Borta bra men hemma bst - Brderna Fre

Rinkebys vnner
Rinkebys vnner r ett ntverk av engagerade personer frn lokalt frenings-och nringsliv, stadsdelsfrvaltning, boende, vem som vill. Vi har hittills trffats fr att tillsammans ska medel frn Svenska ESF- rdet, gemenskapsinitiativet Equal fr Rinkebys framtid.

BILDANDE AV FRENINGEN
P sista trffen utsg Rinkebys vnner en interimsstyrelse som har gjort i ordning frslag till stadgar infr den konstituerande freningsstmman. Hr fljer en del av frslaget till stadgar: 4 Freningen skall verka fr Rinkeby som en attraktiv del av Stockholm att bo och arbeta i och att beska att fler arbets-, praktik- och utbildningsplatser skapas i syfte att fler Rinkebybor erhller utvecklande och trygga anstllningsfrhllanden att skapa ett trivsamt och tryggt boende i en tilltalande yttre milj att uppmuntra fretagsamhet och kommersiell utveckling i Rinkeby att frmja integrationen av Rinkeby i Stockholm och vriga Sverige.

KONSTITUERANDE MTE
Du som vill se en bttre utveckling i Rinkeby och ville veta mer om ntverket Rinkebys vnner r vlkommen till ett konstituerande mte (freningsstmma) den 14 februari Id 18:00, Restaurang Mllan i Rinkeby. Fr ytterligare information kan Du kontakta: Vukica Bosnjak, projektledare Telefon: 08 -795 34 34, mobil: 070 -745 39 84 E-mail: vukica.bosnjak@rinkeby.stockholm.se Antonio Tolj, fretagskonsult Telefon: 08 -795 34 32, mobil: 070-730 31 54 E-mail: antonio.tolj rinkeby.stockholm.se

Ur innehllet
4-5 Interviu med Sela Kazinic

startblock
Nr arbetslsa ger arbete

Tillsammans r vi starka Tiejerna som dansar, spelar teater och planerar tidning Rajk- en trampolin till arbete Brottningen ger barnen sjlvfrtroende. Borta bra men hemma bst

14

Mnadens frga: Var r bostderna?

17 P gng i Rinkeby

Arbetslsheten har sjunkit rejlt. Idag r det mycket lttare fr invandrare att hitta jobb n det var fr ngra r sedan. I Rinkeby r bara 3,7% arbetslsa visar den senaste statistiken. Det finns olika vgar till hur man hittar jobb. Vi har beskt Rinkeby Arbetscentrum dr de har upptckt ett bra stt att hitta jobb till lgutbildade lngtidsarbetslsa. Enligt deras uppgifter har nstan 500 arbetslsa frn Rinkeby ftt jobb genom deras verksamhet. Rinkeby Arbetscentrum var s effektiva att hamnade i en situation dr det inte fanns s mnga arbetslsa kvar att rekrytera till verksamheten frn Rinkeby. Flera anstllda p Arbetscentrum hll dremot p att frlora sina jobb. Drfr kom de p att rekrytera arbetslsa frn andra stadsdelar. Hur de arbetar och hur de utvecklar sin verksamhet kan ni lsa vidare om p sidorna 8-9. Att hitta jobb r inte ltt. Att hitta jobb och bli framgngsrik r svrt. Att hitta jobb, bli framgngsrik och vara invandrare r nnu svrare. 1 detta nummer har vi en intervju med en ung invandrarkvinna som efter ngra rs arbete blev chef p Freningssparbankens avdelning i Rinkeby. Freningssparbankens experiment med att ppna ett kontor i Rinkeby och anstlla folk frn stadsdelen har varit framgngsrikt. Men det r synd att inte andra banker och stora fretag ppnat sina avdelningar i Rinkeby eller anstllt fler invandrare. Vi Rinkebybor kan bara vnta p att andra stora fretag ska vga satsa och ppna sina avdelningar i Rinkeby. Eller experimentera. Trevlig lsning! Sead Ceric

RINKEBYjournalen

MUER
journalen
Ring fr Info: 070-73106 60

Rinkebyjournalen r partipolitiskt och religist obunden. Utkommer:

Sista helgen varje mnad, 11 nummer per r

Ges ut av Freningen Rinkebyjournalen

med fljande medlemmar: Bangladesh kulturfrening Turkisk-svenska kulturfreningen i Rinkehy Bosnisk-hercegovinska freningenMak Dizdar Rinkeby Multimediafreningen Somaliska FF Ayacucho KIF Benadir IF Afrikaada KF

Ansvarig utgivare/redaktr: Sead Ceric rinkebyjournalen@telia.com telefon 070-731 06 60 Korrekturlsning: Staffan Udd Kristina Ljung Reportrar/skribenter: Rigoberto Seplveda Terri Herera Eriksson Dimitra Paskalidou Kristina Ljung Grafisk form: Sead Ceric Tryck: Bergsgrafiska AB

RI KEB OURN EN N YJ AL
publiceras delvis med std frn Storstadssatsningen i Rinkeby och
Familjebostder, Svenskabostder, Stockholmshem, Kulturverksamhetenstadsdelsfrvaltningen

Postadress: Box 5094, 163 05 Spnga Beskadress: Rinkebysvngen 70/A Telefon: 08-760 26 44 Direkt : 070-731 06 60 E-post rinkebyjournalen@telia.corn Postgiro: 24 52 11-8 Omslagsfoto: Sead Ceric Rinkebyjournalen nr. 7 januari 3

Chef fr en unik bank

Text: Terri Eriksson, foto: Sead Ceric

Fr tio r sedan kom Sejla Kazinic till i

Sverige frn krigets Bosnien. Idag r hon affrschef p Freningssparbanken i Rinkeby. Hur gr man en sdan snabb karrir in i en bransch dr unga invandrarkvinnor r i stark minoritet? -Jag har kmpat hrt och aldrig frlorat hoppet, svarar Sejla. Hur blev du affrsledare p Freningsspabanken? Jag gick ekonomisk linje p gymnasiet. Jag brjade jobba hr 1998, s jag var med redan nr vi ppnade banken. Det var en man som hette Jan Calmer p Freningssparbanken som kom med att man skulle ppna ett kontor hr i Rinkeby, eftersom det varken fanns ngon bank hr eller i Tensta och Hjulsta. Det var allts 50 000 mnniskor som saknade Ordlista bank. S jag fick brja p sjlvbeett projekt i 10 mnader tjning; och fick utbildning, och kunden sen jobbade jag som utfr sina egnabankbankvrd och rdgivare. I tjnster r blev jag affrsledare bransch; hr. Jag blev verraskad speciell fretagsmen glad ver att de ville verksamsatsa p mig. Det innebr het mycket ansvar, men det Rinkebys Vnner; gillar jag. Tnk, jag frening brjade som bankvrd fr en och nu r jag ansvarig fr positiv utveckhela kontoret! Men jag ling av har hela tiden trott p Rinkeby resurser; bankens ids med tillgngar, sjlvbetjning. mjligheVad r tanken med sjlvter betjning?

Vi har inga kontanter som andra kontor. Det hr r ingen traditionell bank. Vi har automathallen dr folk kan gra insttning och uttag i maskinerna. Nr vi ppnade var det mnga frvnade reaktioner, men jag tror att alla r jttenjda nu. Vi hade noll kunder nr vi startade. Nu har vi 3500 kunder. Andra nya banker, till exempel i Kista, har gjort samma sak som vi. Det r bra att Rinkeby fick den mjligheten att att prova p det hr med sjlvbetjning. Sjlvbetjningen ger oss mer tid att ge rdgivning och informera. Det r ofta det som andra banker har varit lite dliga p. de hinner inte informera om vilka produkter banken har och vad de kan hjlpa till med. r det ngot annat som skiljer er frn en traditionell bank? Ja, vi har lngre ppettider. Vi har ppet mellan 10-17 varje vardag och automathallen r ppen lika lnge som centrum. Finns det ngot negativt med att ni inte har pengar? Jag tror inte att man frlorar ngot. Varfr ska man hantera s mycket pengar nr det finns kort och internetbanker och s? I framtiden tror jag inte att det kommer att finnas ngra pengar alls, utan allt kommer att sktas elektroniskt. Risken fr rn minskar naturligtvis nr man inte har pengar i kassan. Och d blir det tryggare fr oss att jobba hr. P Freningssparbanken har man medvetet valt att anstlla invandrare, varfr? I Rinkeby har 90% av befolkningen invandrarbakgrund. Invandrare kan informera kunderna p deras egna sprk. Vi

har en anstlld som kommer frn Chile, s folk frn hela Stockholm som pratar spanska kommer hit fr att f hjlp. Vra kunder frstr oss, och d slipper de skriva p ngot de inte riktigt vet vad det betyder. Jag kommer sjlv ursprungligen frn Bosnien, s jag kan hjlpa dem som kommer frn fre detta Jugoslavien med sprket. Men jag pratar svenska den strsta delen av arbetstiden. Folk kommer frn olika lnder med olika banksystem. Mnga har helt saknat information om hur banken fungerar. Vissa tror att det kostar pengar att ha pengar p banken. Mnga har lnat pengar, smln med jttehg rnta, fr att de aldrig frstod vad de skrev under p. Vi frsker hjlpa till att sanera deras skulder, och hjlpa dem att f en bttre ekonomi. D kan de spara flera tusenlappar i mnaden. Kanske vill de bospara fr de pengarna, eller ha ett konto t sina barn. Och d har vi gjort bde kunderna glada och vi har ftt en ny kund. Vi kan ge information p kurdiska, turkiska, spanska, arabiska och engelska. Sjlvklart kan vi inte n alla sprk i Rinkeby, det talas hundratals olika sprk. Men vi r ocks vana att prata p lttare svenska s att kunden frstr. Vad kan ni bli bttre p? VI kommer att frbttra vr service hela tiden. Vi vill n alla i Tensta, Rinkeby och Hjulsta. Det ska vi jobba p. Vi har pratat om att ha kurser i vardagsekonomi fr smfretagare i omrdet. Men jag vill inte lova fr mycket. Jag sitter med i Rinkeby Vnner. Man kanske kunde samarbeta fr att ordna sdana kurser?

I bankvrlden mste du tillhra en minoritet bland cheferna; du r ung, kvinna och invandrare? Jag tror att det kommer mer och mer.

Att de fick ett pris bevisar att den hr iden r bra. Det vore roligt om vi ocks fick ett integrationspris. men jag vet inte om det finns snt i Stockholm.
Vad har du fr rd till andra unga invandrarkvinnor?

resa frst, resten f vi se.

Du bor i Rinkeby. Vad r det som r bra med att bo i Rinkeby?

Det r bara roligt. Visst har jag sttt p frdomar frn ngra kunder som inte tror att jag kan fr att jag r ung eller tjej, men det r rtt sllan. De flesta respekterar mig. Och inom bankvrlden tycker jag att jag har bra relation med alla, s det r inga problem.

Mina vnner bor hr, jag knner mig trygg och hemma i omrdet.
Finns det ngot som borde frbttras i Rinkeby?

Sk jobb! Det finns mjligheter. Man ska inte ge upp. Jag fick inte heller jobb p en gng, utan skte p mnga stllen innan jag kom till Freningssparbanken. Det tog tid. Att jag sitter hr som affrsledare idag I Rosengrd i Malm finns det en bank som r fr att jag verkligen har kmpat hrt. arbetar p samma stt som ni, de har satsat Och jag gr det fortfarande.
p att anstlla invandrare och har sjlvbetj- Vad har du fr framtidsdrmmar? ning. Fr ett par veckor fick de ett integraInnan kriget i Bosnien hade jag s mnga tionspris. Vad tycker du om det? planer som inte blev av, plus att hela tiden

Det r skoj! Det var Jan Calmer som utvecklas man och bygger p drmkontot, nu startade den banken ocks. De har lrt sig frn har jag tid och mjlighet att frverkliga dem. oss, av vra erfarenheter och misstag. Man skall kanske brja med en jordenrunt

Det borde komma mer stora affrer hit, s att vi fr ett riktigt kpcentrum. Affrskedjor som t ex H&M borde vga satsa hr. Jag tror det skulle g bra fr dem, det finns en marknad hr. Och det skulle ge mer jobb. Efter klockan sju p kvllen finns det inte s mnga stllen att g p. Vi har f restauranger, trots att folk kommer frn olika lnder och vi skulle kunna erbjuda en massa exotisk mat. Det finns resurser hr. Det r synd att de inte tas tillvara.

Rinkeby stadsdelsnmnd
LEDAMTER OCH ERSTTARE (alfabetsordninng)

Ann-Margrethe Livh (v) Andreas Engstrm (m) Dikran Demlr (kd)

Karl-Axel Bostrm (m) Ordfrande

Ingrid Lundin (m) Kerstin Gustavsson (m)

Stadingeplan 17, 163 66 Spnga Telefon: 08-16 21 41 (arbete) 08-36 70 82 (bostad) 070-779 50 74 (mobil) Fax: 760 49 38

Karin Rnngren (s) Kerstin Aggefors (s) Sadla Omar Mumin (s) Victor Flores (fp)

Ayse Dem ir (s) ersttare

Abebe Hailu (s) Vice ordfrande Ovanbygrnd 20, 2tr 163 70 Spnga Telefon: 08-760 83 28 (bostad) 070.846 61 06 (mobil)

Abraham Lazarides (m) Birgitta Fridlund (fp) Evan Arvidsson (ltd) Gunilla Moshl (s) ersttare ersttare ersttare ersttare

Jihad Adlouni (m) ersttare

Karl-Henrik Nanning (m) Lennart Johansson ersttare (mp) ersttare

ersttare

MoIssis Ni kolaidis (s) ersttare

Zelia Dagli (v) Nurminen Olavi (m) ersttare

Rinkebyjournalen nr. 7 januari 2002 5

Tillsammans r vi starka
Text: RigobertoSeptIlveda Arkivfoto -stturkistan r det historiska namnet p den provins som ligger i nordvstra hrnet av Kina. stturkistan grnsande till lnder som Pakistan, Indien, Afghanistan. Tadjikistan. Kirgizistan. Kazakhstan och Mongoliet, berttar Faruq Sadik. freningens ordfrande. P grund av frfljelser frn den nuvarande kinesiska regeringen s har mer n 300 000 mnniskor flytt utomlands. Faruq Sadik vill drfr grna bertta om det ursprungliga stturkistans grnser. Omrdet kallas nu Xinjiang, som p kinesiska betyder det nya landet. Freningen engagerar ett hundratal medlemmar och de frmsta aktiviteterna r idrott, kultur och politik. - Idrott r mycket viktigt fr oss eftersom den ger oss mjligheten att trffa andra lag. kulturer och mnniskor frn andra lnder. Vi har ett fotbollslag. Ungdomarna r skickliga spelare men det r inte alltid vrt ml att spela fr att vinna, utan vi gr det fr att det r roligt och fr kamratskapets skull, sger Faruq Sadik. Medlemmarna t freningen hrstammar frn uigurerna. De har sina egna kulturella

Svensk- stturkistanska freningen

traditioner som strcker sig rhundraden tillbaka. Uigurerna r ett turkiskt folk mer likt de centralasiatiska som uzbeker och kazaker och talar ett slags turkiska, men skriver med ett modifierat arabiskt alfabet. stturkistan var ett sjlvstndigt land med egen flagga, statsvapen och nationalsng fram till 1949. - Kulturlivet r viktigt fr oss. Genom kulturaktiviteter har vi mjlighet att prata och skriva vrt eget sprk, lra ut det till vra barn och till alla andra som r intresserade. Vi frsker hlla vra traditioner levande. P Rinkebyfestivalen deltar vi med en kvinnlig dansgrupp. P sommaren r vi ute och grillar och umgs med andra. Sprket r viktigt fr att hlla de stturkiska traditionerna levande eftersom en stor del av kulturarvet finns i form av ldre skrifter som berttar om frhllandena p 1000-talet. -Texterna ger oss kraft, sger Faruq Sadik. Poeter och frfattare visar oss var vi kommer ifrn, hur vi levde och vilka intressen vi hade p den tiden. Frfattarna hade mycket kunskap och lmnar vrde

fulla insikter till oss idag. Det r sdant vi kmpar fr att bevara och lmna vidare till vra egna barn och till hela civilisationen. Men det r viktigt att vara ppen fr nya ider och om att skaffa sig vnner dr man bor. Det r just drfr vr frening r ppen fr alla som vill komma hit, oavsett nationalitet eller sprk. Tillsammans r vi starka.

Faruq Sadik, freningens ordfrande.

Tjejerna som dansar, spelar teater och planerar tidning

Text: Terri Eriksson, foto: Sead Ceric

ema, Dilek. Kiraz och Ebru r fyra unga damer som gr i 8:an p Rinkebyskolan. Direkt nr jag trffar dem sls jag av deras energi och vilja. Den viljan drev dem att starta en tjejfrening med hjlp av IOGT-NTO. Freningen r s ny att den nnu inte har ngot namn. i gruppen arbetar de med en tidning, spelar teater och dansar folkdans. -Innan vi startade vr tjejgrupp gick vi aldrig till ngon turkisk frening, berttar de. Vi tnkte att "det r bara killar dr som spelar pingis och s. vad ska vi gra dr?". -Vi tyckte att ingen gjorde ngonting! En del av frldrarna litar inte p sina dttrar och vill inte slppa ut dem p aktiviteter. P vissa freningarna sitter bara killar och mn. S vi tnkte att det var lika bra att vi startade ngot fr oss tjejer. Vi brjade fr ett par mnader sen och nu r vi 13-14 stycken i gruppen. -Vi vill att andra tjejer ska komma hit och se att det inte finns ngot farligt eller att det r trkigt hr. Familjerna

behver inte oroa sig. Vi vill frresten att alla ska komma! Inte bara turkar. -Alla tycker att det r jttebra och uppmuntrar oss jttemycket. De kommer hit och bermmer oss och vi har ftt hjlp att ska pengar. Flickorna har ftt ett rum som de fr inreda sjlva. De har just mlat rummet i ljusbltt. Nu vntar de p soffa, bord, gardiner och dator som de bestllt. De vill att det ska knnas som hemma. Srskilt mycket lngtar tjejerna efter datorn och Internet. Det mste de ha fr att klara med sin tidning. Tidningen ska vara p turkiska och handla om turkiska ungdomar i Sverige. De vill skriva om allt frn vardagsproblem till narkotika och politik. Men frmst r tanken med tidningen att lsarna inte ska glmma sin turkiska kultur. Det r svrt att frst hur Sema, Dilek. Kiraz och Ebru hinner med allt, eftersom de ocks dansar och jobbar med en pjs, som frhoppningsvis ska bli klar att visas upp i Folkets Hus den

23 april. Som om det inte var nog spelar de fotboll och basket de dagar de inte jobbar med tjejgruppen. Flickorna frklarar att det inte r s svrt och stressigt. eftersom de r vana med bde dans och teater sedan tidigare. -Vi har dansat i fyra r. Och vi var med p Kanal 1 flera gnger nr vi spelade teater nr vi var sm. Vi var utkldda till frukter. En var tomat och en annan var majs! Frresten gjorde vi en 30 sidors skoltidning i 6:an. s vi har gjort tidning frut. Trots att de r mest inriktade p turkisk kultur, s vill de grna samarbeta med andra tjejgrupper i Rinkeby. -Vi vill grna trffa de andra. Sornailska freningen har ocks en tjejgrupp. Vi skulle vilja lra oss om deras kultur och skriva om den i tidningen, och s kan de lra sig om vr. Det vore roligt att prova deras mat, till exempel. Vi lever i det mngkulturella Rinkeby, men vi vet nd s lite om varandras kulturer. Det vill vi ndra p. Rinkebyjournalen nr. 7 januari 2002 7

Text:RigobertoSeplveda,fot SeadCeric o:

K7

R AJ
h s

nrvkeebKyomArpbeettesncsentyrumvigoch n

tillsammans i stora, fina lokaler vid Huvudsta tisdagen den 15 januari. Ceremonin frrttades av socialborgarrdet Kristina Axen Olin och Jrgen Kleist, stadsdirektr och cirka 200 tjnstemn, frvaltningsdirektrer frn bland annat Integrationsfrvaltningen, Rinkeby, Kista, Hgersten, Skrholmen. Vi frgade projektledaren Birgitta Wahlman : varfr nyinvigga ngot som redan fungerar? -Fr att utvecklas vidare. Vi har kompletterat gamla metoder med nya, anpassade fr de nya deltagarna som kommer. Nyorienteringen kallar vi fr Jrva Kompetens. Det r fortfarande gamla Arbetscentrum kombinerat med den nya Jrva Kompetens, det r drfr vi kallas nu fr RAJK. P Arbetscentrum hade man en jttebra verksamhet frn brjan och den passade nr

RAJK, en trampolin till riktigt arbete

mnniskor bara var arbetslsa, nu riktar vi ocks mot mnniskor som har hinder, svra hinder. Vi har infrt arbetsprvning, vilket innebr att man gr en bedvning och sedan hnvisar vi till arbetstrning eller utbildning. Vi samarbetar med mnga andra i Stockholm stad s att vi hittar rtt plats till varje mnniska. Vi tar emot deltagare frn mnga delar av Stockholm och vi samarbetar med olika projekt. Det knns jtte roligt. Hlften r rinkebybor, andra r frn Solna, Farsta, Maria-Gamla Stan, Liljeholmen, Tensta, Kista, och de kommer bde frn arbetsfrmedling och socialtjnst. Vi har ven kontakt med Krami, Kriminalvrden, Arbetsfrmedlingen och Socialtjnsten, s att de ska kunna placera den som har suttit i fngelse och som Ordlista behver arbetstrning. Att vi tar emot folk frn andra delar ceremoni: av staden det r fr att rdda hgtidlig handling, stllet, fr vi hade inte rd ex. invig- med bara Rinkeby, det fanns ning, brl- ju inte pengar. Nu sljer jag lop platser till andra stadsdelar, frrtta; utfra en de betalar sjlvkostnadspris handling och det r drfr vi har rd att foga: stta sam- vara kvar hr. Jag har ocks ftt en miljon kronor i bidrag man pongfrn Integrationsfrvaltningen tera; och Socialtjnstfrvaltningen underfr att utveckla vra metoder, stryka respekt: kommenterar Birgitta frstelse Wahlman. plattform ; stabil Det sys och tapetseras grund Rinkeby Arbetscentrum ligger uppsttning; fem minuters promenad frn (hr) Huvudsta tunnelbanestation. Hit samling, kommer dagen serie av ngot ligen mnga arbetslsa rinkebybor och fr utbildning i olika verksamheter ssom exempelvis tapetsering och frnyelse av gamla stolar. Det r mycket aktivitet i textilavdelningen denna dag och dr sitter ngra kvinnor fr att lra sig att sy. P ramavdelningen hller flera mn p att rama in bilder och mlningar. De lr sig att beskra, klistra och foga. I cykelverkstaden hller ngra personer p att sortera ramar, hjul och styren. ungefr 26 000 personer som var arbetslsa i december men det r allts bara 2,2 procent av befolkningen. Tittar man i Stockholm stad s r det 13 000 personer som r utan arbete, allts 2,6 procent av befolkningen i Rinkeby r det bara 3,7 procent av befolkningen som r arbetslsa. Det r ett bra resultat jmfrt med regeringens ml om fyra procent. Nr verksamheten startade 1998 s lg arbetslsheten p nstan sju procent. Hardy Hedman, ordfrande i integrationsnmnden, visade sin uppskattning fr det arbete som Birgitta Wahlman och alla hennes medarbetare gjort: - Jag vill sga hur viktigt det r fr en person att vara respekterad eller knna respekt bde fr de sina som fr andra. Mnga mnniskor i Rinkeby har kmpat fr att komma fram, och jag tnker srskilt p en ung flicka, jag tnker p Alexandra Pascalidou, fr hon har verkligen lyckats. Hon berttar i sin bok, hur viktigt det r fr varje individ att inte skmmas fr sitt ursprung och inte skmmas fr sina frldrar. Man ska hlla samman i familjen och d blir man stark. S ser utsikterna ut hr ocks, alla r starka och frsker gra det bsta av sina liv.

Mindre bidrag

-Vldigt roligt att f vara hr, sade socialborgarrdet Kristina AAn Olin (m), -Jag tittade nyligen p siffror fr just Rinkeby och dr kan man se att det nst intill redan lyckats, hr har bidragsberoendet sjunkit med 43 procent. En fantastisk siffra, och inte fr de bidragsberoende som fenomen utan just fr varje enskild person bakom den siffran. Ni vet alla hr hur frdande det r att vara bidragsberoende eftersom det mnga gnger leder till andra problem. -Det r enastende att 800 personer har deltagit i verksamheten hr och att ver 500 av dem gtt vidare till riktiga jobb. Hr ser man mnniskors mjligheter och inte deras problem, sdant inger frtroende och 1~ kom 1995 respekt fr individerna. Rinkeby stadsdelsnmnds ordfrande KarlSamarbete fr jobb Axel Bostrm (m) uttryckte ocks sin gldje Lnsarbetsdirektren, Birgitta Heijer, visade fr det goda arbete och resultat som rder vid ocks stor gldje och optimism fr det goda Arbetscentrum. Han berttade att arbetslsresultat som lett till en minskning av arbets- heten i Rinkeby lnge varit en frga man lsheten och strre chanser fr mnga att velat hitta en lsning p fortstta till studier eller riktiga arbeten. -Jag brjade i stadsdelsnmnden 1995 -Det har varit ett framgngsrikt arbete och kommer ihg d vi tog en paus och gick och vi p arbetsfrmedlingen uppskattar till ett fik p Gamlebyplan 9. Utanfr kafet det mycket. Sedan 1998 har 500 personer fanns en altan och nr jag stod dr och titftt riktiga jobb efter att ha varit hr och tade ut s kom Jan Johansson fram och sa: det r ett fantastisk bra resultat. vad ska vi gra med alla de hr mnniskorna Arbetsmarknaden r god i lnet, vi har som aldrig fr ngot jobb verhuvudtaget och

som mjligtvis d och d ker in p en sex mnaders jobb? Vi mste hitta p ngot. De kan inte ju inte g omkring hemma. -Jag har funderat, sa jag, kan man inte starta ngot rejlt som rymmer kanske tvtrehundra personer och som inte kastas ut efter sex mnader utan att de verkligen fr en chans att riktigt komma in? Ja, det gjorde vi ju, tiden har gtt och nu r vi hr. Det r ngot alldeles speciellt vill jag sga. Det hr har varit lika fascinerande varenda gng man kommer hit med den entusiasm som alla knner, bde ledare, lrare och elever. Jag r vertygad p att den knslan kommer att hlla i sig och det r vldigt bra att ven Jrva kompetens nu r med och bidrar till ett bttre framtid. Arbetscentrum ger mjligheter Inne p textilavdelningen sitter flera kvinnor och samtalar med varandra medan de syr en uppsttning klder. Hr sitter ocks Sror Ruof, en tjej p 25 r. Hon har gtt arbetsls en tid och skte hit dels fr att f en utbildning, dels fr att hon tror att det kan vara lttare att skaffa sig ett riktigt arbete s smningom. Hon ser praktiktiden hr som mycket lrorik och tycker att det r vrt att satsa p alla mjligheter som kan ge arbete. -Jag tycker det r mycket bra fr mig att vara hr eftersom jag lr mig att sy klder, vilket r alltid bra, srskilt som kvinna. Jag vet inte riktigt hur lnge jag kommer att g hr men jag tror att det blir tre mnader och

Birgitta Wahlman, en stolt projektledare.

Sror Ruof lr sig att sy klder.

Kerstin Erksson har stlt ut sina skulpturer.

sedan byter jag till ngot annat eller sker arbete. Lrarna hjlper oss leta efter arbeten inom olika omrden s jag hoppas p att jag kan hitta ngot bra. Jag har tidigare jobbat p Posten och jag ska frska dr igen finns det ingenting dr s tnker jag ska inom barnomsorgen, p dagis eller ngot liknande. Jag tnker utbilda mig vidare och barnomsorgen r ocks bra att satsa p, tycker Sror Ruof.

SENASTE MODE FRN LONDON

BUTIKEN FR DAMKLDER

Hllbybacken 16 Rinkeby (nra Frskringskassan)

Kom och se!

Vi fr ven stora storlekar frn DOM Telefon: 08-36 66 87
ppet tider: Mn-Fre 11.00-18.00 Lrdag 11.00-16.00

sjlvfrtroende
Text: Dimitra Pascalidou, foto: Sead Ceric

r fem r sedan nr Cevdet Kcukgl sg mattorna i Rinkebyskolans kllarfrrd fick han en lysande ide. Att starta upp en grupp som skulle brottas. Det var samma mattor som han sjlv en gng i tiden trnade p nr han tvlade fr Rinkeby International. Mattorna dammades av och nu trnar pojkar mellan tta och tolv r hr. De kommer tv gnger i veckan, mndagar och onsdagar. Mnga av dem har trnat sedan 1997. Det r en kall onsdag som jag beger mig till Ungdomens Hus, dr pojkarna trnar. Tv pojkar skakar professionellt hand med varandra. Sedan brjar de brottas. Allt pbrjas mitt p mattan, i den gula cirkeln. De andra pojkarna tittar opartiskt p. Mikael Ayhan, killen i limegrn trja r den frsta som fngar min uppmrksamhet. Han r ordd och kvick. Han fr ner de andra killarna en efter en. Imponerad av hans styrka och skicklighet hr jag Cevdet uppmana en annan kille att mta honom. Killen vgrar ett tag, men Cevdet insisterar: -Du orkar, du har hjrta. Var inte rdd. Killen stller sig i cirkeln och duellen brjar. S fortstter trningen. Ferdi r elva r och kommer frn Turkiet. Han har brottats i fyra r och har redan vunnit tv guld. - Mina kompisar brjade brottas och de tyckte det var kul. Det Var s jag ocks brjade. Brottningen hjlper pojkarna p mnga olika stt i livet. Stefan Lindstrm r en av Rinkebys eldsjlar sen lng tid tillbaka. Idag jobbar han bland annat som skolledare och fritidschef i Rinkebyskolan och konstaterar: - Brottningen r en fostrande idrott. Det handlar inte om sparkar och slag. Det handlar

om teknik. Hur man ska anvnda hjrnan. Man kan brja vldigt tidigt eftersom man tvlar mot dem i sin egen viktklass. Sedan r det inte s dyrt ekonomiskt. Pojkarna kan trna i bara T-shirt och shorts om de vill och behver inga skor frn brjan. En annan viktig aspekt r integreringen. Nr pojkarna ker runt och tvlar s integrerar de sig med svenska ungdomar, sger Stefan Lindstrm. En av huvudmomenten i Rinkebyskolans verksamhetsplan r att bearbeta mobbning och det har de delvis lyckats med eftersom brottningen r deras verksamhet. Cevdet fortstter: Brottningen ger barnen sjlvfrtroende. Jag har faktiskt haft en elev som har blivit mobbad. Han kom till varje trning och grt i brjan. Han stammade mycket och mdde dligt. Numera r det inte s. Han har blomstrat som en blomma. Han varken grter eller stammar lngre. Han kommer till trningarna med ett leende p lpparna. Han r ordd. Meningen r inte att de ska spela tuffa fr omgivningen men att de ska kunna frsvara sig. Riktiga idrottsmnniskor behver inte visa upp sig konstaterar Cevdet. - Brottningen r en bra start fr mnga ungdomar. De hamnar lttare p rtt kurs i livet. Laokratis Kessidis var den som en gng i tiden startade brottningen i Rinkeby och arvet efter honom frvaltar Cevdet med stolthet och ra. Jag frgar honom om hans liv hade sett annorlunda ut utan brottningen. - Skert. Brottningen har fostrat mig, sger han stolt. Utan brottningen hade man ltt hamnat snett.

Cevdet Kcukgl Ferdi har redan vunnit tv guld.

"BORTA BRA
Brderna Fre, tv lysande stjrnor p den svenska soulhimlen!
Text: Dimitra Pascaiidou, foto: Sead Ceric

em har sagt att drmmar inte kan g i uppfyllelse? Henok var 3 r nr han tog fram gitarren frn pappas frrd och brjade dra i strngarna med sina sm fingrar. I bakgrunden hrdes Diana Ross ljuva stmma. Tillsammans med Bob Marley, Elvis och Abba tillhrde hon familjens idoler. Det gick inte en dag utan att Henok spelade p sin gitarr. Ibland fick han sllskap av sina musikaliska, romska grannar. Jonatan var den lugnare typen. Gitarren verlt han till Henok. Sjlv spelade han saxofon. Slktingarna som kom hem till den eritreanska familjen anade nog att pojkarna skulle lyckas en dag. Redan som 12-rig upptrdde Jonatan offentligt med ett trettiotal andra barn. Det var p Rinkebyfestivalen infr hundratals mnniskor. Han lskade att sjunga och st p scen. - Att sjunga och dansa infr publik har varit en av mina drmmar sen jag var liten, sger Jonatan. Den drmmen delade han med sin ldre bror Henok. Brderna Fre slog sig samman och har ervrat Sverige. Deras debut-platta "Vlkommen till Fre" slpptes i maj 2001 och hyllades av svensk media. Idag har den slt i ver 10 000 exemplar. De sjunger p svenska, vilket r ganska ovanligt inom soulen. Killarna har varit med p Aftonbladets innelista fler n fem gnger. Det r en mrk lrdagkvll d jag mter brderna Fre p hemmaplan, p Rinkebys pizzeria. Folk som passerar stannar upp och hlsar varmt p dem. De bemter alla vnligt och dmjukt. Pernilla, Elin, Sara och MarieLouise r fyra svenska tjejer frn Upplands Vsby som r i Rinkeby fr frsta gngen just ikvll. Nr de fr syn p Jonatan och Henok stannar de upp. De vinkar glatt och killarna hlsar tillbaka. Tjejerna tar mod till sig och kommer in. De gr lyckliga drifrn med var sin kram och autograf. Henok och Jonatan har hittills bara ttt positiv respons. - Det r s sknt att g i Rinkeby och se olika mnniskor som ler mot en och talar om att man r duktig. Eller nr en gubbe visar tummen upp, berttar Henok. Deras texter fds utifrn den verklighet som de lever i. - Vra texter handlar mycket om vr verklighet och om krleksrelationer, sger Jonata n. - Nr man skriver har man Rinkeby i sig. Miljn som vi lever i pverkar mycket. Vi r verkligen stolta ver att bo hr, sger Henok. Nr jag frgar dem vilken nyckeln till deras framgng har varit svarar Jonatan:

- Vi jobbar bra ihop, som polare . Litar p varandra till hundra procent och kommer bra verens. Henok kontrar skmtsamt: - Den enda nackdelen r att Jonatan kan vara lite kaxig ibland, men d mste man stta honom p plats. Jonatan skrattar hejdlst. Kndisskapet r bara roligt. Roligare n vad de hade frestllt sig. Trots det hvdar de att mnniskorna inom musikbranschen r falska och giriga. - Borta bra men hemma bst, sger de med en mun. Rinkeby r harmoniskt och mngkulturellt, sger Henok. S fort vi stiger ur tunnelbanan knner vi oss hemma, fortstter Jonatan. Vi r s stolta ver att f representera Rinkeby, menar Henok. Denna vecka fr brderna ntligen vara hemma i Rinkeby och vila. Hemma brukar de lata sig, titta p tv och spela playstation 2. - Det r verkligen sknt att vara hemma

eftersom turneer r s krvande, sger brderna. Senast upptrdde de p TV 4:s barngala. Killarna har haft sina frldrar som frebilder. - Vra frldrar har verkligen lrt oss att st med bda ftterna p jorden. De har trt oss att inte ltsas vara ngon man inte r. De har alltid funnits dr och kommer alltid att finnas. Vi skulle kunna skriva en hel bok om dem. Numera har de lmnat Rinkebyfestivalen bakom sig och upptrder p stora arenor och turnerar runt hela Sverige. - Det mest minnesvrda vi har gjort var nr vi var frband i Globen fr Wycleaf Jean. Han tyckte att vi var bra och ville att vi skulle sjunga fler ltar n vi bestmt innan, berttar de stolt. Vi skiljs t och killarna traskar hem fr att spela playstation. Deras drmresa har bara brjat och vi rinkebybor kan skryta med att vi har ftt ytterligare tv talangfulla Rinkebyambassadrer.

Ny kraft fr miljn
Lngsiktigt samarbete fr ett renare Rinkeby
Text: Rigoberto Segilveda, Foto: Sead Ceric

ampen mot nedskrpningen i Rinkeby fortstter. Mnga rinkebybor r angelgna om att det ska bli en frbttring. Stadsdelsnmnden kommer tillsammans med bostadsbolagen och andra aktrer i omrdet att gra en storsatsning med syftet att gra Rinkeby renare. Stiftelsen Hll Sverige Rent r ocks med och Jonas Wikingskild, projektledare fr Jrvakampanjen, glder av entusiasm infr sitt nya uppdrag. Projektet kallas Sdra Jrva - snyggt och rent. Vilka blir de frsta tgrderna frn din sida?
Det som sker just nu r att vi snder en trevare till skolledningarna i omrdet. Det andra r en skrpplockardag fr lgoch mellanstadiet. Frmiddagen ska g till utbildning och debatt kring nedskrpning hr i omrdet. P eftermiddagen ska elever och lrare plocka upp skrp i sitt eget nromrde. Sopsckar och annat str vi fr. Vi har undervisningsmaterial och vi kommer att presentera ngonting som vi kallar fr Grn Flagg. Det r en miljdiplomering Ordlista fr skolorna. Tanken r att skapa debatt. En Stiftelsen Hll attitydfrndring mste Sverige ske. Vi kommer ocks att Rent; utlysa en tvling denna miljorgansiation dag, dr det mest kampanj; konstruktiva och projekt kreativa frslaget fr att mlgrupp; de personer skapa en bttre utemilj som ska kommer att belnas med informeras 10 000 kronor. Skolan acceptansniv; eller klassen som vinner grns fr tvlingen presenteras tolerans preliminrt p miljdiplomering; en Eggebydagen den 3 maj i slags r. Men alla som deltar certifiering, aktivt i tvlingen fr godknnande biobiljetter som tack fr linkworker: insatsen. person som r problemet kring nedr lnk eller frbindelse skrpningen strre hr mellan n i andra frorter till mynStockholm? digheter, organisa-Problemen kanske tioner och kan vara annorlunda. boende. Ekonomi r en av aspekterna. I vrigt ser jag inte problem utan vljer att

Jonas Wikingskild, projektledare fr Spnga-Tensta och Rinkebys Jrvakampanj istllet fokusera kring mnga mjligheter. Jrvas Styrgruppen knnetecknas av bred kompetens. I den sitter bde Helena Jons -son (Hll Sverige Rent), Burhan Yildiz Vad kostar renhllningen i Rinkeby under {Stdmstare i Tensta) och represenett r? tanter frn stadsdelsfrvaltningarna. -Det skiljer sig frn r till r. Anslagen ven bostadsfretagen och skolorna r fr r 2001 var p 3.2 Mkr. Dessutom representerade. tillkommer ytterligare i runda slngar Tillsammans kommer vi knyta ihop 150 000 kr fr extra stdning varje r. Rinkeby, Tensta och Hjulsta till en Hur ska ni f Rinkebyborna att lyssna? enhet. Problemet med nedskrpning -Mlgruppen r alla invnare i Rinkeby har vi gemensamt. men kampanjen fokuserar mest p ungP vilken stt ska ni engagera de boende domar. Vi vill snka acceptansnivn fr hr i Rinkeby? nedskrpning. Det hr r ett miljarbete Freningar r den absolut bsta och med en gemensam mlsttning. mest effektiva kanalen fr att n ut till alla - Vi har ocks startat en miljdiploi omrdet. Burhan Yildis r stdmstare mering fr alla butiker. Det r 75 olika hr ute. Han har erfarenheter bde som punkter som fretagen mste uppfylla. linkworker och som ordfrande i Kurdiska Utifrn dessa punkter miljdiplomerar vi freningen, och har ett brett kontaktnt. fretagen. Detta presenteras under januari -En gng i mnaden ska vi skicka ut ett mnad till Centrurnkompaniet. Vi r inte nyhetsblad om vad som hnder hr i hr fr att hlla en monolog utan efteromrdet till massmedia, s att de i sin tur strvar en ppen dialog med de boende. ocks informerar allmnheten. Vi vill frska Hur startade projektet Sdra jrva att vidga knslan och ansvaret fr miljn snyggt och rent? bde inne i lgenheterna och ute p -Initiativtagare r Nils Landergren, grdarna. Jag ser mycket positivt p det hr. ansvarig fr utemiljn hr i Rinkeby. Alla kan gra en insats fr Rinkeby. Han har skrivit kontrakt med Stiftelsen Kommer Sdra jrva att bli skrpfritt? Hll Sverige Rent fr en 12Jag r optimist vad gller Sdra Jrva. mnadersperlod med start november Tillsammans ska vi f beskande att ka 2001. Syftet r att stta fingret p hrifrn med bilden av ett, inte bara lika nedskrpningen i sdra Jrva, Rinkeby. bra omrde som alla andra, utan ett bttre Tensta och Hjulsta. Vi ska tala ppet om i minnet. nedskrpningens konsekvenser, och Fakta: Nedskrpningen i hela Sverige kostar mlet r att skapa en vilja bland boende 320 miljoner per r och det plockas ca 8,5 ton att hlla lite bttre ordning. skrp om ret. Hur kommer du att lgga upp projeket? Sdra

Rinkeby Glasmsteri

BILRUTOR
Stenskott - Spricklagning
Lg sjlvrisk - 1 rs garanti

RINKEBY
BOKMSSA 2002
den litterra mngfalden

Auktoriserat bilglasmsteri
Jourtel: 08-36 30 23 Fax: 08-761 22 11 Rinkeby torg 8

Telefon: 08-36 79 96

15 17 mars Rinkeby Folkets Hus 10 rs jubileum! www.rinkebybokmassa.se

Onkeb9

bibliotekshrnan

KONSUMENTHRNAN
Innan kp
Mnga gnger gr det inte att ngra sig, s tnk efter innan du kper ngot. Du kan bli tvungen att betala sljarens kostnader. Jag ska ge ngra exempel. Din dotter ska gifta sig. Visst mste hon ha en vacker brllopsklnning p sin lyckliga dag. Ni bestmmer er fr en skrddarsydd klnning fr 10 000 kronor. Skrddaren tar mtt, och klipper till tyg. Sedan hnder det hemska. Dottern och hennes blivande man blir osams. Brllopet stlls in. Nu finns det inte mycket att gra. Skrddaren har redan klippt i det dyra tyget. Klnningen kan han inte slja till ngon annan. Du mste betala hela beloppet. Om du ska specialbestlla saker, mste du vara mycket sker. Annars kan det bli dyrt! Om du ska kpa bil d? ven om du avbestller bilen inom fyra dagar mste du betala 1,5 procent av bilens pris. Sljaren ska alltid ha minst 3000 kronor. Om du avbestller efter fyra dagar mste du betala 7 procent av bilens pris. Specialbestlld utrustning mste du alltid betala fr, ven om du ngrar dig. Sljaren vill inte frlora pengar p grund av dig. Tnk efter fre!

Vad hnder om kvllen p Poesiskola Rinkeby bibliotek?

Tisdagar kl. 16-19 med start 22 januari blir det poesiskola fr

tjejer p biblioteket. Jasim Mohamed och Ylva Hkansson leder kursen. Du fr bl a skriva, prata om dina och andras dikter och va dig p att framfra dina dikter infr publik. Sista tisdagen fr terminen - den 9 april fr du trffa poeten Barbro Lindgren p poesiskolan. Hon kommer resande nda frn land fr att lsa och hra Rinkebytjejers dikter! Nr vi har ftt ihop tillrckligt med bra dikter kommer det att bli en bok dr kanske just din dikt finns med!

Lxhjlp
Onsdagar kl. 17-19 har Rda korset lxhjlp. D kan ngon

av de frivilliga frn Rda korset hjlpa till med mattetal, grammatik eller ngon annan knepig lxa som du inte kan lsa sjlv.

Trna svenska fr vuxna

Torsdagar kl. 17.30-19.00 har frivilliga frn Rda korset en

trna-svenska-grupp fr vuxna. Det r en samtalsgrupp fr dig som redan kan lite svenska men som knner att du behver trna lite extra. 14-16 februari hller biblioteket stngt. D kommer vi att flytta bcker och skylta om s att det blir lttare fr dig som besker biblioteket att hitta bland hyllorna.

Tycke ,- du att sljaren ha- fel? Om get r ngot du undrar, ring grna (J:n eier KOal frbi och hlsa p. 2ag sitter i Folkets Hus.

BIBLIOTEKET R PPET: Mndag-torsdag: 10-19 Fredag: 10-17 Lrdag: 11-15

Telefon: 08-508 026 26, 08-508 026 27

Per Sigander, Konsument och budgetrdgivare Telefon: 08-508 02 807 Rinkebyjournalen nr. 7 januari 2002 13

Mnadens frga
I varje nummer stller vi en ny frga till politiker frn olika partier. Frgan gller Rinkeby, hukebyborna, vad som hnder, vad som r viktigt fr oss hr. Vra lsare ska kunna jmfra vad de olika partierna har fr planer, ideer och frbttringar att fresl. Det r mycket viktigt att rinkebyborna deltar i Mnadens frga. Skicka era frslag till oss!

Text: Terri Eriksson, foto: Sead Ceric

Bostadsbristen i Rinkeby r akut. Allt fler klmmer ihop sig i fr sm lgenheter och svarta marknaden brer ut sig. Manga tvingas hyra bostad i andra hand fr hga priser. Srskilt drabbade r nyanlnda flyktingar och ungdomar.
och har man fr lg ln eller socialbidrag r risken att man inte fr ngon bostad alls, eftersom hyresvrdarna brukar ha vissa inkomstkrav p sina hyresgster. D tvingas man hyra i andra eller tredje hand eller vara inneboende. Mnga betalar orimligt hga priser fr andrahandslgenheter. Att hyra i andra hand skapar oro och otrygghet, eftersom man aldrig vet hur lnge man fr bo kvar. En annan grupp som har det svrt r ungdomarna, som har sm mjligheter att flytta hemifrn. Stadsdelsnmnden r medveten om problemen. I hstas gjordes en utredning av Sara Walter Svedberg om problemet. Dr freslogs att man mste samarbeta mer med andra myndigheter och bostadsbolag. De freslr ocks att man ska frska hitta bostder i andra kommuner i nrheten av Stockholm. Det finns frslag p att bygga fler bostder. men vissa kritiker tror att hyran i de nybyggda husen blir fr hg. Andra tycker att det inte finns plats fr fler invnare! Rinkeby, utan att man mste frska hjlpa de hemlsa med att hitta lgenheter p andra platser. Hursomhelst kommer bostadssituationen att bli en av de hetaste valfrgorna i Stockholm.

iNr bara ngra r sedan stod lgenheter r i Rinkeby tomma och man lockade studenter till omrdet genom att ge dem hyresrabatt. Idag r bostadssituationen i Rinkeby liksom i hela Stockholm - helt annorlunda. Bostadsbristen och trngboddheten kar. r 2000 s flyttade det in fler personer i Rinkeby n det flyttade ut folk. Ngot som tyder p att det blir allt trngre i lgenheterna. Svrast r bostadssituationen fr nyanlnda flyktingar. I mnga fall r situationen akut. Enligt bostadsfrmedlingen tar det minst tre r innan man fr en lgenhet,

Vad sgs?
Abebe Hailu,
socialdemokraterna: Egentligen r det inte stadsdelsnmndens ansvar, utan det r kommunens. Men man kan inte tvinga kommunerna att bygga om dom inte vill. Min medicin skulle vara att kommunen mste upplta mark och resurser till allmnnyttan att bygga p. Men d kommer vi till det andra problemet i Rinkeby: det finns s lite plats att bygga p. Kastar man ivg ett sandkorn i Rinkeby, s landar det inte p marken, utan p en mnniska eller p ett hus. S trngt r det. Men man kanske kan bygga till vningar p hus som redan finns? Man kunde underska mjligheterna att bygga till extra vningar p de lga husen i Tensta.

Av utrymmesskl r ledamternas svar nedkortade. Om du kontaktar dem fr du veta mer. Rinkebyjournalen har Inte lyckats n kristdemokraternas ledamot fr att f ett svar.

Victor Flores,
folkpartiet: Det r inte acceptabelt att 2 eller 3 familjer bor i en lgenhet som r till fr en familj. Varken fr mnniskorna, miljn eller husen. Folk mste ha ngon bra stans att bo. Frgan r vad man ska gra t det. Mjligheten till utbyggnad i Rinkeby r vldigt begrnsad och de nya hus som byggs str tomma fr man har inte rd att bo i dem. Visst kan man bygga mer p grnomrdena, men det r inte heller bra. Sen mste vi frga oss hur mycket folk vi vill ha i Rinkeby. Tl marken och omrdet mer invnare? Det bsta r att hitta andra boendelsningar n just Rinkeby. Lite lngre norrut i Sverige river ju kommuner hus som str tomma.

Lennart Johansson,
miljpartiet: -Det r klart att det finns ett stort behov bland mnga att bo kvar i Rinkeby. Problemet r att bygga p grna ytor, som behvs fr allas trevnad. Miljpartiet har motionerat iStadshuset om att bygga p parkeringsdck och utnyttja tak p befintliga hus. Andra alternativ som miljpartiet frt fram, r att den nya strckningen av E18 lggs i tunnel, och d utnyttjaden gamla vgbanan till att bygga p.

Ann-Margarethe Livh,
v nsterpa diet: -De hyres- och bostadsrtter som byggs idag har endast hginkomsttagare rd med. Ett sorgligt exempel p detta r de radhus som byggts i Rinkeby som f vanliga rinkebybor har rd att kpa. 1 riksdagen frsker vnsterpartiet f till stnd en statlig finansiering s att byggkostnaderna ska bli lgre och drmed hyrorna. Fr att frbttra situationen i Stockholm vill vi bygga p de lediga ytor som finns i alla stadsdelar. Stadsdelsfrvaltning har tagit fram ett sdant frslag fr Rinkeby. Om en del av de frslagen kan genomfras innebr det att Rinkeby kommer att f fler bostder.

Karl-Axel Bostrm,
moderaterna: -Frst av allt r det viktigaste att de som bor i Rinkeby har ett bra boende. Moderaterna arbetar drfr fr att Rinkeby skall vara skert och rent. Stockholms stads bostadsbrist kan aldrig klaras genom att frtta i redan bebyggda omrden. Det finns mnga som vill flytta till Rinkeby. Genom att frsiktigt frtta i vissa lgen kan kanske ett litet antal lgenheter nybyggas. Detta fr dock inte i besvrande grad g ut ver det boende som redan finns idag. S att klara alla nskeml inom Rinkebys grnser kommer inte att vara mjligt. Vi tnker i frsta hand p dem som redan bor i Rinkeby. Deras situation fr inte bli smre genom fler bostder.

Erfaren demokratiarbetare
Behroz Rahimi, Nelson Mandela-pristagare jobbar fr demokratiutveckling
Text: Rigoberto Seplifveda foto: Sead Caric

september 1 r r det val igen. Behroz Rahimi. projektledare och samordnare fr demokrati i Spnga-Tensta och Rinkeby arbetar aktivt fr att f s mnga vljare som mjligt till vallokalerna. -Frra hsten brjade jag i stadsdelarna Spnga:Tensta och Rinkeby. Min tanke r att hela Jrva ska ha en gemensam demokratiplan. Det skulle bli mer ekonomiskt. det r ju ofta samma politiska frgor. Istllet fr att konkurrera med varandra skulle stadsdelarna kunna samarbeta. Behroz Rahimi har jobbat med demokratifrgor i 6 r och knner sig tillrckligt varm 1 klderna fr att leda ett projekt som ska hjlpa rinkebyborna att frst demokrati och valdeltagande. Behroz Rahimi fick tidigare Nelson Mandela-prisel fr sin aktiva insats med etniska grupper och deras integrationsarbete. -Vi har ju tre val samma dag. kommunal, landstings och riksdagsval. Mnga knner sig oskra eller tror att om man inte r svensk medborgare s har man inte rtt att deltat valet, vilket r fel. Om man har varit folkbokfrd 1 Sverige under tre r d har man ocks rstrtt till bde kommunal och landstingsval. Fr riksdagsvalet mste man ju ha svenskt medborgarskap. sger Behroz Rahimi. - Jag ska upplysa folk om vilka ansvarsomrden det r kommunen, landstinget och riksdagen har. Mnga inte vet skillnaden p vad en tjnsteman och en politiker gr.

Behroz Rahimi har varit inbjuden till svl somalisk lokal-TV som persisk radio. Etniska freningar som turkiska, persiska, somaliska, kurdiska grupper har ftt besk. Vidare ska han beska skolor och servicehus. Det finns mnga anledningar till att s f rstar i Rinkeby. menar Behroz Rahimi. En orsak r att mnga saknar frebilder eller frstelse om vad valet kan betyda fr samhllet. Andra har kulturella eller religisa skl att inte rsta. -Vi har tre kategorier mnniskor, en ganska stor del i staddelarna p sdra Jrva knner en stark maktlshet, de sger "det hnder ju ingenting, varfr skall jag vara delaktig. jag har redan varit delaktig, och det hjlpte inte". Andra sger "Nej, det r bra som det r, vi r njda". Och s finns en tredje grupp som sger att "Ja, det finns bde dliga och bra saker". Den sista gruppen r en lnk mellan majoritetssamhllet, myndigheterna och den egna folkgruppen. Och de driver utvecklingen och tar upp frgor som pverkar bde tjnstemn och politiker, sger Behroz Rahlmi. -Mnga har blivit negativa eller passiva eftersom de inte kan sprket. Kan man inte sprket d kan man inte lsa tidningar eller bcker, eller lra sig om landets historia eller litteratur. Kan man inte anvnda sig av det skrivna ordet fr man ingen information. En annan orsak till att s f

rstar r att de lever fysiskt i Sverige men deras tankar finns i respektive ursprungslnder. Mnga r inte hr fr att stanna och de lever stndigt med en resvska i ena handen och barnen i den andra, och dessa faktorer pverkar naturligtvis negativt. Andra grupper har blivit bemtta med misstnksamhet, diskriminering och arbetslshet. Dessa mnniskor har ett visst frakt fr samhllet och avstr frn allt deltagande. Men mitt arbete fortstter och jag ser fram emot att f trffa s mycket folk som mjligt fram till valet i september. En del material om demokratifrgor gr att hmta gratis p Medborgarkontoret. Broschyrerna finns p mnga olika sprk.
Fakta: Riksdagsval, kommunala val och val till landstingen hlls den tredje sndagen i september i r. Ungdomars intresse fr partipolitik har kat kraftigt under det senaste ret. Det visar en underskning som Sifo genomfrt p uppdrag av Svenska Kommunfrbundet och Landstingsfrbundet

bland landets 16-24-ringar. Av de tillfrgade uppger 25 procent att de har ett strre intresse fr partipolitik idag n fr ett r sedan, medan endast 7 procent svarar att deras intresse minskat det senaste ret.

RTTELSE Redaktionen beklagar att en del av texten i Nr 6. (Nyrsnskningar) har frsvunnit, drfr publicerar vi hela texten igen. Lennart Johansson (mp): -Miljpartiet nskar att en statlig eller kommunal myndighet beslutar sig att flytta sin verksamhet till Rinkeby. Att Folkets hus fortstter vara en levande plats fr freningar och kulturen.

Att arbetslsheten fortstter att minska i Rinkeby och till sist att E18 lggs i tunnel istllet fr ytlge frbi Rinkeby. Rinkebyjournalen nr. 7 januari 2002 15

Utbildning, arbete och hlsa

Text: Rigoberto Sepillveda, foto: Sead Ceric orientering kompletterad med somalisk modermlsutveckling, varvid miniminivn utgrs av uppnendemlen fr r 5. Av dessa deltagare har 131 ftt arbete, vilket r lite mer n 50 procent, 83 har antagits till fortsatt utbildning, 18 har ftt barn och 10 slutat av olika skl. Intresset fr utbildningen r stort. Mnga har antingen brjat arbeta eller utbildar sig vidare, upplyser Ahmed HusAnpassad utbildning sen Egal, projektledare fr KunskapsutInklusive de nu pgende kurserna har veckling i Stockholm. 295 arbetslsa somalier, 30 deltagare per termin, sedan 1998 gtt i olika utbild- Kockar, truckfrare och vrdperningar frlagda till "Huset" p Hinder- sonal torpsgrnd 37 i Rinkeby. Man ser hela Fr att mta bristen p kompetent arbetstiden till att utvecklas vidare med fort- kraft i ngra utvalda yrken har projektet satta studier. Alla deltagare vill integrera tre olika yrkesutbildningar vars grundkrav sig med det svenska samhllet och d fr tilltrde till yrkesutbildningarna r SFIbehvs det ny kunskap. Mlsttningen kompetens eller godknt Komvux-test. Lagerbitrdesutbildning med truckfmed utbildningarna r att hja utbildningsnivn, minska socialbidragsbero- rarkort har lnge varit ett stort nskeml endet, tala bttre svenska, frbttra och 18 elever brjade dr med stor folkhlsan, skapa arbeten, ka engage- entusiasm, resultatet blev att 15 deltagare har ftt arbete. Fr kvinnor var intresset manget och delaktigheten i samhllet. -I slutet av 2001 hade 242 elever ftt en fr vrdbitrdesutbildning stort. 22 kvinutbildning i svenska, datakunskap, sam- nor brjade och 19 har ftt arbete. Att hllsorientering och matematik, samt his- somalierna har ett intresse fr starkt krydtoria och geografi, berttar Ahmed Hussein dad och god mat gjorde att 13 deltagare antogs till en kksbitrdesutbildning Egal. -Mlsttningen var att de skulle kunna Lrarna fljer skolverkets kursplan fr arbeta p daghem, lderdomshem och svenska som andrasprk, kompletterad med andra litteraturstudier, samt restauranger. Utver att mta en stor brist kursplanerna i matematik och samhlls p arbetskraft inom dessa omrden rk e malierna i Rinkeby r i full gng att k...7vidareutbilda sig fr att komma frn den stora arbetslsheten. Flera ser chansen till bra arbeten inom en snart framtid. Just nu fr 50 somaliska kvinnor en baskurs med vrdinriktning. Nr de blir klara med utbildningen hoppas de p att f arbete inom stadsdelarna Rinkeby, Spnga-Tensta och Kista. Ordlista folkhlsa; frgan om hur ett helt samhlle mr nar vi med att deltagarnas nya kunskaper i sunda kostvanor skall sprida sig i det somaliska samhllet, dr det finns en del ohlsa som orsakats av felaktig kosthllning, frklarar Ahmed Hussen Egal. Egen kraft och mnga kontakter Projektet som omfattar alla de ovannmnda utbildningarna har genomfrts under ledning av hgutbildade somalier tillsammans med svenska lrare som har specifika kunskaper om somaliernas kulturella, politiska. religisa och sprkliga bakgrund. Dessutom har lkare, psykologer, religionsvetare, folkrrelserepresentanter (speciellt frn nykterhetsrrelsen) och dyslexipedagoger engagerats. Utbildningen genomfrs med tonvikt p den pedagogiska metoden "learning by doing'. Demokratifrgor har levandegjorts genom mten med politiker frn lokalniv till riksniv. Gruppen har trffat tjnstemn p alla niver, samt haft korta utbildningar p olika arbetsplatser. -Utbildningen har ftt std av tre stadsdelsfrvaltningar, Rinkeby, Spnga-Tensta och Kista. I projektet har ocks ett antal fretag varit representerade. Svl privat som offentlig sektor har varit knutna till utbildningen exempelvis hemtjnst och ldringsvrd, KF, IKEA och Grand Hotel fr att bara nmna ngra, frklarar Ahmed Hussein Egal.

modersml: en persons eller ngon av dennes frlders frsta sprk kompetent; att kunna utfra ngot kosthllning; matvanor Folktelseepeen ankr, person frn freningsliv Nykterhetsrrelsen; 100rig organisation mot bruk av alkohol dyslexi; ordblindhet, handikapp som gr det svrt att lsa och skriva

Somaliska kvinnor p en baskurs med vrdinriktning.

P gng i R ink e by I S K I CK A IN ER BIDRAGTILL:A

Rinkeby r en stadsdel fylld av aktiviteter. Det gr inte en vecka, inte en dag, utan att ngon frening eller institution har verksamhet att sprida information om. Frn och med detta nummer vill vi erbjuda Rinkebys freningar mjligheten att informera gratis om sina aktiviteter. Det kan vara ett mte, en kulturell afton, ett vernissage, en idrottsmatch eller liknande. Kontakta oss i god tid fre den 15:e i mnaden. Arrrangemangen skall vara ppna fr alla. Rinkebyjournalen P Gng, Box 5094, 163 05 Spnga, eller till: Iris Berggren Kulturverksamheten Box 5028, 163 05 Spnga Du kan ocks ringa oss p telefon: 070-731 06 60 Vlkommen!

RINKEBY POETRY SLAM Grande Finale p fredag 15 mars 2002 Kvllens gster Naima Chahhoun och Jimmy Eriksson r medlemar i Slam Caf teamet som vann lagmsterskapet i Poetry Slam SM i Rinkeby 2001
ppen Scen Naima Chahboun & Jimmy Eriksson *

Dueller i poesi
7:e ssongen sedan starten 1995. 19.00 - ppen Scen 19.30 - Huvudpoet/Speciell gst 20.15 - Poeter tvlar - Dueller i poesi!

Plats: Rinkeby Folkets Hus Vlkommen! Poeterna gr dueller (en, tv, tre..., dueller/kvll). Poeten som kommer upp till finalen behver minst tre dikter, vid varje oavgjord duell behver poeterna ytterligare en ny dikt. Jyryn r uttagen ur publiken och ger pong fr texten och framfrandet, pongtalen rknas ihop och den poet som far hgsta pong vinner. Poeten som vinner finalen en onsdag kvll koras med en prissumma och tvlar sedan om platsen i Rinkeby Poetry Slam teamet i Grande Finale p fredag 15 mars 2002 i samband med Rinkeby Bokmassa.

Om texterna, tiden och framfrandet Dikterna skall vara originaltexter framfrda av poeten sjlv inom tidsramen tre (3) minuter, tidsvertramp ger minuspong * klockan brjar g nr poeten sger frsta ordet eller nr framtrdandet har pbrjats p ett annat stt texten skall framfras utan rekvisita, musik eller andra effekter Jury tre (3) eller fem (5) jurymedlemmar ur publiken ger pong fr texten och framtrdandet, pongen rknas ihop direkt efter framtrdandet varje jurymmedlem kan ge maximalt 10-pong fr ett framtrdande har juryn fem medlemmar stryks lgsta och hgsta pongtalet, resterande tre rknas ihop och detta blir det individuella resultatet fr framtrdandet en jurymedlem kan vara en person eller en grupp Alla: som skriver poesi, p vilket sprk som helst, r vlkomna att delta i ppen scen eller att tvla. Anmlan till tvlingnsledaren Erkki Lappalainen p platsen eller i frvg till Bjrn Gardarsson 08-7617908 eller Iris Berggren 08-50802208

Somalisk tjejtrff i Rinkeby

Plats: Huset Rinkeby Datum: 1 februari 2002 Tid: 18.00-01.00 Benadir ungdomsfrening kommer att bjuda Somaliska tjejer frn 15 r och uppt till tjejtrff. Dj Aliyare och Jama yare kommer att vara dr. Info: Sagal 073-618 31 10

Var med i Rinkebys trumorkester!

Vi hller p att bilda en trumgrupp som vi vill ska best av s mnga rinkebybor som mjligt. Vi anvnder trummor i alla storlekar och former fr att lta starkt och mktigt. Vi trffas en gng i veckan och spelar i ett par timmar. Vi har instrument och erfarna slagverkare som lr ut allt vad de kan inom denna konst. Vi r elva slagverkare som har spelat p vldigt mnga olika platser sedan vi brjade 1993. Meningen r framfr allt att trffas och ha kul tillsammans, men ocks att fra Rinkebys trumtradition vidare. Mer information av Juan p telefon 08-36 18 22. Vlkommen!

Ls om kultur p frvaltningens hemsida

www.stockholm.se/stdn

Kulturverksamheten RINKEBY STADSDELSFRVALTNING Rinkebyjournalen nr. 7 januari 2002 17

FR ETT RENARE RINKEBY

Vi pverkar miljn genom vrt stt att leva
Text: Rigoberto Seplveda Foto: Sead Ceric Visste du att varje person i Sverige idag slnger ca 300 kg sopor per r? 1950 slngde vi bara 25 kg per r. Det betyder en markant kning. Vrt stt att leva kan mnga fall pverka vr hlsa men ven vra och andras sociala och ekonomiska frhllanden. Farligt avfall skadar natur, mnniskor och djur om de lggs i de vanliga soporna, hlls ut i avloppet eller kastas ute i naturen. Bland mnga farliga avfall kan vi nmna fljande: lacknafta, aceton, thinner, fotokemikalier, frg, oljor, batterier, lysrr, lgenergilampor. Produkter som innehller hypo-kloril till exempel desinfektions- och blekmedel kan vara farligt fr bde mnniskor och natur och vid felhantering kan de bli mycket giftiga. Var alltid uppmrksam p dessa produkter! Mnga sorters farligt avfall kan lmnas till de miljstationer som finns vid en del bensinstationer. Gamla batterier kan lggas i en batteriholk. eller i lmnas till affren dr de kptes. Frg och lsningsmedel lmnas till frgaffren. Gamla kvicksilvertermometrar lmnas p apoteket. Dr lmnar man ven gamla mediciner. Tops, bindor, bljor, cigarettfimpar ska inte slngas i toaletten. D kan det bli stopp. R INKEBYJOURNALEN HAR STARTAT

en serie artiklar med mlet att vi rinkebyboende och hyresvrdarna samarbetar fr ett renare och bttre Rinkeby. Vi hoppas att rinkebybor och hyresvrdar kommer att delta aktivt med sina frslag, synpunkter och nya iMer.

Skrotbilar
Du kan anmla din egen och andras bilar fr bortforsling. Ring och anml p tel.020-75 76 00 vardagar mellan 8.00-17.00. Du kan anmla bilar p webbplats www. skrotbil.nu Tnk p att ha bilens registreringsnummer tillgngligt om du sjlv r gare till bilen som du vill rapportera. Om du vill skicka ett mall r adressen: skrot@hsr.se

Vill du ocks gra en insats fr Rinkeby?

Lmna sakerna i miljstugan!

Skotta fram bilen!

S
nkaoset som drabbade Sverige vid rskiftet mrktes ocks hr Rinkeby. Vi kunde se flera felparkerade bilar och dessa skapade en latent fara fr andra trafikanter. Man kunde tro att hela Rinkeby saknade snskyfflar och spadar fr det var inte mnga trafikanter som skottade. Nr ngon gjorde ett frsk, s lades snn framfr andra bilar eller dr det redan var plogat. Inte mnga tnkte p alt kasta snn dr den inte hindrade andra. Gatu- och fastighetskontoret samt vriga instanser som har med utemiljn att gra, har visserligen huvudansvaret. Men det r ocks viktigt att alla invnare i Rinkeby tar sitt ansvar!

VISST KAN VI BTTRE!

11 . ,: : Z: L'E

Familjebostder
Om du ngon gng behver en fin lokal fr fest eller konferens, har du mycket att vlja p i FB BoCentrum. Hr finns flera trivsamma rum med plats fr ett hundratal personer. Till lokalerna hr ett vlutrustat kk. Fr fest finns porslin och hgtalarutrustning att hyra! Lokalerna hyrs ut: vardagar till 24.00 helger till 04.00 Priser: - fr fester 200 kr per timme, - fr konferensndaml 2500 kr per tillflle, inklusive konferensutrustning
Telefon: 737 20 83 Fax: 08-737 2317

BoCentrum

Degebygrnd 2, Rinkeby

NYJ J3J SJIUthi

J&D har flyttat till strre och frschare lokaler!
Rinkebysvngen 61 (mitt emot Jrva n rsjukhus)

MER MAT FR MINDRE PENGAR!

Vlkomna!
ppettider: Mn-Fre 9-20 Lr 9-19 Sn 10-19 Telefon: 08-36 90 96

Fri parkering!