RUNE E. A.

Johansson Buddistiska texter

Den svenska utgvan av Buddhistiska texter gr inte att f tag i lngre. Drfr finns den nu p
denna sida i pdf-format.
Boken framstller buddhismens centrala budskap utifrn valda texter p pali. Varje ord
analyseras, sedan fljer versttning p svenska och kommentarer. Boken slutar med en
kortfattad grammatikkurs i pali.
Boken r allts samtidigt en gedigen lrobok i buddhism och sprket pali.
Boken r inscannad frn en kopia. Att skanna dessa gamla papper i pdf-format innebr att
sidorna ser ut exakt som originalet, skrivna p en gammal skrivmaskin och dr streck och
punkter och andra pali- attribut sedan frmodligen satts dit fr hand.
En del kopior var kopierade snett och d r texten p den skannade sidan ocks sned!
INNEIIALLSFORTECKNING
AVD RUBRIK
A Texer, analys av ord, oversattningar och kommentarer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
25
Inledning
Pali, spnlk och litteratur
Uttal
F orkortningar
Innehallsanalys
Definition av lidandet
Lidandets orsak
Hur lidandet upphor
Vagen till frihet fran lidandet
Livets obestandighet
Det finns ingen sjal
Definition av personligheten
Personlighetsfaktorerna
Kansla
Perception och forestallning
Tre typer av verksamhet
Det vasentliga i en verksamhet ar viljan
Medvetandeprocessernas uppkomst
Medvetandet och aterfodelse
Att stilla sitt medvetande
Den psykologiska orsakslagen och dess anvandning
Frigorelsen ar en naturlig process
Hur de psykologiska faktorerna beror av varandra och hur detta beroende kan utnyttjas
for frigorelse fran lidande
Allt ar orsaksbetingat
Genom orsakslagen kan vi forma oss sjalva
Foljderna av en handling kommer inte alltid genast
Hur handlingarna bestammer aterfodelsen
En stark onskan kan paverka aterfodelsen
Munk eller inte?
SID
5
8
9
14
14
15
16
17
18
18
19
20
21
22
24
25
26
27
28
30
31
32
35
38
39
39
40
41
44
AVD RUBRIK SID
24 Sammanfattning av vagen. Dhammapada vers 183 43
26 Den attafaldiga vagens forsta del: Ratt uppfattning 46
27 Ratt beslut 47
28 Ratt tal 48
29 En utforligare definition av ratt tal 48
30 Ratt handlande 51
31 Hur de fullkornliga lever 51
32 Ratt livsuppehalle 53
33 F elaktigt livsuppehalle 54
34 Ratt anstrangning 55
35 Ratt medvetande 57
36 Utstralning av vanlighet, medkansla, mildhet och jamvikt 59
37 Den forsta av koncentrationens nio nivaer 61
38 Koncentrationens andra stadium 63
39 Koncentrationens tredje stadium 64
40 Koncentrationens fjarde stadium 65
41 Koncentrationens femte, sjatte och sjunde stadium 66
42 Koncentrationens attonde och nionde stadium 68
43 T omhetens till stand 70
44 En nunna berattar om sig sjalv 72
45 Buddha berattar om hur han sjalv uppnadde Nirvana 74
46 Nirvana 75
47 Lyckan 75
48 Nirvana ar inom rackhall 76
49 Ett beromt uttalande om Nirvana 77
50 Nirvana och doden 78
B Grammatisk oversikt 80
a Substantiv och adjektiv 81
b Pro nomina 85
c Verbets bojning 86
d Sammansattningar 89
Rune E. A. Johariason
BUDDHISTISKA TEXTER
P A L I
med overaattning och forklaring av varje ord
Sartryck ur: l R s B 0 K 1967/1968 utgiven
av aeminariet for alaviska a p r ~
. vid Lunde Universitet.
LUND
1 9 6 9
5
- 6
illustrationer!
Intresset for pali-spraket ocb dess litteratur bar
under de sista decennierna blivit allt starkare i Vas-
terlandet, ocb storre.delen av den kanoniska littera-
_turen bar publicerats saval pa originalspraket som i
oversattning. Drivkraften bar val harvidlag framst va-
rit intresset for buddhismen: dess dynamiska mannisko-
uppfattning ocb psykologiska intresse, dess empiriska
och antimetafysiska installning, dess tolerans, dess
krav pa personlig utveckling, bar gjort starkt intryck
pa vasterlanningen. Jainismen, som ar fran samma tid
oqb likasa bar en omfattande litteratur pa en beslak-
tad medelindisk dialekt, bar ej tillnarmelsevis ront
lika stort intresse. Pali-litteraturen ger visser-
ligen uttryck endast at en av de manga buddhistiska
sekternas uppfattning (tberavada,"de aldstes lara").
Skrifter tillborande andra sekter, framst de manga ma-
ar kanda pa andra sprak: sanskrit,
tibetanska, kinesiska, japanska, for att namna de vik-
tignste. Men utan tvivel ar, just pali-buddbismen den
a.J.dsta, ocb sasom minst- spekulativ och mest 'modern'
i bela sin inriktning bar den med det stors-
ta intresset (kanske med undantag av den mera speciel-
la Zen-buddbismen)o .
. Bakgrunden till foreliggande publikation ar detta
stigande intresse for den aldsta buddbismen ocb dess
sprak. Den vill utgora en enkel och praktisk introduk-
tion till badadera samtidigt. Femtio sma textstycken
ci teras pa pali, hamtade frEm delar av li ttera-
turen. De .ar Sa valda, att de tillsammans utgor ett
litet systematiskt kompendium av bela den buddbistiska
laran,. Till varje textstycke ges en ordlista, som for-
klarar varje ord. Sedan foljer en normal svensk over-
sattning samt en kornmentar, som diskuterar sprakliga
7
egenheter men inneh&llet i texten. Efter tex-
terna ges en forkortad systematisk grammatik, dar Hi-
saren kan sla upp flertalet avde i texterna forekom-
mande formerna.
Utgivaren bar utgatt ifran att vare sig lasaren ar
intresserad av spraket eller av buddhismen' sa
,
ar det texterna pd spraket sjalvt som skall ge honom
den information han onskar. Basta sattet att hjalpa ho-
nom blir alltsa i vilket fall som helst att ge honom
sadant material som gor det mojligt for honom att sjalv
lasa texterna med ett minimum av forberedelser och sva-
Den oversikten upplyser honom
snabbt om sprr3.lcets strulctur och gramma: _'_ska uttrycks-
medel. Efter en snabh oricntering i denna kan han val-
ja vilket textparti son helst: han kan lampligen borja
med det som han finner mest intressant ur innehallssyn-
Genom att varje ord oversatts och analyserats
grammatiskt, kFJn han ltLtt dechiffrera den frammande tex-
t en.
For den som mera av innehallet an av
spraket, kan C:et

vo.ra en cmvag att lasa pali-

texten. lr inte gott GOm oversatt till eng-
elska? Det 8-r riktigt, att man lco.'1. lara sig mycket om
buddbismen utart att ha J.lirt sig pali eller nagot annat
buddhistiskt likaval som man kan lara
sig mycket om kristendomen utan att kunna grekiska.Men
buddbismen eTbjuder speciella Aven mycket
populara brukar garna sig med manga
pali-uttryck, atminstone ord som kamma och nibbana,vil-
ka inte kan men vanligen betydligt flera.
Det finns en stor faclderminologi i buddhismen, som vis-
serligen kan forklaras men knappast oversattas. I manga
fall finns det olika meningar om bur ett uttryck eller
ett skall forstas, och oversattningar av budd-
8
histiska texter.liksom allmanna framstallningar av lar-
an gor ofta.ett forvirrande och motsagande intryck. Det
enda sattet att komma forbi dessa svarigheter och verk-
ligen forsta ar alltsa att sjalv lasa de viktigaste tex-
terna och sjalv bilda sig en uppfattning. Darfor ar det
ingen omvag att skaffa sig nagon orientering i pali.
Det ar i nuvarande lage belt enkelt den enda sakra u+.-
vagen. Vdrt syfte ar a ~ t hjalpa lasaren att sjalv av-
verka--den forsta etappen pa denna vag.
Pali: sprak och litteratur
Pali ar som sagt ett medelindiskt sprak och kan sa-
gas vara ett dottersprak till sanskrit, det klassiska
Indiens framsta litteratursprak. Det ar alltsa ett indo-
europeiskt sprak och darmed beslaktat aven med vart
sprak, ehuru man vid ytlig jamforelse inte finner lik-
heterna sarskilt pafallande. Likheterna med den klassis-
ka grekiskan ar betydligt storre. Men i en del fal1 kan
man, aven utan att aberopa den jamforande sprakforsk-
ningens lagar, forsta att ett samband maste foreligga:
pali
g.Q svenska 'ko'
-
"
sup a
"
'soppa'
II
bhatar
"
'broder'
"
matar
"
'moder'
"
dvara
"
'dorr'
"
dve
"
.'tva'
-
.
"
~ "
'ny'
"
tanoti
"
'tanja'
"
bandhati
"
'binda'
.
"
manoti
II
'mena'
"
sidati
-
I!
'sitta'
II
bharanto (pl)
"
. 'barande'
Pal:i ar inte
0
fo-rmrikt och oregelbundet som moderspra- sa
.ket sanskritQ Antaletformer ar an dock ganska stort. Sub-
9
stanti vet bar 8 kasus som i stor. utstrackning anvandes,
dar vi bar prepo_sition, t.ex. asgina, 'genom eld' (in-
strumentalis av aggi), tassa, 'at bonom' (dativ av
Verbet bar speciella former for de olika personerna,
t.ex. asmi, 'jag ar', 'han (bon, den) ar'. For-
fluten tid uttryckes med aorist. Jfr:
kar6mi, 'jag

(presens)
akaram' . I jag gjorde I (aoriSt)
kariss.mi, 'jag skall gora' (futurum)
Aorist bildas vanligen av en speciell aorist-stam, fo-
regangen av augmen-cet 0.-. Futurum kannetecknas av inskot-
tet -iss-o Futurum bar samma andelser som presens, men
aorist bar cpeciella andelsero
Pali bar skrivits med flera olika alfabet, efter-
som theravada-formen av buddbismen tidigt spred sig in-
te bara till Ceylon utan aven till Burma, Thailand och
Indokina, ocb varje n2.tj_on anvande sitt eget alfabet.
De ga.'mla palmblads:ri:J.nuskripten frful Ceylon bar ett spe-
ciellt alfabet, fastan det vanliga ceylonesiska alfabe-
tet ocksa anvandes. I de europeiska upplagorna trans-
kriberas dock alltid till det latinska alfabe-
tet.
Den kanoniska pali--li tteraturen indelas i tre sam-
lihgar, kallade pi Vi_nayapi taka beskri-
ver munkreglerna:-slXrtapitaka ar mer omfattaRde och mer
vafierande till si tt in:r2balle. Pyra stora verk, som
kallas nikaya (samlinga.r), skildrar .Buddhas undervis-
ningsverksamhet. Vissa cpisoder ur hans liv berattas,
men framforallt atergeo en mangd av bans samtal lar-
jungar ocb lekman. Aven undervisning given av hans frams-
ta. ... laPj ungar aterges. En femte samling inneballer mycket
heterogena verk: den stora sagosamlingen Jataka (fo-
delseberattelser), de poetiska samlinga.rna Dhammapada,
- 10
. Theragatha, Therigatha, Suttnn:l..pata samt ett antal andra.
Den tredje "korgen", AbhiB.hamma-pitaka, ar storre an
.de bada andra och sakert av senare ursprung. Den bestar
av filosofiska utlaggningar av mera svartillganglig na-
tur och ar annu ofullstandigt forstadd.
Daman laser dennaaldsta buddhistiska litteratur,
far man inte glomma bort, hur dessa verk tillkornrnit.
Buddha och hans larjungar kunde inte skriva. Det var
gamrnal tradition i Indiens kulturliv, att saval prosa-
iska som poetiska kcmpositioner inlardes utantill och
sa bevarades under generationeF Buddha tillholl sina
larjungar att lara in hans tal utantill, och dessa lar-
jungar upprepade dem i sin tur for sina egna larjungar,
o.s.v. Material, sorn bevaras pa detta satt, maste fa
en speciell karaktar. Vi maste vanta oss rnindre enhet-
an vi ar vana vid numera: innehallet blir hete-
rogent genom missforstand och uppblandning med egna
eller andras tillagg. Upprepningar, formelaktiga ut-
tryck och stiliseringar kommer att bli vanliga. Just
sadan ar den buddhistiska prosan. Poesin ar ofta for-
melaktiga minnesversar, vars enda andarnal var att kom-
primera Hiran i en form som va.r latt att kornma ihag.
Vi tycker ofta. inte a.tt denna litteratur ar vacker, sar-
skilt inte i oversattning. Men det finns gott om parti-
er," bade pa poesi-och prosa, av storskonhett kraft
och pregnans. De ger ofta uttryck at en psykologisk in-
sikt och ett origin ell t gr"epp pa va.sent liga, allman-
manskliga livsproblem, som forrader upphovsmannens ge-
ni och irite forfelar att gora intryck aven pa en modern
lasare.
Alla har atergivna texter har hamtats ur

1) utom en som tagits fran det mycket senare verket
Visuddhirnagga, 'Renhetens vag', av Buddhaghosa.
--11
narmare. bestamt ur foljande av dess delar:
Dighanikaya, 'Samlingen av langa samtal'
.. Maj jhimanikaya
9

1
Samlingen av medellanga sam tal'
Samyuttanikayar
1
Srunlingen av grupperade samtal'
Anguttaranikaya,'Gradvis okahde samtal
1
Suttanipata, 'Samling av larosatser'
DbamP1apada' I :::Jarans vag I
Uana, 'Hogtidliga yttranden
1
Theragatha, 'Munkarnas psalmbok'
Therigatha,. 'Nunnornas psalmbok
1

Texterna bar citerats fran de pali-editioner som utgi-
vits av Society, London.
Uttal
Flertalet av de i transkriptionen anvanda bokstaver-
na kan uttalas s6m pa svenska. Foljande bor dock markas:
a) Man skiljer mellan.korta och langa De
langa bar markcrats mod Hingdstreck; e och o ar i oppen
stavelse alltid laneaG
b) h skall alltid uttalas som h, aven.i fall
som thera, dtir 1 och h uttalas var for sig sasom i "bat-
bus".
c) punkt under en konsonant betecknar den skall
uttalas med tungan bojd uppat-bakat mot gommen. Detta
galler dock ej m, vilket uttalas som ng-ljud, t.ex. tam
. .
= tang. -
d) Nagra maste m8n speciellt minnas:
0
=
svenskt a
u
=
svenskt 0
c
=
svenskt tj eller engelskt Ch
j
=
svenskt dj eller engelskt j
..., -
svenskt nj eller spanskt fi n =
y
=
svenskt j eller engelskt y
l
=
svenskt 1.
- 12
Betoningen vaxlar beroende pa stavelselangden. Sista
stavels,en ar aldrig betonad, men med undantag for denna
betonar. man den sista langa stavelsen. _En stavelse rak-
nas som lang, da den antingen innehaller lang vokal el-
ler kort vokal foljd av tva eller flera konsonanter.
Exempel:
sac'ca: det forsta a ar kort men s t ave 1 s en
blir lang eftersom a foljes av tva konso-
nanter,
parideva: e i oppen stavelse ar langt,
katama: alla stavelserna ar korta, alltsa dras ac-
centen tillbaka sa langt det gar,
an'natara: de tre sista stavelserna ar korta och
accenten kan dras sa langt fram som till
fjarde stavelsen.fran slutet,
domanassa (tva konsonanter),
~ a ~ h a y a (langt a),.
analaya (langt a).
Prefix betonas doQk ej:
padahati (bestaende av prepositionen ~ och yerbet
dahati),
arabhati (bestaende av prepositionen a och verbet
. rabhati).
Obs. att bh ej raknas som tva konsonanter
eftersom de beskriver ett enda ljud.
Sandhi
I en sats skrives ord efta samman, mest d ~ de hor
ihop och bildar en sammansattning, t.ex. avijjanusaya,
'okunnighetstendens' (cit 9), men aven annars, i fall
da orden ar alldeles .sjal vstandiga, t. ex. sattupalabb-
~ (cit 7) = satta upalabbhati, 'ett vasen finns'. Vid
sadana sammanskrivningar finner man ofta, att den sista
bokstaven av forsta ordet och forsta bokstaven avandra
- 13
ordet Liknande
vanliga i satssammanhang om arden inte skrives
ihop. kallas med en indisk term
sandhi. ges nu nagra exempe1:
1. lika voka1er ter samman: a +a = .:
(avijjanusaya, cit g); a+ i = i(seyyathidaw,cit 2);
Q + B = (sattGpa1abbhati, cit 7); + B = Q (paficu-
padana = pafica-upadana,cit l); i + i = i (kificiti,cit
41); detta kan aven slutet tahaw =
aham (cit 25).
----
2. Fbrsta voka1en stbtes ut: pan'assa = pana assa
cit 35); = ]1 iccham (cit 1); t'eva = ti eva
(cit 13); - ten'eva = tena eva (cit 13); c'evaw = ca
evarp (cit 13).
3. Andra voka1en stbtes ut, varvid ib1and den fbrs-
ta forlanges: tayo 'me= tayo ime (cit 11); thito'mhi-
ti = thi to amhi (cit 35); cari , ham = cari aham
(cit 44); = .J?_paj jatu i ti (cit 17).
4. En bindekonsonant kan inskjutas me11an vo-
kaler: = n8. idJ]!:. (cit 7); adukkha-m-asukha
= ( cj_ t 9) i cha-y-ima = cha ima (cit- 10);
yeva 37).
5. En slutkonsonant kan anpassas fonetiskt till
ords begynnelsekons_onant: katamafi ca = katamaw
..!: (cit l); eva = vifinanam ti eva (cit 13);
yannGnaham = yam nv.na an am (cit 25).
6. Det andra ordets begynne1sekonsonant kan fbr-
dubblas: pat.harna-jhanam (cit 37);
dukkhakkhandhassa = dukkha-khandhassa (cit 18);
= (cit 1); pamadatt-
hana = pamada-thana (cit 31); m fbrvandlas ofta till
framfbr vokaler och (t.ex. cit 1).
7. Ib1and kan br:'lda de 1juden fbrvand-
las: yafi fiad = yam._yad (cit 13); tvafi -neva = tvam eva.
- 14 -
Forkortningar
ab1
=
ab1ativ mask
=
masku1inum
ack
=
ackusativ med
=
medium
akt = aktiv neutr
=
neutrum
a or
=
aorist nom
::::
nominativ
dat = dativ opt = optativ
fern
= fe.inininum part
::::
particip
fut- = futurum pass = passiv
gen = genitiv perf = perfekt
ger
=
gerundium p1
=
plura1is
imper
=
imperativ pres = pres ens
ind
=
indikativ pron
::::
pronomen
inf
=
infinitiv re1 = relativ
instr = instrumentalis sg
::::
singularis
kond
::::
konditiona1is vok = vokativ
l'ok
= lokativ
o.

.
I. Til1varons tre kannetecken
1. (dukkba)och de fyra sanningarna
2., Obestandigbeten ( <:!D.iQG!)
3. Det finns inte nagot jag (anatta)
II. Personligbetens faktorer (kbandha)
1. Kansla (vedana)
2. Perception och forestallning (sanna)
3. Aktivitet (sankhara)
4. Medvetande (vinnana)
III. Orsakslagen
Lagen om karma och aterfode1se
IV. Den aiiafaldiga vagen
1. Ratt (ditthi)
.---r.. .. a.--.
2. Ratt beslut (sankappa)
citat nr
l - 4
5
6, 7
8
9
10
11, 12
13 - 15
16 20
21 - 23
24, 25
26
27
- 15 -
3. Ratt tal (vaca)
4. Ratt handlande (kammanta)
5. Ratt :(ajiva)
6. Ratt artstrt,ngning ( vayama)
7. Ratt medvetenhet (sati)
8. Ratt koncentration (samadbi)
V
29, 29
30, 31
32, 33
34
35, 36
37 - 43
44 - 50
1. Definition av lidandet (Digba nikaya II 305)
Katarnan dukkhaJP ariya-sacca.IJl?
Jati pi dukkba, jara pi dukkha, mara\).am pi dukk-
harn, sokaparideva-dukkha-dornanass-upayasa pi dukkha,yam
p# iccharp na l.abhati. tarn pi dukkbarp., sankbi ttena paficu-
padanakkhandba dukkha
. Katama (nom sg neutr), vilken? - _, ocb(_!ltar all tid
efter farsta ordet); - bhikkhave (vok pl av bhikkhu),
munkar! - dukkha, lidande, obehag; - ariya,adel; -
I
sacca, sanning; - jati fodelse; - pi, just; - dukkba
(nom fern, anpassat till jati), lidande, obehag; - ja-
ra, alderdorn; - marana dod; - soka, sorg; -
klagan; - dornanassa, olycka; - upayasa (nom pl), angs-
lan, angest; - tam, det sam , det; - E'= i;
iccham (pres part av iccbati,anska), anskande; -
inte; - labhati, fa; sankhittena, kart sagt; -
fern; - beroende, grund; - khandha (nom pl),
faktor.
Munkar, den adla om lidandet? _
Fadelse ar lidande, alderdorn dad ar li-
di:mde, sorg, klagan, obehag, olycka, angest ar liQ.ande;
' '
att inte fa vad man anskar ar.lidande; ,kart sagt, de
fern lidande.
- 16
Kommentar. Dukkha brukar oversattas med 'lidande',
men det bor observeras att detta ord egentligen ar allt-
for starkt och speciellt. Dukkha innebar snarare 'abe-
bag', 'besvikelse', 'otillfredsstallelse'. - Ariya-
saccaf!l ar val antingen apposition eller predikativ till
dukkham: 'vilket ar lidandet, den adla sanningen'? el-
ler 'den adla lidandes-sanningen', d.v.s. 'den adla san-
ningen om lidandet'. - Ari:'L: betyder 'adel' men anvandes
ofta pa sadant satt att man frestas oversatta med 'budd-
histisk'; det fanns vid denna tid inget speciellt ord
for "buddhism". -yam p'iccham etc. ordagrant: 'det som
man ehuru onskanae inte far, det ar lidande'. Nagot
ord for "ar" behover inte sa.ttas ut. - Upadanakkhandba,
"grundfaktorerna" ar
1
form
1
, 'kropp
1
, vedana,
1
kansla', sanna,

sankhara,
'aktivi tet', 'verksamhet' j och 'medvetande
1

Upadana ar tillagt for att beteckna, .att faktorerna
binder-6Ss vid livet och utgbr en grund.fbr
se. Alltsa arlidandet fast rotat i yar pqykofysiska
konstitution.
2. Lidandets orsak (Digha nikaya II 308)
Katamafi ca, bbikkhave, dukkha-sam:u.dayarp ariyasaccaiJl?
Yayarp tanha pD.nnbh::wika nandi-raga-sahagata tatra
seyyath1darp kama-tahha bhava-tanba
vi bhaYa-tanha.
Katama, vilken? - ..;, och; - bhikkbave, rnunka'rl
- dukkba,lidande; - samudaya, uppkomst; - ariya, adel;
- sacca, sanning;- pr fern nom sg) som; -
denna; - tanha, torst, begar; - ponobhavika; ledande
till t\terfodelse; ._ nandi,njutning; - raga_, emotion,
passion; - sabagF.tta, forenad med; - tatra tatra, bar
ocb dar; - abhinandin1 (fern nom sg av abhinandin,
- 17
finnande noje i); - seyyatha, sasom;- idaw, detta; -
seyyathidam, namligen; - kama, sinnesnjutning; -
0
tillblivelse; - vibbava, forintelse.
-Murikar, vilken ar den adla sanningen om lidandets
uppkomst?
(Den ar) begar som leder till aterfodelse,
som atf.oljes av njutning ocb. passion oc.h som finner
sin tillfredsstalle.lse an bar o.cb an dar., be-
gar .efter begar nytt liv och be-
gar efter forintelse.
--.
3. Hur lidandet upphor nikaya II 310)'
xatamaft bbikkbave, dukkha-ni;r:odbai!l
Yo tassa yeva tanbaya asesa-viraga-nirodho cago_ ..
pati:ri"issaggo mutti analayo. r

vilken? - ca,oc:h; - bbikkhave, munkarl -
dukkha, lidande; - nirodba, uppborande; - ariya, adel;
- sacca, sanning; -;t!;}_, (den) som;- tassa (gen fern
sg av .Q, den); - i.x)eva, just; ..;;. tanbaya (gen sg av
tariba, torst); - restlos, total; - viraga, over-
vinnande; - nirodba, up'pborande; - caga, overgivande'
avstaende; - patinissagga, forsakande, avvisande; -.
mutti, frigorelse; - analaya, avvisande.
Munkar, vilken arden adla:sanningen om. lidandets
uppborande?
(Den ar) just det totala overvinnandet och uppho-
randet av detta: begar, dess overgivande och forsakande,
frigorelsen darifran, motviljan mot det.
Kommentar. Yo ar relativpronomen men inleder.har
ej relativsats. Grammatiskt hor det. ti'll niro.dho och
bar utpekande funktion: "just upphorandet
18
4. Vagep till fran lidande (Digha hikaya II 311)
Katamaft ca, bhikkhave, dukkha-nirodha-gamini-patipada
.
ariya-sacca.rp?
Ayam eva ariyo atthangiko maggo, samma-
..
samma-sankappo samma-vaca samma-karnmanto samma-
ajivo samma-sati samma-samadhi.
Katama, vilken; - ca, och; - bhikkhave, munkar! -
dukkha, lidande; - nirodha, upphorande; - gamini (nom
fern av gaende); - vag; - ariya, adel;
- sacca, sanning.
Ayam, denna; - eva, just; - atthangika, attafaldig;
- .
- magga, stig; - sasom; namligen;
- samma, ratt; - ditthi, uppfattning, lara, eg. syn; -
sankappa, avsikt, beslut; - vaca, tal; - kammanta, upp-
forande, handling; - ajiv0, uppehalle; -
rangnin_g; - sati' medvetenhet; - samadhi' koncentra-
tion.
Munkar, vilken ar den adla sanningen om vagen som
gar till lidandets upphorande?
.Just denna adla .attafaldiga vag,- namligen ratt upp-
fattning, ratt beslut, ratt tal, ratt handling, ratt
livsuppehalle, ratt anstrangning, ratt medvetenhet,
ra.tt koncentration .
Kommentar. En detaljerad genomga.ng av vagens atta
delar finner lasaren i citat nr 26 - 43.
5 . Livets obestandighet (Samyutta nikaya I 109)
Accayanti ahoratta,
jivitam uparujjhati,
ayu khiyati maccanam,
kunnadinam va oda.kam

- 19
Accayanti (3 pl pres, acceti), ga (om tid); - aho,
dag; - ratta, natt; ahoratta, dagar._ och natter; - .ii-
vi.ta, liv; - uparujjhati (pass av uparundhati),forin-
tas, forstoras; - a;yu, liv; - khiyati (pass B.V khayati) t
forsvinna; - maccanam (gen pl av macca),-dodlig; -
kunnadinam (gen pl av liten fl'Od); - va,lik-
som; - odn.ka, vatt en.
Dagar och natter ilar bort,
livet
Manniskors liv rinner undan,
liksom strommarnas
6. Det finns ingensjal (Buddhaghosa, Visuddhimagga,XVI 90)
Dukkham eva hi, na koci dukkhito, \c ,.,f.- I: '' l l, _;,( h
1

karako na, kiriya va vijjati;
atthi nibbuti, na nibbuto
maggam atthi, gamaKo na vijjati.
Dukkha, lidande; - just, forvisso; - hi, ty; -
(underfcrstatt : finns); - na koci, ingen; - dukkhita
(perf part), utsatt for - en
som handlar; - n, inte; - kiriya, handling; - for-
vi:sso; - vf,j,iati (pres pass av vindati), finns; - att-
hi, ar, finns; - nibbuti, slocknande, nirvana; -.ill!
. puma, ingen; - nibbuta, slocknad (= som uppnatt
nirvana); - magga, stig; - atthi; finns;- 'gamaka,
fotgiingare; _.: inte; vijjati, finns.
Ty lidande finns, men ingen som lider,
garning finns, men ej dess gorare.
Ni;..-;an4finns, men .ingen som uppnar det,
en vag finns, men ingen som gar den.
Komrnentar. D.etta ar ett b.eromt och tillspetsat ut-
talande. Vad som fornekas ar existensen av en ododlig sjal
- 20
personlighetens och.sammanha:ng (se harom cit.
nr 7). Nago:n sjal (atta) fi:nns i:nte men val ett inre
. . _....._. . -- ....
(citta), som den koordinerande funktionen ...
Detta inre sinne ka:n re:nas, utvecklas och uppna nirva-
na "( se c.i t. 44). Men ytterst be star bela personlighe-
ten av .Proces.ser.
7. Definition av personligheten
'
Enligt Samyutta nikaya I 135 ansattes nunnan Vaji-
ra av Mara,frestare.n och med tvivelsjuka
tankar: vad a.r egentligen vart. "yasen II? Hur uppkommer
det? Vern skapar det? VRjira fbrstod emellertid det fel-
i fragan och. gav svar:
Kinnu satto ti paccesi?
Mara, ditthigatmp nu te.
yai1,
na-y-idha sattupalabbbati.
Yatba bi angasambbara
- hoti saddo;ratho iti;
evam kbandhesu santesu
- .....
boti sattoti sammuti
.
Kiri = ..!siEi, vad? varfor? -.ill;!' da; - satta, vare.lse,
vasen-; sjal; - ti == anforingstecken; - paccesi (pres , .
ind, 2: a .sg av pacceti, komma .tillbaka. ti.ll, banga UPP ...
sig pa); - ditthi, lara, spec. felaktig, ogrundad teo-
ri; - g'ata (pf av g'acchati-, .gl-t) di 1j.thiga-
tamjte, 'av dig bar gatts till falsk lara', d.v.s. 'du
bar felaktig utgangspunkt';- aundha, ren, endast;
sankhara, aktivitet, process; - pufija, massa,
- ya1p = denna, detta; - .!2:., inte; - ( y) idha, bar;
sattupalabbhati = satta upalabbhati (pres ind pass av
upalabhati, fa, finna); - yatha, liksom; - .bJ:, ty; -
anga, led, del; - sambhara, kombination (bar abl sg:
- 21
efter'kornbination av delar);h9._ll, ar, blir;,- sadda,
ljud, ora; - ratha, vagn; - i;ti. = anforingstecken; -
evam, sa; - kbandhesu (lok pl av khandha, personlig-
-- ------ -----
hetsfaktor )'; -. santesu ( lok pl av snnt, varande);
lokati'verna bildar bar en s k ab$.olu:t. lokativ, motsva-
rande temporal bisatsi - sammuti, allman rnening,
bruk'.
'
Varfor hiinger du upp dig pa drdet "vasen"? Mara,
du ju fel Detta ar ingenting anna-t
an en mangd processer; har fim1er man' inte nagot .vasen.
' .
Ty liksorn ordet "vagn" anvancles da delarna satts ihop,
sa brukar mnn s::i.ga' ttvasen"' da personlighetsfaktorerna
finns.
Kornrnc:ntar. Det iir en ovanligt ldar framstallning
av inneborden av den laran om jaget. Det-
ta .ord (pali atta) forekommer visserligen ej i texten,
. --
men av sammanhanr:;et ser vi, att satta anvandes i sam-
, '- ---
rna betydelse. Vad fornekas ar inte den funktionel-
.
la enheten och kontt:mitcten utan endast "sjalen" i
betydelsen av en cvig cich oforanderlig personlighets-
karrta. Liksom vagnen bar ett slags i be-
tydelsen "karaktcriotisk enhet av delar", sa har aven
en empirisk, funktionell personlighet, bestA-
ende av faktorer ( khondha). Modern vasterla.ndsk
gi uttrycker sig int e mycket ::mnorlundao
B. Personlighetsfaktorerna (Majjhima nikaya I 435)
So yael-eva tattha boti rupagatarp vedanagata.rp saiiiia-
gatrup sankharagata!Jl te dhamrne aniccato dukk-
hato rogato sallato. aghato abadhato parato pa-
lokato sunnato anattato samanupassati. S.o tehi dhammehi
cittam pativapeti.
. .
- 22 -
- ;y:ad,. vad som; - _y, just; - tattba,
dar; - hoti, finns; - rupa, form, kropp; - gata, gfmg-
en,' i samband med, betraffande; - vedana, kansla;-
I
safina, perception, forestallning; - sankhara, aktivi-
tet, beteende; - viflnana, medvetande; - te, dessa;-
dhamme (ack pl av dhamma, foreteelse); - aniccato
( abl sg av anicca, obes'\:andig), ''uti fran obe standig-
bet" = som foranderlig; - dukkha, - raga,
sjukdom; - ganda, bold; - salla, pil; - agha, olycka;
0 0
- abadha, sjukdom, plaga; - para, frammande; paloka,
upplosning, forruttnelse; - sufifla, tom; - anatta,
utan jag, utan sjal; - samanupassati, betraktn; - te-
hi dhammehi (abl pl), fran dessa foreteelser; - ,citta,
sinne; - pativapeti, vanda bort frAn

Det som finns dar ifraga om form, kansli:) forestall-
ning,aktivitet ocb medvetande, dessa foreteelser be-
traktar ban som foranderliga, sorn lidande, en sjukdom,
eft en pil, en olyckn, en plaga, som frammande,
forruttnelse, som tomma ocb sjallosa. Han vander
bort sitt sinne fran dessa ting.
Kommentar. "Ha:rl' syftar pa en mediterande munk,
som analyserar sig sjalv som bestaende av de fern namn-
da faktorerna, alla forgangliga, opersonliga och obe-
- ..
hagliga. Texten fortsatter med att beskriva hur han
va.nder sin uppm?-rksarnbet fran dessa ting mot det som
ar battre: nirvana.
9. Kansla (Majjhima nikaya I 302 f)
Tisso kho ima vedana: sukha vedana, dukkha vedana,
adukkha-m-asukha vedana ti.
Katama pana sukha vedana, katama dukkha vedana,
katama adukkha-rn-3.sukha ved::ma ti?
Yal!l kho kayikaip va cetasikayi va sukhR!Jl sataY'l
- 23 -
vedayitarp, ayarp sukha vedana. Yarn kho ka;y-ika:rp. va cetasi-
kam va dukkham asa tam vedayi tarp., ay:::up dukkha veda.na. Yarp.
. .
kho kayikam vZi cetasikam va n'eva sataijl nasatai]l vedayitam,
ayarp vcun.na ti . . . Suldlaya kho veda-
naya raganusayo pahiito.bbo, dulckhayo. vcdanayo.
sayo pahat::tbbo ;:dukklm--rn.-asul;:bayn. vedanaya avijjanusayo
pahatabbo lL
tisso (fern non av ti, tre): - just; - ima (fern nom
pl) , - ycd;':!..'?-li (nom lJl) , l\Jinsla; - sukha, angenam;
- dukkha, O<J.ngcnam; - varken oangenam
eller an;-:;cn.:im, neutral; - _t_?:_. (
- ka-
-.---
;y_ika, - " o
5
r:nt ingen e ller;
psykj_c;lq -- sat::t, behaglig; - vedayi ta (pf
part till vccleti, lctLnm:., upplev.:::L), upplevd; - ayam,
det;- '-:ts,l,t__s'1_, obehaglig;- n;:;s3.ta!T} = na asato.m;- suk-
.
hay a- vedo.n9:,Y!J; ( nbl sg), fdm. den flngcnhma ki:inslan; -
raga, begi:::i_r; - m1JJ5Tra_, omcdveten installning;
pahat8.b1;..:.';; ( p :-crt fut s ti 11 _;;g._ja11 ].t i, overge, lamna) ,
borcmdc ovLT{jcs; - rnot'Jilja;- avi.j,ja, okunnig-
heto
Det flnn.:; kiinclor: angenti.m oange-
' '
n8.rn kansla och ncutrr"l kLnsla.
Och vi lken il r dcn c::mgcm[:rna vilken ar den
och vilkcn hr den ncutrala kanslan?
Det sam 'uppleves, vare det tir kroppsligt eller
psykiskt, som anc;t:nfimt. och bt:ha&ligt, det ar en an-
kansla, sam uppleves som oangenamt ocb obe-
hagligt vare :3lg dLt iir ellcr psykiskt,
' ' .
det ar en obchc1.glig J)e t com uppleves som varken
behagligt obehuglic;t, vare sig det ar kroppsligt
eller psykiskt, dct iir en nc:utral kansla En ten-
dens till bega.r bcjr utrote:u; u-r den kanslan, en
tendons til J :nol.,;j IJ;! bor ur cl(:n o.'lngc:nama kans-
lan, en tcndens till akunnighct bor utrotas ur den
- 24
neutrala
Kommentar. Vart citat utgor en del av. ett samtal
mellan nunnan Dhammadinna och en lekman. Slutet pa ka-
pitlet skildrar bur riurinan far Buddhas eget godkannan-
d.e B.v all t vad bon sagt.
Enligt buddbistisk uppfattning hor kanslan nara sam-
man med upplevelsen av yttervarlden: alla retningar som
uppfattas bedomes. Ki;inslor kan alltsa inte undvikas;
men var sager att de star i nara samband med de
emotionella reaktionerna begar och motvilja, och dessa
maste bek.ampas av buddhisten. Ordet anusaY:a star till
betydelsen nara det som psykoanalysen kallar det omed-
vetna.
10. Perception och forestallning (Anguttara nikaya III 413).
Cha y-ima, bhikkhave, sanna: rupasanna,_ saddasafifia,
rasasaflfla, photthabbasRfifia, dhammasafifia.
.. . ..
(Majjhima nikaya I 293). Safijanati safijanatiti
kho, avuso, tasma sanfla ti vuccati, kin-ca safijanati:
nilakam-pi sanjanati, pitakam-pi safijanati, lohitakam-
pi safijanati, odatam-pi safijanati.
cha, sex; -- ima (nom pl)' dessa; - bhikkhave, mun-
karJ - saflna (nom pl), uppfattning, perception; - rupa,
form; - sadda, ljud; - gandba, lukt; - smak; -
beroring: - dhamma, forestallning.
sanjanati, uppleva, uppfatta; --ti (anforingstecken);
- kho, forvisso; - avuso (tilltalsord), van! - tasma,
darfor; - vuccati (pRss), sagas, kallas; -kim, vad?-
ocb; - nilaka, morkbla; - 1, just; - pitaka, gul;
- lohitaka, rod; - odata, vit.
Munkar, det finns dessa sex (typer av) pcrceptioner:
uppfattning RV form, av ljud, av lukt, av smak, av
- 25
raring och av forestallningaro
11
Man uppfattar, man uppfattar", sags min van,
darfor kalLlS det 'uppfattning'. Och vad 1}-PPfattar man?
Man uppfattar blatt, man uppfattar gult, man uppfattar
rott, man uppfattar vitt.
Kommentar. Sc:':gCiQ motsvarar bade direkt upplevelse
av yttervarlden och forestallningar sasom minnen och
fantasier. I vara citat beskrives det narmast som per-
ception, men till dessa perceptioner raknas aven
rna som just ar forestallningar som produceras av uet
inre sinnet, maRQo
11. Tre typcr av verksaml1et (I.Iaj jhima nikaya I 301)
Tnyo 'ne sankhara:. kayasankharo vacisankharo citta-
sankharo ti.
Katamo pano. k2yar-:anl:f18.ro, lcatamo vacisankharo, ka-
tamo cfttasankharo ti?
Assasapass2-sa kho vi takkavicara va-
cisankharo, sanua ca ca cittasankharo ti.
. . - .
ta,Xo, tre i - .2:!'1.': .. ' des sa.; - sankhara, aktivi tet, be-
. .
teende, vilj c;:;tyrp - _kay_2, kropp; - vaci-,
- ci ttg, sirm7; _i:i:. ( anforingstecken).
ka tam a, vilken? - .P_:'1.!:!_Q:, . men; -:-
assasa, - _E.SSasa, inandni:ag;- kho,
forvisso; - ttinkande, reflexion
1
analys; -
vicara, undersokning; - uppfattning; - ca
..., bade . . och; -- vedana, kansla.
Det finns dessa trc'. ( typer av) .verksamheter: kropps-
lig verksamhet, talve_rksn.mhet och psykisk verksamhet.
Men vilken tir den kroppsliga verksarnheten, vilken
ar talverksarnhetcn, vilken ar den psykiska
Utandning och inandning ar kroppslig verksamhet,
analytiska ocb granskande tankeprocesser ar talverksam-
- 26 -
bet, uppfattning ocb kansla ar psykisk verksambet.
Kommentar. Vart ci tat ar en del av sarnrna diskus-
sion som nr 9.
Det ar pafallande att tankeverksarnbet kallas tal-
aktivitet. Bebaviorismens uppbovsmen, Watson, det-
samma! Kanske ansags det, att tankeprocesser alltid
tog formen av ordforestallningar. Att det inte bebov-
de vara fr8.ga om uttalade ord (diskussion), frarngar
av cit 37, dar sarnma uttryck for tankeprocesser fore-
kommer.
12. Det vasentliga i en verksn.mbet ar viljan (Samyutta
nikaya III 60)
Katama ca, bhikkhave, sankbara?
Cha-y-irne, bhikkhave,
saddasaflcetana gandhasaficetana. rasasaficetana
babbasaflcetana ime vuccanti, bhikkbave,
sankhara.
katama (nom pl), vilken; - och; - bhikkhave,
munkar! - sankbara, aktivitet; - cha, sex; - ime,
dessa; - cetana, vilja, avsikt, andamal; - kaya, kropp,
grupp, typ; .- rupa, form; - saficetana,
- sadda, ljud; - gandba, lukt; - smak; -
habba, beroring; - dhamrna, foresta.llning; - vuccanti
(3:e pl), kallns.
Munkar, vilka ar aktiviteterna?
Munkar, dessa sextyper av viljeinriktning: stravan
efter form, efter ljud, efter lukt, efter smak, efter
berpring, efter forestallning: dessa, munkar, kallas ak-
tiviteter.
Kommentar. Enligt karma-lagen a.r det b.:wdlandet ( ak-
tiviteterna) som bestammer aterfodelsen, genom att pA-
- 27
verka medvetandet. Det ar darvid viktigt att minnas,
att det ar fraga om viljestyrt handlande: det ar framst
viljan som far sin beloning och sitt straff.
13. Medvetenhetsprocessernns uppkomst (Majjhima nikaya
I 259)
Yafl-flad-eva, bhikkhave, paccayam paticca uppajjati
. .
vinflal)arp tenn ten' eva gacchati: cakkhuii-ca pa-
ticca rupe ca uppajjati
sankharJI_ gq_cchati; sotan-ca paticca sad de ca uppaj jati
vinnanam, sotaviiiiianan-t'eva sankham gaccbati; ghanafi-
. . . . .
ca pa!icca gandbe ca uppajjati vinfiaiJarp, ghanaviiinatJ.an-
-t' eva sankharp gacchati; jivhafi-ca pa!icca rase ca up-
pa,ij-,'lti Vinfial}.aip., jivhavififlal}.C:::.:l-t' E.'Va sankham eacchati;
.
kayan-ca paticca ca uppajjati vifina:o.a1p,
kayavinfianan-t'eva sankham gacohati; manafi-ca paticca
. ., . .
dbamme ca uppajjati manovififianan-t'eva sRnk-
ham gacchatio

yafi-fiad = X:m yad, .vilken - ..Y:Q,. just; - bhikk-
bave (vok pl), mvnknr; - po.cca;ya, orsak;- paticca,be-
roende pa, pa grund. av; - :}.!Qpa;ijati, uppkomma; - vififia-
na, medvetande; - ten'l tena sg av so, den), pA
-
grund av just den; - definiti-on, namn; s:1nkham
gaccbati, fa namn; - cakkbu, oga; - rupe (ack
pl; underforstatt: .Pa}icca),_former;- cakkbu-vififiapa,
visuellt:medvetande; - ti = anforings-
tecken; - sota., oro.; - sadda (ack pl), ljud; - gh'fina,
nasa; - gandba, lukt; - jdvha, tunga; smak; -
kropp; - pbotthabba
1
beroring; det inre
sinnet; - dbamma, forestallping.
. . .
medvetandet far namn .efter den orsak som i
varj e t fall betingar dess uppkomst. DA medvetande
uppkomrner pa grundav-dga ocb.former, kallas det visu-
- 2R
ellt medvetande; da medvetande uppkomrner pa grund av
ora och ljud, ka1las det akustiskt medvetande; da med-
vetande uppkorrimerpa grund nv nasa och lukter, kallas
det luktmedvetande; da medvetande uppkommer pa grund
av tunga - och srnakarnnen, kallas det srnakmedvetande; da
medvetande uppkommer pa grund av kroppen och beroring-
ar, kallas det taktilt medvetaude; da medvetande upp-
kommer p& grund av.det inre sinnet och forestallningar,
- ,. .
kallas det
Kommentar. Av detta avsni tt framgar att viiiiiana
avser en psykisk verks;lmhet som byggeF pa information-
er-genoin sinnena. P.a. svenska talar vi ;)u inte om ogcm-
0 '
medve-tande etc., varfor dessa uttryck bar ersatts med
visuellt medvetcmde osv. Huddhismen raknar med sex sin-
nen, av v.i1ka det sista producerar forestallningar som
bygger pa minne och frrntasi
.... ,-:
14. Medvetandet och aterfodelsen (Anguttara nikaya I 223)
.J.?lJg.vo -bho.vo ti, bhante, vuccati. Ki ttavata nu kho,
bhante, l::!havo hoti ti?
Kamadhatuvepakkafi ca, Ananda, nabhavissa api
nu kho kamabhavo paiiiiayetha ti?
bhante.
Iti kho, .Ananaa, kammam khettam viiiiianam blj:1m

tanha_ sineho; satta.narp
hinaya dhatuya Bvap ayatif!l
punabbpavabhinibbatti hoti. Evarp kho, bbR.vo
hoti ti.-
. '
bhava, tilikomst, - ti
- bhante ( tilltalscnrd), berre; - vuccati, dE't sags; -
kittavata, i vad man? - nu kho, 8.lltsa; - hoti, finns; -
kama, begar, sensualitet; - dhatu, element; - kamadha-
tu, sensualitetehs varld; - vepakka, mognad; - .2:
7
ocb,
- 29 -
om; - kamma, handling; - na abbavissa (konditionalis
av bbavati), om inte hade funnits; - api nu (anger
att satsen ar on fraga); - kamapbava, aterfodelse i sen-
suali tetens varld; - P.Lhii._;y_etha, (pass, 3: e sg, optati v
medium av veta), skulle vara kand; -no hi
forvisso inte; - J:_ti ,--sa; - kbettB;, aker; - vinna-
!2:., medvetande; - fr?.; - tanha, torst, begar; -
sineha, saft, naring; - avijja, okunnighet; - nivarana
(gen pl), binder; - _atta (gen pl), v.'1relse; - samyoja-
nQ, boja; - lag, foraktlig (lok sg fern); -
(lok sg), element, betingelse(- patittbita, stalld,
etablerad; - sa; - for framtiden; - punabb-
h<:tva, aterfodc:lsc; -- aterfodelse.
"Tillblivelse, tillblivelse
11
, sager. man, herre. I
vad man fin:ns det alltsa til'lblivelse, herre1
Xnanda, om det into hade funnits en handling som bar
f:'ukt i sensur1li tetens vtirld, skulle da en tillblivelse
i sensualiteteno vtirld ha varit kand?
--sa.kert inte, herre.
P{l sfl sa tt, hr hancllingen ( som) en aker,
medvetandet ctt fro och begaret (som) naring.
For varelser som t;V okunnighet och fjattras av
begar, medvetandet Ea. lag Sa sker ater-
fodelse och a ';; for fr:_"'..mtiden. Pa sa satt, Ananda,
-- ., .
f!nns det
Kommentqr. T-ext en u-:tgor ett Hvsni tt av ett sam tal
mell8.n Buddha alskli,ngsHirjunge och assistent
Ano.nda. Aterfodclse skcr en :naturlig foljd av hand-
lan"det, karma. Varje hn:ndling "mognar
11
och "bar frukt"
i form av aterfodelse pa en viss niva. Det talas i huvud-
, .
sak oin tre nivaer: kamadhatu, sensualitetens varld; ru-
padhatu, formvarlden, och arupadhatu, den formlosa varl-
den. Vad som ar alltsA att medve-
tandet "etabler;.-1.D" pil en vim> nivt\.: dct 8.r sorn ett fro
- 30 -
som placeras i en viss aker med en viss nar1ng. Vi skul-
le kanske kunna likna det vid en strom av energi som
gar over i ett nytt medium ocb ger upphov till en ny in-
Den liknelsen finner man i palilitteratu-
ren, dar det talas om vinfianasota, medvet::mdestrommen.
Att stilln sitt medvetRnde (Butta nipata, vers
734 ocb 735)
Yam kinci dukkham sambboti,
..
sabbam vinnanapaccaya,
.. .
vinnanassa nirodhena

n'atthi dukkhassa sambhavo.
Etam adinavam natva
. .
'dukkbam

vinnanupasama bhikkhu

parinibbuto.
yaw kinci, vilken an; - dukkha, lidande; - sambbo-
ti, uppsta; - sabba, all; - vinnana, medvetande; -
paccaya, orsak (abl paccaya: beroende pa); - nirodba
(instr sg), upphorande;- n'atthi, det finns inte;-
sambbava, uppkomst, produktion; -
etam, detta; - adinava, fara, olycka; - natva (ger
-
av janati, veta, forsta); - upasama (abl sg), lugnande;
- bhikkhu, munk; - nicchata, utan begar, tillfredsstalld;
- parinibbuta, frigjord, som uppnatt nirvana.
Allt lidande som uppstar beror pa Ge-
nom att medvetandet stannas alstras inget lidande mer.
Da munken insett _de olyckliga foljderna av detta,
att lidandet beror pa medvetandet, da still':lr ban sitt
medvetande, blir behOV$fri OCb uppnar nirvana.
Kommentar. Handlingarna (sankhara) paverkar medve-
tandet, som ackumulerar deras konsekvenser och formas av
- 31
dem, sa att ett.utgangslage for en ny fodelse bildas.
Pa sa sa tt beror- all t lidc:mde pa medvetandet. Detta li-
dande kan upphora endast genom.att medvetandet stannas.
I tva uttryck for detta: nirodhB;, uppho-
rande, och Jur,nande. De innebar samll).a sak, ef-
tersom rriedvetandct bestar av en strom av proc.esser. Me-
toden att gora medvetandet lugnt oc.h stilla, dvs att
stcmna processen, ar om ctenna ar framgangsrik
. . .
och kornpletteras 'J.V perm:mL'nt intellektuell klarhet
ocb frihet frEm element ( asavu) uppnas nirvana.
Eftersom medvetnndet i sa fall ar fritt fran vidare-
strav.r:lnde energi, ingen u terfode lse aga rum.
16. psjkologiska orsakslagen och dess anvandning
(Digha nikaya I 180 f)
Sahetu sappnccaya purisassa saflfla uppajjanti pi
. .niruj jhanti pi o Sild:ha eJca safi.r1n uppaj j anti, sikkha
eka
_a, med; -he_:i;_lJ; ors.'J.l:; -- _s,:-::;p_pfl_ccay;_ (adj), betingad;
.:.:... I2.!:i.risa (gen sg), men; - (nom pl), forestallning,
tA.nke; - ,PPC"l,i__.4at);_ (preu 3:e pl) ," uppstf:1.; - pi .... pi,
ofide . . 08h.; (prt.?s '3:e pl), forsvinna;
- 8ikkha
( instr 'J.V OVning); - .;;;e.;;;k:.;;;a.;._._;:...:...;;..._e.;;.;k=a,
somliga
En manniskas uppkommer och forsvin-
.
ner pa grund av nagon orsak, nagon betihgelse. GenQm
..
ovning uppkornm(Jr viss.it genom ovning
forsvinner andra fbrestallningaro
Kommentar. Buddhismens mal genom bvning;
och i detta ci t::tt fro.mtriider grundsyne.Jfl- bnkom bvnings-
Genom a tt forestallnir:gsstrbmmen ar __ ?rsaks-
styrcJ., kan ma:r1 Li.ra sig att framkalla de fbrestallning-
. . - . ' . .
ar sorn.bTdraier till utveckling, och utesluta ovriga.
- 32
17. Frigorelsen ar en naturlig process. (Angutto.ra ni-
kaya V. 2 f)
Silavato, bhikkhave, silasampannassa na cetanaya
, avippatisaro me upp;-J.j jatu I ti. Dhammata esa,
bhikkhave, yam silavato silasampannassa avippatisaro
. .
uppajjati.
bhikkhave, na cetanaya
'pamujjrun me uppajjatu 'ti. Dhammata esa,bhikkhave,
.
avippatisarissa pamujjam uppajjati.
. .
Pamuditassa, bhikkhave, na cetanaya kara:oiya1p 'piti
me uppajjatu 'ti. Dhammata esq, bhikkhave, pamudi-
tassa piti uppajjati.
Pitimanassa, bhikkhave, na cetanaya karaniyam
. .
'kayo me passambhatu 'ti. Dhammata esa, bhikkhave, yam

pitimanassa kayo passambhati.
Passaddbakayassa, bhikkbave, na cetanaya karaniyam

'sukbrup vediyami 'ti. Dhammata esa, bhikkhave, yarp pas-
saddhakayo sukhaJI! vediyo.ti.
Sukhino, bhikkhave, na cetanaya karaniyam 'cittam
. . . .
me samadhiyatu 'ti. Dbammata esa, bhikkhave, yam

no cittam samadbiyati.
- . . , - - I
. Samahi tassct, bbikkbave, na cetanaya , yat-
-- --, --
habhutai]'l janami passami ti. Dhammata esa, bhikkhave,
yarp. samah'i to yatbabbutarp janati passati.
bhikkhave, janato passato na cetanaya
karaniyam 'nibbindami virajjami'ti. Dhammata esa, bhikk-
. . .
have; yam yathabhutam janam passam nibbindati virajjati.
. . . .
Nibbindassa, bhikkhave, virattnssa na cetanaya kara-
niyam 'vimuttinanadassaham sacchikaromi 'ti. Dhammata
. . . .
esa,, bhikkbave, ya!p nibbindo viratto vimuttifialJadassa-
nam sacchikaroti
.
Silavato (dat sg), den sam bandlar enligt sila, dvs
de etiska normerna, alltsa: rattradig; - bhikkhave (vok),
- 33
munkar ( .. pa foljc,mde stall en); -
pannassa ( d::tt sg), full av utrustad med ra.ttradig-
bet; - .:, inte;. - ( instr ... cetana:
vilja); .- eg. goras = bebov; silava-
to ---- na cetanaya den rattradige behover.
- vippatisar;, daligt icke-; -
me, for mig; - uppn.;jjat!::!_ (imper .. 3:e sg av uppajjati,
uppsta); - ti, anforingstccken7 - dbarnmata, overensstam-
:;.
m.else med dhnmm<'l ( rege l, n:1tur), n;..l turlig foreteelse;
- esa (fern) denna; - GOID, tttt*
tillfrcdssttillelsc;
,.
Pamuditassa (dat .. f?g av 12amudita,nojd); - piti, han-
ry.ckning, gli:idjc;
kayg, kropp; -me, min, for mig; - passarnbhatu (tm-
per :3: e sg av bli lug:r;t, bli avspand }-;
Passaddha (perf part), lugnyd, avspand:
... :.!!:' .med ovspand, kro,2J - sukha, lycka, val be hag; - vedi-
yarni, ( l: a sg av veCli,yr1.ti, ktinna c:rfara)
Sukhino (do..t sgnv .. suk.bi.g, lycklig);- citta, sinne;
-. for mig; - ( imper 3: e sg p.'lss av sama-
d8.lmti, koncentrera), mi'l. (sinnet) koncentreras; - ..:.::
(det) blir koncentrerat.
Samahi tas ( d:,1t sg ov s::tm8.bi ta, koncentrerad); -
ycithabbutCllJ!, .GOffi dc;t! verkligen ar; . - janami ( irnper 1: a
" ' .
sg, =,pres ind, veto., forst a) , . m.a j .1g veta; - pass ami
(imper l:a sg =pres ind, sc), jag se;
janato ( d2t. sg av . .pres p11rt .Jil.nag!, vetande); - pas-
sato ( dn.t sg prt.:;s passum, sccndC:'); - nibbindami
....
_.(irnppr l:u sg =pres ind av nibbindati, trottna,
avsky), rna jag trc5ttna;- vira,j,ii1.mi (imper l:a sg.= pres
ind av viraj.jati, losgora sig, bli utan behov av, rna jag
bli fri;
.
NibbindasG'l (d::tt pres pa:;r-t av nibbindati); -
rattassa ( dat sg pf pr1rt nv vir11j ,j qti); - virnutti', fri-
- 34
gorelse; - forstaende, vetande; - dassana, insikt;
vimutti-nana-dassanam: "frigorelseforstaendeinsikt",
dv_s forstaende och insikt som innebar frlgorelse; -
sacchikaromi (imper l:a sg = pres ind av sacchikaroti,
se, erfara), rna jag erfara!
Munkar, den rattradige, som beharskas av det ratta,
han -behover _ tnte vilja:: "rna jag slippa daligt samvetel"
Munkar, det ar 1. e:pl.igbet med naturens ordning, att den
rat.tradige, som beharskas av det ratta, ar fri fran
ligt samvete.
Munkar, den som ar fri fran daligt samvete, ban be-
hover inte vilja: "rna jag bli nojdp' Munkar, det ar i
enlighet med naturens ordning, att den som ar fri fran
daligt samveteblir nojd.
Munkar, den som ar nojd, han behover inte vilja:
''rna fyllas av gUidjel" Munkar, det ar i enlighet rned
naturens,ordning, att den som ar nojd, ocksa kanner glad-
je.
Munkar, den kannergladje, han behover inte vil-
ja: "rna min kropp bli avspand!" Munkar, det ar i enlig-
het.rned naturens ordning, att om nagon kanner gladje,
sa blir hans kropp avspand
.. M1,.mkar, om nagon. ar kroppsligt avspand, sa behover
han inte.vilja: "ma jag kanna lycka!"Munkar, det ar i
med naturens ordning, att den som har avspand
kropp kanner lycka.
Munkar, den som ar lycklig, han bebover inte vilja:
"rna mitt sinne.bli koncentrerat!" Munkar, det tir i en-
lighet rned naturens ordning, att hos den lycklige ar sin-
net koncentrerat.
Munkar, oen sorn ar koncentrerqd, han behover inte
vilja: "rna jag forsta och se som det verkligen ar!"
Munkar, .det ar i .enlighet med naturens ordning, att den
- 35
s.om ar koncentrerad forstar. och ser som det verkligen ar
..
Munkar, den som forstar och. ser som det verkligen.ar,
han behover inte vilja: "rna jag ta avstand och bli fri
(fran beroende)!" Munkar,- det ar enligt ne_turens ordning,
att den som.forstar och ser.som de.tve.rkligen:a.r, han tar
avstand och gar. sig frj_
Munkar, den som tar avstand och gjort sig fri, han
behover inte v:i..lja: "m<l jag :uppleva frigorelsens kun-
skap och insikt! '! Munkar, det .a.r enligt naturens ordning,
att den som tar avstand ocll gjqr.t sig fri, erfar :(ri-
gorelsens kunskRp och insikt.
Kommentar. :\:<':ujan:..; sista led, "frigorelsens kunskap
6ch insikt" syftar r:ct som bi.a, skildras som ett
tillstand av intellcl{tuo1l klarhet, ;i forening med lugn
tillfredsstallelse och inre frihet. Resonemanget hi;ir av-
ser att visa, o.tt dett". ideal tillst8nd uppm1s genom en
orsa.ksmass ig, natu::'enliG utveckling, de.r det ena ledet
naturligt leder over till ett annat, Vi kan notera; att
ett av leden 8r SCUJl.adhie Detta ar ett me-
. . ___ .,.__ . .
di ta tions tills c.l.ct. siio> t:J. av den 8-faldiga
viigen. Genom koricc1.tr(l tion man utbilda formaga av
mera realist,isk insikt och iivcn overnaturligt vetande.
18. Hur depsykolocisko.. faktorerna beror av varandra och
' hur detta berocndc kon utnyttjas for frigorelse fran
)..ido.nde ( Sarrwu tta .nikaya IV 86)
9akkhUJ)1 CCl pCL "t;i C.ca rupe Crt uppaj ja ti Cakkhuvi.fiiial).amj
tinnaJ:!l sangati pho.sso; vedanapac-
caya tanha; tasoa-y-cv'l tunhayo. asesaviraganirodha l bha-
.. vanirodho; bhavanirodha jatinirodho; jatinirodha jara-
solw.paridevadukkhadomano.ssupoyasa niruj jhan.ti.
Evam ctasoo. kcvalaooa dul:dchnkkhandlmsoa nirodho hoti.
AyafJ}. dukkhassa atthrtgamo c
- 3(;
Cakkhum (ack sg av cakkhu, oga); - ca, och; - patic-
. - .
beroende pa, pa grund av (styr ack); - rupe (ack
plur av rupa, form); - uppsta; - vinnana,
medvetande; - cakkhu-vinnana, ogonmedvetande, dvs syn-
medvetande; - tinnam (gen pl av ti, tre); - sangati,
-
forening; - phassa, beroring, stimulering; - paccaya
.(abl sg av paccaya, orsak), pa grund av; - vedana,kans-
-1a; .:... tanha, torst, begar; - tassa ( gen sg fern av pron
denne); - (y)eva, just; - tanhaya, (gen sg av tan-
ha, torst); - asesa, utan rest, total; - viraga, begars-
frihet, - nirodha, forsvinnande, uppho-
rande; sammansattningen betyder alltsa 'det restlosa
overvinnandet och upphorandet' (kasus: abl sing); -
bbava, tillblivelse; - .iati' fodelse; - ;jara, alderdom;
.- marana, dod; - soka, sorg; - parideva, klagan; - dukk-
...
ha, lidande; - domanassa, obehag, olycka; - upayasa
(ha_r nom pl)' angslan, angest; - niru,j,jhanti (pres 3:e
pl av nirujjhati, upphora); - Evaw
2
sa; - etassa (gen
sg av esa, denna); - kevalassa (gen sg av kevala, bel);
- khandha,mangd (bar: gen sg); - nirodha, upphorande; -
hQ!i, ar; - ayam, detta; - atthagama, eg. gaende hem,
gaende till vila, upphorande.
Pa grund av ogat och formerna (tingen) uppstar synmed-
vetandet. Kombinationen av de tre kallas beroring (sti-
mulation); genom beroring uppstar kansla. Pa grund av kans-
la uppstar torst (begar). Genom det totala overvinnandet
- 57
ocb uppborandet av denna torst uppbor tillblivelsen.
Genom att tillblivelsen uppbor,. uppbor fodelsen
re:utan tillblivelse blir det ingen ny fodelse). Genom
fodelsens uppborande upphor dlderdom ocb dod, sorg, kla-
.
gan, lidande, olycka och angest. Sa upphor bela detta
komplex av lid:::mde. Detta hr lidandets slut.
Kommentn.r. "Lid:.:.mdets slut" nibbana. Hela
serien ger en orsaksmlissig forklaring till det mansk-
liga Samtidigt att orsakskedjan
oppnar en mdjligbct till uppborande. Man ar
all ttd fri -1-t t eliminera de tidigare leden av kedjan
ocb darmed fa att forsvinnao Kedjan ar i denna
form belt psykologisk: genom varseblivningsprocessen:
ser vi de:yttre tingen; .denna process vacker kanslor,
ocb kanslorvacker begar; men lir den direkta
tillblivelse och ny fodelse, i sjalva
verket till allt det otillfredsstallande i manniskans
situationo
I vart citat bygger bela kedjnn pa synsinnet. Tex-
ten upprepas emellertid i fortsattningen aven for ovri-
ga sinnen.
Denna text iir en variant av en mycket vanligare se-
rie om 12 led, Denna ar emeller-
tid mycket svarare at t ocb vi bar val t ovansta-
eftersotn principen och andama.let iir samma for dem
alla.
38
19. A11t ar orsaksbetingat (Samyutta nikaya I 134)
Yatha anfiataram bijaw

khette vuttam viruhati
.
pathavirasafi cagamma
sinehafi" ca tad ubhayal!l'
evam khandha ca dhatuyo
cha ca ayatana ime
hetum paticca sarnbhuta
. .
hetubhanga nirujjhare
. Yatha evam, liksom sa; - anfiatara, en viss;
---..-
- bijam, korn; - khette (lok sg av khetta, falt,
.
- vutta (perf part) sadd; - virubati, vaxa, skjuta skott;
- pathavi, 'jord; - saft, smak; - ..:, och; - agarn-
ma, pa grund av, tack vare (styr ack rasafi = -
- .
sineha, fuktigbet, fett; - tad, detta; - ubhayam, bada
' . --- .
(eller: dessutom); - khandba, personligbetsfaktor (nom
pl); - dbatuyo (nom pl av dbatu, element; - cha, sex;
- a$atana, sinnesomrade (nom p1); - ime, dessa; -
orsak ( ack sg styrd av pa grund av); - sambhu-
uppkommen, producerad (nom pl); - bbanga, upplos-
ning (abl sg); - nirujjbare (pres ind medium, 3:e p1
av nirujjhati, upplosas, uppbora).
Liksom ett korn, som satts i en aker, vaxer tack va-
re jordens saft och naring, dessa tva, sa uppstar per-
sonlighetsfaktorerna, elementen och de sex sinnesomrade-
na pa grund av en orsak ocb upphor genom orsakens upp-
losning.
Kommentar. Manniskan utvecklas pa grund av orsaker,
pa samma satt som froet vaxer pa grund av betingelser i
jorden.
Personligbetsfaktorerna ar rupa, form, kropp; vedana,
kansla; safiiia, forestallning och perception; sankhara,
aktivitet; vinnana, medvetande.
- 39
vatten, eld, luft.
Sinnesomradena ar syn, horsel? lukt, smak, bero;ring
ocb det inre sinnet (ett centrum for
samheten, dvs minnc, tankande.och fantasi).
20. Genom kan vi forma oss sjalva(Dbammapada,
vers nr 80)
Udakam hi nayr.mti nettika,
.
namayanti
nnmayunti
.
damayanti pandita.
. . .
ud,.:_'11w, vnttc:n; -hi, ty; - nayanti' (pres 3:e pl av
neti, leda); - ne.ttika, vattenled:ningsexpert, ingenjor;
- pilma.kare i - namayant=k, (pres 3: e pl av nameti,
boj::-:>, forma); - pil; - g_aru, tra; - tacchaka,
snickare) - (ack sg av atta, sig sjalv); -
yFtnti ( 3: e pl pres av 5lamet=!:., bemastra, besegra); - pa:p.-
dito., vis.
---
Ty ingenjorcr .lcder vatten,
pilmak::i.re .L'ormetr pilen,
sniclw.re forn1.::r
7
de visa sjalva.
21; Poljderna av en handling kommer inte.alltid genast
( vers 71)
Na bi papam katnm
. . .
:sajju khiram va muccati;
..
dabam tsm balr.:tm anveti
. . .
va pavako.
na, inte; - bi, ty; - - kata, gjord; -
kamma, handling; - 12a.Lju, nyligen; - kbira, mjolk; - .Y..:,
liksom; - .m.uccuti (pass till mufica:ti, befria) stelna,
- 40
ysta sig; - cla,ham (pres part nom av dahati, branna), glo-
. .
d<mde; - tam ( ack. sg av ..Q., bar anvant som bestamd ar-
tikel); - bala, dum, obetanksam; - anveti, folja; -
aska; - tackt; - pavaka, eld.
Ty en utford ond handling, liksom nyrnjc5lkad mjolk,
stelnar inte (genast). Brannande foljer den den obetank-
samme liksom eld tackt med aska.
Kommentar. Har uttryckes grundtanken i karma-laran.
Liksom nymjolkad mjolk inte ystar sig genast, sa_fram-
trader inte genast konsekvenserna av en ond handling:
den doljer sig, liksom eld under aska, men den finns dar,
och da den "mognat", paverkar den utforarens tillstand,
i detta liv eller i ett senare
....
22. Hur handlingarna bestammer a.terfodelsen (Anguttara
nikaya I 122)
bhikkhave, ekacco puggalo savyapajjham kaya-

abhisankharoti ab-
hisankharoti manosankhara$ abhisankharoti.
So savyapajjham kayasankharam abhisankharitva savyapajj-
. .
abhisankharitva manosank-
hnram abhisankharitva savyapajjham lokam uppajjati. Tarp
. . .
enam savyapajjham lokam uppannam samanam savyapajjha
Cl
phassa phusanti. So savyapajjhehi phassehi phuttho sa-
mana savyapaj jhaJII vedanaiJl vediyati ekant8.duk
1
:eharp., seyy-
athapi satta
idha, bar, i aetta avseende; - bhikkhave, munkar! -
ekacca., en
9
en viss; - puggala, person; - 12, med; -
vyapajjha, skada; - savyapajjha, aggressiv; - kaya, kropp;
- sankhara, hD.ndling;.- abhisankb,}.roti, gora, utfora, sam-
.
- vaci-, tal-; - det inre sinnet; - 2, b3.n; -
abbisankharitva (ger), efter att ha gjort; - loka, varld;
41 -
- u,ppa,j,jati, u.ppsta, aterfodo.s (bar med ack: till); -
tam enam ( ack) ' honom; - aterfodd; - so.mana
(pres p,art ti 11 o. vara) , varande; _: pbassa (nom pl),
rctningar.; -- ( vr:es 3 e pl av pbusati, berora,
na, paverko.) ; - J2.hg.ssehj;. ( pi 'av pbnssa' retn.ing) ;
-- :phu!}hn. ( pf pD.rt), paverkad; - vedana, kansla; - ve-
div:1ti, kanna; - myqket, utomordentligt; -
ek::tnta-dukkho.7 utomordentligt p1ugsam; seyyo.tbs, sasom;
- SJ-Pi, just; __: :3att1, vo.relse;- nerf'lyika, domd till ni-
ra:ya, : sk2irscldcn o
-Munko.r,cn viss person gor sig skyldig till aggressivt
yttre beteende,. till nggressiyt tal, till aggressiva
tcmlGl.r ( eg. psykif;kt Sedan hc=m gjort sig skyl-
dig till 23gressivt yttre beteende, till tal
ocb till aggressi va tankar, fodr3 b:l.n till en aggressi v
varld. Del bLU1 hr f()dsi aggressiv varld, utsi:ittes
b;:_n for inflytclscr. Paverkad av aggressiva
inflytelSL'r h'm '1/'':c'c:rcssivrl. kanslor, som ar ytterst
'
.stdCLm:t soq dL' till lden dorndo. kanner.
Komrnentetr .- Av citntet framgar }mr onda bandlingar
straffas, och forL8htter sedan med ett motsva-
ramie avrmi tt Cl''t h11r god a h:l.ncllingar far sin beloning.
Buddhism-en rrdm:tr rne.:d en himmc<L oc.h en sktirseld (of-
ta kallud helvctc i ar platser
dit mlinniskor for sinn .hundlingars skull. Kven
dar sltall m:m domas l'ftcr. sino. och aterfodas
annan pl.c;"ts. mal att undvika vnrje
aterfodelse, tiven aterfodelse i himlen.
23. En s to.rk onskc:m kan paverka (Maj jhima
nik:J.yu III 99 f)
Id.ha, bhikkhc.ve, bhikk.hu s0ddhaya samannagato hoti,
silena .hoti: sutena- samannagato boti,
- 42
samnrmagato hoti, paflnaya samannagnto hoti. Tassa evam
.
hoti: Abo vataham bheda parammarana khattiyama-
. . .
uppajjeyyan .ti. So citta.f!l da-
hati, tam adhitthati, tam cittam bhaveti; tassa
.. . . . .
- - . - , - - - - I
:e ca viharo c bhavita bahulikata tatr up-
pattiya. sa.f!lvatt?-ntio Ayarp., bhikkbave, maggo aya.f!l
da tatr'uppattiya samvattati.
. .
idba, har, med avseende harpa; - bhikkhave, munkar!
- bhikkhu, munk; - saddhaya (instr sg av saddha, tro); -
samannagata, utrustad med (styr instr); - hoti, ar; -
sila (instr sg), dygd, rattfardighet; - suta, Uirdom,
kunskap; - caga, avstaende, frikostighet; - panna, for-
staende; - tassa (dat sg till so), till honom; -
sa; - tassa evam hoti, det faller honom in; - abo vata,
ackl - jag; - kayassa (gen sg av kaya, kropp);
bheda ( abl. sg av bbeda, upplosning); - param, efter

(styr abl); -marana (abl sg) dod; - khattiya, adel; -
. maba-sala, agande stora salar, dvs rik; khattiyamahasala
(gen pl) rik adelsman; - sabavyata, sallskap; - uppajje-
(l:a sg opt av uppajjati, aterfodas), rna jag ater-
fodas; - ti (anforingstecken); -so, ban; -tam (ack sg
- - ..__,...
av so, denne); - citta, sinne, har snarare: tanke; -
dabati, placera, fasta, fixera; - adhitthati, koncentre-
ra sin uppmarksamhet pa; - bhaveti, utveckla; - des-
sa; - sankhara (nom pl), handling, process; - vihara,
forblivande, tillstand; - ca ca, bade . och; -
sa; - bhavita, utvecklad; babulikata, ovad; - tat-
dar; - upp&tti (dat sg) uppkomst, fodelse); -
vattati, leda till; a;y:am, detta; - mqgga, vag; -
.
pada, vag, metod.
Munkar, antag att (=idha) en munk ar utrustad med
tro, utrustad med rattfardighet, utrustad med kunskap, ut-
med frikostighet, utrustad med fdrstaende. Den
- 43
tanken faller honom in: "ack om jag kunde bli
i de rika adelsmunnens krets efter kroppens upplosning
efter doden!" Den tanken fixerar han, den tanken kon-
centrerar han sig pa, den tanken later han vaxa. Dessa
processor och detta tillstAnd bas honom leder; de
pa detta utvecklats ocb ovats, till Aterfodelse
dar. Munkar, denna vag, denna metod leder till aterfo-
delse dar.
Kornrnentar. Av denna text det, att "onskan
om en viss typ av aterfodelse spelar star roll for ut-
.formningen av nasta li v enligt. buddhistisk uppfa.ttning
. Men denna onskan fungerar endast om vissa kvalifikatio-
ner ar for handen: tro, moral, kunskap, forstAelse. Pa
satt kan atltsa den inre orsaksprocessen
das, antingen for att forverkliga onskningar om utform-
av nasta liv, .eller for att belt undvika ny fo-
delse.
24. Sarnmanfattning av vagen (Dhammapada, vers l3)
sabbapapassa
kusalassa
sac itt apar:i,y:: :la
. -
etam buddbana sasanam
. sabba, all; - papassa (gen sg av papa, and); - ka-
..
utforande; .,_ akarana, icke-gorande; - kusalassa
(gen sg av kusala, god); - upasampadU.
atagande; -sa, sin; - citta, sinne; -pariyodapana,
rening; -. det; ..:.'buddhana (gen pl av buddha, en
upplyst, en Buddha); - sasana,
A tt undvika' all t ant,
att gora det
att rena si t"t sirme,
det de upplystas
- 44
Kommentar. Buddha Hirde, att han inte var en sam om
sin stallning och vardighet, utan att Buddhor fades i
varlden med olika mellanrum; - darav pluralen. Han
att alla Buddhor forkunnade samrna lara och bade samma
funktion.
25. Munk eller inte? (Majjhima nikaya III 33)
Pubbe kho aham, avuso, agariyabhuto sarnano aviddasu
0
tas$a me Tatbagato va Tathagata-savako va dbam-
desesi; sutva Tathagate
labhim; so tena saddbapatilabbena samannagato iti pati-
. . . .
sancikkhim: Sambadho gharavaso rajapatho, abbhokaso pab-
ajjhavasata ekanta-pari-
ekantaparisuddharp. sankhalikhitarp brahmacariyarp
caritum; yannunaham kesamassum oharetva kasayani vatt-
" . . .
bani acchadetva agarasma anagariyarp pabbajeyyan ti.-
So kho abam avuso, aparena samayena appa.Ip. va bhogakk-
o '
bandham pabaJamahantam va bhogakkhandbam pabaya, appam
. . . .
pabaya mabantaJit va pa-
. .
- - -
agarasma anagariyam pabbajirn.
. .
pubbe (lok ), forut; - kho,forvisso; - jag;
avuso (tilltalsord), vhnner! agariya, lekrnan; bhuta
(pf part till bhavati, bli), havande .. blivit, varande;
- sarnana, - aviddasu, __gkunnig; .... abosim ( aor,
l:a sg nv bhavati), ,jag_ var; - tassa me (dat sg), eg
'denne mig' =mig; -_Tatbagata, 'sa benarnning
Buddha; - va- .. va, antingen . ;; - savaka,
larjunge; - dhamrna, buddhistiska;laran; - desesi
(aor 3:e sg av deseti, - tabam =tarn abam;
bor till dbammam: denna -. sutva (ger av sunati,
bora), havande hort; - saddha, tro; - patilabhim (aor

l:a sg av patilabhati, mottaga); - syftar bar pa l:a
- 45
pers: jag; - ( instr sg av ..Q., den); - saddhapati-
labha, 'mottagande av tro'; - ,4;amfanagg:t-al, utrustad
5
(\ )>l<Cl'l.l'
med: 'gripen av denna tro', 'sedan jag fyllts av denna
tro'; - iti., sa; - patisancikkhi!Jl (aor l:a sg av pati-
saflcikkbati, ttinka, reflektera); -
trang; - ghara, bus; - nvasa, liv; - gbaravasa,familje-
liv; - dammig - abbhokasa, oppen
- - no.-y-idam: .!ill;, inte; - det;
- sukara, lhtt; - agara, bus; - ajjbavasatar(nom sg),
der: som bor i; - ekanta, absolut, utomordentligt; - ,:-
ripunna, bel, fullkomlig; - parisuddba, ren; - sankba,
sni::i.cka; - likhi ta, polerad; - brahmacariya, det god a
livet, livet enligt - caritum (inf till carati,
sig, leva; inf styres av sukaram); - nQ1a, nu; -
yam nuna abam + opt: lat mig nu; - kesa, bar; - massu,
. 6 --
- oharetva (ger av av); - kasaya
( ack pl neutr) , gul; - vattha ( ack pl neutr), . drakt; -
acchadeti (ger), tapa sig; - agarasma (abl sg till aga-
.f.:), hemifran; - anagariya, hemloshet; -
(opt, l:a sg 2v ga ut till),
(till); - ti -so .
- - . ---
pabbaj ElX:.:2JI:
rna jag ga ut
kho, - ,'J.p::Jra, en annan, scnare; - sam:1.ya, tid;
- appa, liten; - v8_ . va, antingen eller; - bhoga,
tigodel, rikedom; - khandha, massa; bhogakkhandha, rike-
dom, formogenhet; - pahaya (ger :1v pajahati, gora sig av
med, Uimna); - mahant (t=lCk sg), stor; - nati, sHikting;
parivatta, omgivning, krets.
I i
forut da jag var lekrnan, var jag okunnig.
Buddha eller en av Buddhas Uirjungar undervisade
'mig i Uiran. Da jag horde Uiran, f{ck jag fortroende for
Buddli!i . sedan j:ig fatt for honom
1
reflekterade
j:ig sa "Familjelivet ar trangt och dammigt, men.
munklivet fritt. Det ar inte ltitt den som bor hem-
rna itt leva det livet (s& citt det blir)
- 46 -
och .Polerat som en mig
alltsa skara a_v har och skagg, "ta pa mig de klii--
derna och gl3. bo.rt mitt hem till hemlosheten!"
nagon tid, vanner!' gjorde jag mig all tsa av med
all t' vad jag agde, vare .sig det var l.i tet eller mycket,
och jag slet mig loss ;fran kretsen av anforvanter, vare
sig den var liten eller stor. Jag skar av bar och skagg,
tog pl3. de gula och gick ut fran mitt bern till
hemlosheten.
Kommentar. Texten ar hamtad ur ett tal av Buddha.
Han ban forestaller sig att en av hans
avancerade larjungar tanker tillbakii pa bur det hela
Denna situation ar alltsa forklaringen till
de altern3tiv som:vi finner i texten: det lamnas o3v-
gjort, om Buddha.sjalv eller nagon av hans elever
Uimn,at undervisningen, om personens sUikt var stor eller
liten, osv.
Texten fortsatter sedan med att skildra bur den nye
munken tillagnade sig ratt levnadssatt och levde enligt
reglerna, hur han larde sig meditation och slutligeri
blev arahant (fullkomlig).
2.6. Den attafaldig.a. vagens forsta -del: ratt uppfattning
(Digha nikaya II 311 f)
Kata.ma ca, bhikkhave, sG.mma-dittlli?
..
Yarp kbo, bhikkhave, dukkhe dukkha-so.mudaye
dukkhanirodhe dukkha-nirodha-gaminiya pat-
- - - .
padaya vuccati, bhikkhave, samma-ditthi.
katama, vad? - och; - bhikkhave' munkar! - samma,
ratt; - ditthi, uppfattning, yam napam ,
'det forstaende som (galler: lok), det ; yam,

som; - kho, just; - dukkhe (lok av dukkha), angaende li-
dandet; forstacnde; - samudaya (iok), uppkomst;
- 47
nirodha (lok), upphorande; - gaminiya (lok sg fern av gi-
min, gaende); - (lok sg) vag; - den, det;
- vuccati (pres pass) sags,
Munkar, ,vad ar ratt uppfattning?
Munkar, forstaelsen av lidandet, forstaelsen av li-
dandets uppkomst, forstaelsen av lidandets upphorande
I '
oc0 forstaelsen av den som gar till uppho-
rande - det, munkar, kallas ratt uppfattning.
27. Ratt beslut (Digha nikaya II 312)
Katamo ca, bhikkhave, samma-sankappo?
Nekkhamma-sankappo avyapada-sankappo avihirpsa-san-
kappo, ayam vuccati, bbikkhave, sammasankappo

Katama, vad? - ca, och; - bhikkhave, munkar! - sam-
rna, ra tt; - sankappa, avsikt, be slut; - neklffier!liJiC},, behovs-
loshet; - avyapada, frihet fran onskan att skada, dvs
valvilja; - avihimsa, frihet frdn grymhet, dvs medlidan-
de; - det; - vuccati, kallas.
Munkar, vad hr rhtt beslut?
Beslutet att vara fri fr&n bebov, beslutet att ej
vilja skada, beslutet att ej visa grymbet - det, munkar,
kallas ratt beslut.
'Kommentar. Sankap]2_a ar ett ord for sinnets allman-
na som alltsa skall vara fri fran negativa
elemeni. Vi bar oversatt ordagrant, alltsa med negativa
ord, men, som sa ofta i pali, bar de negativa formule-
rihgarna positiv betydelse: oberoende, valvilja, medii-
dsnde. Buddbismen betonar starkt viljans och avsiktens
betydelse, ocb i det citerade yttrandet finner vi i sjal-
va verket den buddhistiska karna.

-48-
- 4<J
bhasita hoti kalena pari-
yantavatim atthasarnhitam.
. . .
musavada, logn;'- abaya (ger av pajahati, overge,
avsta fran), havande overgivit; - pativirata, avball-
'
sam (styr abl); - hoti, ar; - sacca, sanning; - vadin
(nom sg), saccasandba, tillforlitlig; -
theta, fast, pali tlig ;. - paccayika, pali tlig; - avisam-
vadaka, e,j bedragande; - lokassa (gen sg av loka, varld);
- pisuna, elak; - vaca, tal; - fl.9:, inte; - ito,
bar(ifran);- _sutva (ger av sunati, bora), havande hort;
- amutra, djr; - akkbatar (nom sg), en som berattar; -
(gen pl. av ayaf!1, denne); bbedaya (dat av bheda,
oenighet; dat anger avsikt), for att skapa oenighet
(imesam; bland dem); - va, eller; - amusam (gen pl av
den dur); - iti, salunda; - bhinna (gen pl pf part
till bhindati, klyva), splittrad, va va,
antingen eller;- sandhatar (nom sg), fredsstifta-
re; - sahita (gen pl), forenad, epig; - anu12padatar
. (nom sg) en som astadl<:ormner; - samagga, fred; - irama,
gladje, no;je; - rata, glucljande sig at; - nandin, lyck-
lig over; -karin (ack sg), alstrande; - bhasitar, en
som sager; - pharusa, ovunlig; - sa (nom fern), just
sad an som; -. ne la, okl.anderlig, mi,ld; - kanna, ora;
ke...nna-sukba, angenarnt att bora; 12emaniya, tillgiven,
vanlig; - badaya, hjarta; - gama, gaende; - badayangama,
som gar till bjartat, angenam; - porin (nom sg), hovlig;
- bahu, mycken; - .jarJ.Q, - kanta, angenam:
I angen;iJn for ITlanga ffihYJTiiSkOr
1
; - manapa, till talande;
.tatbarupi, sadan, eg: av sadan form (rupa); - sampba,
meningslos, tanklos; - palapa, pladder, struntprat; -
kala, tid; - kala-vadin, talande vid tid;
-- ! !
(pf part av bbavati, bli), det 'som blivit =.sanning,
verklighet; - _.ttha, sak, nytta, rnening; - den
buddhiotiskD - viiJaya, regel, norm; - nidhanavant
- 50 -
(ack sg fern), att spara, att minnas; -
fornuftig; - pariyantavant, apdamalsenlig; - attha-
samhita, forenad med nytta, valgorande.
Han upphor med falskt tal och avhaller sig fran sa-
dant; han talar sanning, ar sannfardig, fast och tillfor-
li tlig, for inte varlden bakom lj uset. upphor med
fortal och avhaller sig fran sadant ;; om han hort nagon-
ting bar,- berattar han det inte pa annat hall for att
skapa oenighet bland dern (dvs folket paden platsen).
Eiler om han hort nagot dkr:, sa berattar han det inte
for dessa (dvs folket for att skapa oenighet bland
de andra (dvs folket pa de:t1 plats som betecknas med
amutra). Salunda blir han antingen en enare av oeni-
ga eller en astadkommare. a.v enign (alltsa: en som be-
kampar oenighet och skapar enighet; mojligen betyder
sahi ett stod a.t de eniga),; han glads
At Tred, noje och sin. lycka i fred yttrar
ord som leder. till fred. Han upphor med ovanligt tal o.ch
avhaller sig fran sadant; men just sadant tal som milt,
angenamt att bora, vanligt, gar till hjartat, hovligt,
angenamt for mangai tilltalande for manga- sad0nt tal
yttrar han. Han upphor med meningslost pladder och av-
haller sig fran sadant; han talar i ratt tid,.. han talar
om fakta, han sager sadant som ar till gagn, han talar
om laran' om reglerna; han sager vid rf .. tt tid sadant '"som
I
ar vart att minnas, som ar fornuftigt, andamalsenligt och
nyttigt.
Kommentar. Detta citat klargor narmare vad som menas
med ratt tal. "Han" i texten syftar overallt pa buddhist-
munken.
Vinaya, 'regel', naml')et yia den samling w regler
som galler for munkarnas liv.
- 51
30 .. Hatt handland.e (.Digha nikaya II 312)
Kata'mo ca, bhikkh'ave, samma - kammanto?
veramani kamesu
micchacara veramani, ayam vucca'ti, bhikkhave, samma-
. .
kammanto .
katama, vad? - Q, oc?; - bhikkhave, munkar! -
rna, ratt; - karnmanta, handlande; - liv; - atipata
'(abl sg), dodande; - verammli:, avhallsamhet (fran: abl);
. '
_. o.dinn:.l' (; j gi vet; - adana ( abl sg av adana, tagande'
stold); adinn'adana, 'tagande vad sorn ej givits' =: stold;
- karnesu (lok pl av kama, allmant: sinnliga begar och
har mera sexuell.karlek);- miccha,
fela.ktigt; - cara, uppforande; - kamesu rnicchacara (abl
j '
sg), sexuell forseelse
. Munkar, vad ar ratt handlande?;
Avhallsarnhet fran att doda nagqt..levande,
saiJJ.het fran stold, avhallsamhet fr.?.n. sexuella forseelser
det, munkar, kallas ratt handlande.
31. Hur de fullkomliga lever (Anguttara nikayai 211 f)
Yavajivam arahanto abrahmacariyam pahaya brahma-
. .
cari. aracari virilta
,_, ... --- _,,. b ....... '
Yavaj i varn .-arahi:mto suramerayamaJjapariladattbanam. pa-
. . . .
haya suramerayarnajjapamadattbana pativirata.
. . .
arahanto ekabhattika rattuparata virata
vikalabhojana.
Yavajivap arahanto naccagitavaditavisuka-dassana

virata.
'
arahantouccasayana-mahasayanatp pahaya
uccasayanamahasayana kappenti man-
cake va tinasantharake va. !
52
YC:"'!_Ef.
1
sa lange som; - jiva, liv; yavajivam, hela li-
vet; - arahanto (nom av fullkomlig); -
a-b_rahmacariya, m!loral,. bar narmast: okyskhet; - pahaya
(ger av avvisa, upphora'med), havande uppho:rt
... . . ' . . ..
med; brahmacarin (adj bar nom pl), levande ett.rent liv;
- aracarin, levande fjarran (ara = fjarran) fran det on-
da;. _ .. virata (nom pl av virata, avstaende ifran); .;..
h.UE:' (.abl styrt --av viratil), sext1ellt umgange: - gama,
by; - dhamma, sak, uppforatrde, men tali tet: gama-dhamma,
alltsa:
1
b;}mentali tet' (pastas betyda
1
med-"kvin-
nor1); ..:..
sura, alkoholbaltig dryck; - meraya, rusdryck; -
.: .. p3_iJ.a; berusning; - pamadB;, vardsloshet, Uittja; -
tillstand; -. :E,Sltivirata, avhallsam ( styr- abl); - eka,
en enda; - bhatta, foda, mal; (adj nom
endast ett mal; - ratta, natt, tid; - uparata,
.. avsto.ende ifran; rattuparata (nom pl) avstaende fran fo-
da .pa natten; ....,.. vikala, olamplig tid; - bho.jana, foda;
(abl .sg), atande pa fel tid (dvs p{i efter-
middagen); -
,!1?...:, dans; - gita, sang; - vadita, instrumentalmu-
silq -- vis.uka, uppvisning, utforande; - dassana ( abl sg),
.. . .
seende; - mala? krans; - gandha, parfym; - "vilepana,
olja, '_hudkram',; :.. dharana, bfi.rande; - mandana, prydnad,
- vlbhusana, smycke; (abl sg)
ttllstand av utsmyckning; - Den langa
. .
analyserar man forst genom att dela upp deppa mitten.
Vardera halftn borjar med ett antal samordnade substan-
.. .. ..
tiv som utgor objekt for var sitt verbalsubstantiv. Rela-
tibnen mellan de tva halfterna uppfattas pa sijtt:
H) samordning =
1
ifran .. att bara ..Q..h fran att pryda
och smycka b) underordning ='fran pryda och
sig gen6m att bara '.
,!Jcca, hog; - sayana, sting; - maha (nom sg av mahant,
- 53
star); - nica, lag, ansprakslos; - seyya, sapg; - kappe-
ti (3:e pl), gora, anordna; - mancaka (lok sg), sang-
---:--- . .. ... . - .
stall, plattform'; - va 0 va, antingen eller; -
tina, gras; - santharaka, matta.
--- .
Sa lange de lever de fullkomliga ett okyskt
liv: de lever rent liv fjarran fran det onda och
avhallPr sig frap sexuell s0mlevnad och byvanor.
Sa lange de lever avvis?r de fullkomliga det till-
.
stand av lattja som atfoljer med alkoholhalti-
ga och rusande drycker och avhaller sig darifran.
Sa lange de lever intar de fullkomliga endast ett
mal (om dagen): de avstar fran foda pa nat ten och av-
haller sig fran att ata.pa fel tid.
Sa lange de lever avhaller sig fullkomliga fran
att bevista utfCirande av dans, sang och musik och fran
att smycka och pryda sig genom anvandning av kransar,
parfyrn och kosmetik.
Sa Hinge de lever avvisar de fullkomliga en bog I"Cb
stor sang ocb avballer sigfr8n (att anvanda) sadana: de
gor i or<;l.ning en.lag viloplats antingen pa en.plattform
eller pa en
Kommentar. I detta avsnittspecificeras de
enligt vilka en .arahant (dvs en.som uppnatt det mal budd-
hismen syftar mot) lever: detar ett enkelt och avhall-
samt liv, doek fritt fransjalvplageri. Sexuell avhall-
sambet ar sjalvklar, eftersom han ej onskar ge upphov
till nytt liv och for egen del vill sta belt fri fran
bindning vid livet.
Ratt livsuppehalle (Digha nikaya II 312)
Katamo ca, bhikk.have,
Idha, bhikkhave, ariya-savako pahaya
- - -
samma-ajivena jivikarn kappeti, ayarn vuccati, bhikkhave,
. .
- 54
!3amma-:-ajivo.
. .
--ka.ta.ms.; vad? .. - bch;- -.bhiklthave, munkar! -sam-
rna, ratt; - ajiva, livsform, livsuppehalle; - idha, bar;
- ariya, adel; - miccba, falskt, .
felaktigt; - pahaya (ger av pajabati, overge), havande
undvikit; - ajivena (instr sg av - jivikam (ack
sg av jivika, livsuppeballe); - kappeti, fa, skaffa sig,
gor.a; - ayaT
1
det; - vuccati, kallasv
Munkar, vad ar ratt livsuppeballe?
I detta fall
7
munkar, undviker en god larjunge en
felaktig livsform ocb skaffar sig sitt uppeballe genom
en :r-iktig livsform - det, munkar, kallas ratt livsuppe-
balle.
33. Felaktigt livsuppeballe (Majjbima nikaya III 75)
'Katamo ca, bhikkhave, miccba-ajivo?
Kubana lapana nemittakata nippesikata labbena
miccba-ajivo.
katama, vad? - ..., och; - bhikkhave, munkar! -
miccha, felaktigt; - ajiva, livsuppeballe; - kuhana,
bedrageri; - lapana, tal; kuhana lapana, bedragligt tal
(eller: bedrageri ocb smicker); - nemittakata, spadom,
insinuation; - nippesikata, taskspeleri, knep
1
humbug; -
labbena (instr sg av labha, forvarv, vinst);- nijigim-
lystnad, 'lystnad efter vinst pa
vinst'; - det.
Munkar, vad ar felaktigt livsuppehalle?
Bedragligt tal, spadom, humbug, lystnad efter vinst pa
vinst - det, munkar, ar felaktigt livsuppehalle.
- 55
34. Ratt apstrangnipg (Digha nikaya II 312)
.. 1\:a tamo ca-, bhikkha've' samma-vayamo?
Idha, bhik-khave, bhikkhu anuppannanam papakanam aku-
. .
salanam dhammanam anuppadaya chandam janeti vayamati,
. . .
viriyam arabhati, cittam pagganhati padahati.
. . .
.. papakanam akusalanam dhammanam pahanaya chandam janeti
cittam pagganhati / i:
. . .
__ Anuppannanam kusalanam dhammanam uppadaya chandam janeti
' t
vay,amati, viriyam arabhati,, cittam pagganhati
. . .
-Uppannanam kusalanam dhammanam thi tiya asammosaya bhiyy-
' . .. . . .
oqhavaya vepullaya bhavanaya paripliriya chandam janeti

vayamati, viriyam arabhati, cittam pagganhati padahati"'
. . . .
. :Ayam vue ca ti, samma-vayamo
.
katama, vad? - och; - bhikkhave, munkar! - sam-
rna, -ratt; - vayama, anstr;::.ngning; - idha, har; .:.. bhikkhu,
munk; - anuppannanarp (gen pl av an-uppanna, icke uppkom-
men; jfr langre ner: uppanna, uppkommen);- papaka (gen
pl), ond; - akusala (gen pl), oandamalsenlig, olamplig,
oskicklig ( jfr langre ncr: kusala, andamalsenlig, skick-
lig); - dhamrna ( gen pl), forestallning, psykiskt till-
stand, psykisk process; - cmuppadaya ( dat. sing av ver-
balnomen anuppada, anvant som final inf), for ick.e-upp-
komst. av (genitiverna hor hit) = for att ... 0. ej rna
uppkomma; :- chanda, avsikt, on.skan; - .janeti, skapa,
framkalla; .- vayamati' st!'ava, anstranga sig; - viriya,
energi' anstrangning; - arabhati' borja, forso,ka; viri-
yam arabhati, gora en anstriing-ning; - citta, sinne;
paggaDhati, stracka, anstranga; - padahati, tvinga, be-
moda; - pahanaya (dat av verbalsubst pahana anvant som
final inf), for att driva bort;.- thitiya (dat sg av
thiti, fortlevande, stabilisering); - asammosaya (dat sg
av asamrnosa., frihct forvirring); - bhiyyo-bhavaya
(dat sg av tillvaxt, utokning); - vepullaya
- 5-6
(dat sg av vepulla, overflod, rikedom, full utveckling);
- bhavanaya ( dat sg av utveckling, odling); -
paripuriya (dat av paripuri,fullbordan, fullkomning);
- ayam, det; - vuccati, kallas.
Munkar, vad ar riitt
Munkar; med avseende barpa framkallar munken en ons-
.
kan och stravan, mobiliserar energi, koncentrerar och
tvingar Bitt sinne, for onda ocb olampliga sinnespro-
cesser, som annu ej uppkommit, ej helier rna uppkomma.
Han en. onskan stravan ' mobiliserar energi,
koncentrerar och tvingar sitt sinne for att driva bort
onda ocb olampliga sinnesprocesser som redan uppkommit.
Han framkallar en onskan och stravan, mobiliserar energi,
koncentrerar och.tvingar sitt.sinne, for att lampliga
. . . '
'sinnesprocesser, som annu ej uppkommit, rna uppkomma. Han
framkallar en. onskan .och stravan, mobiliserar energi,
koncentrerar och tvingar sinne, for att redan upp-
"
kbmna sinnesprocesser rna stabiliseras, na klar-
het, tillvaxa, berikaa, utvecklas och fullkomna's. Munkar,
kallas ratt anstrKngning.
Kommentar. Vad som bar sages med manga ord ar helt
enkelt, att man bor inrikta alla sina.krafter pa att fram-
kalla de lampliga inre processerna och beballa dem, med
uteslutande-av allt tinnat. Ordet dhamma har mapga bety-
delser? en av de vanligaste: 'forestallning',. 'psykiskt
irineha11
1
, 'psykisk process'. I detta sammanhang ar
oversattningen 'tillstand
1
vanligast. Emellertid var
Buddhas uppfattnirrg avp-ersonligheten dynamisk oc? han
fann inga tillstand utan endast processer, dvs ske;enden
som sthndigt forandrades-. Endast nirvana uppfattades som
ett tilH:>tand. Vad vi kallat "sinnesprocess" ar q.ll tsa
t .
detsamma som "med-Jeten process" och syftar.inte pa de sex
sinnena. Man kunde sa.ga "sjalAprocess", men Bud.dha rak-
- 57
nade ej rp.ed sjal.
Bugdbas uppfattning om de inre pr.ocesse:rna_var kau-
sal: varje process uppkom av en och var sjalv or-
sak till den foljande. Eftersom detta gallde aven
det moraliska planet, kunde varj_e process ses som "be-
loning'i eller "straff" for nagon liksom ett
' . '
motorfel ar ett "straff" for vanskotsel av bilen. Var
mora.liska utveckling ocb bela vart kommande ode ar allt-
. '
sa en naturlig foljd av de processerhas art: det
ar darfor onodigt att kalla dessa "goda" och "onda".
' .
De.ssa ord o.nvarides i sjalvn verket inte mycket utan
ersattes i regel ined kusala och akusala, dvs
enlig", "Himplig" och deras motsatser.
35. Ratt mcdvetenbet (Digba nikaya II 292)
Bhikkhu gacchanto va "Gacchamiti" pajanati, thito
va pajanati, nisinno va "Nisinno 'mhiti"
sayano "Sayano I mhi t:i, ,j pajanati. Yatha yntha
vn pan'assa kayo .hoti, tatha tatha pajanati.
Iti .va kaye kayanupnssi viharati, bahidd-
ha va kaye kayanupassi vih'lrati, ajjhattabahiddha va kaye
kay:anupassi vi.harn ti 0 I SamwJ.aya-dhanJJnanUl)SSSl va
viharati, vaya-dhammanupassi va viharati,
samudaya-vaya-dhammanupassi va kayasmirp. .vihnrati. "Atthi
kayo" ti vO: pan'assa sati paccupat-thita hoti yavad eva fla-
Damattaya Anissito ca viharati na ca kin-
ci loke
Gate thite nisinne sutte jagarite bhasite tunhibhave
sampajana-kari hoti.
'
bbikkhu, munk; - gacchanto (pres part nom sg) gaende;
va :y:Q, antingen cller; - gacchami, jag gar; -,ill,
sa(= anforingstecken); - pa,janati, vet; - .. thito (pf part),

stalld, .staenrle; - arnhi, jag ar; - thito 'rnhi, jag star; -
0
nisinna (pf part av nis'ldati, sitta), "satt", dvs.sittande;
- sayO:na (pres pn.rt), liggrmde;- yathO: yatha
,
- 58 -
__ bur an sa; - pana, vidare, men; -
.bc;tns; - kaya, kropp; - panihita, placerad, stalld; -
I
J2.11, ii!,, blir; - nam (ack sg av pron denne), den; -
r:iti,. sa; - ajjhattarp (adv)' invartes, i det inre,
introspektivt; - kaye (lok) i kroppen; - anupassin
(nom sg);seende, observerande; - viharati, stanna, for-
bli, oavbrutet fortsatta med att; - bahiddha, utvartes,
i det yttre; - samudaya, uppkomst; - dhamma, foreteelse;
- ka:yasmirp ( lok sg av .. ) ; - vaya, bortgang, under-
gang; - atthi, finns; - sati, medvetenhet; -
hita, faststalld, etablerad; - yavad eva, atminstone,
i:" <len man; - forstaende; . - mattaya ( dat sg (:tV .!!l:.!::
ta, matt), for skull; - patissati, minne, medveten-
het; - anissita, oberoende; - na kifici, inte nagonting;
- (lok av 12k:, - UI;:adiyati, gripa efter,
vara
, :gate ( lok abs av gata, gang en), da .. gar; - thite,
.. ban -star; .. - 'ni'sinne, da han tter; - sutte (pf part
,av supati, sova)' da han - .jagarite (pf part av
;vara vaken) , da han ar v9.ken; - bhasi te. ( pf
pa!'t av bhasati, tala), da han talar; - tunhi.-:bhave
( lok av tunhi-bhava, - sampajana, uppmarksam,
. : me.dveten; - karin, gorande; _ ha.ndlande med
full medyetenhet.
Da munken gar, sa vet han: "Jag gar". Eller da han
star stilla, sa vet han: "Jag star stilla". Eller da
..
han sitter, sa vet han: "Jag sitter". Eller da han lig-
ger, vet han: "Jag ligger". Eller vilken annan stall-
ning hans kropp intar, sa ar han medveten om den.
Sa fortsatter han antingen att introspektivt betrak-
i kroppel1(dvs sbm kropp), eller
. utif:p1p kroppen sO.m ''kropp, 'eller att observera
kr?ppen som bade. introspektivt. och utifran. Han
- 59
fortsatter antingen med att observera uppkomst-tenden-
ser.i kroppen, eller med att observera upplosningsten-
. . '
denser i kroppen, eller med att observera tendenser
.
uppkomst och undergAng i kroppen. Men sA upp-
, .
star bos honom en fast medvetenbet: "Det fir::ns en kropp",
atminstone nog for och for full medvetenhet.
Och ,han forblir och ar bunden vid nagon-
tirJg i varlden.
Vare sig ban gar, stAr eller sitter, saver eller va-
.
kar, talnr eller tiger, sa ar han fullt medveten darom.
Kommenta,r. Grundtqnken i de bar beskrivna
.ovningarna ar de kr.oppsliga eller psykiska proces-
.serna foljes av observation. bindes
vid nuet och vid det narmast liggande :. de
egna inre processer.na. Denna sjalvobservation ovas tills
den .blir en vann. Sa drives all t bort som ar avUi.set,
oroande eller distrn.herande. Full kont.roll over de med-
vilket resultsrar i en
.lugn o berordbet.
36. Utstralning av vanlighet, medki'insl0, mi-ldhet och
jamvikt (Digha nikaya III 223 f)
Idh I ' avuso' bhikkhu me'tta-sahagRtena cetasa ekam

disr:un phari tvii viharati, tatha dutiyam tathn to.ti'yam,
. . .
tatha catutthim. Iti uddhn.rn .q'dho tiriyam sabbadh'i sab.;...
. .
-battb-ataya s'abbavanta'm loko.rn metta-sah;:;,gatena cetasa
. .
vi:pulenR t en!t ;:tpp;:!mii.:oena :verena nvyapaj jhena
vibnrat.
cetasa ekn.m clisam phari tva vih:-=J.rati
. . .
tatha tatha tatha Iti udd.;...
bam adho tiriya!Jl -sabbadhi sabhn.tthataya sabbavantrup. lokarp
karuna-sahagatena

- - -
cetasa vipulena !Ik'lho.ggatena apparna:tte-
ave rene avyupajjhena phf:l.ri tva vihar.f=l.ti.
- 60
Mudita-sabngatena cetas-a ekam disaTJl pharitva viha-
. . .
rati, tatha dutiyam, tatha tatiyam, tatha catutthim.
... . . . .
Iti uddham adho sabbadhi sabba-
vantam lokam mudita-sahagatena cetasa vipulena mahagga-
. .
tena appamanena averena avyapajjhena pharitva vihar3.ti
.
cetasa pharitva viha-
rati, tatha dutiyam, tatha tatha catutthim.
. . . .
Iti uddham adho tiriyam sabbadhi sR.bbatthataya sabba-

vantam upekha-sahagatena cetasa vipulena mahagga-
. . .
tena appamanena averena avyapajjhena pharitva viharati.
bar, nu; - avuso (vok pl), vanner! - bhikkhu,
munk; - metta, vanskap, valvilja; - sahae;ata (instr sg),
'gangen med', dvs forsedd med;- ceto (instr sg), sinne;
- en; - disa, riktning, vaderstreck; - pharitva
(ger av pharati, genomtranga, fylJ.a); - viharati, for-
bliva, fortfara (anvandes for att uttrycka pagaende,
f6rlangd handling; alltsa eg: sedan han genomtrangt fort-
han); - tatha, darpa; - dutiya, andra; - tatiya,
tredje; - catuttha (har: ack, fern pa -i), fjarde; - iti,
sa; - uddham? uppat; - adho, under, nedat; - tiriyam,
- .
horisontellt; - sabbadbi, overallt, at Rlla hall; -
sabbatthata (substantivering av sabbattha, overallt),
egenskapen att vara overallt; - sabbavant (ack sg), hel;
- lpka, varld; - vipula (instr sg), stor, riklig; -
haggfl.ta, forst orad, vidgad; - appamana, ?matlig, obegran-
sad; - avera, fr! fran hat, vanlig, fridsam; - avyapajj-
Qs, ofarlig, fridsam; - karuna, menlidande, medkansla;
mudita, mildhet; - upekha, neutralitet! jamvikt.
Vanner, nu genomstralar munken forst ett va4erstreck,
sA ett andra, ett fjarde, med ett sinne
fyllt av Uppat, nedat och horisontellt: at
a.lla hall, overall t, genomtranger han bela varlden med
ett vfinskapsfullt, omfatt;.mde, vidgat, obegrbnsat sinne,
- 61 -
- G2
.,...
_ sukba, lycka; - forst; - jbana, koncentrations-
niva;- upasampajja (ger av upasampajjati, uppna), bavan-
de uppnatt; - vibarati, stanna, fortfara; - tassa
sg av ..Q.) bans; - ya .. sa (fern) ' den som . den; - ].B.-
rima, forutv<'trande, - safina, forestallning; - niruj.jhati,
-
forsvinna, upphora; - sukhuma, fin, subtil, natt ocb
jamnt mark bar; - sacca, sann, verklig; - tasmim ( lok sg
av so, den); - samaye (lok sg av sarnaya, tid); - .h2.1i'
ar; - sanfii (nom sg m av safifiin, medveten);
(y)eva, just.
Fri fran begar och fri fran olampliga medvetenbet$-
processer uppnar och fasthailer han det forsta medita-
tionsstadiet, ett stadium av gladje och lycka, betingat
3,v avskildhet, kannetecknat av analytiska och granskande
tankeprocesser. Det medvet<mde om be gar som han forut ha-
de, det forsvinner. Ett knappt markbnrt men verkligt med-
vetande om gladje och lycka, betingat av avskildhet, upp-
star vid denna tidpunkt, och ban blir vid den tiden med-
veten - knappt markbart men reellt - om denna gladje och
lycka som uppkommer av ;:lvskildhet.
Kommento.r. Detta forst:1 st:1dium av koncentration kan
it1te uppnas utqn forberedelse. Vagens sju tidigare av-
sni tt bar ha .ovat.s, och speciell t bor de fern hindren ha
overvunnits, namligen begar, o.gg'ressivitet, lattja, ner-
.
vositet och tvivel. Den kanslR o.v gladje ocb lycka, som
text en __ talar om, uppstar n'atur1-1gt da dessa hinder over-
vunnits.
Betydelsen vitakka och vicara ar inte narnare kand.
ar pa tankeprocesser av mera analytisk
och-differentierad typ, .sqm arbetar med enskildheter, och
darfor star i till som ar ett syntet{skt
och -in.tui ti fo;staep.de. Det. ar fraga om tankande' i be.:;.
tydelsen och vitakka syftar troligen
. .
- 63
-en fbrsta
7
nnalytisk problemet
uppfattas och delas upp i komponenter, och vicara en se-
mera rbrlig, experimenterande fas, dar relationer-
na mellan delarna utforskas.
Eftersom citat 37 - 42 utgbr en enhet och i stor ut-
anvander samma ordfbrrad, forklaras varje ord
endast en gang.
38. Koncentrl.tionens andra stadium (Digha nikaya I 182)
Puna ca bbikkhu vupasama ajj-
hattam sampasndaham cetaso ekodibhavam avitakkam avica-
fl
ram samadhijam dutiyajjhanam upasampajja vi-
. . .
harati.
Tassa ya purirna vivekajam piti-sukham sukbuma-sacca-
. .
saflfla sa nirujjhatiQ Samadbija-pitisukba-sukhuma-sacca-
samaye hoti,
sacca-sanni yeva tasmim samaye hoti.
. .
puna, ater; - Q, och; - param, vidare; - vupasama
( abl: efter) , und0rtryckcmde, upphorrmde ( av = gen); -
ajjhatta, inre, personlig, subjektiv; - sampasadana,
lugnande, stillande; - c0taso (gen sg av ceto, sinne);
- ekodibhava, koncentration pa en punkt; - avitakka, utan
analys; - avicara, ut,:m grenskning; - samadhi-j.J., alstrad
av koncentra tion; - dutiya, ::mdra.
Och ater overvinner munken de analytiska och granskan-
de tankeprocesserna samt uppnar och fasthaller det andra
koncentrationsstadiet, ett stadium av gla.dje och lycka,
en produkt av koncentration, fritt fran analys och gransk-
ning7 en sinnets inre stillhet och samling. Det knappt
men reella medvetande av och lycka beting-
ad av avskildhet, som han forut hade, det forsvinner.
Ett knappt men reellt medvetande om gladje och
lycka alstrad av koncentration, uppstar vid denna tidpunkt
- 64
oq_b ban blir vid den tid en - knappt mark bart men reell t -
medveten om denna gladje och lycka, som uppkommer genom
koncentration.
39. Koncentrationens tredje stadium (Digba nikaya I 183)
Puna ca bbikkhu pitiya ca viraga upekbakn ca
vibarati sato ca sampajano, sukbafi ca kayena patisam-
.
vedeti yan ta') ariya acikkbanti: "Upekbako satima suk-
ba-vihari ti", tatiyajjbanarp upasampajja vibarati. Tas-
sa ya purima samadbijam piti-sukbam sukbuma-sacca-saiifia
. .
sa niruj jbati. Upekha-sukha--sukbuma-sacca-saniia tasmim
. .
_samaye boti, upekha-::::;uklw -sukhuma-sacca-safini yeva tas-
m.il!,l samaye hoti..
pitt_;@ (gen S(; QV gltidje); - viraga (abl sg),
likgil tighet, forsvinnande; - ,!;;l_ne kpako, ointresserad,
neutral: meC:vetc'n; - uppmiirksam; -
kayena ( intr sc;)? rneu. sin l:r-'PP = i sin kropp; - pati-
samyedeti, kanna, e:rfo.ra:; - just det som; -
ariyfi, adel; - (pres ind 3: e pl av acikkhati'
beskriva); -- (ncm sg 1 medveten); -
_( n"om sc;) fcrbli v2nrie i lycka; - tatiya,
tredj e - ];3pekhq, neutral kti:1sla-, j amvikt.
Och ater lamn . .,.r munken sin lransla av gladje och blir
neutral; han forblir och uppmarksam, ocb han
kanner vlilbehag i sin kropp, s& som de lidla beskri-
ver: .. ocb medveten lever ban lycklig"; sa upp-
n&r och fastballer ban koncentrationens tredje stadium.
Det knappt mlirkbarn men reella av gllidje och
lycka alstr.:l.d s.v koncentrntion, som forut bade, det
forsvinner. Ett knappt markbart men reellt medvetande
om jamviktens lycka uppstar.vid denna tidpunkt, ocb han
blir vid denna tid - knappt markbart men reellt - med-
65 -
veten om jamviktens lycka.
Kommentnr. 'de adla': har Asyftas de som
natt buddhismens mal, vilka vanligen benamnes
arahant, ., fullkomlig'
Abl virag; anger tid: efter forsvinnandet.
40. f j arde stadium ( Digha nikaya I 183)
Puna. bhikkhu sukhassa ca pahana dukkhassa
c:J. pubb 'eva sornanassa-domanassanar,p :J.tthngr-lma
adukkham upekhn.sati-parisuddhim catutthaj jhan8.rn
. . . .
upasampaj ja vih'tr.'lti. Tassa ya purima upekha-sukha-sukhu-
ma-sacca-sanna sa nirujjhati. Adukkha-m-asukha-sukhuma-
sacca-sanna tasrni!Jl sdmaye hoti, adukkha-rn-asukha-sukhuma-
sacca-sanni yev':l t;-1smim sama-y-e hoti
.
pahana (FLbl sg), avvisande, lamnande; - pubbe (lok
av pubba)
1
forut; - somanassr1., lycka, gladj e; - domanas-
sorg gen pl); - atthagama (n.bl
sg), hem
1
9
utan obehag;
' '
- asukba, - renhet; - catutt-
ha, fjarde .
Ocb Uimn:1r munken kansLm nv valbehag och han
Himn8.r kanslan o.,v tidiga.re kanslor av tillfreds-
stallelse och nedslagenhet lagger sig till ro; han upp-
nar och fasthaller koncentrationens fjarde stadium, ett
tillstand av ren neutrn.l.i tet och medvetenhet utan obebag
och valbehag. Det knappt mtirkbc.rn men reelLl medvetnn-
. de av jamviktens lycka, som h:J.n forut hA.de, det forsvin-
ner. Ett knr:lppt markbart men reell t rnedvetande om frihet
fran obehag och valbehag uppstar vid denna tidpunkt, och
han blir vid denna tid - knappt markbart men reellt -
medveten om frihet fran obehag ocb'valbehag.
- 66
41. Koncentrationens femte, och sjunde stadier
(Digha nikaya I 183)
Puna ca param bhikkhu sabbaso rupasannanam samatik-
. .
kama patigha-sannanam atthagama nanatta-sannanam amana-
. . .
si-kara "ananto akaso" ti akasanancayatanaip upasampajja
viharati.
Puna ca parap bhikkhu sabbaso akasanancayatanaip sa-
matikkamma "anantam vinnanan" ti vinnananancayatanam
. .

upasampajja viharati.
Puna ca paralJl bhikkhu sabbaso
samatikkamma "n'atthi kinciti" FikincannayatanaJil upasam-
pajja viharati.
sabbaso,helt och ballet; - rupa, form; - sanna, med-
vetande (gen pl); - samatikkama (abl sg av adj samatik-
kama, overstigande, overvinnande), efter att ha hojt sig
over; - sinnesreaktion (mot yttre retningar); -
nanatta, mangfald, olikhet; -amanasi-kara, ouppmarksam-
het (abl sg); - ananta, oandlig; - rymd; - anan-
.2.:, oandlighet; - ayatana, omrade, sHir, dimension.
samatikkamma (ger av samatikkamati, overskrida), ha-
vande ho j t sig over; - yi:Qflji..ll_._, medvetr-mde; -
n'atthi, det finns inte; - nagonting; -akin-
canna, intighet, tomhet.
Ocb ater hojer sig rnunken belt och ballet over form-
forestallningarna; forestallningar uppkomna genom reak-
tion pa det yttre sjunker undan; forestallriingarna om
mangfald e j; med tanken "rymden a.r oandlig"
uppnar och fasthaller han den oandliga rymdens dimension.
Och ater hojer sig munken belt ocb ballet over den o-
andliga rymdens dimension, och med. tanken "medvetandet ar
oandligt" uppnar och fasthalle;r- han det oandliga medvetan-
dets dimension.
Och atcr bojer sig munken belt ocb ballet over de
- G? -
oandliga medvetandets dimension, och med "det
finns ingenting" uppnar och fasthaller han tomhetens
dimension.
Kommentur. Vi finner en besttimd utvecklingstendens
i-dessa stadier. Den mediterande borjar med ett gnnska
normalt medvetenhetstillstand, som ar differentierat och
utgores av den vanliga strommen av forestallningar, tan-
. .
kat, perceptioner, behov, kanslor och emotioner. Pa fors-
ta stadict elimineras begar ach oetiska fbrestallningar,
pa andra stadiet tankeproceSS(?r, darpa gladje, sa
av och Da femte stadiet borjar ar han
och behovsmassigt och tar itu med
sina fbrestallningar: han sbker eliminera alla enskildhe-
ter; sam hjalpmedel harvid sbker han forestalla sig den
oandliga rymden. Men detta ar fortfarande nagot yttre och
ers8.t tes pa 6 e stadiet av nagot inre: det tomma. medvetan-
det. sjalvt forestalles som oandligt. Hur formlbs och obe-
forestlillning an saar den dock en
och malct ar lnte natt forran aven denna ar
helt overvunnen. Det bcbovs tva mellanstadier for att upp-
nA detta:.pa 7:e stadiet visualiseras forestallningen att
ingenting finns, ulltsa inte ens medvetandet. Men detta
-.
ar fortfarnnde en foref.;tallning: denna sista _ fc)_restallning
haller pa ge vika i B:e stadiet, och den sam lyckas
ga vidare, f.ortsLttter till det sista,. sanfiavedayi tanirad-
ha, .' uppJ:ionmdet av forestallning oclJ__ kansl_()_:r". D.etta sis-
ta ar inte ett tillstand av medvetslbshet sam ofta pa-
statts, he1ler av trance, utan ett tillstand av abso-
lut stillhet oc.h klarhet, rw absolut odifferenti.erad hel-
.. .
hetsbetraktelse. Det f:ir fortfara:nde inte nirvana men ett
hjhlpmcdel till att
Detraffandc hogsta stadier av utvecklingen val-
jer vi en passus ur nikaya IV 448, dar Buddha
berat tar om hur han s ,jrt'l v ni'l.dde Lt mal mP-d just des sa
stadiers hjalp.
42. Koncentrationens attonde och nionde stadier
(Anguttara nikaya IV 448)
So kho aharp. aparena sam;1yena sabbaso. nevasannanasafi-
nayatanam samatikkamma safinavedayitanirodham upasampajja
. .
vibarami, pannaya ca me disva 3sava parikkhayam agamamsu.

Yato.ca kho ima nava anupubbaviharasamapattiyo
evam anulomapatilomam samapajjim pi vutthahim pi, atha-
c.
ham sadevake loke samarake sabrahmake
. .
ya pajaya sadevamanussaya anuttaram abhisam-

buddha paccafifiasim. Nanafi ca pana me dassanam udapadi:
. . .
-"nkuppa me cetovimutti, ayam antima jati, n'atthi dani
punabbhavo" ti.
aham, jag; - kh, sedan; - apara, en annan,

senare; - samaya (instr sg), tid; - (eg na eva)
varken. - eller; - a-surma, icke-forestallning; -
ayatana, dimension; hela sammansattningen alltsa: den di-
mension som varken ar forestallning eller icke-forestall-
ning; - vedayita; kansla; - nirodha, upphorande; - paffffa-
(instr sg.av panna, forstaende); -me (instr till aham,
- -.-,-
jag); - disva (ger av pass dissati,ses), sedan det setts
av mig; - asava, inflode, storning; parikkhaya, undergang,
forintelse; - agamamsu (3:e pl aor av gacchati, ga);

gacchati, 'ga till undergang', forsvinna;
yato, nar; - ima (ack pl fern), dessa; - nio;
anupubba, successiv, efter varandra foljande, stegvis;
vihara, betingelse, tillstand; - samapatti (ack pl), upp-
1
naende, fardighet, formaga; - pa detta satt; -.:!ill.-
loma, 'medhars' , dvs i naturlig Drdning, framlanges; -
patiloma, 'mothars', dvs buklanges; - samapajjim (aor l:a
I I
sing av samapajjati, uppna); -pi pi, bade och; -
- 69
vutthahim (aor l:a sg av vutthahati, utga, ater Uimna);
da;- sadevaka (lok sg), tillsammans med gudarna;
- (lok sg mask),varld; - samaraka, tillsammans med
Mara; - sabrahmaka, tillsammans med Brahma; - sassamana
brahman:I (lok sg) tillsammans med (vandrare; ere-
.miter) och brahminer; - (lok sg av slakte,
varld); - sa-deva-manussa (lok fern), tillsammans med gu-
dar och manniskor; - anuttara, ojamf5rlig, o5vertraffad;
- samma-sambodhi (ack sg), b5gsta insikt; - abhisambuddha,
fullt vaken, med klar insikt; - (aor l:a sg
av forverkliga, forsta); sg),
forstaende; - ca pana, och; - (dat se) at mig; - das-
seende, insikt; -. udapadi (3:e sg aor, av uppajjati,
uppsta); - akuppa, fast, saker, orubblig; - for mig; -
cetovimutti, sinnets frig5relse; - ayaT, denna; - antima,
sist; - jati, fodelse; - n'atthi, det finns inte; - dani,
nu; - punabbhC'.Ve., aterfodelse; - ti (anforingstecken).
Darefter hojde jag mig belt ocb ballet over den di-
mension som ar fbrestallning eller icke-forestall-
ning och uppnadde -och (den dimension som inne-
bar) upphorr:mde o.v fore stallning ocb kansla. Och sedan
jag genom forstaende fatt insikt, utplanades de sista
storningarna.
Men nar pa detta hade bade intratt i och
uttratt ur dess.n nio stegvirw. tillstand, i bade uppsti-
gnnde och nedstigqnde prdning, da forstod jag belt ocb
uppnadde den bogsta insikten som $r oovertraffad i
varlden ( inklusi ve gudar, Mara och Br'?thmn) ocb bl,qnd
manniskoslliktet (inklusive brnhminer, gudar
och Ocb forstaendet och insikten komtill mig:
"Orubblig ar mitt sinnes frigorelse, detta ar min sista
fodelse, nu finns det.ingen aterkorrist."
Kommentnr. Asava ar en mycket svar5versattlig term,
.... 70 -
vars ordagranna betydelse troligen ar 'inflode', 'infly-
Den sarnmanfattar fyra ideer, som fyller medvetan-
det OCh utgor det yttersta OCh.rnest svarbemastrade biRd-
ret .for uppnaendet av nirvana, namligen kama, sensuali-
tet, bhava, aterfodelse, ditthi, falsk lara, och avijja,
I
Okl.Jnnighet . Om man vi ll halla sig nagorlunda nura grund-
betydelsen, kan man kanske oversatta med 'storningar'.
man foredrar .en mera term for vad som verkligen
,avses, kan man s8,ga "de sista fixationerna" eller "de sis-
ta hindren".
Av var text frarngar, att nirvana ej ar identiskt med
det hogst:a rnedi tationsstadiet. :Det kravs dessutom en akt
.av insikt och att asava utplanas.
Mellan fle bada atergivna textstyckena finns i .origi-
:qalet ett avsni tt som sager att sa Hinge. han inte
;
b.ade. uppnatt och lamnat de nio stadierna bade. framHinges
och .baklanges, sa kunde han .inte forverkliga den hogsta
insikten. Det framtrader alltsa tydligt att meditationen,
aven dess hogsta stadium, ses endast sorn ett medel.
Mara: dodens och frestelsernas gud; Brahma: den hogs-
te guden enligt hinduisk uppfattning; brahmin, medlem av
prastkasten i den hinduiska kastindelningen.
43. Tomhetens tillstand (Majjhima nikaya III 293 f)
Eka-m-antam n.isinnam kho ayasmantarp Sariputta0 Bhaga-
. .
va etad avoca: Vippasannani kho te, Sariputta, indriyani
parisuddho chavivaf.1r.w pariyodato. Katamena tvarp, Sari-
putta, viharena etarahi bahulaiJl viharasiti?
Sufifiataviharena kho. bhante, etarahi vi-
haramiti.
Sadhu sadbu, Mahapurisaviharena kira
Sariputta, etarahi bahulam viharasi. Mahapurisaviharo
w
h'esa, Sariputta, sufifiata.
- 71 -
ekamantam (adv av eka, en ocb anta, slut), 'pares-
pektfullt avstand';- nisinna (pf part av nisidati, sit-
ta), sittande; - kho, da; - ayasmant (ack sg), vordad; -
Sariputta, en av Buddhas framsta larjungar; - bbagavant
_(nom sg), mastare; - etad, detta; -avoca (:?:e sg aor
av vatti, saga); - vippasanna (nom pl neutr), ren, klar;
- te, din; - indriya (nom pl), livsfunktion, sinnesfunk-
tion; - parimJddba, ren; - cbavi, bud, by; - vanna, farg;
- pariyodata, mycket ren; -katama, vilken? - tvarn, du;
vihara (instr sg), plats, tillstand; - etarahi, nu; -
bahula, mycken, riklig, upptagen med, inriktad pa; - Yi-
harasi (pres 2:a sg), du befinner dig, drojer; - 1! (an-
foringstecken).
sunnata, tomhet; - bhante (tilltalsord), berre!
sadhu, bra, utmarkt; - mabapurisa, stor man; -
just, verkligen; - hi, ty; - detta; - yad
namligen.
Da den arevordige Sariputta satt sig pa respektfullt
avstand, sade Mastaren till honom: "Ditt ansiktsuttryck
ar lugnt; Sariputta, din hy ar reri och stralande. Sari-
putta, vi1ket tillstand i::i,r du nu sa belt upptagen med?
"Herre, jag ar nu belt.absorberad i tornhetens till-
stand."
"Utmarkt, utmarkt,' Sariputtao Det ar de storas
tillsttind, Sariputta, som du nu ar upptagen med.
Ty detta ar de storas tillstand, Sariputta, nam-
ligen tombeten".
Kommentar. r'ndriyani betyder egentligen sinnesfunk-
. . .
tioner (ocb ibland manga andra psykiska funktioner). Har
ar det eme11ertid tydligen nagonting pafallande utse-
. . . . .
endet, som Buddha Darav den nagot fria over-
' .
sa ttningen 'ansiktsuttryck' , vi"iket kan sagas avsp:egla
. .
sinnesfunktionerna, sa sorn de ses utifran.
-'7 f)
- ,.::
"Tombetf' definieras pa olika satt i den buddhist.is-
ka Har kanske det syftar pa det tillstand
sam ar meditationens mal, namligen ett-tillstand av kon-
centrerad, odifferentierad helhetssyn och klar-
het. Samma fraga forekommer namligen aven i andra samman-
hang, dar den tillfragade forklarar sitt utseende med att
hi:m lange vari t forsankt i meditation. Men det tal<:i s avon
bm annu .en .yttersta grad av tombet, namligen frihet fran
de' sista. storningarna { asava, se cit 42)' dvs nibbana ..
44. En nunna berattar om sig sjalv (Therigatha, vers 78-81)
Pariyutthi t'a kilesehi sukhasaf:ifianuvattini,
. .
samam ,ci ttassa nalabhim ragaci ttavasanuga .
. ' .
Kisa pandu vivanna ca satta vassani c'ari 'ham,
. '. . . .
div'a va ratti'm va sukham vi.ndim sudukkhi t'a.
' l '
. e
Tato raj j urn gahetvana pavisim va.na-m-antaram:
I "'
varam me idha ubbnndham yan ca hinalJl pnn'acare.
. .
karitvana rukkhasakhaya bandhiya,
pakkhipim pasam givayam, atha cittam virnucci me.
. . . .
..
pariyuttbita (nom sg fern), fylld av (+instr); - ki-
' I
-lesa (instr pl), orenhet, fel; - sukha, lycka, njutning;
- sanfia, perception, upplevelse; - anuvattin (nom sg fern),
foljande, efterstravande; - lugn; - citta (gen sg),
sj_nne; - .!2.:, inte; - alabhim _(aor, l:a sg, av labhati,
uppna); -raga, bGgar; - makt, paverkan; - anuga,
foljande, underkastad; - beroende; -
.. kisa, mager; - blek; - viva:ppa, Hirglos; -
ca, och; - satta, sju; - vassa (ack pl neutr) ar; - cari
(aor l:a sg 2-v carati, rora sig, leva); - aham, ,jag; -
.!1:, inte; -diva (adv), om dagen; - na va . va,
varken eller; - rattim (aqv), om natten; - vindim
(aor l:a sg av vindati, finna); - sudukkbita, mycket
olycklig; -
- 73 -
tato, darpa; - rajju (ack sg), rep; - gahetvana (ger
av gripa, ta); - (aor l:a sg av pavisa-
ti, ga till); - skog; - antara, insida; -
(det ar) battre; - .!!!. (ack)', mig; - idha, bar; - ubband-
hati, hanga, strypa (pres pa-rt) ; - yaff ca ( +opt) , an
att;- hina, lag, olycklig, sorglig;- puna, ater;-
acare (opt sg av hange sig at);-
dalba, stark; - pasa, snara, - karitvana (ger
av kareti: kaus-till karoti, havande gjort; -
rukkha, trad; - 'sakha (lok sg), gten; - bandhiya (ge':r av
bandhati, binda);-- pakkhipirp (aor l:a sg av pakkhipati,
Uigga nagot i om nagot); - giva (lok sg), hals; -
atha, da; - citta, sinne; - vimucci" (aor 3:e sg av vimuc-
bli befriad); - m, min.
:B'ylld av brister och jagande efter njutning uppnadde
jag inte sinnesro, eftersom mitt sinne var under begarens
'iriflytande.
Mager, blek och levde jag under sju ar. Var-
. .
ken dag eller natt kunde jag olyckliga finna lyckan. _
Da tog jag ett rep och gick ct,jupt in i skogen: "det
ar battre att jag hanger mig att jag (ater agnar
mig at=) fort8atter aettf:l sorgliga '(liv)".
Sedan jag en snara.och bundit fast den
vid en tradgren, lade jag den om min hals: da blev mitt
sinne fritt.
Kommentar. Citatet ar hamtat ur Therigatha,
nae psalmbok", vilken bestar av en samling dikter som till-
skrives olika nunnor ur allra tidigaste
lingen. Det finns ocksa tn "Munkarnas paalmbok" ( Tberaga-
tha), se cit 46-47.
- 74
45. Buddha om han nirvana
( Maj jhirm=t I 167)
Attana sankilesadhamme adinaVa!Jl
viditva asankilittbam anuttaram yog.:1kkhemam nibbanam pariye-
. . . . - - . . ..
san1ano asankili ttham anutta:rarn yogakkhernam nibbanam aj jha-
.. . .. . . . .
gamam. Nanan-ca p.:ma me .dassanam udapadi: Akuppa me vimutti,
. . .
aya!Jl antima n'atthi dani
,attana (instr sg av atta, jag, sjalv), pa grund av mig
sjalv; -:- sankilesa, moralisk fl'iick; - dbamrna, bar: egenskap,
natur;- sankilesadhamma, 'a'v-flack-natur', oren till natu-
ren; - samano.(pres part till atthi, ar), -
kilesadhamme (lok sg), 'i en flack-natur', i orenhet; -
adinava (ack sg), fara; - Viditva (ger 3,V vindati, forsta);
. .
forstatt: - asankilittha, obefiackad; - anuttara,
oovertraffad; - yogakkrwma , vila fran o.rbete, frihet fran
arbete, boja; khema, vila, frid); - pariyesa-
rnana (pres p.lrt av pariyesati, soka)' sokande; - aj;ihagamarp
(aor l:a sg flV udhigacchati, ga till, uppna), 'jag uppnadde;
- flana, forstaende, vetande; - ..:, och; - pana, vidare; -
---=--'
hos mig; - dassana, seende, insikt; -udapadi (aor 3:e
sg <1V uppajjati, uppsta); - akuppa (nom sg fern), fast, orubb-
lig; - min; - vimutti, befrielse; - ayaw, detta, denna;
- antima, sist; - jati, fodelse; - na dtthi, finns inte; -
dani, nu; - punabbhava, aterfodelse, eg: fornyad tillblivel-
se; - ti anger slutet pa ett yttrande.
Till min natur oren genom eget forvallande forstod jag
:far::m i att h<.'l. en oren natur. Langtande den flackfria,
ojr.mforliga friden: nirvana, uppnadde jag den flackfria, o-
friden: nirvana. Och vet8ndet och insikten kom
till mig: "Slutglltig ar min frigorelse, detta hr rr;in sista
fodelse; det finns ingen aterkomst for mig."
Komrnentar. ''genom eget fi;irvallande
11
: genom
ar v-:1r och en ytterst :msv!'1rig for si tt ode och sin psykis-
ka utrustning. - "oren": vart ci tat ti.r bara l?l1 liten del av
ett langre snomanba.ng, dar precis samm..1 ordalo.g ,-:mvtndes om
- 75
1
'fodelse-no.tur, "8.ldranden,q,tur",
11
sjukdomsn1tur" osv.-
Den exaktn bctyJe lr.5en av yog'l bar ar oshker. Sprakligt ar
'sinnesro yogabvningar' men
i buddhistiskc:i texter inte or:det yoga nnvandas om me-
- Vdr text ett for att Buddha
uppnadde nirv-1-nr' i det ogonblick. som vanligen kRll-l:s "upp-
lysningen'"; llet filmS forfatt:1T':? i var tid som fbrnekar
detta.
.
46. lhrvana (ThE'rag'1th:l, vers 79)
Sabbn r;-:.go me,
s.:bbo do so c:umulnto,
sabbo -nh: vlgato nohn;
sitibhGto 'smi nibbutn.
:::;abba, ::>Jl, V2rJe; - rn.ga, bcgar; pahina, overgiven,
forsvunnen; - (.:.:.bl 'lV fran mig; - dosa, bat; -
s:J.mubat.1, undanriijd; - vig:J.ta, fbrsvunnen; - mrba
ill us ion; - ti bbGt ;3 ( .-w ul ta, kylig, sval, ocb bbGta, bli-
ven), sv:1l, lugn;- __ ;:=:;ni, j'lt; ur; - nibbutn., sHickt (om eld)
.hTv::nde uppna t; t nirv:1na.
All t h:'tr JCirsvunnit fr::m nig, all t b2t undan-
rojt, all illusicin forsvunnit fran mig: jag bar blivit
sval ocb h-1r ippnatt nirv2na.
Komrnentn.r. Dct tillstiind soTJi k:lll:J.s n1rv?ino. bar fatt
si tt namn fran tn liknel.se: en c:lc1 som sl0ckm;.r. Nirvana
betyder just utslocknande. Dh inre elden
uggressivi tct<':n, slock:rEtt, blir man "sval",
dvs nf:utru.l ocb b,ll.lnr3,r--:td ..
47. Lycknn (Theragatbn, vera 227)
.Susukbam vnta ni.bb8.nam
.
s.:wlmaso.mbuddhacle::::; it um,
.
:wo1c:H'J v ir-1 _j It!! k ''' m:wt
- 7(j
yattba dukkham nirujjhati
.
eusukha, mycket angenam, storsta lycka; - vata, san-
. -
nerligen; - samma, fullkomligt; - sambuddha, som fullstan-
digt forstatt, Buddha; - desitn, forkunnad; - asoka, fri
fran sorg; - viraja, flackfri; - khema, frid, trygghet; -
yattha, dar, da; - dukkha, lidandc; - niruj ,jhati, upphor.
- .
Storsta lycka ar nirvana, som forkunnats av honom som
fullkomlig insikt, den sorgfria, rena friden, dar li-
dandet upphor.
48. Nirvana ar inorn rackhall (Therigath'-1 vers 511 - 513)
AjRramhi vijjamane kin tnva k-:1.mehi yc: :.:;ujnrA.?
Maranabyadhigahita jntiyo
.
I darn aj ar:1m ido.m arnararn
.
idam aj asokarp,
asapatta'TI asarnbadham akba li tam
. .
abhayam nirupatapam.
. . .. .
Adbigatarn bahuhi amatnrp
aj japi ca l.abhaniyam
a,jaramhi (lok Sg till a,jara, fri aldLrciom); - Vl;)-
.jarnane ( lok sg prr.:: s part pass till vindati, finna) : bada
lokativerna bildar en abs0lut lokativ: 'da alderdomsfribet
finns'; -kim, vaci?- tava (gen av tvam), din; - kamehi
-- ___,..
(instr pl av kama, sinnesnjutning); -kin tava kamehi, vad
nytta bar clu av dina ni:5jen? - xs._ (nom pl), som; - sujara
(nom pl), s6m aldras; -marana, doden; -
sjukdom; - gahita (pf part av ganbati, gripen; -
sabba, all; - sn.bbattha, overallt; - jatiyo (nom pl av jati,
fod(clse, liv); - detta; - amara, ndodlig; - p2da, vag,
pl;J.ts
7
element; - asoka, friht:t frr"m sorg; -
patta, utan fiendukap, trygg; - .J.s<:tmbndha, utan tri:mgscl,
utnn hinder; - o.khalita, nstord; -abhaya, uto.n radsla; -
nirupatapa, utn.n plagn.;- - bahuhi (instr
- '7'1
pl 1v babu), :w - a.mat:1, ododlig; - a,j,ia, idag;
api, 8ven; - lal;;l}anlya (:p,qrt fut pass av la1:)bati, U,ppna),
uppnas,
Da fribet fnin alderdom finns, vad ska du da mcd no j en.,
aorn snabbt aldrc:ls? Al1a liv, overall t, underkastade dod
.ocl1 sjukdom.
Detta ar i'rihet fr;:m alderdom, detta ar frihet fran dod,
detta hr utan dlderdom.ooh dod, utan sorg, utan
.fie:ndskap, utan hinder, utan storning, utan rad9la, utan
13laga. De:,tta tillsta.nd ut;m dod bar uppnatts av manga: aven
idag kn.n det uppnas.
Kommentar.; beskrives bar som det.fullkomliga
motsatsen till detta liv dess begransning-
2.r. Amara betyuer snarare
1
icke-dod
1
an 'ododlighet'. Det
inte ett.liv utan slut, ut.n1 ett tillstand dar dod
intc kdn fr;rckommu, dvD ett utan aterfodelse, Al-
derdom och dod finns cndaot i snmband med aterfodclse.
49. Ett beromt uttalande om nirvana (Udana. s 80)
Atthi, bhikkhave, ;-::.jS.tam abhutam akatam asankhat.lffi, no
. . . '
ce bhikkbave, ahhavissa nbhutam akatnm asankha-
f a
t'l!Jl, na yidha jatussn. bhutassa sankhatnssa nissara-
nam pafinilyetha. Iasm3 ca khn, bhikkbave, atthi o.jatam o.bhu-

tam akatRm asankbatarn, tasma jat:wsa bhutassa sank-
' . . (.
batassa nissaranam pannayo.tl: .' ti.
.. 0 (.
.
atthi, dl.:t films; - bb:ikkhavc ( vok pl av bhikkhu), mun-
ko.r!- a;Jata (ncutr) ofodd;- abl:lut.:1, c'j akata,
cj gjordJ - asankh2ta, ej sammansatt; - !lQ = men icke;
- _, om; - tarn, dctta; - abbavisso. (kond 3:e sg till bhava-
ti, bli, vara), det h::1dc funnits;- !ill' inte; - ..(y)idha,
hftr; - jat;tss:.l (gcn sg av ,jata, fi5dd); - bhuta (gcn sg),
uppkommen; - k'lta (guJ sg-), gjord; - sankbata (gen
sg), sammansatt; - niDsarana, undflykt (+ gen =frA-n);-
- 78
pannayetha (opt 3:e sg. av bli kand, pass till
pajanati, forsta), skulle varn kand; - yasma, eftersom; -
men; - kho, alltsa; - tasma, darfor; - paflnayati, ar kand; -
ti: anger slut pa yttrandet.
Munkar, det nagonting ofott, ouppkommct, oskapat,
osammansatt. Ty, munkar, om det ofodda, oskapade,
osarnmansatta inte hade funnits, sa skulle bar ingen undflykt
fran det foctda, uppkomna, skapade, sammansatta ha varit kand.
Men, munkar, cftersom det finns nagonting ofott, ouppkommet,
oskapat, osammansatt, darfor nr en undflykt fran det fodda,
uppkomna, skapade, sammansatta kand.
Kommentar. Detta avsnitt citeras ofta som bevis for att
nirvana skullc vara nagonting metafysiskt, ove--:-sinnligt.
Detta kan dock intE. pastas med si:.kerhet, eftersom adjektiven
saknar huvudord. Vad ar det -som ar "ofott'', "ej uppkommet"
etc.? Man behover ej underforsta ett ord med betydelsen 'ele-
ment'', 'verkligbet', utan man kan ocksa tanka sig nagonting
med betydelsen 'tillstand' och oversatta: 'ett tillstand
utan fodelse, utan tillblivelse, utan skapelse, utan samman-
sattning'. I sa fall kontrasteras vara livsbetingelser i
samsara mot betingelserna i nirvana, som innebar frihet fran

aterfodelse. Denna tolknirlg star i god overensstammelse med
Buddhas vana att tala om manskliga problem snarare an om fi-
losofis.ka. Nirvana var for honom "slutet pa fodels_e och dOd".
Jfr fi-iregaende citat, dar a.mata jarnstalldes med amara och
vi oversatte 'tillstand utan dod'. Tolkningen av ntrvana-
begreppet diskuteras narmare i utgivarens "The Psychology of
.(Allen and Unwin, 1969).
50. Nirvana ocb doden (Sutta nipata,' vers 1074, l076Y
Acci yatha vfj,tavege_na khi t.to:
. .
a-ttham paleti na upeti sankham,
. . ..
muni namakaya vimutto
- 79
attham paleti na upeti sankham.

Atthan gatassa na pamanam attbi
.
yena nam vajju, tassa n'attbi,

sabbesu dhammesu samubatesu
samuhata vadapatba pi sabbe.
Acci, ljusstrale, - yatha, liksom; - vata, vind; -
vega (instr sg), kraft, fart; - khitta (pf part till khipati,
kasta), kastad; - a!!h, hem; attham paleti, ga till vila;-
0
inte; - sankha, berakning, definition, sankham na upeti,
kan inte beskrivas, kan inte definieras; - sa; mani
(i av metriska skal), vis, anvandes har i betydelsen arahant;
-nama, namn; - kaya, kropp (abl sg); - vimutta, befriad; -
atthan gata (dat sg), som till vila; pamaua, matt,
beskrivning; - attbi, finns; - yena (instr sg av
som), varigenom;- (ack), honom; - vajju (opt 3:e pl
av vadati, saga), tcte kunde beskriva'; - det; - tassa
( dat sg rw ..Q), for bonom; - n' atthi, iir inte; - sabba ( lck
pl), e,ll;- dhamma,forcstallning; -samuhata, avlagsnad (lmka-
tivernu utgor en lok abs: 'da alla forestallningar forsvunnit');
-.vada, tal1 kannetecken; - patha, vag, satt; - vadapatha,
mojlighet att uttala sig; - aven.
Liksom en som sliickts av en stark vindstot gar till
vila Jch inte kan beskrivas, pa samma satt gar den vise, som
befriats fran namn och kropp, till vila och kan inte beskrivas.
For den som gatt till vila finns det ingen med
vars hjalp m:m kunde bestamma honom: det finns inte for honcm
. DA alla foresttillningar forsvunnit, sA bar iiven alla mojligheter
att uttala sig forsvunnit.
Kommentar. Den forsta yersen utgor svar pa frigan, huru-
vida ett medvetande skulle utvecklas (bbavetha vinnanam) for
den som mHt malet. Dct gi-i.ller, koft sagt, vad som btmder med
en arabant, di:l. han dor. Svaret i:ir inte, att han bar forintats
u t:m at t h:m finns i nt1gon ode f:l nicrb:1.r form, liksorn en eld,
- dO -
sorn slocknat, enligt inte utan Jrq-
git sig tillbaka i materien.ocb finns kvar i nagon okand form.
NRmn ocJ1 form
11
troligeri ocb fysiskt'.
"Forestallningar": vi bor erinra ass att skillnaden mellan
en ar3bant ocb ovriga manniskor i dodsogonblicket med-
vetandet I fall hr detta fyllt med begar
OCh forestallnln;\::tr ( dbarhma): gen6m C?nergin i dt:GS8. bildas en
ny--ind-:i.vid. Has e.rabanten ar mcdvet:indet "lugnt",
11
::wstanna.:C-t',
villtc.>t inne ba.r ntt det ar. odifferent ierat ocb s::tlmar enskilda
ocb fo:restallningar. Men clet odif.ferenti0rat kan
inte bskrivas: det fi:ims in;a kannctecken.
Grammitiak bversikt
Pali i[r en av de rnanga di:llckt<'r som ur dct
. ..
iildre indiska spraket, G<:mskr1t ellc:r dE:ss jldre vc::diska form.
. ..
Det ttr i gr l,:,:na:tiskt avseende betydllgt enkl.a:r;e an moderspra-
ket, men- de mangs;. dubbelfnrmern."t ocb . speci:J.lformerna vittnar
"' " 0 ' \
?..m gen aldre formrik.edomen. t'Lr int e . svclrt: den for. oss
ligger nog syntaktiska efter-
som uttryckasdttet skiljer sig eget. Bn gnd
. . .. .
svensk mEwte. oftJ. radikal t annorlunda.
skillnader hr att paii
.'l) h:1r flera ocb lhngre w:t:;J.manstittningar,
.
b) oft;: .. har substrrntiviskt rl.ar vi foredrar
VE;rb,
c) oftA negativt hven botydelsen lir
po::.litiv,
d) oftfl b:1r Clbsolut vi fi::irt:drar bLw.tser,
e) k:1n utclamn,1 fini t verb, former cJV "vara";
f) o fta uttry'cker cig pa;J f>i vt
1
g) har .=tn:n':n -erclfoljd "oph" t ;::x :.'Llltid efter
satsens forst& ord).
- dl
... Su"b.stantiv o;cb adjektiv
Substc=mtiv och adjektiv bojes pa flera olika satt be-
roende pa ordstammens slutljud. For att man' c:tll tid skall
kunna veta bur ordet bojes, anges stammen i lexika och ord-
. .
fortecknfngar. Vi kan i det foljande geendast de vanligas-
te bojningsmonstien.
Pali bar foljande kasus:
a) subjcktets
b) ackusativ: det direkta objektets kasus: nilakam safi-
janati (cit 10), 'han up.pfattar blatt'. Ackusati v
kan ocksa anvandas som adverb, sarskilt i betydelse
av riktning och av utstrackning: parikkhayam agamam-
.!i (cit 42), 'de gick till sin f'orintelse' , satta
VaSsani (Cit 44), Under 7 ar; rat tim (Cit 44) I Om
natten
1

c) dativ: det indircktrr .obj('ktets kasus: tam tassa n'att-
hi (cit 50) 'det finns intc for bonom' ;me dassanam
udapadi (cit 42) 'inGikten kom till mig'. Dativ kan
aven uttrycka avsikt: .R_lfedava (cit 29), 'for att ska-
pa oenigb;>t I. Dativ ar ibland svar att sarskilja fran
geniU.v, om formcn cleits'arnma: ci ttam virnucci me
(cit 44), 'mi.tt sifme blev fri tt
1
(gen') eller 'sin-
n<?t blr.:v fri tt for mi,:-;' ( dat).
:l) gtmi tiv anger mestadels a.grtre: samam ci ttassa (cit
44), 'sinnets lugn', sangati (cit 18), 'kom-
binationen av de tre
1
,
2) instrumentalis anger medel, orsrrk, verktyg samt agen-
ten for en bD:ndling: pafinaya (cit 42), 'genom forsta-
ende'; pariyuttbita kilesebi (cit 44),
1
fylld med
' . -
hris+0r'; attana (cit 45) 'genom eget forvallande'.
Exempel po agent: di}thigatam te (cit 7),
1
av dig bar
-.. ..
gatts till falsk lara' =
1
du-bar fel uppfattning'.
f) ablativ rorelse bort ocb a.nvi:i.ndes tiven for att
Ut trycka j firnforelSC: namakayS Cit 50)' I befri-
- d2
ad fran namn och kropp'; te dhamrne anicc::.1to smnanu-
passati (cit 8), 'dessa ting betraktar han sam
anderliga
1

lokativ betecknar tid och plats: khette (cit 19)
'i en aker'' givayarp (cit 44)' 'runt halsen'; tas-
mim samaye (cit 38), 'vid den tiden'. En speciell
'
anvandning ar absolut lokativ sam anvandes motsva-
rande vissa svenska bisatser, sarskilt temporala
Ett substantiv och en infinit verbform
sattes bada i lokativ: ajararnhi vijjamane (cit 48)'
'da alderdomsfrihet finns'. Om subjektet ar
klart ur_sammanhanget, kan det utelamnas: gate (cit
3 5 ) ' ' d a han gar f
h) vokativ anvandes som tilltalsord: bhikkhave,'munkar'!
l. B5jningsmonster f5r P:Jaskulina stammar pa -a och fe-
minina p( (sacca, 'sann').
nom
vok
ack
instr
dat
gen
abl
mask
sac co
sacca
sac cam
( saccena

{

saccaya
sac cas sa
"sacca
-
saccasma
saccamha
saccate
Singularis
neutr
sa;cam
---
.
sac cam
= mask
II II
" "
" "
II II
fern
sacca
sacce
sac cam
-
saccaya
saccaya
saccaya
f
lok
mask
nom s;icca
vok-.
--- - - . - sacca ___ _
ack
' I
I
rice.,.,
si ,<;;
.. .......... -- .. .,
I
--- sacceni.
abl' - -- --
daY
gen
lok
saccehi
i -
saccanam
saccanam
saccesu
- -
Plural is
ncutr
(
saccani
I
-
I sacca
"<.
iS8.CC:l.ni,
l
' ! sacca

/
saccani
c
sacca
=
mn.sk
" "
-"
"
" "
II II
-
( saccaya
f..,
-r saccayam
.
fern
rsacca
l_saccayo
I
sacca
-l saccayo
i sacca
.!.
-
l. SftCCayo
saccnhi
saccahi
saccanam
saccanam
sac casu
2. Bojningsrnonster for fernininn. i-st::=trnmar ( jati, 'fodels
sing plur
nom jnti ,j<J.ti;io, .jati
vok j:lti jati.y:o, ,iati
ack jatiqt jA.tiyo, .iati
- -
jntini instr ,j a t:_i .Y: u
dat
- -
,jutinam .i 1ti;ya

- -
gen ,j :1ti.y:a ,jatinam
abl ;j3.tiya jatihi
lok ,jati,ya, jatiyR.Ip ,jatisu
3. Bojningsrnonster for stnmmar pa-in (vadin, 'sagandc')
nom
vok
ack
instr
abl
dat
mnsK sg mask pl fern sg fern pl
vetdi
v;::.di
vadinaJ1!:
vadina
- -
vadina
---
vadino
vadino
vadirw
vadino
vadihi
vr1(Uhi
v-:uJ.inam
v-adini
vadini
vadinim
vadiniya
vrtdiniya
vadiniya
vadini
vadini
vadini
vadinihi
v:;dinini
vadininam
gen
lok
v:=tdino
vadini
- 84 -
vadinmn vadiniya

vadiniyam
vadininam
vadinisu
4. Bojningsmonster for stammar pa -nt (gacchant-,
satimant, 'medveten')
'gaende
sing plur
nom gaccham -satima gacchanto
I
satimanto
vok gaccharn satima gacchanto sa timan to
'
ack gacchantam sa timan tam gacchanto sa timan to
I
gacchata satimata

instr l gacchan tehi satimantehi
..
-
abl gacchata satimata gacchantehi satimantehi
dat gacchato satimato gacchatam satimatam
gen gacchato satimato gacchatam satimatam

lok gacchati satimati gacchantesu satimatesu
Nagon gang (som i cit 35, gacchanto) finner man
pres part pa -anta
7
som bojes som
5. Bojningsmonster for neutrala staJJl..mar pa (manas-;
'det inre sinnet').
singular is
nom, vok, ack
instr
dat
7
gen
lok
mano
-
manasa- (plur bojes som
manaso
manasi
6. Bojningsmonster for stammar pa (rajan, 'kung')
nom
vok
ack
instr
abl
dat
gen
lok
singular is
raja
raja, raia
rajanam
- .. - ,...,...,-
raJ wa, .ranna
. - .
raft.ffa' -raja to
ra.fl.fio-,- raj ino
raMo" rajino
rajini
plural is
rajo.no.
ra,jano
rajano
raj Ubi
rajUhi
rahnam, . rajti.nam
. .
raft.f'lam, rajunam
ra,iasu
B.
Singular is
aham
1
a
'jag'
nom ahapz 'jag'
ack mam, 'mia'
-..,. ---- Q
instr maya, me
abl maya
dat may ham,

me
I
gen may ham,

me

lok mayi
tv am, 'du'
.
nom

tuvam, 'du'
.
ack tc-:un
-'
tvam, tuvam,

.

instr taya, tva;za,. te.
abl taya, tvaya
dat tu;zharr1,

te
gen tu;zham, tava, te

lok tayi, tvayi
Pro nomina
i
I
'dig'
I
i
l
l
Plural is
mayam, 'vi'
..
amhe
1
asme, !!, 'oss
1
arnhehi, no
:1mhehi
amhakam, asma:kam, :!12.
amhakam, asmakam, no

amhesu
twnhe, 'ni'
tunihe, tumhak:am,
.Y,
tumhehi, vo
tumhehi
tumha.kam, vo.
tumhakam vo
tumhesu
'er'
-
Demonstrativpronominet 'han', 'den', 'denne'
mnsk
nom
ack t;am
.
instr tena
-
abl tamha,
dat tassa
gen tassa
lok tamhi,
mask
nom te
'
tasm::i
Singular is
ncutr
tam
.. ==
I
\
j
tasmim!
1
:
. '
Pluralis
neutr
} tnni
fern
sa
tam
---.
taya
taya
tassa, tissa, ta;za
tassa, tissa, ta;za
tassam, tissam, tasam,ta;zam
. . . .
fern
ta, .teix.2.
- HEi
ack te tani

tayo
- -
instr tehi
1 =
tahi
-
abl tehi mask tahi
'
dat tesam

tasam
gen tesam tasam

lok tesu t3.su
-
c. Verbets bojning
Fini ta verbformer ar s&dana som bojes .till person.
De f6rmer som som adjektiv eller inte alls bojes,
kallas infinita.
Pali har utover aktiva och passiva former
la, som betecknar handling i subjektets intr.esse, t.ex.
"jag arbetar for egen rakning"
1
reflexi v handling., t. ex.
. . .
"visa sig" eller reciprok handling, t.ex."hjalpa . .varand-
Medium ar ej vanligt i pali, och dess. .b.o.jning behand-
las ej nedan.
Verbformerna bildas i pali med fran oli-
ka stamformer."'vanligast ar presensstammen,_ som anvandes
for att uttrycka narvarande tid. Med vissa tillagg och
forandringar ,bildas av den en __futurumstam och en passiv-
stam. Fran presensstammen skiljer sig aoriststammen, som
betecknar forfluten tid. En speciell stam har ocksa det
vanliga passiva
Bland modi markos, utover den vanliea indikativen,
imperativ som uttrycker:be..t:"allning och finns i alla per-
saner? och optativ som Uttrycker ?et_finns ocksa
en konditionalis, som:anvarides i villkorssatser.
I det foljande de mest
bojningarna.
?irtita former
1. presens indikativ aktiv och passiv
- 87
aktiv passiv
sg 1 1abhami 'jag labbhaoi, 'jag fas'
2 1abhasi, 'du far' 1abbhasi, 'du fas'
3
1abhati, 'han, hon far' 1abbhati, 'han etc.
p1 1 1abharna, 'vi far' 1abbhama, ! vi fas'
2 1abhata, 'ni far' 1abbhata, 'ni fas'
3
1abhanti,'de far' labbhanti, 'de fas'
2. Irnperativ
sg l labhami, 'rna jag fa'
2 1abha, 1abhahi, 'fa'!
3
1abhatu, 'rna han fa'
p1 1 labhama, 'rn& vi fa'
2 1abhatha, !.
3 labhantu, 'rna de .. .fa'
3.
sg l 1abhe;y:;yarn, labho, labhe,y;y:ami
1
I rna jag fa'

2 1abhe, labho,y,ya, 1abhe,yyasi, 'rna du fa'
3 1abho, labhe,y,ya, 1abhe;y:;y:ati, 'rna han fa'
p1 l la.bhm:.1a, labhernu, Jabhey;y:arna, I Tila vi fa'
2 labhota, labhey,yatha, 'rna ni fa'
3 labho;y:,yum, labha;y:,yu, 'rna de fa'

4. 1t
1
uturum
sg l labhissarni, 'jag skall fa'
2 labhissasi, 'du skall fa'
3 labhissati, 'han, hon skall fa'
pl 1 lc .. bllissama, 'vi skall fa'
2
btbhissatha, 'ni skal1 fa'
3 1abhissanti, 'de skal1 fa'
- 88
5.
6. Aorist
sg 1 a1abhissam.; 'jag sku11e fa', n.j8.g sku1-
1e ha fatt'
2 a1abhissa, 'du sku11e fa' , . 'du sku11e
ha fatt'
3 a1abhisso., 'han sku11e fa', 'ho.n-sku1le
ha fatt'
p11 a1abhissama, 'vi sku11e ra', 'vi sku11e
ha fatt'
Vi
sg
2 a1abhissatha;'ni sku11e fa', 'ni sku11e
ha fatt'
3 a1abhissamsu, 'deskul1e fa', 'de sku11e
ha fatt'
exemp1ifierar med tva bi1dningstyper:
1 o.go.misruG, 'jag gick'
a
2 agami, 'du gick'
3
. 'h . k'
ago.m1, an g1c
1 1
' rnll I 1,- I
p .. .. agam1 a, . v1 g1c,!L
. . .2 .... ago.mi ttha;-.'.ni gick'
3 ago.misrun, agamimsu 'de gick'
.... ' .
sg 1 .'jag gick.'.

2
-
agaiD<..'1., 'du gick'
-
3 agama, 'ha . .n gick'
-
p1 1 agamama, ae.;amam.ha, 'vi gick'
2 agama tha , agama t tll<:1.; 'ni gick'
3
'
'd.e gick' agamum,

7. Presens indikativ av .. jag ar'. h3.r sin egen bojning:
Sg 1 !3-Sffii' amhi,
1
.. j:J.g ar
1
2 asj_, 'du ar'
3 atthi, "han tir!
pl 1
-
mnhaz 'vi
.. I

ar
2 attha, 'ni iir'
3 santi, 'de ar'
- 89
II Infinita verbformer
__ 1. Aktivt presens particip slutar pa -!!,1: gacchant,
I gaende I ' elJ..er . pa -mana j Samana 1 I Varande I
2. - Passi vt perfekt particip slutar vanligast pa
gata,
1
gangen
1
Andra slut har bildats genom
assimilation: laddha, ' erh&llen', vU.tta,
1
sagd
1
, di ttha;
. .
'sedd'. Somlie;a slutar pa bh.lnna-, 'kluven
1

3. Passivt futurum partici-p slutar pa --tabba: paha-
tabba, 'borande overges' (cit 9).
4. Ett annat passivt futurmn particip slutar pa
-aniya: labhaniya, 'borande uppnas
1
(cit-48), karaniya,
11
borande goras (cit 1:7)
5.
6.
Infinitiv slutar pa -tum: gantum
. . .
Gerundimn kan sluta pa -tva,
1
att ga'
och -tya. Vi
maste i regel oversatta med hel bisats eller med samord-
ning. Ex. disva, 'havande sett' ='sedan han sett', pha-
ritva (cit 36), 'havande fyllt'. Ofta sker assimila.toris-
ka forandringar, sa att man i.n-te kanner -igen upasam-
ajja (cit 37), 'havande uppnatt
1
, samatikkamma, 'havan-
de overskridit (cit 41).
D.- Sammansa ttniri.gar
Sammansattningar ar.vanliga aven i svenskan, t.ex.
springpojke, fackforeningssarnmantrade, men i pali ar anta-
let typer storre och langden ofta betydlig. De bestar av
en rad obojda ordstammar, och endast sista ledet bojes en-
ligt sin"Tuiiktion i satson. De grammatiska relationerna
- --...
mellan leden maste man lasa ut av sammanhanget, varfor de
ibland kan tolkas pa flera satt. De viktigaste type:rnn ar
foljande:
a) samordningar: Aho-ratta (cit 5), 'dagar 11 natter;
9-ssasa-passasa (cit 11), 'utandn.ing .h. inandning'.
b) Deterrninativa sammansattningar, dar ett led star i
- 90
kasusforhallande till ett annat och t ex ett genitivfor-
hallande eller instrumentalt forhallande uttryckes:
(Cit 2)
1

UppkOIDSt I; kama-tanha
(cit_ 2), efter. sin.nesnjutning' ; nirodha-gamin (cit
4)-'gaende jj.llupphorande'; avijja-anusayo (cit 9}, 'ten-
dens .llil okunnighet'; sila-sampanna (cit 17) 'utrustad
med __ -ratiradighet'; 'kaia-vadin (cit 29), ,talande vid ratt
tid' , ta (cit 4 7), 'forkunnad ..l:Lho-
norri'som helt forstatt'.

c) Med forsta led: ariya-sacca (cit. 1),
'adel sanning', asesa-viraga (cit 3) 'totalt overvinnunde'.
;,d) Med adverb som forsta led: tatra-abhinandi:U (cit 2),
1
finnande noje dar'.
e) Med konjunktiori-som forsta led: yava-jivam (cit 31)

'sa lange li vet ( varar)
1

f) Possessiva samrnansattningar, dar en sammansiitt.p.ing
av substantiv far :fungera som adjektiv till ett huvudord:
,. . . .
avijja-nivara.,nanam sattana.m (cit 14), dar substantiven
. .. . . I
'okunriighet
1
och 'hinder': utgor en bestamning
till' Varelser I; all ts{i I Varelser I'
1
varelser forsedda med okunnighetshinder', 'varelser som
hindras av okunnighet'; sankilesa-dhammo (cit 4?) ar be-
stamning till ett underforstatt 'jag'; den ordagran-
..
na betydelsen ar 'flack-egenskap' men har har adjektivisk
fUnktion, alltsa
1
forsedd med flacknatur
1

Detar inteovanligt att s8.mmansattningar av flera
6lika typer ingar i en sadan enhet, t ex dukkha-nirodha-
gamini-natipada (cit 4), eg: 'lidande-upphorande-gaende-

Vag I t dVS I Vagen SQffi. gar till lidandetS UpphOrande I ;
meraya-majja-pamada-thana (cit 31), dar de tva forsta le-

den skall samordnas och de ovriga determinativa; 'ol-
brannvin-berusnings-slohets-tills:tmd' blir all.tsa r det
tillstartd av slohet som atfoljer berusning me"d --cexempelvis)
ol och brannvin'. Slutligen ett excmpel ur cit 37: vivekaja-
- 91
piti-sukha-sill(huma-sacca-sanna, 'ensamhetsfodd-gladje-
lycka-sul.:til-sann-upplevelse'. Har ar det gramma tiska sam-
manhanget varierande: piti och sw(ha ar samordnade, och
sukhuma-sacca ar tva samordnade adjektiv; bada hor till
sanha, de forra som objekt, de senare som attribut. Allt-
sa: 'en subtil men sann upplevelse av gladje och lycka
som uppkommit genom ensnmhet'. Daman analyserar langre
sammansattningar bar man i regel borja bakifran, da det
viktigaste ordet brukar vara det sista.
Alla sarnmanskrivningar i texten ar ej sammansattning-
ar. Ofta ar det endast fraga om sandhi, t ex seyyathidam

(cit 4) = seyyatha idam, 'sasom detta'; nayidha (cit 7)
.
= na idha, inte har; naham (cit 44) = na aham, 'inte jag';
. .
_sattupalabbhati (cit 7) = satta upalabbhati, 'en varelse
finns'.