DAVID FOSTER WALLACE

P TAL OM HUMMER
versttning frn engelska av Johan von Boisman URSPRUNGLIGEN PUBLICERAT I AUGUSTI 2004 I 56 r har Maines Hummerfestival lockat otaliga beskare med lftet om sol, nje och god mat. En beskare menar att firandet handlar om mycket mer.

Den srdeles vl marknadsfrda Hummerfestivalen i Maine, med sin enorma storlek och frna doft, gr av stapeln varje r i slutet av juli i delstatens mellankustregion, vilket innebr den vstra sidan av Penobscot Bay, sjlva ryggraden i Maines hummerindustri. Det som kallas mellankusten strcker sig frn Owl's Head och Thomaston i sder till Belfast i norr. (Den kanske faktiskt strcker sig hela vgen upp till Bucksport, men vi lyckades aldrig ta oss lngre norrut n Belfast lngs Route 1, vars sommartrafik som du kan frestlla dig inte gr att frestlla sig.) Regionens tv mest betydelsefulla samhllen r Camden, med sina rvda pengar och yachtiga hamn och femstjrniga restauranger och fenomenala Bed&Breakfast, samt Rockland, ett kta gammalt fiskelge som str vrd fr festivalen varje sommar i sin historiska Harbor Park, alldeles vid vattnet.1

1 Det finns ett lokalt ordstv som tar fasta p detta: "Camden med bukten, Rockland med lukten"

Turism och hummer r mellankustregionens huvudsakliga nringsgrenar, och bda r beroende av vackert vder. Maines Hummerfestival r inte s mycket en korsning av de tv, som en avsiktlig kollision, livad och lukrativ och ljudlig. mnet som tilldelats denna artikel r den 56:e rliga MHF, 30 juli till 3 augusti 2003, vars officiella tema var "Humle, Humor och Hummer". Totalt antal betalande beskare var ver 80 000, delvis tack vare ett inslag p CNN som sndes ver hela landet i juni dr en redaktr p en viss annan epikureisk tidskrift hjde MHF till skyarna som en av de bsta matfestivalerna i vrlden. 2003 rs festivalhjdpunkter: konserter av Lee Ann Womack och Orleans, rlig utnmning av Maines npnaste havsgudinna, lrdagens stora parad, sndagens lopp ver hummerldor till minne av William G. Atwood, rlig amatrkocktvling, kattraktioner och spelhallar och matstnd, samt MHF:s Stora Mattlt, dr strax ver 12 000 kilo nyfngad Mainehummer frtrs efter tillagning i Vrldens Strsta Hummergryta nra omrdets norra ingng. Det erbjuds ven hummerrullader, hummerpiroger, hummersaut, hummersallad "Down East", hummersoppa, hummerravioli och friterade hummerknyten. Hummer Thermidor serveras p en inomhusrestaurang vid namn Den Svarta Prlan, som r belgen vid nordvstra kajen i Harbor Park. En stor informationskiosk helt i furu, sponsrad av Maines Hummerinformationsrd, erbjuder gratis broschyrer med recept, kulinariska rekommendationer och Skojiga Hummerfakta. Segraren i fredagens Amatrkocktvling lagar Saffranskryddad Hummerpastej, och receptet kan fritt laddas ner frn www.mainelobsterfestival.com. Hr finns T-shirts med hummerdekor, miniatyrhumrar med vaggande huvud, uppblsbara humrar att leka med i poolen och partyhattar med hummermotiv och stora rosa klor som svajar i ndarna p varsin fjder. Er utskickade korrespondent beskdade allt i sllskap med en flickvn och bda sina egna frldrar varav en av nmnda frldrar faktiskt fddes och vxte upp i Maine, lt vara i den norraste delen av inlandet, som r potatistrakter och en vrld bortom den turistiska mellankusten.2 I praktiskt hnseende vet alla vad en hummer r. Som vanligt finns det dock mycket mer att veta n de flesta av oss bryr oss om det handlar bara om vilka intressen man har. Ur taxonomisk synpunkt r en hummer ett marint krftdjur ur familjen Homaridae och knnetecknas av fem par ledade ben, dr det frsta paret slutar i stora, tngliknande klor som anvnds fr att vermanna byte. I likhet med mnga andra arter av bentiska karnivorer r humrar bde jgare och astare. De har gonen p skaft (bokstavligt talat), glar p sina ben, och antenner. Det finns dussintals olika sorter vrlden ver, varav den fr oss relevanta arten r Mainehummer, Homarus americanus. Dess engelska namn "lobster" kommer frn fornengelskans loppestre, vilket tros vara en frvrngd form av det latinska ordet fr grshoppa (locusta), kombinerat med det fornengelska ordet loppe, vilket betydde spindel. Fr att g vidare s r ett krftdjur ett vattenlevande leddjur av understammen Crustacea, vilken omfattar krabbor, rkor, rankfotingar, humrar och stvattenskrftor. Allt detta str att lsa i ett uppslagsverk. Och ett leddjur r en ryggradsls medlem av stammen Arthropoda, vilken tcker insekter, spindlar, krftdjur och enkelfotingar/tusenfotingar, som alla har ett huvudsakligt drag gemensamt utver frnvaron av ett centralt hjrna-ryggradskomplex och det r ett kitinbaserat exoskelett bestende av segment vid vilka extremiteter r ledat fstade i par. Pongen r att humrar i grund och botten r gigantiska havsinsekter.3 I likhet med de flesta leddjur hrrr de frn juraperioden, biologiskt sett s mycket ldre n dggdjuren att de lika grna skulle kunna komma frn en annan planet. Och de r srskilt i sitt naturligt grn-bruna tillstnd, med viftande vapenliknande klor och tjocka snrtiga antenner inte trevliga att betrakta. Och det stmmer att de r havets sopgubbar, konsumenter av dda ting4, ven om de ocks ter en del levande skaldjur, vissa typer av skadad fisk, och ibland varandra.
2 N.B. Alla personligen involverade deltagare har gjort det klart frn brjan att de inte vill bli omtalade i denna artikel. 3 Mellankustbornas egen beteckning p hummer r faktiskt "kryp", som till exempel i: "Kom ver p sndag s ska vi laga till ngra kryp." 4 Faktoid: Hummertinor agnas vanligen med tel i form av dd sill.

Men sjlva utgr de fin frtring. Det r tminstone vad vi anser idag. Fram till ngon gng p 1800-talet betraktades hummer som lgre klassens mat (bokstavligt talat), och ts bara av de fattiga och anstaltsbundna. Till och med i straffngarnas strnga milj i det tidiga Amerika hade ngra kolonier inrttat lagar mot att servera hummer till internerna mer n en gng i veckan, eftersom det ansgs grymt och ovanligt, lite som att tvinga mnniskor att ta rttor. En anledning till dess lga status var den enorma tillgngen p hummer i det gamla New England. "Otroligt verfld" r hur en klla beskriver situationen och bifogar vittnesml om pilgrimer i Plymouth som vadar ut och fngar s mycket de nskar fr hand, och om det tidiga Bostons strandlinje versllad av humrar efter hrda stormar dessa sistnmnda betraktades som en illaluktande olgenhet och maldes ner till gdsel. Hrtill skall lggas det faktum att frmodern hummer ofta kokades dd och sedan konserverades, vanligtvis packad i salt eller i primitiva lufttta behllare. Maines tidigaste hummerindustri var baserad p ett dussintal sdana kustnra konservfabriker p 1840-talet, varifrn hummer skickades s lngt bort som till Kalifornien, dr efterfrgan enbart berodde p dess lga pris och hga proteininnehll, i grund och botten tuggbart brnsle. Idag r hummer frsts ngot snobbigt, en delikatess, bara ett eller tv pinnhl ned frn kaviar. Kttet r saftigare och fastare n de flesta fiskars, dess smak r subtil jmfrt med musslornas karaktr av havsvilt. I USA:s populrmatkulturs frestllningsvrld r hummer skaldjursmatens svar p oxfil, ngot den ofta kombineras med till en rtt med namnet "Surf 'n' Turf" p den verkligt exklusiva delen av kttrestaurangernas meny. Ett viktigt projekt fr MHF, och dess verallt synliga sponsor Maines Hummerinformationsrd, r sledes att motarbeta uppfattningen att hummer r ovanligt lyxigt eller kaloririkt eller ohlsosamt eller dyrt, endast lmpat fr sofistikerade smaklkar eller enstaka snedsteg i bantningskuren. Det betonas om och om igen i presentationer och broschyrer vid Festivalen att Mainehummerns ktt innehller frre kalorier, mindre kolesterol och mindre mttat fett n kyckling5. Och i Mattltet kan man f en "kvarting" (branschfrkortningen fr en 1 1/4-punds hummer), en deciliter smlt smr i en mugg, en pse chips och ett kuvertbrd med en smrklick fr ungefr $12, vilket gr det hela bara aningen dyrare n en middag p McDonald's. Du skall dock veta att middagen i Mattltet serveras p plasttallrik, lsken r ljummen och avslagen, kaffet r servicebutikskaffe i plastmugg och besticken r ocks av plast (de dr speciella, lnga, smala gafflarna man anvnder fr att peta ut kttet ur hummerstjrten gr inte att uppbringa, ven om ngra enstaka erfarna beskare tar med sig sina egna). Inte heller erbjuds p lnga vgar tillrckligt med servetter, med tanke p hur slabbigt det r att ta hummer, srskilt nr man sitter hoptrngd p bnkar tillsammans med barn i varierande ldrar och en enorm variation i finmotorisk utvecklingsgrad fr att inte tala om de mnniskor som p ngot stt har lyckats smuggla in sin egen l i enorma kylvskor som de blockerar gngarna med, eller som pltsligt tar fram sina egna bordsdukar som de frsker breda ut ver stora delar av borden fr att frska reservera dem (borden) t sina sm grupper. Och s vidare. Varje enskilt exempel r givetvis knappt mer n en futtig olgenhet, men MHF visar sig vara full av liknande sm irritationsmoment ta stjrnkavalkaden p Stora Scenen till exempel, dr man mste betala $20 extra fr en fllstol om man vill sitta ned; eller Norra Tltets vansinniga rusch efter sm koppar, lagom stora fr hostmedicin, med smakprov av finalisternas bidrag som delas ut efter Matlagningstvlingen; eller den upphaussade finalen i tvlingen om Maines npnaste havsgudinna, vilken i sin tur visar sig vara en outhrdligt lng historia som i huvudsak bestr av ondliga tacktal och hyllningar till lokala sponsorer. I sjlva verket r Maines Hummerfestival en sockenmarknad p mellanniv med en kulinarisk twist, och i detta avseende r den inte helt olik krabbfestivalerna i Tidewater,
5 Det vanliga bruket att doppa hummerkttet i smlt smr torpederar frsts alla dessa gldjespecifikationer om bra fett, vilket inget av Rdets material ngonsin nmner, lika lite som potatisindustrins PR talar om sour cream och baconbitar.

majsfestivalerna i Mellanvstern, chilifestivalerna i Texas, etc. Och med dessa festivaler delar den den centrala paradoxen hos alla myllrande kommersiella folkliga evenemang: Den passar inte alla.6 Jag har inget emot tidigare nmnd euforisk redaktr, men jag skulle bli frvnad om hon har gnat ngon lngre tid hr i Harbor Park t att titta p folk som slr ihjl mygg av tropisk dimension medan de ter friterade Twinkies och ser professor Paddywhack p sina tvmetersstyltor ifrd regnkappa och med plasthumrar p svaj i ndarna p fjdrar som sticker ut t alla hll, stta skrck i deras barn. Hummer r huvudsakligen sommarmat. Det beror p att vi numera fredrar vr hummer frsk, och det innebr att den skall vara nyfngad, vilket av bde taktiska och ekonomiska skl tilldrar sig p mindre n 25 famnars djup. Humrar brukar vara som mest hungriga och mest aktiva (dvs. mest lttfngade) vid somriga vattentemperaturer runt 5-10C. P hsten migrerar ngra av Maines humrar ut till djupare vatten, antingen fr vrmens skull eller fr att undvika de kraftiga vgor som slr mot kusten i New England hela vintern. Ngra grver ner sig i botten. De kanske gr i dvala; ingen vet skert. Sommaren r ocks ssongen d hummern msar skal, noga rknat frn brjan till mitten av juli. Leddjur med skal av kitin vxer genom att msa skal, ungefr p samma stt som mnniskor mste kpa strre klder allteftersom de vxer och gr upp i vikt. Eftersom humrar kan bli ver hundra r gamla s kan de ocks bli ganska stora, vi talar hr om 10 kilo eller mer, ven om riktigt lderstigna humrar r sllsynta idag p grund av att vattnen i New England r s tintta.7 Hursomhelst r detta sklet till att man gr kulinarisk skillnad mellan hrd- och mjukskalig hummer den senare ibland ven kallad msare. En mjukskalig hummer r en som nyligen msat skal. P restaurangerna lngs mellankusten erbjuder menyerna ofta bda sorter, dr msare r aningen billigare trots att de r lttare att ta isr och kttet psts dessutom vara stare. Anledningen till rabatten r att en hummer som msar skal anvnder ett lager havsvatten som isolering under tiden dess nya skal hrdnar, s det r aningen mindre ktt nr man kncker upp en msare, samt en kryddig skvtt vatten som hamnar verallt och ibland kan skjuta ivg som ur en citron och trffa en bordsgranne rakt i gat. Om det andra sidan r vinter och man handlar hummer ngonstans lngt frn New England, kan man nstan sl vad om att hummern r hrdskalig, eftersom de, av
6 Det finns sannerligen mycket att sga om skillnaderna mellan arbetarklassens Rockland och den starkt populistiska anstrykningen hos dess Festival, jmfrt med komfortabla och elitistiska Camden med sin dyra utsikt och butiker som helt hemfallit t trjor fr $200 och fantastiska rader viktorianska hus som gjorts om till exklusiva Bed&Breakfast. Och om dessa skillnader som tv sidor av det storslagna mynt som r Turism i USA. Inte mycket av detta kommer att sgas hr, frutom fr att precisera den nyss nmnda paradoxen och avslja er utskickade korrespondents egna preferenser. Jag erknner att jag aldrig har frsttt varfr s mnga mnniskors uppfattning om en trevlig semester r att ta p sig sandaler och solglasgon och krypa fram genom vanvettig trafik till hgljudda, varma, fullpackade turistorter fr att insupa en "lokal atmosfr" som per definition r frstrd av nrvaron av turister. Detta kan (som mina fljeslagare p Festivalen hela tiden ppekar) vara en frga helt om personlighet och medfdd smak. Det faktum att jag helt enkelt inte gillar turistorter betyder att jag aldrig kommer att frst tjusningen med dem, och drfr frmodligen inte borde tala om den (den frmenta tjusningen). Men eftersom denna fotnot nstan garanterat nd inte kommer att verleva tidningens redigering s gr jag det nd: Som jag ser det r det frmodligen faktiskt bra fr sjlen att vara turist, ven om det bara r ngon gng ibland. Inte bra fr sjlen p ett uppfriskande eller upplivande stt, dock, utan snarare p ett dystert, behrskat stt, av typen "Lt oss ta en rlig titt p fakta och finna ett stt att hantera dem". Min personliga erfarenhet r inte att resor runt i landet har varit frdjupande eller avkopplande, eller att radikala ombyten av plats och milj har en vlgrande effekt, utan snarare att intranationell turism r radikalt inskrnkande och frringande p det mest skoningslsa stt ett hot mot min frestllning om att vara en kta individ, att i ngon bemrkelse leva utanfr och ovan det hela. (Nu kommer strax den del som mitt ressllskap tycker r srskilt sorglig och motbjudande, ett garanterat stt att spoliera njet med semesterresor:) Att vara en massturist r fr mig att bli en kta amerikan av idag: frmmande, okunnig, girig efter ngot man aldrig kan f, besviken p ett stt man aldrig kan erknna. Det r att frstra, rent ontologiskt, sjlva det ofrstrda man r dr fr att uppleva. Det r att ptvinga sig sjlv p platser som ur alla icke-ekonomiska avseenden skulle vara mycket bttre och verkligare utan ens nrvaro. Det r, i ker och trafikstockning och interaktion efter interaktion, att konfrontera en dimension hos sig sjlv som r lika omjlig att undkomma som den r smrtsam: som turist blir man ekonomiskt meningsfull men existentiellt avskyvrd, en insekt p ett dtt ting. 7 Fakta: Ett bra r producerar USA:s industri ca 40 miljoner kilo hummer, och Maine str fr drygt hlften av denna mngd.

uppenbara skl, klarar resan bttre. Som huvudrtt p menyn kan hummer serveras ugnsbakad, halstrad, ngkokt, grillad, sauterad, wokad eller mikrad. Den vanligaste metoden r dock kokning. Om du r en person som gillar att servera hummer hemma r det frmodligen s du gr, eftersom det r s enkelt att koka ngot. Du behver en stor gryta m/lock som du fyller till ungefr hlften med vatten (standardrekommendationen r att ta 2,5 liter vatten per hummer). Havsvatten r det optimala, eller s kan du tillstta tv msk salt per liter frn kranen. Det hjlper ocks att veta hur mycket dina humrar vger. Du kokar upp vattnet, lgger i humrarna en efter en, lgger p locket och lter allt koka upp igen. Sedan snker du vrmen och lter grytan sjuda: tio minuter fr det frsta halvkilot hummer, sedan tre minuter fr varje ytterligare halvkilo drver. (Detta r baserat p att du har hrdskalig hummer, vilket, terigen, om du inte bor mellan Boston och Halifax frmodligen r vad du har. Fr msare ska du dra ifrn tre minuter frn totaltiden.) Orsaken till att grytans humrar blir rosa r att kokning p ngot stt eliminerar alla pigment i deras kitin frutom ett. Om du vill ha ett enkelt test fr att avgra om humrarna r klara, prva d att dra i en av deras antenner: om den lossar frn djurets huvud utan strre anstrngning, s r du frdig att hugga in. En detalj som r s sjlvklar att de flesta recept inte ens bryr sig om att nmna den, r att varje hummer frvntas vara vid liv nr den lggs i grytan. Detta r en del av tjusningen med vr tids hummer: det r den frskaste mat som finns. Det finns helt enkelt inte tid fr den att skmmas mellan skrd och frtring. Och inte nog med att humrar varken krver tvtt eller garnering eller plockning (ven om den mekanik som pkallas vid tandet av dem r en annan historia), de r dessutom relativt enkla fr terfrsljare att hlla vid liv. De lever nr de tas upp i tinorna, placeras i behllare med havsvatten, och kan, s lnge vattnet syrestts och djurens klor r lsta eller lindade fr att hindra dem frn att slita varandra i stycken p grund av den stress som de utstts fr i fngenskap8, verleva nda fram till kokningstidpunkten. De flesta av oss har beskt stormarknader eller restauranger som har akvarier med levande humrar dr man kan vlja ut sin middag medan den tittar p. Och en del av spektaklet kring Maines hummerfestival r att man kan titta p nr kta hummerfiskares btar lgger till vid kajen lngs det nordstra omrdet och lastar av sin nyfngade vara, som sedan frflyttas fr hand eller med krra 100 meter till de stora genomskinliga vattentankar som str upptravade runt Festivalens gryta vilken reklamen, som nmnts, pstr vara Vrldens Strsta Hummergryta och kan preparera mer n 100 humrar i taget t Stora Mattltet. Hr uppstr s en frga som r i det nrmaste oundviklig vid Vrldens Strsta Hummergryta och som kan dyka upp i kk runt om i USA: r det OK att koka en frnimmande varelse levande, enbart fr att tillfredsstlla vra smaklkar? Ett par nrliggande frgestllningar: r fregende frga irriterande politiskt korrekt eller knslig? Vad betyder ver huvud taget "OK" i detta sammanhang? Handlar allt kanske bara om individuellt val? Som du mjligen vet anser en viss knd grupp vid namn People for the Ethical Treatment of Animals ["Mnniskor fr Etisk Behandling av Djur"], PETA, att moraliteten med hummerkokning inte enbart handlar om individens samvete. Faktiskt r en av de frsta saker vi fr reda p om MHF nja, fr att mla upp en tydligare bild av situationen: vi r p vg i taxi frn den nstan
8 N.B. Liknande resonemang ligger till grund fr det bruk som kallas "nbbtrimning" av gdkycklingar och vrphnor i moderna fabriksanlggningar. Maximal ekonomisk effektivitet krver att enorma fjderfpopulationer trngs ihop p onaturligt sm ytor, och dessa omstndigheter fr mnga fglar att bli galna och hacka ihjl varandra. Som en kommentar i frbigende kan man notera att nbbtrimning normalt r en automatiserad process och att kycklingarna inte fr ngon bedvning. Jag r osker p om majoriteten av Gourmets lsare knner till nbbtrimning och beslktade praxis som avhorning av boskap p kommersiella anlggningar, kupering av svansen p grisar i industriella svinfarmar fr att hindra psykotiskt uttrkade grannar frn att tugga av den, och s vidare. Det rkar vara s att er utsnde reporter nstan inte visste ngonting om kttindustrins standardrutiner innan arbetet med denna artikel pbrjades.

obeskrivligt udda och rustika flygplatsen Knox County Airport9 mycket sent, kvllen innan Festivalen brjar, och vi delar taxi med en vlbrgad lokal politisk konsult som bor halva ret p Vinalhaven Island i bukten (han r p vg till frjelget i Rockland). Konsulten och taxichauffren ger efter fr informella journalistiska sonderingar om hur mnniskor som bor i mellankustregionen verkligen ser p MHF, som i: handlar Festivalen bara om turister med tjocka plnbcker eller r det ngot som lokalbefolkningen ser fram emot att delta i, knna genuin, samhllelig stolthet ver, etc. Taxichauffren som r i sjuttiorsldern, en av tydligen en hel pluton pensionrer som taxibolaget tar in fr att klara sommarrusningen, och som br en kavajnl med en amerikansk flagga och kr p ett stt som bara kan kallas mycket svligt frskrar oss att lokalbefolkningen verkligen stdjer och uppskattar MHF, ven om han sjlv inte har varit dr p flera r, och nu vid nrmare eftertanke har ingen som han och hans fru knner heller varit det. Dremot har den semilokale konsulten varit p senare rs Festivaler vid ett par tillfllen (man fr intrycket att det var p hans frus initiativ), varav hans mest bestende intryck var att "man mste st i en okristligt lng k fr att f sina humrar, och under tiden gr en massa vervintrade hippies upp och ner lngs kn och delar ut flygblad dr det str att humrarna dr i fruktansvrda plgor och att man inte skall ta dem." Och det visar sig att de post-hippies som konsulten drog sig till minnes var aktivister frn PETA. Det fanns inga PETA-mnniskor inom uppenbart synhll vid 2003 rs MHF10, men de har varit svra att undg vid mnga Festivaler p senare r. Sedan tminstone mitten av 90-talet har artiklar i allt frn The Camden Herald till The New York Times beskrivit hur PETA manar till bojkott av MHF, ofta genom att anvnda kndisar som Mary Tyler Moore som sprkrr som i ppna brev och annonser meddelar att "Humrar r ovanligt knsliga varelser" och "Fr mig kommer det inte p frga att ta hummer". Det muntliga vittnesmlet frn Dick, vr rdbrusiga och extremt sllskapssjuke hyrbilskille, r mer konkret, med innebrden att PETA har synts till s mycket under senare r att en sorts skrt tolerant homeostas nu uppns mellan aktivisterna och Festivalens lokala deltagare, t.ex.: "Vi hade nra incidenter fr ett par r sen. En donna kldde av sig nstan nck och mlade sig som en hummer. Hon blev nstan arresterad. Men fr det mesta blir dom lmnade ifred. [Hr fljer en snabb serie sm svrtolkade skratt, ngot som ofta hnder tillsammans med Dick.] Dom gr sin grej och vi gr vr." Hela denna konversation utspelar sig lngs Route 1, den 30 juli, under en 6 kilometers, 50 minuter lng resa frn flygplatsen11 till hyrbilsfirmans kontor fr att skriva p papperen. Flera samtalsmnen som inte lmpar sig fr tryck senare formulerar Dick vars svrson rkar vara hummerfiskare till
9 Till exempel hade terminalen tidigare varit ngons hus, och det var tydligt att kontoret fr frlorat bagage en gng varit ett skafferirum. 10 Det visade sig att en man vid namn herr William R. Rivas-Rivas, en hgt uppsatt representant frn PETA:s hgkvarter i Virginia, faktiskt var dr i r, ven om han kom ensam, och kampanjade vid Festivalens huvud- och sidoingngar lrdag den 2 augusti genom att dela ut broschyrer och klistermrken med trycket "Det gr ont att bli kokad", vilket r den slogan som anvnds i huvuddelen av det material som PETA publicerar. Det var frst senare som jag fick reda p att han hade varit dr, d jag talade med herr Rivas-Rivas p telefon. Jag frstr inte riktigt hur vi kunde undg att lgga mrke till honom in situ vid Festivalen, och det enda jag kom p var att be om urskt fr frbiseendet ven om det ocks var s att lrdag var dagen fr den stora MHF-paraden genom Rockland, vilket grundlggande journalistisk ansvarsknsla tycktes krva att man deltog i (och vilket, med all tillbrlig respekt, innebar att lrdag kanske inte var den bsta dagen fr PETA att bedriva kampanj inne p Harbor Parks festomrde, srskilt som det bara rrde sig om en person under en dag, eftersom mnga hngivna MHF-anhngare befann sig p annan plats och tittade p paraden (vilket, terigen utan att mena ngot illa, faktiskt var en ganska billig och trkig tillstllning som mest bestod av lngsamma, hemmagjorda ekipage och diverse mellankustinvnare som vinkade t varandra, och med en extremt irriterande man som var kldd som Svartskgg och gick upp och ner lngs raderna av skdare och sa "Arrr" om och om igen samtidigt som han htte med ett plastsvrd mot folk, etc.; dessutom regnade det)). 11 Den korta versionen av varfr vi var tillbaka p flygplatsen efter att redan ha anlnt kvllen innan handlar om frlorat bagage och ett missfrstnd om var och vad den lokala hyrbils-franchisen var Dick kom personligen till flygplatsen och hmtade oss, och det verkade som om vnlighet var hans enda motiv. (Han pratade ocks oavbrutet hela vgen, p ett vldigt srprglat stt som bara kan beskrivas som maniskt lakoniskt; faktum r att jag nu vet mer om denne man n om ngra av mina egna familjemedlemmar.)

yrket och en av de fasta leverantrerna till Stora Mattltet det som av honom och hans familj betraktas som den avgrande frmildrande faktorn i hela moralfrgan om att koka humrar levande: "Det finns en grej i mnniskors och djurs hjrna som gr att vi kan knna smrta, och humrarnas hjrna har inte den." Bortsett frn att det r felaktigt p ungefr 11 olika stt s r huvudorsaken till att Dicks uttalande r intressant den att dess tes mer eller mindre parafraseras i Festivalens egna uttalande om humrar och smrta, vilket ingr som en del i frgesporten Testa Din Hummer-IQ som finns med i 2003 rs MHF-program, vlvilligt sponsrat av Maines Hummerinformationsrd: "Hummerns nervsystem r mycket enkelt, och liknar nrmast grshoppans nervsystem. Det r decentraliserat utan ngon hjrna. Det saknar hjrnbark, vilket r det omrde i den mnskliga hjrnan som hanterar smrtupplevelse." Trots att det lter mer sofistikerat, r en stor del av neurologin i detta senare pstende fortfarande antingen felaktig eller diffus. Den mnskliga hjrnbarken r det omrde i hjrnan som hanterar hgre funktioner som logiskt tnkande, metafysiskt sjlvmedvetande, sprk osv. Smrtfrnimmelse har visat sig vara en del av ett mycket ldre och mer primitivt system, bestende av nociceptorer och prostaglandiner som styrs frn hjrnstammen och thalamus12. andra sidan r det sant att hjrnbarken r involverad i det som omvxlande kallas lidande, plga, eller den knslomssiga upplevelsen av smrta dvs. att uppleva att smrtsamma stimuli r obehagliga, mycket obehagliga, outhrdliga och s vidare. Innan vi gr vidare s lt oss erknna att frgorna om huruvida och p vilket stt olika sorters djur knner smrta, och huruvida och varfr det skulle kunna vara motiverat att tillfoga dem smrta fr att ta upp dem visar sig vara extremt komplexa och svra. Och jmfrande neuroanatomi r bara en del av problemet. Eftersom smrta r en fullstndigt subjektiv mental upplevelse s har vi inte direkt tillgng till ngons eller ngots smrta frutom vr egen; och redan sjlva de principer vi kan anvnda fr att dra slutsatsen att andra upplever smrta och har ett legitimt intresse av att inte knna smrta involverar filosofi av det tyngre slaget: metafysik, epistemologi, vrdeteori, etik. Det faktum att de hgst utvecklade icke-mnskliga dggdjuren inte kan anvnda sprk fr att kommunicera med oss om sin subjektiva mentala upplevelse r bara det frsta lagret av ytterligare komplikation nr det gller att frska utka vrt resonemang om smrta och moral till djuren. Och allting blir gradvis mer abstrakt och invecklat nr vi rr oss lngre och lngre bort frn hgre stende dggdjur till ntboskap och svin och hundar och katter och gnagare, och sedan fglar och fiskar, och slutligen ryggradslsa djur som humrar. Det som r viktigare att ppeka hr r dock att hela frgan om "grymhet mot djur och att ta dem" inte bara r komplex utan ocks obekvm. Den r i vilket fall som helst obekvm fr mig, och fr praktiskt taget alla jag knner som uppskattar en lng rad olika typer av mat och nd inte vill se sig sjlva som grymma eller knslokalla. Svitt jag kan se har mitt eget stt att hantera detta varit att skjuta hela obehagligheten ur tankarna. Det br tillggas att fr mig verkar det osannolikt att srskilt mnga av Gourmets lsare heller skulle vilja fundera speciellt mycket p saken, eller att bli utfrgade om moraliteten i sina matvanor p sidorna i ett kulinariskt mnadsmagasin. Men eftersom det mne som tilldelats denna artikel r hur det var att nrvara vid 2003 rs MHF, och slunda spendera flera dagar kringsvrmad av en vldig mngd amerikaner som alla ter hummer, och slunda vara mer eller mindre tvingad att tnka intensivt p hummer och upplevelsen av att kpa och ta hummer, s visar det sig att det finns inget rligt stt att undvika vissa moraliska frgor.
12 Fr att vidareutveckla detta med hjlp av ett exempel: den vanliga hndelsen att av misstag rka nudda en varm spis och rycka tillbaka handen redan innan man r medveten om att ngot har hnt, har sin frklaring i det faktum att mnga av de processer vi anvnder fr att upptcka och undvika smrtsamma stimuli inte involverar hjrnbarken. I fallet med handen och spisplattan kringgs hjrnan helt och hllet; alla viktiga neurokemiska processer utspelar sig i ryggraden.

Det finns flera orsaker till detta. Inte bara att humrar kokas levande, utan att man gr det sjlv eller tminstone grs det t en, p plats.13 Som redan nmnts r Vrldens Strsta Hummergryta, vilken lyfts fram som en attraktion i Festivalens program, placerad mitt ute p MHF:s norra omrde dr den kan beskdas av alla och envar. Frsk att tnka dig en Nebraskas Ntfestival14 dr en del av festligheterna bestr i att se p nr lastbilar kr fram och den levande boskapen leds ner frn flaket och slaktas mitt p Vrldens Strsta Slaktgolv eller n't det vore helt otnkbart. Intimiteten hos det hela blir som strst i hemmet, vilket frsts r den plats dr den mesta hummern tillreds och ts (men lgg redan nu mrke till den halvt medvetna omskrivningen "tillreds", vilket i fallet med humrar faktiskt betyder att dda dem p plats i vra kk). Det grundlggande scenariot r att vi kommer tillbaka frn affren och frbereder oss s smtt, fyller grytan med vatten och lter det koka upp, och sedan lyfter vi humrarna ur psen eller vad det nu r fr frpackning de kom hem i varefter ngra obehagliga saker hnder. Hur frvirrad och avdomnad hummern n r frn hemresan, till exempel, s brukar den vakna upp orovckande snabbt nr den placeras i kokande vatten. Om man lutar den frn en behllare ned i den rykande grytan kommer hummern ibland att frska klamra sig fast vid behllarens sidor eller till och med hnga sig kvar i klorna ver grytans kant, likt en person som r p vg att trilla ver kanten p ett tak. Och vrre blir det nr hummern r helt nedsnkt. ven om man lgger p locket och vnder sig bort kan man normalt hra locket skramla och banka nr hummern frsker knuffa av det. Eller djurets klor som skrapar mot grytans sidor nr den sprattlar omkring. Hummern beter sig med andra ord till stor del som du och jag skulle gra om vi kastades ner i kokande vatten (sjlvklart med undantag frn skrikandet).15 Ett mer rttframt stt att sga detta r att hummern beter sig som om den utstts fr frskrcklig smrta, vilket fr en del kockar att helt sonika lmna kket och ta med sig en sdan dr liten lttviktstimer i plast till ett annat rum och vnta till hela processen r ver. Det rkar finnas tv huvudsakliga kriterier som de flesta etiker r verens om nr det gller att avgra om en levande varelse r i stnd att lida och drfr har genuina intressen som det skulle kunna vara vr moraliska plikt att ta hnsyn till.16 Ett av dessa r hur mycket av den neurologiska
13 Ur moraliskt perspektiv, lt oss medge att detta r p bde gott och ont. Hummertning r tminstone inte medbrottsling det system av storskaligt industriellt jordbruk som producerar merparten av nt, flsk och kyckling. P grund av, tminstone, det stt de marknadsfrs p och paketeras till frsljning s ter vi dessa senare kttslag utan att behva tnka p att de en gng var medvetna, frnimmande varelser som blev utsatta fr fruktansvrda saker. (N.B. PETA distribuerar en viss video vars titel har utelmnats som en del i den komplicerade redaktionella kompromiss som gr det mjligt att ver huvud taget ha med denna fotnot dr du kan se praktiskt taget allt kttrelaterat du inte vill se eller tnka p. (N.B. 2. Inte fr att PETA r ngon klla till ofrvanskad sanning. I likhet med mnga proselyter i komplexa och moraliska dispyter r PETA-mnniskor -fanatiker, och en stor del av deras retorik verkar naiv och sjlvrttfrdig. Personligen mste jag dock sga att jag fann denna icke namngivna video svl trovrdig som djupt upprrande.)) 14 Betyder det ngot att "hummer", "fisk" och "kyckling" r vr kulturs ord fr bde djuret och kttet, samtidigt som de flesta dggdjur tycks krva frsknande omskrivningar som "nt" och "flsk", vilka hjlper oss att skilja kttet vi ter frn den levande varelse som kttet en gng utgjorde? r detta tecken p att ngon form av djupliggande obehag av att ta hgre stende djur r endemiskt nog fr att manifestera sig i sprket, men att detta obehag avtar i och med att vi rr oss bort frn dggdjursklassen? (Och r "lamm/lamm" det motbevis som krvs fr att skjuta hela teorin i sank, eller finns det speciella biblisk-historiska skl fr denna likhet?) 15 Till sammanhanget hr ocks en populistisk myt om det hgfrekventa pipande ljud som ibland strmmar ur en gryta kokande hummer. Ljudet r egentligen nga som frigrs frn lagret havsvatten mellan hummerns ktt och dess skal (detta r anledningen till att msare piper mer n hrdskaliga), men populrversionen gr gllande att ljudet r hummerns kaninlika ddsskrik. Humrar kommunicerar via feromoner i sin urin och har ingenting som liknar den vokala utrustning som krvs fr att skrika, men myten vill inte ge med sig vilket kanske, terigen, indikerar ett kulturellt obehag p lg niv infr sjlva kokningsprocessen. 16 "Intressen" betyder i grund och botten starka och motiverade preferenser, vilket uppenbart krver ngon grad av medvetande, mottaglighet fr stimuli, etc. Se till exempel utilitrfilosofen Peter Singer vars bok Animal Liberation frn 1974 mer eller mindre utgr bibeln fr moderna djurrttsaktivister: "Det skulle vara nonsens att pst att det inte ligger i en stens intresse att bli sparkad lngs en vg av en skolpojke. En sten har inget egenintresse eftersom den inte kan lida. Ingenting vi gr den skulle ver huvud taget pverka dess vlbefinnande. Fr en mus, dremot, ligger det verkligen i dess intresse att inte bli sparkad lngs en vg, eftersom den skulle lida om den blev det."

utrustning som krvs fr smrtfrnimmelse djuret r frsett med nociceptorer, prostaglandiner, neuronala opiatreceptorer, etc. Det andra kriteriet r huruvida djuret uppvisar det beteende som associeras med smrta. Och det krvs mycken intellektuell gymnastik och beteendevetenskapligt hrklyveri fr att inte betrakta kampen, sprattlandet och skramlet med grytlocket som just sdant smrtbeteende. Enligt marinbiologer tar det vanligtvis mellan 35 och 45 sekunder fr humrar att d i kokande vatten. (Ingen klla jag kunde finna angav hur lng tid det tar fr dem att d i verhettad nga; man hoppas snarast att det gr snabbare.) Det finns frsts andra relativt vanliga tekniker fr att dda sin hummer p plats och sledes uppn maximal frskhet. Ngra kockar anvnder metoden att trycka in en skarp kniv med spetsen frst i en punkt strax ovanfr mittpunkten mellan hummerns gonstjlkar (mer eller mindre dr det Tredje gat sitter i den mnskliga pannan). Detta psts antingen dda hummern omedelbart eller bedva den fullstndigt och det sgs att det tminstone eliminerar den feghet det innebr att kasta en varelse i kokande vatten och drefter fly rummet. Svitt jag frstr efter att ha talat med fresprkare fr kniven-i-huvudet-metoden, r dess pong att den visserligen r mer vldsam men i frlngningen mer barmhrtig, samt att en villighet att agera personligen och bra ansvaret fr att sticka kniven i hummerns huvud i viss mn hedrar hummern och berttigar grningsmannen att ta den. (Bland knivfresprkare har argumenten ofta vaga drag av den jaktens spiritualitet som terfinns hos USA:s ursprungsbefolkning.) Men problemet med knivmetoden r grundlggande biologi: humrars nervsystem fungerar inte via bara en utan flera nervknutar, s.k. ganglier, som r liksom seriekopplade och frdelade lngs hela hummerns undersida, frn fr till akter. Och att bara stnga av det frmre gangliet resulterar normalt inte i snabb dd eller medvetslshet. Ett annat alternativ r att placera hummern i kallt saltvatten och sedan hja temperaturen mycket lngsamt till fullt kokande. Kockar som fresprkar denna metod anvnder i huvudsak analogin med en groda, som tydligen kan frms att stanna kvar i en kokande gryta om man vrmer vattnet lite i taget. Fr att spara in p en massa forskningssammanfattande, kan jag bara frskra er om att analogin mellan grodor och humrar visar sig inte hlla. Nr allt kommer omkring r de enda skra frtjnsterna hos metoderna hemma-lobotomi och lngsamt uppkok relativa, eftersom det finns nnu vrre/grymmare stt som folk tillreder hummer p. Tidseffektiva kockar lgger dem ibland levande i mikrovgsugnen (vanligen efter att ha stuckit flera extra ventilationshl i sklden en frsiktighetstgrd som de flesta skaldjursmikrovgskockar lr sig den hrda vgen). Levande styckning, andra sidan, r stort i Europa: ngra kockar skr hummern i tv delar innan den kokas, andra fredrar att slita av klorna och stjrten och bara kasta dessa delar i grytan. Och det finns fler trkiga nyheter vad gller lidandekriterium nummer ett. Humrar har inte mycket till syn eller hrsel, men de har dremot en utskt knsel som frmedlas av hundratusentals sm hr som sticker ut frn deras skld. "Sledes", som det uttrycks i T.M Pruddens branschklassiker Om Hummer, "frhller det sig s, att trots dess inneslutning i vad som tycks vara en solid, ogenomtrnglig bepansring, kan hummern erfara stimuli och frnimmelser utifrn, lika lekande ltt som om den besutte en mjuk och knslig hud". Och humrar har nociceptorer,17 svl som ryggradslsa versioner av de prostaglandiner och huvudsakliga neurotransmittorer genom vilka vr egen hjrna frnimmer smrta. Humrar tycks andra sidan sakna utrustning fr att tillverka eller absorbera naturliga opioider som endorfiner och enkefaliner, vilket r vad mer avancerade nervsystem anvnder fr att frska hantera intensiv smrta. Frn detta faktum skulle man dock kunna dra slutsatsen att humrar kanske till och med r mer mottagliga fr smrta, eftersom de saknar dggdjurens nervsystems inbyggda
17 Detta r den neurologiska beteckningen p srskilda smrtreceptorer som (enligt Jane A. Smiths och Kenneth M Boyds Lives in the Balance) r "knsliga fr potentiellt skadliga temperaturextremer, mekanisk pverkan och kemiska substanser som frigrs nr kroppsvvnad skadas".

bedvningsmedel, eller istllet att frnvaron av naturliga opioider tyder p en frnvaro av de verkligt intensiva smrtupplevelser som naturliga opioider r konstruerade att lindra. Fr egen del kan jag knna en tydlig uppgng i humret nr jag vervger denna senare mjlighet: det skulle kunna vara s att deras brist p endorfin/enkefalin-utrustning innebr att humrars ra subjektiva upplevelse av smrta r s radikalt olik dggdjurens, att den kanske inte ens frtjnar beteckningen smrta. Kanske humrar r mer som de dr patienterna man lser om som genomgtt frontallobotomi och som berttar att de upplever smrta p ett helt annat stt n du och jag. Dessa patienter knner sjlvklart fysisk smrta, neurologiskt sett, men de ogillar den inte ven om de inte heller gillar den; det r snarare s att de frnimmer den, men de r likgiltiga infr den pongen r att smrtan inte utgr ngon vnda fr dem eller r ngot de vill komma bort frn. Kanske humrar, som inte heller har ngon frontallob, r frikopplade frn den neurologiska frnimmelsen av skada eller fara vi kallar smrta p precis samma stt. Trots allt finns det en skillnad mellan (1) smrta som ett rent neurologiskt fenomen, och (2) verkligt lidande, vilket p en kritisk punkt tycks involvera en emotionell komponent, en medvetenhet om smrta som obehaglig, som ngot att frukta/ogilla/vilja undvika. Trots detta kvarstr efter all abstrakt tankeverksamhet nd fakta i form av det frenetiskt skramlande locket, det beklmmande famlandet efter grytans kant. Nr man str vid spisen r det svrt att p ngot meningsfullt stt frneka att detta r ett levande djur som upplever smrta och vill undvika/fly den smrtsamma upplevelsen. I mitt lekmannasinne tycks hummerns beteende i grytan vara ett uttryck fr preferens; och det kan mycket vl vara s att en frmga att bilda preferenser r det avgrandet kriteriet fr kta lidande.18 Logiken i denna relation (preferens - lidande) kan vara enklast att se i det omvnda fallet. Om man skr vissa typer av maskar i tv delar kommer halvorna ofta att krypa omkring och fortstta sina maskformiga aktiviteter som om ingenting hade hnt. Nr vi, baserat p deras beteende post-op, hvdar att dessa maskar inte tycks lida, s sger vi egentligen att det inte finns ngot tecken som tyder p att maskarna r medvetna om att ngot dligt har intrffat eller skulle ha fredragit att inte bli skurna itu. Nr det hller humrar, dremot, vet vi att de uppvisar preferenser. Experiment har visat att de kan knna frndringar p mindre n en grad i vattentemperatur; en anledning till deras komplexa migratoriska cykler (som ofta spnner ver hundratals kilometer per r) r att de uppsker de temperaturer de gillar bst.19 Och, som nmnts, r de bottenlevande och tycker inte om starkt ljus: om ett akvarium med mathumrar str i solsken eller i lysrrsljuset i en butik s kommer humrarna alltid att samlas i den del som r mrkast. De r ganska enstriga i det fria och ogillar ocks tydligt trngseln som deras fngenskap i akvariet innebr, eftersom (vilket ocks nmnts) en orsak till varfr humrars klor fixeras med gummisnoddar nr de fngas r att hindra dem frn att attackera
18 "Preferens" kanske r ungefr synonymt med ngons "intresse", men det r en bttre term fr vra syften eftersom det r mindre filosofiskt abstrakt "preferens" tycks mer personligt, och det r sjlva idn om en levande varelses personliga upplevelse det r frga om. 19 Sjlvklart skulle den vanligaste sortens motargument till detta brja med att invnda att "gillar bst" i sjlva verket bara r en metafor, som dessutom r antropomorfistisk vilseledande. Den som bemter detta skulle framhlla att hummern frsker upprtthlla en viss optimal omgivande temperatur enbart baserat p instinkt ur det omedvetna (med en liknande frklaring till den frkrlek fr svagt ljus som strax kommer att nmnas i huvudtexten). Kraften hos ett sdant motargument kommer att ligga i att hummerns sprattlande och slamrande i grytan inte uttrycker smrta den vill undvika utan r ofrivilliga reflexer, som nr ditt ben rycker till nr lkaren knackar dig p knt. Var medveten om att det finns serisa vetenskapsmn, inklusive mnga forskare som utfr experiment p djur, som r av uppfattningen att icke-mnskliga varelser inte har ngra verkliga knslor ver huvud taget, bara "beteenden". Du skall vidare knna till att denna skdning har lng historisk bakgrund som gr nda tillbaka till Descartes, ven om dess std i modern tid i frsta hand kommer frn behavioristisk psykologi. Fr dessa motargument som baseras p "det som ser ut som smrta r egentligen bara reflexer", dremot, rkar det finnas alla mjliga sorters prodjurrttsliga mot-motargument. Och sedan ytterligare genmlen och kontringar och s vidare. Det rcker att konstatera att bde de vetenskapliga och filosofiska argumenten p mse sidor om frgan om djurs lidande r invecklade, svrfattliga, tekniska, ofta styrda av egenintresse eller ideologi och i slutnden s fullstndigt omjliga att dra ngra entydiga slutsatser frn, att i praktiken, i kket eller p restaurangen, tycks det nd vara s att allt r en personlig samvetsfrga, att det handlar om att g p magknsla, om uttrycket tillts.

varandra under stressen i hoptrngt frvar p begrnsat utrymme. Hursomhelst, nr man befinner sig p Festivalen och str vid de bubblande tankarna utanfr Vrldens Strsta Hummergryta och ser de nyfngade humrarna klttra ver varandra, vinka impotent med sina funktionellt decimerade klor, kura ihop sig i de bakre hrnen, eller rygga tillbaka frn glaset i panik nr man nrmar sig, s r det svrt att inte knna att de r olyckliga eller skrmda, ven om det r ngon rudimentr version av dessa knslor och, terigen, varfr ta upp rudimentaritet ver huvud taget? Varfr r en primitiv, oartikulerad form av lidande mindre viktig eller obekvm fr den person som hjlper till att orsaka lidandet genom att betala fr den mat som r dess resultat? Jag frsker med detta inte hlla ngot frmaningstal la PETA det tror jag tminstone inte. Jag frsker snarare reda ut och formulera ngra av de oroande frgor som vcks mitt i all fest och gamman och lokal stolthet hos Maines Hummerfestival. Faktum r att om du, Festivalbeskaren, tillter dig att anse att humrar kan lida och att de helst skulle slippa, s kan MHF brja anta skepnaden av en Romersk cirkus eller medeltida tortyrfrestllning. Knns det som att den jmfrelsen r i mesta laget? I s fall, exakt varfr? Eller den hr d: r det inte mjligt att framtida generationer kommer att betrakta vra nuvarande jordbruks- och matvanor p i stort sett samma vis som vi idag betraktar kejsar Neros underhllning eller Aztekernas offerceremonier? Min egen spontana reaktion r att en sdan jmfrelse r hysterisk, extrem och trots det tycks anledningen till att den verkar extrem fr mig vara att jag betraktar djur som moraliskt mindre viktiga n mnskliga varelser20; och nr det gller att frsvara en sdan trosuppfattning, ven infr mig sjlv, mste jag medge att a) jag har ett uppenbart egenintresse i denna uppfattning eftersom jag tycker om att ta vissa typer av djur och jag vill kunna fortstta med detta, och b) jag har inte lyckats utarbeta ngot sorts personligt etiskt system i vilket denna uppfattning verkligen r frsvarbar istllet fr bara sjlviskt bekvm. Med tanke p denna artikels forum och min egen brist p kulinarisk frfining s r jag lite nyfiken p om lsaren kan knna igen sig i ngra av dessa reaktioner och medgivanden och obehag. Jag r ocks orolig fr att framst som ettrig och predikande nr jag i sjlva verket r frvirrad. Givet den (mjliga) moraliska statusen och det (mycket mjliga) fysiska lidandet hos djuren i frga, vilken etisk vertygelse utvecklar gourmeter som lter dem inte bara ta utan uppskatta och njuta av kttbaserade viktualier (eftersom sofistikerad njutning, snarare n bara inmundigande, givetvis r sjlva pongen med gastronomi)? Och fr de gourmeter som inte har behov av vertygelser eller motiverande resonemang och som betraktar inlgg som det fregende stycket som enbart en massa ponglst navelskderi, vad gr att det knns OK, inuti, att avfrda hela frgan s dr rakt av? Det vill sga, r deras vgran att tnka p ngot av detta ett resultat av verklig eftertanke, eller handlar det bara om att de inte vill tnka p det? Funderar de ngonsin p sin obengenhet att tnka p det? Nr allt kommer omkring, r inte just detta att vara extra alert och uppmrksam p sin mat och dess vergripande sammanhang en del av vad som utmrker en riktig gourmet? Eller r gourmetens extra uppmrksamhet och knslighet bara ngot estetiskt, ngot fr smaklkarna? Trots att de r uppriktigt menade s involverar dessa sistnmnda sprsml givetvis mycket strre och mer abstrakta frgor om sambandet (om ngot finns) mellan estetik och moral, och dessa frgor leder oss omedelbart ut p s djupa och lmska vatten att det frmodligen r bst att avbryta den offentliga diskussionen hr och nu. Det finns en grns fr vad ven intresserade mnniskor kan begra av varandra. FOTOGRAFI AV CLARITA BERGER / NATIONAL GEOGRAPHIC IMAGE COLLECTION
20 Vilket uppenbarligen betyder mycket mindre viktiga, eftersom den moraliska jmfrelsen hr inte r vrdet av en mnniskas liv kontra vrdet av ett djurs liv, utan snarare vrdet av ett djurs liv kontra vrdet av en mnniskas aptit p en viss typ av protein. ven den mest fanatiske kttentusiast mste medge att det r mjligt att leva och ta gott utan att konsumera djur.