringas p sjlva delarna och/eller deras hljen. Samma information skall ges p rrliga delar och/eller deras hljen nr rrelsens riktning mste vara knd fr att en risk skall kunna undvikas. Annan eventuellt ndvndig information skall lmnas i bruksanvisningen. Om felaktiga anslutningar kan ge upphov till risk skall oriktiga ledningsanslutningar, inklusive elektriska ledare, undanrjas genom konstruktion eller, om detta inte r mjligt, genom att information anbringas p rr, kablar osv. och/eller anslutningar.
23.7.98
1.5.5
SV
L 207/17
Extrema temperaturer tgrder skall vidtas fr att undanrja risk fr skador till fljd av kontakt med eller nrhet till maskindelar eller material vid hg eller mycket lg temperatur. Risken fr att hett eller mycket kallt material kastas ut skall bedmas. Om sdan risk finns skall ndvndiga tgrder vidtas fr att frhindra den eller, om det inte r tekniskt mjligt, gra den ofarlig.
1.5.6
Brand Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade fr att undvika risk fr brand eller verhettning som orsakas av maskinen sjlv eller av gaser, vtskor, damm, nga eller andra mnen som maskinen framstller eller anvnder.
1.5.7
Explosion Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade fr att undvika explosionsrisk som orsakas av maskinen sjlv eller av gaser, vtskor, damm, nga eller andra mnen som maskinen framstller eller anvnder. Fr detta ndaml skall tillverkaren vidta tgrder fr att undvika farliga koncentrationer av mnen, frhindra antndning av potentiellt explosiv atmosfr, och minimera explosioner som kan uppkomma, s att dessa inte utstter omgivningen fr fara. Samma frebyggande tgrder skall vidtas om tillverkaren frutser anvndning av maskinen i en potentiellt explosiv atmosfr. Elektrisk utrustning som ingr i en maskin skall med avseende p risker orsakade av explosion uppfylla kraven i gllande srdirektiv.
1.5.8
Buller Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade s att risker till fljd av utslpp av luftburet buller minskas till lgsta mjliga niv, med hnsyn till tekniska framsteg och tillgng till anordningar fr att reducera buller, framfrallt vid kllan.
1.5.9
Vibrationer Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade s att risker till fljd av vibrationer som orsakas av maskinen minskas till lgsta mjliga niv, med hnsyn till tekniska framsteg och tillgng till anordningar fr att reducera vibrationer, framfrallt vid kllan.
1.5.10
Strlning Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade s att eventuella utslpp av strlning begrnsas s lngt mjligt med hnsyn till upprtthllande av driften, samt s att effekter p utsatta personer elimineras eller minskas till ofarliga niver.
1.5.11
Yttre strlning Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade s att yttre strlning inte str driften.
1.5.12
Laserutrustning Nr laserutrustning anvnds br fljande freskrifter beaktas: Laserutrustning i maskiner skall vara konstruerad och tillverkad s att oavsiktlig strlning frhindras. Laserutrustning i maskiner skall vara skyddad s att direktstrlning, strlning framkallad av reflektion eller spridning och sekundr strlning inte skadar hlsan. Optisk utrustning fr observation eller instllning av laserutrustning i maskiner skall vara av sdant slag att laserstrlarna inte ger upphov till hlsorisker.
1.5.13
Utslpp av damm, gaser m.m. Maskiner skall vara konstruerade, tillverkade och/eller utrustade p sdant stt att risker orsakade av gaser, vtskor, damm, nga och andra avfallsmaterial som maskinen framstller kan undvikas.
L 207/18
SV
23.7.98
Om risk finns skall maskinen vara utrustad s att dessa mnen kan inneslutas och/eller bortfras. Om maskinen inte r inbyggd vid normal drift skall anordningar fr inneslutning och/eller bortfrande vara placerade s nra kllan fr utslppet som mjligt. 1.5.14 Risk fr att bli instngd i en maskin Maskiner mste vara konstruerade, tillverkade eller utrustade med anordningar fr att frhindra att en utsatt person blir instngd i den, eller om det r omjligt, med en anordning fr att kalla p hjlp. 1.5.15 Risk fr att halka, snubbla eller falla De delar av maskinen dr personer r bengna att st eller frflytta sig, skall vara konstruerade och tillverkade fr att frhindra att personer halkar, snubblar eller faller p eller frn dessa delar.
1.6 1.6.1
Underhll Underhll av maskiner Instllnings-, smrnings- och underhllsstllen skall vara placerade utanfr riskomrden. Det skall vara mjligt att utfra instllning, underhll, reparationer, rengring och service nr maskinen str stilla. Om ett eller flera av ovanstende villkor inte kan uppfyllas av tekniska skl skall dessa arbeten kunna utfras utan risk (se 1.2.5). Tillverkaren skall frse automatiserade maskiner och andra maskiner, dr s r ndvndigt, med anslutningspunkter fr diagnostisk felskningsutrustning. Automatiserade maskindelar som mste bytas ofta, t.ex. p grund av ndring av tillverkningen, bengenhet fr slitage eller sannolik risk fr frsmring till fljd av missde, skall ltt och skert kunna avlgsnas och bytas ut. Tilltrdesmjligheten till delarna skall vara sdan att dessa uppgifter kan utfras med de ndvndiga tekniska hjlpmedlen (verktyg, mtinstrument osv.) i enlighet med en arbetsmetod som anges av tillverkaren.
1.6.2
Tilltrde till manverplats och servicestllen Tillverkaren skall frse maskinen med tilltrdesvgar (trappor, stegar, bryggor osv.) fr att tillta tilltrde till alla omrden som anvnds fr produktion, instllning och underhllsarbeten.
1.6.3
Frnkoppling av kraftkllor Alla maskiner skall vara frsedda med anordningar fr frnkoppling av alla kraftkllor. Dessa anordningar skall vara klart identifierade. De skall kunna lsas om terinkoppling kan medfra fara fr utsatta personer. Fr maskiner som matas med elektricitet via en stickpropp som kan anslutas till ett elnt rcker det att man kan dra ur stickproppen. Frnkopplingsdonet skall kunna lsas ven d operatren inte har mjlighet att kontrollera att krafttillfrseln fortfarande r bruten frn ngon av de platser till vilka han har tilltrde. Nr krafttillfrseln brutits skall det vara mjligt att utan risk fr utsatta personer p normalt vis avlasta all energi som kvarstr eller som ackumulerats i maskinens kretsar. Undantagna frn ovanstende krav r vissa kretsar som kan frbli anslutna till sina kraftkllor, t.ex. fr att hlla delar p plats, skydda information, lysa upp interirer osv. I dessa fall skall srskilda tgrder vidtas fr att garantera operatrens skerhet.
1.6.4
Ingrepp frn operatrens sida Maskiner skall vara konstruerade, tillverkade och utrustade s att behovet av ingrepp frn operatrens sida r begrnsat. Om sdana ingrepp inte kan undvikas skall de kunna utfras ltt och sker.
23.7.98
1.6.5
SV
L 207/19
Rengring av inre delar Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade p sdant stt, att det r mjligt att rengra inre delar som har innehllit farliga mnen eller preparat utan att behva g in i dem; om det r ndvndigt skall varje lsning (blockering) kunna avhjlpas frn utsidan. Om det r absolut omjligt att undvika att g in i maskinen, skall tillverkaren vidta tgrder vid dess konstruktion fr att rengring skall kunna ske med minsta mjliga risk.
1.7 1.7.0
Information och varning Informationsanordningar Den information som krvs fr att styra maskinen skall vara entydig och lttbegriplig. Den fr dock inte vara s omfattande att den verbelastar operatren. Nr utsatta personers hlsa och skerhet kan ventyras genom fel i funktionen hos en maskin som arbetar utan tillsyn, skall maskinen vara utrustad s att den avger lmplig ljud- eller ljussignal som varning.
1.7.1
Varningsanordningar Om maskiner r utrustade med varningsanordningar (t.ex. signaler e.d.) skall dessa vara entydiga och ltta att uppfatta. Operatren skall alltid ha mjlighet att kontrollera att varningssignalerna fungerar. Kraven i de srdirektiv som avser frger och skerhetssignaler skall uppfyllas.
1.7.2
Varning fr resterande risker Om risker kvarstr, trots alla vidtagna tgrder, eller i hndelse av tnkbara risker som inte r uppenbara (t.ex. elskp, radioaktiva kllor, lckage frn hydraulkretsar, risk i omrde som inte kan verblickas osv.) skall tillverkaren varna fr detta. Sdana varningar skall helst vara i form av lttbegripliga symboler och/eller ges p ngot av sprken i det land dr maskinen skall anvndas samt, p begran, ven p de sprk som frsts av operatrerna.
1.7.3
Mrkning Alla maskiner skall vara frsedda med fullt lsbar och varaktig mrkning som innehller minst fljande uppgifter: Tillverkarens namn och adress. CE-mrkning (se bilaga III). Serie- eller typbeteckning. Eventuellt serienummer. Tillverkningsr. Om maskinen r tillverkad fr anvndning i potentiellt explosiva atmosfrer skall detta ocks anges p maskinen. Maskinen skall dessutom frses med all information som r relevant fr maskintypen i frga och som behvs fr att den skall kunna anvndas p ett skert stt (t.ex. maximal hastighet fr vissa roterande delar, maximal diameter p verktyg som skall monteras, vikt osv.). Nr en maskindel vid anvndningen mste hanteras med lyftanordning, skall dess vikt anges p ett lsligt, varaktigt och entydigt stt. Utbytbar utrustning enligt artikel 1.2 a tredje strecksatsen skall vara frsedd med samma information.
1.7.4
Anvisningar a) Alla maskiner ska tfljas av anvisningar som innehller minst fljande information: En upprepning av de uppgifter som maskinen r mrkt med, utom serienumret (se 1.7.3), samt eventuell annan relevant information fr att underltta underhll (t.ex. adress till importren, reparatrer osv.). Frutsedd anvndning av maskinen, enligt definition i 1.1.2.c,
L 207/20
SV

Arbetsstation(er) som sannolikt bemannas av operatrer. Skerhetsanvisningar fr idrifttagande, anvndning, hantering, med angivande av maskinens och de ingende delarnas massa om dessa regelbundet kommer att transporteras separat, installation, montering, demontering, instllning, underhll (service och reparationer). Vid behov, utbildningsinstruktioner. Om det behvs, de grundlggande egenskaperna hos verktyg som fr monteras p maskinen. Bruksanvisningen skall, om s r ndvndigt, ange p vilka stt maskinen inte br anvndas.
23.7.98
b) Bruksanvisningen skall avfattas av tillverkaren eller av den som representerar honom i gemenskapen p ngot av gemenskapens sprk. Nr maskinen tas i bruk mste den tfljas av en versttning av bruksanvisningen till det eller de sprk som anvnds i det land dr maskinen skall anvndas och av bruksanvisningen p originalsprket. Denna versttning mste utfras antingen av tillverkaren eller av den som representerar honom i gemenskapen eller av den person som infr maskinen i sprkomrdet i frga. Ett undantag frn detta krav r att underhllsinstruktioner, avsedda att anvndas av specialiserad personal som anlitas av tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen kan avfattas p endast ett av gemenskapens officiella sprk som frsts av den personalen. c) Bruksanvisningen skall innehlla sdana ritningar och diagram som r ndvndiga fr idrifttagande, underhll, kontroll, funktionskontroll och, i frekommande fall, reparation av maskinen, samt alla vriga vrdefulla upplysningar, i synnerhet med avseende p skerhet. d) Litteratur om maskinen fr inte motsga bruksanvisningen vad gller skerhetsaspekterna. Den tekniska dokumentationen fr maskinen mste ge information om utslpp av luftburet buller enligt f samt, fr handhllna eller handstyrda maskiner, information om vibrationer enligt 2.2. e) Bruksanvisningen skall, vid behov, ange de krav som gller vid installation och montering fr att minska buller eller vibrationer (t.ex. anvndning av dmpare, fundamentets typ och massa osv.). f) Bruksanvisningen skall ge fljande information om utslpp av luftburet buller frn maskinen, antingen det faktiska vrdet eller ett vrde, som baseras p mtningar utfrda p identiska maskiner: Ekvivalent kontinuerlig A-vgd ljudtrycksniv vid arbetsstationerna, om denna verstiger 70 dB (A). Om nivn inte verstiger 70 dB (A) skall detta anges. Maximalt momentant C-vgt ljudtrycksvrde vid arbetsstationerna, om detta verstiger 63 Pa (130 dB relaterat till 20 Pa). Ljudeffektniv frn maskinen, om ekvivalent kontinuerlig A-vgd ljudtrycksniv vid arbetsstationerna verstiger 85 dB (A). Fr mycket stora maskiner kan ekvivalent kontinuerlig ljudtrycksniv p bestmda stllen omkring maskinen anges i stllet fr ljudeffektnivn. Nr de harmoniserade standarderna inte tillmpas, skall ljudniverna mtas med den fr maskinen lmpligaste metoden. Tillverkaren skall ange maskinens driftfrhllanden under mtning, samt vilka mtmetoder som anvnts. Om arbetsstationer inte har angetts eller inte gr att ange skall ljudtrycksniver mtas p ett avstnd av 1 meter frn maskinens yta och 1,60 meter frn golvet eller tilltrdesplattformen. Lge och vrde fr maximalt ljudtryck skall anges.
23.7.98
SV
L 207/21
g) Om tillverkaren frutser att maskinen kommer att anvndas i potentiellt explosiva atmosfrer skall all ndvndig information lmnas i bruksanvisningen. h) Vid formulering och utformning av bruksanvisningar fr maskiner som ven kan komma att anvndas av operatrer som inte yrkesmssigt arbetar med maskinerna skall hnsyn tas till den allmnna utbildningsnivn och till den insikt som sdana operatrer rimligtvis kan frvntas ha, dock utan att avkall grs p vriga ovannmnda grundlggande krav.
2.
GRUNDLGGANDE HLSO- OCH SKERHETSKRAV FR VISSA MASKINKATEGORIER
2.1
Maskiner fr bearbetning och hantering av livsmedel Maskiner avsedda fr beredning och bearbetning av livsmedel (t.ex. tillagning, kylning, upptining, tvttning, hantering, frpackning, lagring, transport eller distribution) skall vara konstruerade och tillverkade s att risk fr infektioner, sjukdom eller smitta undviks. Fljande hygienbestmmelser skall iakttas: a) Material som r eller avses komma i kontakt med livsmedlen skall uppfylla de villkor som anges i tillmpliga direktiv. Maskinen skall vara konstruerad och tillverkad s att dessa material kan rengras fre varje anvndningstillflle. b) Alla ytor och fogar skall vara slta och fr inte ha ngra upphjningar eller sprickor dr organiskt material kan fastna. c) Hopfogningar skall vara utfrda s att utstende delar, kanter och frsnkningar grs s sm som mjligt. De br fretrdesvis utfras med svetsning eller kontinuerlig sammanfogning. Skruvar, skruvhuvuden och nitar fr inte anvndas, frutom d det inte kan undvikas av tekniska skl. d) Alla ytor som r i kontakt med livsmedel skall ltt kunna rengras och desinficeras, dr s r mjligt efter avlgsnande av ltt demonterbara delar. Inre ytor skall ha tillrcklig rundningsradie fr att tillta noggrann rengring. e) Vtskor och gaser frn livsmedel liksom fr rengring, desinfektion och skljning br utan hinder kunna tmmas ur maskinen (eventuellt i s kallat rengringslge). f) Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade s att vtskor eller levande varelser, i synnerhet insekter, frhindras trnga in i maskinen, eller organiskt material ansamlas p stllen som inte kan rengras (t.ex. fr maskiner som inte r monterade p ftter eller hjul, genom ttning mellan maskinen och dess sockel eller genom anvndning av slutna enheter osv.). g) Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade s att inga bisubstanser (t.ex. smrjmedel e.d.) kommer i kontakt med livsmedlen. Dr s krvs ska maskiner vara konstruerade och tillverkade s att det fortlpande kan kontrolleras att detta krav efterlevs. Anvisningar Frutom den information som krvs enligt avsnitt 1 skall anvisningarna rekommendera produkter och metoder fr rengring, desinfektion och skljning (inte enbart av ltttkomliga omrden, utan ven fr omrden till vilka tilltrde r omjligt eller olmplig, t.ex. rr som mste rengras p platsen).
2.2
Brbara handhllna och/eller handstyrda maskiner Brbara handhllna och/eller handstyrda maskiner skall uppfylla fljande grundlggande hlso- och skerhetskrav: Allt efter slag av maskin skall den ha en stdyta av tillrcklig storlek samt tillrckligt antal handtag och std av lmplig storlek som r placerade s att maskinens stabilitet skerstlls under de driftsfrhllanden som frutses av tillverkaren. Frutom nr det r tekniskt omjligt eller dr det finns separat manverdon skall maskinen, om den har handtag som inte kan slppas utan risk, vara frsedd med start- och stoppdon som r placerade s att operatren kan manvrera dem utan att slppa handtagen.
L 207/22
SV
23.7.98
Maskinen skall vara konstruerad och tillverkad eller utrustad s att risk fr oavsiktlig igngsttning och/eller fortsatt drift efter det att operatren har slppt handtagen undanrjs. Likvrdiga tgrder skall vidtas om detta krav inte kan uppfyllas av tekniska skl. Brbara handhllna maskiner skall vara konstruerade och tillverkade fr att vid behov tillta visuell kontroll av verktygets kontakt med det material som bearbetas. Anvisningar Anvisningarna skall ge fljande information om vibrationer som verfrs av handhllna och handstyrda maskiner: Det vgda effektivvrdet fr acceleration som armarna utstts fr, om detta verstiger 2,5 m/s2, bestmt med lmplig provningsmetod. Om accelerationen inte verstiger 2,5 m/s2 skall detta anges. Om lmplig vedertagen provningsmetod saknas skall tillverkaren ange de mtmetoder som anvnts och under vilka frhllanden mtningen utfrts.
2.3
Maskiner fr bearbetning av tr och liknande material Maskiner fr bearbetning av tr och maskiner fr bearbetning av material med fysiska och tekniska egenskaper liknande de hos tr, t.ex. kork, ben, hrdgummi, hrdplast och andra liknande hrda material, skall uppfylla fljande grundlggande hlso- och skerhetskrav: a) Maskiner skall vara konstruerade, tillverkade eller utrustade s att det arbetsstycke som bearbetas kan placeras och styras p ett skert stt. Om stycket hlls fr hand p en arbetsbnk skall denna vara tillrckligt stabil under arbetets utfrande och fr inte hindra arbetsstyckets rrelse. b) Maskiner som sannolikt kommer att anvndas under frhllanden dr risk finns fr utkast av trstycken skall vara konstruerade, tillverkade och utrustade fr att hindra sdant utkast, alternativt s att utkast inte medfr risk fr operatren och/eller utsatta personer. c) Maskinen skall vara frsedd med automatisk broms som stoppar verktyget p tillrckligt kort tid om det finns risk fr kontakt med verktyget medan det lper ut. d) Om verktyget r inbyggt i en inte helt automatiserad maskin skall denna vara konstruerad och tillverkad s att risk fr allvarlig olycksfallsskada undanrjs eller minskas, t.ex. genom anvndning av cylindriska kuttrar, begrnsning av skrdjupet osv.
3.
GRUNDLGGANDE HLSO- OCH SKERHETSKRAV FR ATT FRHINDRA DE SRSKILDA RISKER SOM UPPSTR P GRUND AV MASKINERS MOBILITET Maskiner som medfr risker p grund av sin mobilitet skall vara konstruerade och tillverkade fr att uppfylla nedanstende krav. Utver de grundlggande hlso- och skerhetskraven enligt avsnitten 1 och 2 skall maskiner som medfr risker p grund av sin mobilitet konstrueras och tillverkas fr att uppfylla nedanstende krav. Risker p grund av maskiners mobilitet frekommer alltid nr maskiner som r sjlvgende, bogseras, skjuts eller brs av andra maskiner eller nr traktorer anvnds i arbetsomrden och deras anvndning krver antingen mobilitet kontinuerligt under arbetet eller halv-kontinuerlig frflyttning mellan en fljd av fasta arbetsstationer. Risker p grund av mobilitet kan ocks frekomma hos maskiner som inte flyttas under anvndningen, men som r utrustade p sdant stt att de lttare skall kunna flyttas frn en plats till en annan (maskiner frsedda med hjul, rullar, medar etc. eller placerade p traverser, trallor etc.). Fr att styrka att jordfrsar (rotorkultivatorer) och motordrivna harvar (rotorharvar) inte medfr oacceptabla risker fr utsatta personer skall tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen fr varje typ av berrd maskin genomfra lmpliga provningar eller lta genomfra sdana provningar.
23.7.98
3.1 3.1.1
SV Allmnt Definition
L 207/23
Med frare avses en operatr som ansvarar fr maskinens frflyttning. Fraren kan sitta p maskinen eller g till fots vid maskinen eller styra maskinen via fjrrkontroll (kablar, radio etc.). 3.1.2 Belysning En sjlvgende maskin som enligt tillverkarens intentioner skall anvndas p mrka platser, skall vara utrustad med belysningsanordningar som r lmpade fr det avsedda arbetet. Detta krav skall inte hindra tillmpningen av andra tillmpliga freskrifter (vgtrafikbestmmelser, navigationsregler etc.). 3.1.3 Konstruktion av maskiner i syfte att underltta deras hantering Vid hanteringen av maskinen och/eller dess delar fr det inte finnas ngon mjlighet till pltsliga rrelser eller risker som beror p instabilitet s lnge som maskinen och/eller delar av den hanteras enligt tillverkarens anvisningar.
3.2 3.2.1
Arbetsplatser Frarplats Frarplatsen skall vara konstruerad med vederbrlig hnsyn till ergonomiska principer. Det kan finnas tv eller flera frarplatser, och i sdana fall skall varje frarplats vara utrustad med alla ndvndiga manverdon. Finns det mer n en frarplats, skall maskinen vara konstruerad s att anvndning av en frarplats utesluter anvndning av de vriga, utom nr det gller ndstopp. Sikten frn frarplatsen skall vara sdan att fraren i fullstndig skerhet fr sig sjlv och utsatta personer kan manvrera maskinen och dessa verktyg under avsedda anvndningsfrhllanden. Vid behov skall det finnas lmpliga anordningar fr att avhjlpa risker som uppstr p grund av att den direkta sikten r otillrcklig. Maskinen skall vara konstruerad och tillverkad p ett sdant stt att det inte finns ngon risk fr att fraren och operatrerna p maskinen oavsiktligt kan komma i kontakt med hjul eller band. Frarplatsen skall vara konstruerad och tillverkad p ett sdant stt att hlsorisker orsakade av avgaser och/eller syrebrist undviks. Frarplatsen fr kande frare skall vara konstruerad och tillverkad p ett sdant stt att en frarhytt kan monteras i mn av utrymme. I sdana fall skall det i hytten finnas plats fr de anvisningar som fraren och/eller operatren behver. Om det freligger risker p grund av farlig omgivning skall frarplatsen vara utrustad med en lmplig hytt. Nr en maskin r utrustad med hytt, skall denna vara konstruerad, tillverkad och/eller utrustad s att den skerstller att fraren har goda arbetsfrhllanden och skyddas mot alla risker som kan frekomma (till exempel: otillrcklig vrme och ventilation, otillfredsstllande sikt, fr mycket buller och fr stora vibrationer, nedfallande freml, intrngande freml, omkullvltning etc.). Utgngen skall medge snabb evakuering. Dessutom skall det finnas en ndutgng i en annan riktning n den ordinarie utgngen. Det material som anvnds i hytten och dess infstningar skall vara motstndskraftigt mot brand.
3.2.2
Ste Frarstet p varje maskin skall mjliggra att fraren kan sitta stadigt. Det skall vara konstruerat med vederbrlig hnsyn tagen till ergonomiska principer. Stet skall vara konstruerat s att det dmpar de vibrationer som verfrs till fraren till den lgsta niv som rimligen kan uppns. Fstena fr stet skall kunna st emot alla de pfrestningar som de kan utsttas fr, i synnerhet om maskinen skulle vlta. Om det saknas golv under frarens ftter, skall det finnas fotstd fr fraren frsedda med halkskydd. Om maskinen r frberedd fr skydd mot vltning (verrullningsskydd), skall stet vara frsett med skerhetsblte eller likvrdig anordning som hller kvar fraren p stet utan att hindra honom frn att gra rrelser som r ndvndiga fr krning eller rrelser som orsakas av fjdringen.
L 207/24
3.2.3
SV vriga platser
23.7.98
Om anvndningsfrhllandena innebr att andra operatrer n fraren tillflligt eller regelbundet transporteras av maskinen, eller arbetar p den, skall det finnas lmpliga platser dr de kan transporteras eller arbeta utan risk, srskilt utan risk fr att falla. Om arbetsfrhllandena medger det, skall dessa arbetsplatser vara frsedda med sten. Om frarplatsen mste frses med hytt, skall de andra platserna ocks vara skyddade mot de risker som motiverat skyddet p frarplatsen. 3.3 3.3.1 Reglage Manverdon Fraren skall kunna pverka alla manverdon som behvs fr att manvrera maskinen frn frarplatsen, med undantag fr funktioner som bara kan aktiveras skert genom anvndning av manverdon som r placerade p annan plats n frarplatsen. Detta gller srskilt fr andra arbetsplatser n frarplatsen, som andra operatrer n fraren ansvarar fr eller fr vilka fraren mste lmna frarplatsen fr att kunna utfra manvern p ett betryggande stt. Om det finns pedaler, skall de vara konstruerade, tillverkade och monterade p s stt att fraren kan arbeta p ett betryggande stt och s att minsta mjliga risk fr frvxling finns; de skall vara frsedda med halkskydd och vara ltta att rengra. Nr manvreringen av maskinens reglage kan innebra risker, i synnerhet farliga rrelser, skall de, med undantag fr sdana som har frinstllda lgen, terg till neutrallge s snart som operatren slpper dem. P hjulfrsedda maskiner skall styrsystemet vara konstruerat och tillverkat s att kraften i pltsliga ratt- eller styrstngsrrelser som uppstr genom sttar i de styrande hjulen reduceras. Alla reglage som lser differentialen skall vara s konstruerade och arrangerade att de tillter att differentialen frigrs nr maskinen r i rrelse. Den sista meningen i avsnitt 1.2.2 gller inte mobilitetsfunktionen. 3.3.2 Start och frflytning Sjlvgende maskiner med kande frare skall vara utrustade s att obehriga personer inte kan starta motorn. Frflyttning av sjlvgende maskiner med kande frare skall bara kunna ga rum nr fraren finns vid reglagen. Nr maskinen fr arbetets utfrande mste frses med utrustning som verskrider maskinens normala arbetsomrde (t.ex. stabilisatorer, jib etc.) skall fraren ha mjlighet att innan maskinen stts i rrelse p ett enkelt stt kontrollera att sdan utrustning befinner sig i ett visst lge som mjliggr frflyttning p ett betryggande stt. Detta gller ven alla andra delar som mste befinna sig i vissa lgen, vid behov lsta, fr att frflyttningen skall kunna ga rum p ett betryggande stt. Om det r tekniskt och ekonomiskt genomfrbart skall frflyttningen av maskinen bara kunna ske om ovannmnda delar befinner sig i skert lge. Maskinen fr inte kunna sttas i rrelse samtidigt som motorn startas. 3.3.3 Frflyttningsfunktion Utan att det hindrar tillmpningen av gllande vgtrafikregler gller att sjlvgende maskiner och drtill hrande slp skall uppfylla kraven betrffande fartminskning, stopp, bromsning och uppstllning fr att skerstlla skerheten under alla arbets-, lastnings-, hastighets-, mark- och lutningsfrhllanden som tillverkaren anger och som motsvarar frhllandena vid normal anvndning. Fraren mste kunna sakta ner och stanna sjlvgende maskiner med hjlp av ett huvudreglage (frdbroms). Om skerheten s krver fr den hndelse att huvudreglaget (frdbromsen) inte fungerar, eller om det saknas energi fr att aktivera huvudreglaget, skall en ndstoppsanordning med helt oberoende och ltt tillgngliga reglage finnas fr att maskinen skall kunna stannas upp och stoppas.
23.7.98
SV
L 207/25
Om s erfordras av skerhetsskl, skall det finnas en parkeringsanordning (broms) som hindrar stationra maskiner frn att komma i rrelse. Denna anordning (broms) kan vara kombinerad med en av de anordningar som avses i andra stycket, frutsatt att den r helt mekanisk. Maskiner med fjrrkontroll skall vara konstruerade och tillverkade p ett sdant stt att de stannar automatiskt om fraren mister kontrollen. Avsnitt 1.2.4 gller inte fr frflytningsfunktionen. 3.3.4 Frflyttning av sjlvgende maskin fr gende frare Frflyttning av sjlvgende maskiner fr gende frare fr bara kunna ske genom att fraren hela tiden pverkar aktuellt reglage. Framfr allt fr maskinen inte kunna sttas i rrelse medan motorn startas. Manversystem fr maskiner som manvreras av gende frare skall vara konstruerade p s stt att de risker som uppstr om maskinen oavsiktligt skulle komma i rrelse mot fraren minimeras. Hr avses srskilt risk fr a) krossning, b) skador av roterande verktyg. Maskinens hastighet vid normal frflyttning skall ocks stmma verens med frarens gnghastighet. P maskiner som kan frses med roterande verktyg fr det inte vara mjligt att aktivera verktyget nr backfunktionen r inkopplad, utom i sdant fall d maskinens rrelse framkallas av verktygets rrelse. I det senare fallet skall backningshastigheten vara sdan att den inte medfr fara fr fraren. 3.3.5 Fel i styrkretsen Fel i kraftfrsrjningen till servostyrningen, dr sdan frekommer, fr inte medfra att maskinen inte kan styras under den tid som krvs fr att stoppa den.
3.4 3.4.1
Skydd mot mekaniska risker Oavsiktliga rrelser Nr en del av en maskin har stoppats, skall varje frndring frn stopplget av ngot annat skl n pverkan p reglagen vara av sdant slag att det inte medfr risk fr utsatta personer. En maskin skall vara konstruerad, tillverkad och i frekommande fall placerad p sitt mobila underrede p s stt att det skerstlls att oavsiktliga svngningar av dess tyngdpunkt under frflyttning inte pverkar dess stabilitet eller utstter dess brande delar fr alltfr stora pknningar.
3.4.2
Risk fr snderbrytning under drift Maskindelar som roterar med hg hastighet och som trots vidtagna tgrder kan brytas snder eller splittras skall vara monterade och skyddade p sdant stt att, om de gr snder, brottstycken av dem stannar kvar eller, om detta inte r mjligt, hindras frn att kastas mot frar- och/eller manverplatserna.
3.4.3
Vltning Om en sjlvgende maskin med kande frare och eventuella kande operatrer riskerar att vlta, skall maskinen vara konstruerad fr och utrustad med fstpunkter som gr det mjligt att frse den med verrullningsskydd (ROPS). Detta verrullningsskydd skall vara av sdan beskaffenhet att fraren och i frekommande fall operatrerna som befinner sig p maskinen vid vltning har tillfredsstllande skyddsutrymme (DLV). Fr att styrka att verrullningsskyddet uppfyller kravet enligt andra stycket skall tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen fr varje typ av ifrgavarande skydd genomfra lmpliga provningar eller lta genomfra sdana provningar.
L 207/26
SV
23.7.98
Dessutom skall nedan upprknade jordfrflyttningsmaskiner med en effekt som verstiger 15 kW vara utrustade med verrullningsskydd: Bandlastare eller hjullastare. Grvlastare. Bandtraktorer eller hjultraktorer. Sjlvlastande eller icke-sjlvlastande schaktare. Vghyvlar. Midjestyrda dumpers. 3.4.4 Fallande freml Om det finns risk fr att freml eller material faller ned ver kande frare och i frekommande fall kande operatrer, skall maskinerna, om deras storlek s medger, vara konstruerade fr och frsedda med fstpunkter som gr det mjligt att utrusta dem med skyddsanordning mot nedfallande freml (FOPS). Denna konstruktion skall vara av sdan beskaffenhet att den, om freml eller material faller ned, skerstller tillfredsstllande skyddsutrymme (DLV) fr en kande operatr. Fr att styrka att anordningen uppfyller kraven enligt andra stycket skall tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen fr varje typ av ifrgavarande anordning genomfra lmpliga provningar eller lta genomfra sdana provningar. 3.4.5 Tilltrdesvgar Handtag och fotsteg skall vara konstruerade, tillverkade och placerade p ett sdant stt att operatrerna anvnder dem instinktivt och inte anvnder reglagen fr detta ndaml. 3.4.6 Bogseringsanordningar Alla maskiner som anvnds fr att bogsera eller bli bogserade skall vara utrustade med bogseringseller kopplingsanordningar som r konstruerade, tillverkade och placerade p sdant stt att de skerstller en enkel och sker till- och frnkoppling och frhindrar att de oavsiktligt kopplas ifrn under anvndning. Om belastningen i dragstngen s krver, skall en sdan maskin vara utrustad med ett std med en bryta som r anpassad till lasten och underlaget. 3.4.7 Kraftverfring mellan en sjlvgende maskin (eller traktor) och en driven maskin Kraftverfringsaxlar med kardanknutar som sammanlnkar en sjlvgende maskin (eller traktor) med en driven maskins nrmaste fasta lagring skall vara frsedda med skydd frn den sjlvgende maskinen till den drivna maskinen ver axelns hela lngd och anslutna kardanknutar. P den sjlvgende maskinen (eller traktorn) skall det kraftuttag som kraftverfringsaxeln kopplats till vara frsett med ett skydd, antingen i form av en skrm som r monterad p den sjlvgende maskinen (eller traktorn) eller ngon annan anordning som ger ett likvrdigt skydd. P den bogserade maskinen skall den ingende axeln vara omsluten av ett skydd som r monterat p maskinen. Momentbegrnsare eller frihjul fr anslutas till kraftverfring med kardanknut endast i den ndan som r vnd mot den drivna maskinen. Kraftverfringsaxeln skall vara mrkt i enlighet hrmed. Alla bogserade maskiner som fr sin funktion krver anslutning med en kraftverfringsaxel till en sjlvgende maskin eller traktor skall ha en anordning fr koppling av kraftverfringsaxeln s att kraftverfringsaxeln och dess skydd, nr maskinen kopplas ifrn, inte tar skada genom berring med marken eller ngon maskindel. Skyddets yttre delar skall vara konstruerade, tillverkade och placerade p sdant stt att de inte kan rotera med kraftverfringsaxeln. Skyddet skall tcka kraftverfringsaxeln till ndarna p de inre gafflarna nr det gller enkla kardanknutar och minst till mitten av den/de yttre knuten/ knutarna nr det gller vidvinkel-kardanknutar.
23.7.98
SV
L 207/27
Tillverkare som frser maskiner med tilltrdesvgar som r nra en kraftverfringsaxel med kardanknutar skall se till att de rrskydd som beskrivs i sjtte stycket inte kan anvndas som fotsteg, svida de inte r konstruerade och byggda fr detta ndaml. 3.4.8 Rrliga kraftverfringsdelar Trots vad som sgs i avsnitt 1.3.8 A behver lstagbara skydd fr frbrnningsmotorer som hindrar tilltrde till de rrliga delarna i motorrummet inte vara frsedda med lsningsanordningar om de mste ppnas med hjlp av antingen ett verktyg eller en nyckel eller med ett manverorgan som r placerat vid frarplatsen, om denna r i en sluten hytt med ls fr att frhindra tilltrde fr obehriga. 3.5 3.5.1 Skydd mot vriga risker Batterier Batterildan skall vara konstruerad och placerad och batteriet installerat s att risken att elektrolyt skall stnka p operatren i grligaste mn undviks om maskinen skulle vlta och/eller att ngor samlas p de stllen dr operatrer befinner sig. Maskinen skall vara konstruerad och tillverkad p ett sdant stt att batteriet kan kopplas ifrn med hjlp av en lttillgnglig anordning som r avsedd fr detta ndaml. 3.5.2 Brand Beroende p av tillverkaren frutsedda risker nr maskinen r i drift skall maskinen, om dess storlek s medger antingen medge montering av ltttkomliga brandslckare, eller utrustas med inbyggda brandslckningssystem. 3.5.3 Utslpp av damm, gaser m.m. Nr sdana risker freligger kan den inneslutningsutrustning som avses i avsnitt 1.5.13 ersttas med andra medel, exempelvis bindas genom besprutning med vatten. Andra och tredje stycket i avsnitt 1.5.13 skall inte tillmpas nr maskinens huvudsakliga funktion r att spruta produkter. 3.6 3.6.1 Information och varning Informations- och varningsanordningar Maskiner skall vara frsedda med anordningar eller skyltar som informerar om anvndning, justering och underhll fr att skerstlla utsatta personers hlsa och skerhet. Det skall vljas, konstrueras och tillverkas p ett sdant stt att de r vl synliga och varaktiga. Utver de krav som gller frflyttning p allmn vg skall maskiner med kande frare vara frsedda med fljande utrustning: En akustisk signalanordning fr att varna utsatta personer. Ett system av ljussignaler som r lmpliga fr avsedda anvndningsfrhllanden, ssom stoppljus, backljus och roterande varningsljus. Det sistnmnda kravet gller inte fr maskiner som endast r avsedda fr arbete under jord och inte r frsedda med elkraft. Fjrrmanvrerade maskiner som under normala anvndningsfrhllanden kan medfra risk fr att personer utstts fr stt- eller krossningsrisker skall vara utrustade med lmpliga anordningar som varnar fr maskinernas rrelser eller med utrustning som skyddar utsatta personer mot sdana risker. Detsamma gller fr maskiner som under anvndning kontinuerligt upprepar axiella framtoch baktrrelser dr fraren inte direkt kan se bakre delen av maskinen. Maskiner skall vara konstruerade p sdant stt att inte alla varnings- och signalanordningar oavsiktligt kan sttas ur funktion. Nr detta r viktigt fr skerheten, skall det kunna kontrolleras att sdana anordningar r i gott och funktionsdugligt skick. Operatren skall drvid gras uppmrksam p om anordningarna rkar ur funktion. Nr frflyttning av en maskin eller dess redskap r srskilt riskfylld, skall maskinen vara frsedd med skyltar eller liknande som varnar fr att nrma sig maskinen medan den r i arbete; skyltarna skall kunna lsas p ett tillrckligt avstnd fr att skerstlla skerheten fr de personer som mste vistas i dess nrhet.
L 207/28
3.6.2
SV Mrkning
23.7.98
Minimikraven enligt 1.7.3 skall kompletteras med fljande: Mrkeffekt uttryckt i kW. Det vanligaste maskinutfrandets vikt i kg och, i frekommande fall maximal dragkraft i dragstngens kopplingsanordning uttryckt i N enligt tillverkarens anvisningar, kopplingsanordningens maximala vertikala belastning uttryckt i N enligt tillverkarens anvisningar. 3.6.3 Instruktionsbok Utver de minimikrav som anges i 1.7.4 skall instruktionsboken innehlla fljande: a) Betrffande de vibrationer maskinen avger nedanstende vrden: antingen det faktiska vrdet eller ett vrde berknat med ledning av de mtningar som gjorts p en identisk maskin: Det vgda kvadratiska medelvrdet fr den acceleration som armarna utstts fr, om det verstiger 2,5 m/s2; om vrdet inte verstiger 2,5 m/s2, mste detta anges. Det vgda kvadratiska medelvrdet fr den acceleration som kroppen (ftter eller ste) utstts fr, om det verstiger 0,5 m/s2; om det inte verstiger 0,5 m/s2, mste detta anges. Nr harmoniserade standarder inte tillmpas, skall vibrationen mtas med den metod som lmpar sig bst fr maskinen i frga. Tillverkaren skall ange maskinens arbetsfrhllanden under mtningarna samt vilka metoder som anvnts fr att genomfra mtningarna. b) Fr maskiner som kan anvndas fr flera ndaml beroende p vilka redskap som anvnds skall tillverkaren av den basmaskin till vilken utbytbar utrustning kan kopplas och tillverkaren av den utbytbara utrustningen tillhandahlla den information som r ndvndig fr att utrustningen skall kunna monteras och anvndas p ett betryggande stt.
4.
GRUNDLGGANDE HLSO- OCH SKERHETSKRAV FR ATT UNDANRJA DE SRSKILDA RISKERNA I SAMBAND MED LYFT Maskiner som medfr risker beroende p lyft framfr allt risker fr nedfallande laster och sammansttningar eller risker fr vltning, orsakade av lyft mste vara konstruerade och tillverkade fr att uppfylla nedanstende krav. Risker som beror p lyft frekommer srskilt hos maskiner som r konstruerade fr att frflytta en last i kombination med nivfrndring. Lasten kan utgras av freml, material eller gods.
4.1 4.1.1
Allmnna anmrkningar Definitioner a) Lyftredskap: med lyftredskap avses komponenter eller utrustning som inte r monterade p maskinen och som r placerade antingen mellan maskinen och lasten eller p lasten i syfte att ansluta den. b) Srskilda lyftredskap: med srskilda lyftredskap avses redskap som bidrar till att bilda eller anvnda sling, ssom lastkrokar med gla, schacklar, ringar, lyftglor etc. c) Styrd last: med styrd last avses en last dr hela frflyttningen sker utmed fasta eller bjliga styrningar, vars lge bestms av fasta punkter. d) Nyttjandefaktor: med nyttjandefaktor avses det aritmetiska frhllandet mellan den hgsta lasten som tillverkaren garanterar att en utrustningsdel, ett redskap eller en maskin frmr hlla och den hgsta tilltna lasten (maxlasten) som anges p utrustningen, redskapet eller maskinen.
23.7.98
SV
L 207/29
e) Testfaktor: med testfaktor avses det aritmetiska frhllandet mellan den last som anvnds fr att utfra de statiska eller dynamiska proven p en utrustningsenhet, ett redskap eller en maskin och den hgsta tilltna lasten (maxlasten) som anges p utrustningen, redskapet eller maskinen. f) Statisk provning: med statisk provning avses det prov vid vilket maskinen eller lyftredskapet frst kontrolleras och utstts fr en kraft motsvarande den hgsta tilltna lasten (maxlasten) multiplicerad med lmplig testfaktor vid statisk provning och sedan kontrolleras p nytt efter det att sagda last har avlgsnats i syfte att konstatera att ingen skada har uppsttt. g) Dynamisk provning: med dynamisk provning avses den provning vid vilken maskinen krs i alla dess mjliga sammansttningar vid hgsta tillten last (maxlast) och dr hnsyn tas till maskinens dynamiska upptrdande i syfte att kontrollera att maskinen och skerhetsanordningarna fungerar korrekt.
4.1.2
Skydd mot mekaniska risker
4.1.2.1 R i s k e r p g r u n d a v b r i s t a n d e s t a b i l i t e t Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade p ett sdant stt att den stabilitet som freskrivs i 1.3.1 upprtthlls bde i drift och i stillastende, inklusive alla stadier av transport, liksom ven vid montering och demontering, vid frutsgbara komponentfel samt ocks under de provningar som utfrs i enlighet med instruktionsboken. Fr detta ndaml skall tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen tillmpa tillfredsstllande verifieringsmetoder; srskilt vad gller sjlvgende industritruckar som lyfter ver 1,80 m skall tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen fr varje typ av ifrgavarande industritruck genomfra ett plattformsstabilitetsprov eller liknande prov, eller lta genomfra sdana prov. 4.1.2.2 G e j d r a r o c h s t y r s p r Maskiner skall vara utrustade med anordningar som verkar p gejdrar eller styrspr i syfte att frhindra ursprning. Om en ursprning trots anordningar intrffar, eller om det uppstr fel p spret eller ngon rrlig del, skall det emellertid finnas anordningar som frhindrar att utrustningen, komponenten eller lasten faller ned eller maskinen vlter. 4.1.2.3 M e k a n i s k h l l f a s t h e t Maskiner, lyftredskap och borttagbara komponenter skall tla de pfrestningar de utstts fr, bde under anvndning och, i frekommande fall, d de inte r i drift och under de installations- och arbetsfrhllanden som tillverkaren freskriver, liksom ocks i alla tillmpliga sammansttningar, i frekommande fall med vederbrlig hnsyn tagen till inflytande frn atmosfriska faktorer och krafter som utvas av personer. Detta krav mste ocks vara uppfyllt under transport, montering och demontering. Maskiner och lyftredskap skall vara konstruerade och tillverkade p ett sdant stt att fel till fljd av materialutmattning eller slitage frhindras, varvid vederbrlig hnsyn skall tas till avsett anvndningsndaml. De material som anvnds skall vljas med utgngspunkt frn de arbetsfrhllanden som tillverkaren freskriver, med srskild hnsyn till korrosion, ntning, slag, kldsprdhet och ldring. Maskiner och lyftredskap skall vara konstruerade och tillverkade fr att tla verbelastning i de statiska proven utan bestende deformering eller tydliga defekter. Vid berkningen skall hnsyn tas till de vrden i testfaktorn vid statisk provning som valts fr att garantera en tillrcklig skerhetsniv; denna faktor har i regel fljande vrden: a) Manuellt drivna maskiner och lyftredskap: 1,5. b) vriga maskiner: 1,25. Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade fr att felfritt klara dynamiska prov som utfrs vid hgsta tilltna last (maxlast) multiplicerad med testfaktorn vid dynamisk provning. Denna testfaktor vid dynamisk provning skall vljas s att den garanterar en tillrcklig skerhetsniv; detta vrde r i regel lika med 1,1.
L 207/30
SV
23.7.98
De dynamiska proven skall genomfras p maskiner som r klara att tas i bruk under normala anvndningsfrhllanden. I regel skall proven genomfras vid de nominella hastigheter som angivits av tillverkaren. Om maskinens styrkrets medger flera rrelser samtidigt (t.ex. rotation och flyttning av last), skall proven utfras under de minst gynnsamma frhllandena, dvs. i regel med en kombination av ifrgavarande rrelser. 4.1.2.4 B l o c k , t r u m m o r , k t t i n g e l l e r l i n o r Block, trummor och hjul skall ha en diameter som str i proportion till de linor eller kttingar som kan monteras. Trummor och hjul skall vara konstruerade, tillverkade och monterade p ett sdant stt att de linor eller kttingar som de r utrustade med kan rullas upp utan att falla av. Linor som anvnds direkt fr att lyfta eller hlla lasten fr inte ha ngra splitsar annat n i ndarna (splitsar godtas vid installationer som med avseende p deras konstruktion r avsedda att regelbundet modifieras alltefter anvndningsbehov). Fr kompletta linor och deras ndar skall vljas en nyttjandefaktor som kan garantera en tillrcklig skerhetsniv; i regel r detta vrde lika med fem. Fr lyftkttingar skall vljas en nyttjandefaktor som garanterar en tillrcklig skerhetsniv; i regel r detta vrde lika med fyra. Fr att styrka att en tillrcklig nyttjandefaktor har uppntts, skall tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen fr varje typ av ktting och lina som anvnds direkt fr lyftning av lasten, liksom fr linndarna, genomfra lmpliga prov eller ombesrja att sdana prov grs. 4.1.2.5 S r s k i l d a l y f t r e d s k a p Lyftredskap skall vara dimensionerade med vederbrlig hnsyn tagen till materialutmattnings- och ldringsprocesser fr ett antal arbetscykler motsvarande deras frvntade livslngd som fljer av arbetsfrhllandena vid en viss anvndning. Dessutom gller fljande: a) Nyttjandefaktorn fr en metallina/ndbeslag skall vljas s att den garanterar en tillrcklig skerhetsniv; detta vrde r i regel lika med fem. Linor fr inte uppvisa ngra splitsar eller glor annat n i ndarna. b) Nr kttingar med svetsade lnkar anvnds skall dessa vara av kortlnkstyp. Nyttjandefaktorn fr alla typer av kttingar skall vljas s att man kan garantera en tillrcklig skerhetsniv; detta vrde r i regel lika med fyra. c) Nyttjandefaktorn fr linor eller sling av fibermaterial r beroende av material, tillverkningsmetod, dimensioner och anvndning. Vrdet skall vljas s att en tillrcklig skerhetsniv kan garanteras; i regel r detta vrde lika med sju, frutsatt att det material som anvnds visar sig vara av mycket hg kvalitet och tillverkningsmetoden r lmplig fr avsedd anvndning. Om s inte r fallet, stts i regel en hgre nyttjandefaktor fr att skerstlla en likvrdig skerhetsniv. Linor och sling av fibermaterial fr inte uppvisa ngra andra knutar, skarvar eller splitsar n de som finns i slingets ndar, med undantag fr om det rr sig om ett ndlst sling. d) Fr alla metallkomponenter som ingr i eller anvnds tillsammans med ett sling skall vljas en nyttjandefaktor som garanterar en tillrcklig skerhetsniv; i regel r denna nyttjandefaktor lika med fyra. e) Den hgsta arbetslasten hos en flerpartig stropp bestms med utgngspunkt frn skerhetsfaktorn hos den svagaste parten, antalet parter och en reduktionsfaktor som r beroende av stroppens uppbyggnad. f) Fr att kunna styrka att en tillrcklig nyttjandefaktor har uppntts skall tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen fr varje typ av komponent som avses i a, b, c och d genomfra lmpliga prov eller lta genomfra sdana prov. 4.1.2.6 S t y r n i n g a v r r e l s e r Anordningar fr styrning av rrelser skall fungera p ett sdant stt att de maskiner som de r installerade p frblir skra: a) Maskiner skall vara konstruerade eller frsedda med anordningar av sdant slag att deras komponenters rrelser hller sig inom de specificerade grnserna. Innan sdana anordningar trder i funktion skall vid behov en varningssignal ges.
23.7.98
SV
L 207/31
b) Nr flera fast monterade eller sprgende maskiner kan manvreras samtidigt inom samma omrde med risk fr kollision, skall sdana maskiner vara konstruerade och tillverkade p ett sdant stt att de kan frses med system som gr det mjligt att undvika sdana risker. c) Maskiners mekaniska anordningar skall vara konstruerade och tillverkade p ett sdant stt att lasterna inte kan krypa p ett farligt stt eller falla fritt och ovntat, inte ens om det skulle intrffa ett partiellt eller totalt energibortfall eller nr operatren slutar manvrera maskinen. d) Det fr inte vara mjligt att under normala arbetsfrhllanden snka lasten enbart med friktionsbroms, utom nr det gller maskiner som med hnsyn till deras funktion mste arbeta p det sttet. e) Fasthllningsdon skall vara konstruerade och tillverkade p ett sdant stt att oavsiktligt tappande av lasterna undviks. 4.1.2.7 H a n t e r i n g a v l a s t e r Frarplatsen p maskiner skall vara placerad p ett sdant stt att den ger bsta mjliga sikt ver de rrliga delarnas arbetsomrde i syfte att undvika eventuella kollisioner med personer eller utrustning eller andra maskiner som kanske r i drift samtidigt och kan tnkas utgra en risk. Maskiner med styrda laster som r fast monterade p ett stlle skall vara konstruerade och tillverkade p ett sdant stt att utsatta personer inte kan trffas av lasten eller motvikterna. 4.1.2.8 B l i x t n e d s l a g Maskiner som behver skyddas mot blixtnedslag under drift skall vara utrustade med ett system som leder resulterande laddningar till jord.
4.2 4.2.1
Srskilda krav fr maskiner med annan kraftklla n handkraft Reglage
4.2.1.1 F r a r p l a t s Kraven enligt avsnitt 3.2.1 gller ven fr icke-mobila maskiner. 4.2.1.2 S t e Kraven enligt avsnitt 3.2.2 frsta och andra styckena, samt enligt avsnitt 3.2.3 gller ven fr icke mobila maskiner. 4.2.1.3 M a n v e r d o n De anordningar som styr maskinens eller dess utrustningsrrelser skall g tillbaka till neutralt lge s snart som operatren slpper dem. Men fr partiella eller kompletta rrelser dr det inte freligger ngon risk fr att lasten eller maskinen skall kollidera, fr sagda anordningar ersttas med manverdon som medger automatiska stopp vid frvalda niver utan att man behver ha ett hlldon. 4.2.1.4 L a s t k o n t r o l l Maskiner med en hgsta tilltna last (maxlast) p minst 1 000 kg eller ett tippmoment p minst 40 000 Nm skall vara utrustade med anordningar som varnar fraren och frhindrar farliga rrelser av lasten fr den hndelse att maskinen verbelastas antingen till fljd av att den hgsta tilltna lasten (maxlasten) verskrids, eller till fljd av att momenten verskrids p grund av lasten, de moment som bidrar till att tippning verskrids p grund av lasten som lyfts. 4.2.2 Linstyrd installation Linstd, draganordningar eller brare av draganordningar skall hllas p plats med motvikter eller med en anordning som medger permanent styrning av linspnningen. 4.2.3 Risker fr utsatta personer. Tilltrdesvgar till frarplats och underhllsstllen Maskiner med styrda laster och maskiner vars laststd fljer en klart definierad vg skall vara utrustade med anordningar som undanrjer alla risker fr utsatta personer.
L 207/32
SV
23.7.98
Maskiner som betjnar fasta stannplan vid vilka operatrer har tilltrde till lastplanet fr att lasta eller skra lasten mste vara konstruerade och tillverkade fr att frhindra okontrollerade rrelser av lastplanet, srskilt vid lastning och lossning. 4.2.4 Lmplighet fr avsett anvndningsndaml Nr en maskin slpps ut p marknaden eller tas i bruk frsta gngen, skall tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen genom att vidta eller lta vidta lmpliga tgrder se till att lyftredskap och maskin manuellt eller kraftdriven som r klar tas i bruk kan fylla sina specificerade funktioner p ett betryggande stt. Vid dessa tgrder skall hnsyn tas till de statiska och dynamiska egenskaperna hos maskinen. Om maskinen inte kan monteras hos tillverkaren eller hos dennes representant inom gemenskapen skall lmpliga tgrder vidtas p platsen dr maskinen skall anvndas. I annat fall fr tgrder vidtas antingen hos tillverkaren eller p den plats dr maskinen skall anvndas.
4.3 4.3.1
Mrkning Kttingar och linor Varje ktting-, lin- eller vvbandslngd som inte ingr som en del i en kombination skall vara frsedd med ett mrke eller, om detta inte r mjligt, en skylt eller en icke borttagbar ring. P detta mrke, denna skylt eller ring skall anges tillverkarens eller dennes representants inom gemenskapen namn och adress samt relevant intygs identifikationsnummer. Intyget br innehlla den information som krvs enligt de harmoniserade standarderna eller, om sdana saknas, tminstone fljande information: Namn p tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen. Adress inom gemenskapen till tillverkaren eller dennes representant, vilket som r lmpligt. En beskrivning av kttingen eller linan som omfattar dess nominella storlek, dess konstruktion, det material den r tillverkad av, och, eventuell speciell metallurgisk behandling som materialet undergtt, om provning skett, den standard som tillmpats, den hgsta tilltna lasten (maxlasten) som kttingen eller linan fr utsttas fr under drift. En serie vrden fr anges fr specificerade tillmpningar.
4.3.2
Lyftredskap Alla lyftredskap skall vara frsedda med fljande uppgifter: Uppgift om tillverkaren. Uppgift om material (t.ex. internationell klassificering), nr sdan information behvs fr dimensionsfrenlighet. Uppgift om hgsta tilltna last (maxlast). CE-mrkning. Nr det gller redskap inklusive komponenter ssom kablar eller linor, som rent fysiskt inte gr att frse med mrkning, skall de uppgifter som syftas i frsta stycket anges p en skylt eller p ngot annat stt och vara skert anbringade p redskapet. Uppgifterna skall vara lsliga och placerade p ett stlle dr de inte riskerar att frsvinna under arbete med maskinen, genom slitage etc, eller dr de ventyrar redskapets styrka.
4.3.3
Maskiner Utver den minsta freskrivna informationen som avses i 1.7.3 skall varje maskin vara frsedd med lslig och outplnlig information betrffande den nominella lasten: i) I klartext och p en framtrdande plats p utrustningen nr det gller maskiner som bara har ett mjligt vrde.
23.7.98
SV
L 207/33
ii) Nr den nominella lasten r beroende av maskinens uppbyggnad, skall varje frarplats vara frsedd med en lastskylt som, helst i diagram- eller tabellform, anger de nominella lasterna fr varje uppbyggnad. Maskiner utrustade med laststd som kan betrdas av personer och som innebr risk fr fall skall vara frsedda med en tydlig och outplnlig varningsskylt som frbjuder lyftning av personer. Denna varningsskylt skall vara synlig p alla stllen dr tilltrde r mjligt.
4.4 4.4.1
Instruktionsbok Lyftredskap Med varje lyftredskap eller varje kommersiellt odelbart parti av lyftredskap skall flja en instruktionsbok som innehller minst fljande uppgifter: Normala anvndningsfrhllanden. Bruks-, monterings- och underhllsanvisningar. Anvndningsbegrnsningar srskilt fr redskap som inte kan uppfylla bestmmelserna enligt 4.1.2.6 e.
4.4.2
Maskiner Som tillgg till avsnitt 1.7.4 skall instruktionsboken innehlla fljande information: a) Maskinens tekniska egenskaper, srskilt i frekommande fall en kopia av lastuppgifterna enligt avsnitt 4.3.3 ii, stdens eller frankringarnas mottryck och sprens egenskaper, i frekommande fall en definition av barlasten och tillvgagngsstten vid installation av densamma. b) Innehllet i journalen, om denna inte medfljer maskinen. c) Anvndningsrd, srskilt fr att kompensera bristen att operatren inte har direkt sikt ver lasten. d) Ndvndiga instruktioner fr att utfra proven innan en maskin, som inte monterats hos tillverkaren i det utfrande den skall anvndas, tas i bruk frsta gngen.
5.
GRUNDLGGANDE HLSO- OCH SKERHETSKRAV FR MASKINER SOM R AVSEDDA FR ARBETE UNDER JORD Maskiner som r avsedda fr arbete under jord skall vara konstruerade och tillverkade fr att uppfylla nedanstende krav.
5.1
Risker p grund av bristande stabilitet Motordrivna takstd skall vara konstruerade och tillverkade p ett sdant stt att de kan hlla kvar en given riktning under frflyttning och inte glida innan och medan de kommer under belastning och efter det att belastningen har avlgsnats. De skall vara frsedda med frankringar fr takplattorna till de enskilda hydrauliska stmparna.
5.2
Frflyttning Motordrivna takstd skall inte hindra utsatta personer frn att rra sig obehindrat.
5.3
Belysning Kraven enligt avsnitt 1.1.4 tredje stycket ger inte tillmpning.
5.4
Manverdon Gas- och bromsreglage fr frflyttning av sprbundna maskiner skall vara handmanvrerade. Ddmansreglaget kan dock vara fotmanvrerat.
L 207/34
SV
23.7.98
Manverdonen till motordrivna takstd skall vara konstruerade och utfrda p ett sdant stt att operatrerna under flyttning av stden r skyddade av ett std som finns p plats. Manverdon skall vara skyddade mot all oavsiktlig utlsning. 5.5 Stopp Motordrivna sprbundna maskiner som r avsedda fr arbete under jord skall vara utrustade med ett ddmansreglage som verkar p den krets som styr maskinens rrelser. 5.6 Brand Avsnitt 3.5.2 andra strecksatsen r obligatorisk vad avser maskiner med mycket brandfarliga delar. Bromssystemet i maskiner avsedda fr arbete under jord skall vara konstruerat och byggt p ett sdant stt att det inte kan alstra gnistor eller orsaka brand. Maskiner med frbrnningsmotorer avsedda fr arbete under jord fr endast vara utrustade med motorer med sluten frbrnning som drivs av brnsle med lgt ngtryck och dr all gnistbildning av elektriskt ursprung r utesluten. 5.7 Utslpp av damm, gaser etc. Avgaser frn motorer med sluten frbrnning fr inte avledas uppt.
6.
GRUNDLGGANDE HLSO- OCH SKERHETSKRAV MED AVSEENDE P DE SRSKILDA RISKERNA VID LYFT ELLER FRFLYTTNING AV PERSONER Maskiner dr det freligger risker vid lyft eller frflyttning av personer mste konstrueras och tillverkas fr att uppfylla nedanstende krav.
6.1 6.1.1
Allmnt Definition I detta avsnitt avses med lastplan den anordning dr personer befinner sig d de lyfts, snks eller frflyttas.
6.1.2
Mekanisk hllfasthet De nyttjandefaktorer som definieras i punkt 4 r inte tillrckliga fr maskiner avsedda att lyfta eller frflytta personer och mste i regel dubbleras. Lastplanets golv mste vara konstruerade och tillverkade fr att erbjuda utrymme och hllfasthet i frhllande till det maximala antal personer och den maximala last som tillverkaren faststllt.
6.1.3
Lastkontroll fr utrustning som flyttas med annan kraft n mnsklig Kraven i punkt 4.2.1.4 gller oavsett den maximalt tilltna lasten. Detta krav gller inte fr maskiner fr vilka tillverkaren kan visa att det inte finns ngon risk fr verbelastning eller vltning.
6.2 6.2.1
Manverdon Nr skerhetskraven inte krver andra lsningar gller fljande: Lastplanet mste i regel konstrueras och tillverkas s att personer som befinner sig p det har mjlighet att styra rrelser uppt och nert och, i frekommande fall, att frflytta lastplanet horisontellt i frhllande till maskinen. Vid anvndning mste dess manverdon vara verordnade andra manveranordningar som styr samma rrelse med undantag av ndstoppsanordningar. Dessa manverdon mste vara utfrda som hlldon, utom i frga om maskiner som betjnar fasta stannplan.
6.2.2
Om maskiner fr lyft eller frflyttning av personer kan flyttas med lastplanet i en annan position n vilopositionen, mste de konstrueras och tillverkas s att den person eller personer som befinner sig p lastplanet har mjlighet att frhindra sdana risker som uppstr vid maskinens frflyttning.
23.7.98
6.2.3
SV
L 207/35
Maskiner fr lyft eller frflyttning av personer mste vara konstruerade, tillverkade eller utrustade s att det inte uppstr risker genom att lastplanet rr sig med fr hg hastighet. Risk fr personer att falla frn lastplanet Om de tgrder som avses i 1.5.15 inte r tillrckliga mste lastplanet frses med tillrckligt mnga fstpunkter fr det antal personer som kan befinna sig p lastplanet. Fstpunkterna skall vara tillrckligt starka fr att fsta personlig skyddsutrustning i fr att undanrja fallrisken. Om det finns luckor i golvet eller i taket eller sidodrrar mste dessa ppnas i sdan riktning att det inte kan uppst ngon fallrisk om de ppnas ovntat. Maskiner fr lyft eller frflyttning av personer mste vara tillverkade och konstruerade fr att skerstlla att lastplanets golv inte kan luta s mycket att det skapar en risk fr att personer p det faller. Detta gller ven nr det r i rrelse. Lastplanets golv mste vara halkskert.
6.3 6.3.1
6.3.2
6.3.3
6.4 6.4.1
Risk fr att lastplanet faller eller vlter Maskiner fr lyft eller frflyttning av personer mste vara konstruerade och tillverkade fr att frhindra att lastplanet faller eller vlter. Acceleration och bromsning av lastplanet eller brande fordon som styrs av operatren eller utlst av en skerhetsanordning under de maximala last- och hastighetsfrhllanden som faststllts av tillverkaren, fr inte orsaka fara fr utsatta personer. Mrkning Nr det r ndvndigt fr skerheten, mste lastplanet vara frsett med den grundlggande, relevanta informationen.
6.4.2
6.5
L 207/36
SV
23.7.98
BILAGA II
A. Innehll i EG-frskran om verensstmmelse fr maskiner (1) EG-frskran om verensstmmelse skall innehlla fljande uppgifter: Namn p och adress till tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen (2). Beskrivning av maskinen (3). Alla relevanta bestmmelser som uppfylls av maskinen. I frekommande fall, anmlt organs namn och adress samt nummer p intyg om EG-typkontroll. I frekommande fall, namn p och adress till det anmlda organ som dokumentation skickats till i enlighet med frsta strecksatsen i artikel 8.2 c. I frekommande fall, namn p och adress till det anmlda organ som har utfrt verifikationen, i enlighet med andra strecksatsen i artikel 8.2 c. I frekommande fall, referens till harmoniserade standarder. De nationella tekniska standarder och specifikationer som tillmpats, i frekommande fall. Identifikation av person/er som har fullmakt att skriva under fr tillverkaren eller fr den som representar honom.
B. Inehll i uppgift som lmnas av tillverkaren eller av den som representerar honom i gemenskapen (artikel 4.2) Den tillverkardeklaration som syftas i artikel 4.2 skall innehlla fljande uppgifter. Namn p och adress till tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen. Beskrivning av maskinen eller maskindelarna. I frekommande fall det anmlda organets namn och adress samt EG-typkontrollintygets nummer. I frekommande fall namn och adress till det anmlda organ dit handlingarna har versnts i verensstmmelse med artikel 8.2 c frsta strecksatsen. I frekommande fall namn och adress till det anmlda organ som har genomfrt verifieringen enligt artikel 8.2 c andra strecksatsen. I frekommande fall en hnvisning till de harmoniserade standarderna. Meddelande om att maskinen inte fr tas i bruk frrn den maskin i vilken den skall ing som en del har frklarats vara i verensstmmelse med bestmmelserna i detta direktiv. Identifikation av personen som undertecknat.
C. Innehll i EG-frskran om verensstmmelse fr skerhetskomponenter som slpps ut p marknaden separat (1) EG-frskran om verensstmmelse skall innehlla fljande uppgifter: Namn p och adress till tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen (2). Beskrivning av skerhetskomponenten (4).
(1) Denna deklaration skall vara avfattad p samma sprk som den ursprungliga bruksanvisningen (se bilaga I, punkt 1.7.4 b) och skall vara antingen maskinskriven eller textad med tryckbokstver. Den mste tfljas av en versttning till ett av de officiella sprken i landet i vilket maskinen skall anvndas. Denna versttning mste utfras enligt sama villkor som fr versttningen av bruksanvisningen. (2) Fretagets namn och fullstndiga adress. Representant fr tillverkaren skall ocks ange namnet p och adressen till tillverkarens fretag. (3) Beskrivning av maskinen (mrke, typ, serienummer osv.). 4 ( ) Beskrivning av maskinen (mrke, typ, serienummer osv.).
23.7.98
SV
L 207/37
Den skerhetsfunktion som komponenten skall fullgra, om detta inte framgr tydligt av beskrivningen. I frekommande fall, namn p och adress till det anmlda organet och EG-typkontrollintygets nummer. I frekommande fall namn och adress till det anmlda organ dit dokumentationen har versnts i verensstmmelse med artikel 8.2 c frsta strecksatsen. I frekommande fall namn och adress till det anmlda organ som har genomfrt verifikationen enligt artikel 8.2 c andra strecksatsen. I frekommande fall en hnvisning till harmoniserade standarder. I frekommande fall de nationella tekniska standarder och specifikationer som tillmpats. Identifikation av den eller de personer som har fullmakt att skriva under fr tillverkaren eller fr den som representerar honom i gemenskapen.
BILAGA III
CE-MRKNING OM VERENSSTMMELSE
CE-mrkningen om verensstmmelse skall best av bokstverna CE i fljande utformning:
Om CE-mrkningen frminskas eller frstoras skall de proportioner som anges i ovanstende modell bibehllas. Vertikalt skall de olika komponenterna i CE-mrkningen vara ungefr lika hga och inte lgre n 5 mm. Undantag frn detta minimimtt kan gras fr sm maskiner.
L 207/38
SV
23.7.98
BILAGA IV
MASKINTYPER OCH SKERHETSKOMPONENTER FR VILKA PROCEDUREN ENLIGT ARTIKEL 8.2 b OCH c SKALL TILLMPAS
A. Maskiner 1. Cirkelsgar (en- eller flerbladiga) avsedda att anvndas fr bearbetning av tr och liknande material eller fr bearbetning av ktt och liknande produkter.
1.1 Sdana sgar med fast verktygslge under bearbetning som har fast bord dr arbetsstycket matas manuellt eller som har en lstagbar anordning fr maskinell matning. 1.2 Sgar med fast verktygslge under bearbetning och som har manuellt drivet fram- och tergende sgbord eller vagn. 1.3 Sgar med fast verktygslge under bearbetning och som har en inbyggd maskinell matningsanordning fr arbetsstyckena och med manuell inlggning och/eller borttagning. 1.4 Sgar med rrligt verktygslge under bearbetning och som har en inbyggd maskinell matningsanordning med manuell inlggning och/eller borttagning. 2. 3. 4. Handmatade rikthyvlar fr trbearbetning. Planhyvlar fr enkelsidig trbearbetning och med manuell inlggning och/eller borttagning. Bandsgar med fast eller rrligt bord och bandsgar med rrlig vagn med manuell inlggning och/eller borttagning, avsedda att anvndas fr bearbetning av tr och liknande material eller fr bearbetning av ktt och liknande produkter. Kombinerade maskiner av de slag som avses i punkterna 14 och 7 fr bearbetning av tr och liknande material. Handmatade tappmaskiner med flera verktygshllare fr trbearbetning. Handmatade bordfrsmaskiner med vertikal spindel fr bearbetning av tr och liknande material. Motorkedjesgar. Pressar, inklusive kantpressar, fr kallbearbetning av metaller, med manuell inlggning och/eller borttagning och vars rrliga bearbetande delar kan ha en rrelsevg verstigande 6 mm och en hastighet verstigande 30 mm/s. Formsprutmaskiner eller formpressar fr plast med manuell inlggning eller borttagning. Formsprutmaskiner eller formpressar fr gummi med manuell inlggning eller borttagning. Maskiner fr arbete under jord av fljande typer: Sprbundna maskiner: lokomotiv och bromsvagnar. Hydrauliska takstd. Motorer med sluten frbrnning fr montering p maskiner fr arbete under jord. 13. 14. 15. 16. 17. Manuellt lastade lastbilar med kompressionsmekanism fr insamling av hushllssopor. Skydd och avtagbara kraftverfringsaxlar enligt beskrivning i avsnitt 3.4.7. Fordonslyftar. Anordningar fr lyft av personer som medfr risk fr ett fall frn en hjd p mer n tre meter. Maskiner fr tillverkning av pyrotekniska produkter.
5.
6. 7.
8. 9.
10. 11. 12.
23.7.98
SV B. Skerhetskomponenter
L 207/39
1. Elektriskt avknnande anordningar som konstruerats srskilt fr att upptcka personer fr att garantera deras skerhet (berringsfria skyddsanordningar, tryckknnande mattor, elektromagnetiska detektorer etc.). 2. Logikenheter som skerstller skyddsfunktionerna hos tvhandsmanveranordningar. 3. Maskinellt drivna frreglade avskrmningsskydd avsedda att utgra skydd p de maskiner som avses i A 9, 10 och 11. 4. verrullningsskydd (ROPS). 5. Skyddsanordningar mot fallande freml (FOPS).
L 207/40
SV
23.7.98
BILAGA V
EG-FRSKRAN OM VERENSSTMMELSE
I denna bilaga avses med maskiner antingen maskiner eller skerhetskomponenter enligt definitionen i artikel 1.2. 1. EG-frskran om verensstmmelse r den procedur genom vilken tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen deklarerar att den maskin som slpps ut p marknaden uppfyller alla de grundlggande hlso- och skerhetskrav som gller fr maskinen i frga. 2. Undertecknande av EG-frskran om verensstmmelse ger tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen fullmakt att anbringa CE-mrkning p maskinen. 3. Innan tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen utfrdar EG-frskran om verensstmmelse skall han ha sett till och kunna garantera att nedan upprknade dokumentation finns och frblir tillgnglig hos honom, i hndelse av kontroll. a) Teknisk tillverkningsdokumentation omfattande fljande: En helhetsritning ver maskinen samt ritningar p stryrkretsarna. Sdana fullstndiga detaljritningar med berkningar, provningsresultat osv. som krvs fr att kontrollera att maskinen uppfyller de grundlggande hlso- och skerhetskraven. En frteckning ver de grundlggande kraven i detta direktiv, standarder, och andra tekniska specifikationer som anvndes vid konstruktion av maskinen. En beskrivning av de metoder som tillmpas fr att undanrja risker som maskinen medfr. Tekniska rapporter eller intyg frn ett behrigt organ eller laboratorium (1) om tillverkaren s nskar. Tekniska rapporter med resultat frn provningar som utfrts p uppdrag av tillverkaren, antingen av honom sjlv eller av kompetent organ eller laboratorium, om tillverkaren deklarerar verensstmmelse med en harmoniserad standard som s krver (1). En kopia av anvisningarna fr maskinen. b) Vid serietillverkning skall dokumentation finnas tillgnglig som visar vilka interna tgrder som skall vidtas fr att se till att maskinen ven fortsttningsvis fljer bestmmelserna i detta direktiv. Tillverkaren skall genomfra sdana underskningar och provningar av komponenter, tillbehr eller den kompletta maskinen som krvs fr att faststlla huruvida den r konstruerad och tillverkad s att den kan monteras och tas i drift utan risk. Underltenhet att tillhandahlla dokumentation efter det att behrig nationell myndighet har begrt detta kan utgra tillrcklig grund fr att ifrgastta pstende om verensstmmelse med kraven i detta direktiv. 4. a) Den dokumentation som syftas i punkt 3 ovan behver inte stndigt finnas fysiskt tillgnglig, men skall kunna sammanstllas och gras tillgnglig inom en tidsperiod som str i rimligt frhllande till dess betydelse. Den behver inte innehlla detaljritningar eller annan specifik information om de komponenter som sammanstts vid tillverkningen av maskinen, svida inte knnedom om dessa r av vsentlig betydelse fr att verensstmmelse med de grundlggande skerhetskraven skall kunna verifieras.
(1) Ett organ eller laboratorium skall anses behrigt om det uppfyller de bedmningskriterier som slagits fast i relevanta harmoniserade standarder.
23.7.98
SV
L 207/41
b) Den dokumentation som avses i punkt 3 ovan skall frvaras och finnas tillgnglig fr behriga nationella myndigheter i minst 10 r efter maskinens tillverkningsdatum eller, vid serietillverkning, den sist tillverkade enhetens tillverkningsdatum. c) Den dokumentation som syftas i punkt 3 ovan skall avfattas p ngot av gemenskapens officiella sprk, med undantag av anvisningarna fr maskinen.
L 207/42
SV
23.7.98
BILAGA VI
EG-TYPKONTROLL
I denna bilaga avses med maskiner antingen maskiner eller skerhetskomponenter enligt definitionen i artikel 1.2. 1. EG-typkontroll r den procedur genom vilken ett anmlt organ frskrar och intygar att ett exemplar av en viss maskinmodell fljer de bestmmelser i detta direktiv som gller fr den. 2. Anskan om EG-typkontroll skall lmnas in av tillverkaren eller av den som representerar honom i gemenskapen till endast ett anmlt organ fr ett exemplar av maskintypen. Anskan skall innehlla fljande uppgifter: Namn p och adress till tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen samt maskinens tillverkningsort. Teknisk dokumentation som omfattar en helhetsritning ver maskinen samt ritningar p styrkretsarna, sdana fullstndiga detaljritningar med berkningar, provningsresultat osv. som krvs fr att kontrollera att maskinen uppfyller de grundlggande hlso- och skerhetskraven, en beskrivning av de metoder som tillmpas fr att undanrja risker som maskinen medfr, samt en frteckning ver tillmpade standarder, och en kopia av anvisningarna, samt vid serietillverkning, dokumentation som visar vilka interna tgrder som skall vidtas fr att se till att maskinen ven fortsttningsvis fljer bestmmelserna i detta direktiv. Dokumentationen skall levereras tillsammans med en maskin som r representativ fr den planerade produktionen eller, nr s r mer lmpligt, uppgift om var maskinen kan inspekteras. Den dokumentation som avses ovan behver inte innehlla detaljritningar eller annan specifik information om de underenheter som anvnts vid tillverkningen av maskinen, svida inte knnedom om dessa r av vsentlig betydelse fr att verensstmmelse med de grundlggande skerhetskraven skall kunna verifieras. 3. Det anmlda organet skall utfra EG-typkontroll enligt fljande: Kontrollera den tekniska dokumentationen fr att faststlla om denna r relevant, samt den maskin som levererats eller stllts till frfogande. Vid granskning av maskinen skall det anmlda organet a) se till att den r tillverkad i enlighet med den tekniska dokumentationen och att den kan anvndas p ett skert stt under avsedda driftfrhllanden, b) kontrollera att standarder, i frekommande fall, har tillmpats korrekt, och c) utfra relevanta underskningar och provningar fr att kontrollera att maskinen uppfyller de grundlggande hlso- och skerhetskrav som gller fr den. 4. Om den uppvisade maskinen fljer de bestmmelser som gller fr den skall det anmlda organet utfrda ett EG-typkontrollintyg som skall tillstllas skanden. Intyget skall ange resultatet av underskningen och eventuella villkor som gller fr utfrdandet av intyget, samt tfljas av de beskrivningar och ritningar som krvs fr att identifiera det godknda exemplaret. Kommissionen, medlemsstaterna och andra godknda organ har rtt att f en kopia av intyget samt, p begran och med angivande av skl, en kopia av den tekniska dokumentationen och av rapporterna frn de underskningar och provningar som utfrts. 5. Tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen skall underrtta det anmlda organet om eventuella ndringar, ven mindre sdana, som vidtagits eller som skall vidtas p den maskinmodell som det granskade exemplaret avsg. Det anmlda organet skall granska dessa ndringar och underrtta tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen om huruvida EG-typkontrollintyget fortfarande r giltigt.
23.7.98
SV
L 207/43
6. Organ som vgrar utfrda EG-typkontrollintyg skall informera vriga anmlda organ om detta. Ett organ som terkallar ett EG-typkontrollintyg skall underrtta den medlemsstat som anmlt organet i frga om detta. Medlemsstaten skall underrtta vriga medlemsstater och kommissionen om detta samt sklen fr beslutet. 7. Den dokumentation och korrespondens som avser procedurer fr EG-typkontroll skall avfattas p ett officiellt sprk i den medlemsstat dr det anmlda organet finns eller p ett sprk som kan godtas av organet i frga.
BILAGA VII
MINIMIKRAV SOM SKALL BEAKTAS AV MEDLEMSSTATERNA VID ANMLAN AV ORGAN
I denna bilaga avses med maskiner antingen maskiner eller skerhetskomponenter enligt definitionen i artikel 1.2. 1. Organet, dess chef och den personal som ansvarar fr att utfra kontrollen fr inte vara samma person(er) som konstruktren, tillverkaren, leverantren av eller installatren av den maskin som kontrolleras eller befullmktigat ombud fr ngon av dessa. De fr inte direkt eller ssom befullmktigat ombud vara engagerade i arbetet med konstruktion, tillverkning, marknadsfring, frsljning eller underhll av maskinen. Detta utesluter inte mjlighet till utbyte av teknisk information mellan tillverkaren och organet. 2. Organet och dess personal skall utfra kontrollen med strsta mjliga yrkesmssiga integritet och tekniska kompetens och skall inte st under ngon form av ptryckningar eller inflytande, i synnerhet av ekonomiskt slag som kan pverka deras omdme eller resultatet av kontrollen, srskilt frn personer eller grupper av personer med ett intresse av resultatet av kontrollen. 3. Organet skall ha ndvndig personal till sitt frfogande samt ndvndiga resurser och hjlpmedel fr att korrekt kunna utfra de administrativa och tekniska uppgifter som r frknippade med kontrollen. Det skall ven ha tillgng till sdan utrustning som behvs fr srskild kontroll. 4. Personal som r ansvarig fr kontrollen skall ha god teknisk utbildning och god yrkesutbildning, ha tillfredsstllande kunskaper om kraven fr den provning de utfr och tillrcklig erfarenhet av sdan provning, kunna utarbeta de intyg, protokoll och rapporter som krvs fr att bestyrka provningsresultaten. 5. Personalens opartiskhet mste vara garanterad. Deras ersttning skall inte vara avhngig av antalet utfrda provningar eller resultatet av dessa. 6. Organet skall teckna ansvarsfrskring, svida inte staten ptar sig ansvaret i enlighet med i landet gllande lag, eller medlemsstaten sjlv r direkt ansvarig fr provningen. 7. Organets personal skall vara lagd tystnadsplikt med avseende p all information som de fr tillgng till i samband med utfrande av arbetet (frutom gentemot behrig myndighet i den stat dr verksamheten bedrivs) enligt detta direktiv eller enligt bestmmelser i nationell frfattning som verfr detta.
L 207/44
SV
23.7.98
BILAGA VIII
Del A Upphvda direktiv (som avses i artikel 14)
Direktiv 89/392/EEG och senare ndringar av detta direktiv: direktiv 91/368/EEG: direktiv 93/44/EEG: direktiv 93/68/EEG: endast artikel 6 endast artikel 1
Del B Tidsfrister fr verfring och tillmpning i nationell rtt (som avses i artikel 14)
Direktiv
Tidsfrist fr verfring
Tillmpningsdatum
Direktiv 89/392/EEG (EGT L 183, 29.6.1989, s. 9)
1 januari 1992
Fr.o.m. 1 januari 1993 Angende utrustning som avses i direktiven 86/295/EEG, 86/296/EEG och 86/ 663/EEG f.o.m. 1. juli 1995 (1) Fr.o.m 1 januari 1993 Fr.o.m 1 januari 1995 (2) Fr.o.m 1 juli 1994 (2) artikel 1.10 med undantag fr a, b och q, artikel 1.11 a och 1.11 b, artikel 1.12 c, 1.12 d och 1.12 f
Direktiv 91/368/EEG (EGT L 198, 22.7.1991, s. 16) Direktiv 93/44/EEG 19.7.1993, s. 12) (EGT L 175,
1 januari 1992 1 juli 1994
Direktiv 93/68/EEG 30.8.1993, s. 1)
(EGT
220,
1 juli 1994
Fr.o.m 1 januari 1995 (3)
(1) Medlemsstaterna skall fr tiden fram till den 31 december 1994, med undantag fr sdan utrustning som avses i direktiv 86/295/EEG, 86/296/EEG och 86/663/EEG, fr vilka denna tidsfrist skall lpa ut den 31 december 1995, tillta att maskiner som uppfyller de nationella bestmmelser som r i kraft p deras territorium den 31 december 1992 slpps ut p marknaden och tas i bruk. (2) Medlemsstaterna skall fr tiden fram till den 31 december 1996 tillta att lyftredskap och redskap som frflyttar personer och svl fr skerhetskomponenter som uppfyller de nationella bestmmelser som r i kraft p deras territorium den 14 juni 1993 slpps ut p marknaden och tas i bruk. 3 ( ) Medlemsstaterna skall fr tiden fram till den 1 januari 1997 tillta att produkter som verensstmmer med gllande mrkningsregler som r i kraft fre den 1 januari 1995 slpps ut p marknaden och tas i bruk.
23.7.98
SV
L 207/45
BILAGA IX
JMFRELSETABELL
Direktiv 89/392/EEG
Detta direktiv
Artikel 1.1 Artikel 1.2 frsta stycket Artikel 1.2 andra stycket Artikel 1.2 tredje stycket Artikel 1.2 fjrde stycket Artikel 1.3 Artikel 1.4 Artikel 1.5 Artikel 2 Artikel 3 Artikel 4 Artikel 5 Artikel 6 Artikel 7 Artikel 8.1 Artikel 8.2 Artikel 8.3 Artikel 8.4 Artikel 8.4a Artikel 8.5 Artikel 8.6 Artikel 8.7 Artikel 9 Artikel 10 Artikel 11 Artikel 12 Artikel 13.1 Artikel 13.2 Artikel 13.3 Artikel 13.4 Bilaga I Bilaga II Bilaga III
Artikel 1.1 Artikel 1.2 a frsta strecksatsen Artikel 1.2 a andra strecksatsen Artikel 1.2 a tredje strecksatsen Artikel 1.2 b Artikel 1.3 Artikel 1.4 Artikel 1.5 Artikel 2 Artikel 3 Artikel 4 Artikel 5 Artikel 6 Artikel 7 Artikel 8.1 Artikel 8.2 Artikel 8.3 Artikel 8.4 Artikel 8.5 Artikel 8.6 Artikel 8.7 Artikel 8.8 Artikel 9 Artikel 10 Artikel 11 Artikel 12 Artikel 13.1 Artikel 13.2 Artikel 14 Artikel 15 Artikel 16 Bilaga I Bilaga II Bilaga III
L 207/46
SV
23.7.98
Direktiv 89/392/EEG
Detta direktiv
Bilaga IV Bilaga V Bilaga VI Bilaga VII
Bilaga IV Bilaga V Bilaga VI Bilaga VII Bilaga VIII Bilaga IX

Maskindirektivet 98,37, EG

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Maskindirektivet 98,37, EG

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

23.7.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Frdraget om upprttandet av Europeiska gemenskapen, srskilt artikel 100a,

med beaktande av kommissionens frslag,

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

KAPITEL I RCKVIDD, UTSLPPANDE P MARKNADEN OCH FRI RRLIGHET

I detta direktiv avses med

Europeiska gemenskapernas officiella tidning gruvhissar, teaterhissar,

Europeiska gemenskapernas officiella tidning Artikel 3

Den stndiga kommittn skall bestmma sin egen arbetsordning.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Artikel 7 1. Nr en medlemsstat konstaterar att

en maskin med CE-mrkning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning Artikel 13

Artikel 16 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Speciella krav fr skydd

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

GRUNDLGGANDE HLSO- OCH SKERHETSKRAV FR VISSA MASKINKATEGORIER

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Skydd mot mekaniska risker

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Srskilda krav fr maskiner med annan kraftklla n handkraft Reglage

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

CE-mrkningen om verensstmmelse skall best av bokstverna CE i fljande utformning:

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10. 11. 12.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

MINIMIKRAV SOM SKALL BEAKTAS AV MEDLEMSSTATERNA VID ANMLAN AV ORGAN

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Del A Upphvda direktiv (som avses i artikel 14)

Direktiv 89/392/EEG (EGT L 183, 29.6.1989, s. 9)