Originaltext p http://www.fourhourworkweek.

com/blog/2010/09/19/paleo-diet-solution/

Tim Ferriss:
Som arvtagare till vra frfder under den ldre stenldern kom vra frfder under den yngre stenldern att bli i genomsnitt 15 cm kortare. De flesta mnniskor har idag 3-5 extra kilon som verkar omjliga att bli av med. Orsaken till bgge dessa fenomen kan verraskande nog vara densamma. Den som kan frklara heter Robb Wolf. Robb var tidigare forskare i biokemi, han har jobbat som redaktr p The Journal of Nutrition and Metabolism och r delgare i NorCal Strength & Conditioning, ett gym som Men's Health har rankat bland de 30 bsta i USA. Han r ocks f.d. kalifornisk delstatsmstare i styrkelyft och har p tvling gjort 256 kg i knbj, 156 kg i bnkpress, 256 kg i marklyft Jag har knt till Robb i flera r, men jag trffade honom frst fr en vecka sedan via en bekant. Ngra veckor tidigare hade samme bekant skickat mig ett exemplar av Robbs bok Paleolsningen: Mnniskans ursprungliga diet, som jag kom att strcklsa p ngra dagar. Kapitlen om matsmltning och hur man kan frbttra den tyckte jag var srskilt intressanta, och drfr r detta blogginlgg ett utdrag ur boken. Det redogr fr ett speciell problem och visar p specifika lsningar. Mycket nje. ver till Robb Wolf.

Robb Wolf

Paleolsningen mnniskans ursprungliga kost

(utdrag) versttning frn engelska av Johan von Boisman (johan@ordtrogen.se)

Ett vanligt problem

I det hr avsnittet kommer jag att beskriva ngra personer som till en brjan kan verka sinsemellan olika, men de har faktiskt alla en sak gemensamt. De hade vsentliga hlsoproblem utan uppenbara orsaker eller lsningar, och de antog att det inte fanns ngra mjligheter till behandling eftersom deras lkare gtt bet och inte hade ngra bra tgrder att fresl. I just ditt fall kanske det hr kapitlet visar sig utgra den "felande lnken" i jakten p hgre prestationsfrmga och frbttrad hlsa.

Alex, 5 r
Det var genom min kompis Kelly som jag frst hrde talas om Alex. Hon berttade om en liten pojke som var mycket sjuklig, underviktig och led av konstanta matsmltningsproblem. Om du tycker om barn och andra sm energiska varelser s var Alex' knnetecken och symptom praktiskt taget beklmmande. Det gjorde nstan ont att se hans smala armar och ben som sg ut att vara fsta p mf vid en verkropp vars utmrkande drag var en igonfallande, svullen mage. P ntterna lg Alex och kastade sig av och an i sngen, plgad av en diffus smrta i armar och ben men framfr allt i magen. Alex led av sjuklig trtthet och lyckades inte vxa och bli stark. Hans lkare gjorde omfattande tester men kunde inte komma fram till ngon entydig diagnos. De rekommenderade en sltstruken kost bestende av rostat brd, rispudding och yoghurt, men utan att det hjlpte den lille grabben. Kelly tog kontakt med mig p familjens vgnar och undrade om jag hade ngra ider om hur man kunde hjlpa Alex. Jag gav ngra specifika rekommendationer som frldrarna genast satte i verket. Inom tio dagar hade Alex' uppsvullna mage tergtt till sin normala form. Han gick upp tre kilo p strax ver tv veckor och hade ftt mrkbart mer muskler i armar och ben. Hans smn byttes frn det oroliga kastandet som gjorde honom hgls och trtt, till den smn som alla barn frtjnar: vilsam, ostrd och fylld av drmmar. Alex' energi frbttrades s mycket att andra barn och frldrar knappt kunde tro att han var densamme. Han mdde bra och var glad, och detta tack vare den enkla justering av vad han t som han och hans familj genomfrde.

Sally, 61 r
Det var Sallys familjelkare som skickade henne till oss. Sallys lkare hade behandlat henne fr flera olika krmpor: lg skldkrtelproduktion, benskrhet, problem med gallblsan, depression och hgt blodtryck. Det var en imponerande och stndigt vxande lista av krmpor som bde Sally och hennes doktor skyllde p "vanligt" ldrande. Hennes lkare var dremot ganska framsynt genom att hon rekommenderade att Sally skulle brja med "viktvningar" fr att hjlpa till att bromsa den benskrhet och muskelfrtvining som hade gtt allt snabbare de senaste 4-5 ren. Nr att Sally kom till oss efter denna rekommendation var hon ganska tveksam infr att brja ett styrketrningsprogram, och hon var mycket tveksam infr ngra frndringar i kosthllningen. Vi gick frsiktigt fram men stod p oss. Vra rekommendationer inriktade sig p vissa speciella ndringar i hennes kost och livsfring. Inom tv mnader kunde Sally sluta ta sin skldkrtelmedicin, hennes gallblseproblem hade frsvunnit, hon hade gtt ner fyra byxstorlekar och hennes symtom p depression var borta. Efter att ha fljt vra kostrekommendationer och trnat med oss i sex mnader s konstaterades att hon var fri frn benskrhet. Av alla dessa frbttringar s var Sallys lkare mest imponerad av att benstommen blivit starkare. Hon frgade Sally vad hon gjort fr att stadkomma denna frndring. Nr Sally berttade fr sin lkare hur hon hade ndrat sin kosthllning funderade lkaren ett gonblick och sa sedan Nja, det mste vara ngot annat! Mat kan inte ha s stor inverkan.

Jorge, 40 r
Jorge kom till oss i frsta hand fr att g ner i vikt. Med sina 147 kilo och en lngd p 175 cm var han p vg mot allvarliga hlsoproblem till fljd av typ 2 diabetes och fetma. Det som frvrrade Jorges situation var ett fenomen som varken han eller hans lkare kunde frst sig p. Nstan varje gng Jorge t ngot fick han vldsamma utslag och tungan svllde upp p honom. Allts, den svllde upp rejlt. Jorge var tvungen att alltid bra med sig en EpiPen (adrenalininjektor), precis som den som har svr allergi mot getingstick eller jordntter. Jorge jobbar som brottmlsadvokat och flera gnger i veckan var han tvungen att rusa ut ur rttssalen och omgende ta sig till akuten, dr man gav honom antihistaminer fr att f den svullna tungan under kontroll. Hans lkare gick (terigen) bet. Hans blodprov visade ingen entydig allergi och han tycktes inte heller ha ngon fullt utvecklad autoimmun sjukdom. Vissa av immunfrsvarets celler var uppenbarligen veraktiva, men p ett s otypiskt stt att allergilkarna och reumatologerna bara stod och kliade sig i huvudet. Vi rekommenderade Jorge att lgga om sin kosthllning men han stretade emot med nbbar och klor. Med tanke p hans yrke har jag nog aldrig trffat ngon person som varit mer lmpad just att fra ngons talan! Men genom att msom be och msom hota lyckades vi till slut vertala Jorge och sa t honom: "Gr s hr i bara en mnad. Om det inte fungerar, vad har du frlorat? Om det fungerar, vad har du vunnit?" Jorge gav det en chans och problemet med den svullna tungan frsvann. Nu, ett r senare, r Jorge nere p 115 kg och gr framsteg mot sitt ml som r en stark, smrt kropp p 100 kg. Vi r tacksamma fr att Jorge idag fr vr talan istllet fr att argumentera emot! Inte fr att g fr hrt t lkarkren, men nr Jorge berttade fr sina lkare vad han ndrat p s trodde de inte heller p det samband mellan orsak och verkan som stirrade dem upp rakt upp i ansiktet.

S vad gjorde vi?

Det lr komma som en verraskning fr de flesta mnniskor att den bakomliggande orsaken till de problem som beskrivits fr mnniskorna ovan som sinsemellan var s olika, var en och samma sak: en vanlig ingrediens i nstan allas kost. Gluten. Gluten r ett protein som finns i vete, rg och korn. Andra sdesslag som majs och ris har liknande proteiner men de orsakar inte lika stora problem (vi kommer att ta upp det lite senare). Ok, ta det lugnt, jag frstr. Brd, pasta och kakor r smaskens. De tar frmodligen ocks livet av dig. Nr det gller de andra delarna av boken s kan jag g med p om du hoppar ver de tekniska detaljerna. De flesta mnniskor har idag frsttt frgan om insulin/hgt GI. Vi brjar s smtt inse att det finns "hlsosamma fetter". S det blir inget lxfrhr p de bitarna. Dremot vill jag absolut att du stter dig in i det hr som handlar om spannml, tar dig en funderare, och sedan fljer de rd jag kommer att ge. Vi skall lra oss allt om gluten, de olika sdesslagen och de roller de spelar nr det gller sjukdomar. Drefter kommer du att f en mttstock fr att konkret kunna avgra hur mycket friskare du r utan dem. Sedan r det helt upp till dig. Om du vill hlla dig frisk s kommer du att prva dig fram till en acceptabel niv som fungerar fr dig. Vi har alla sett bilder eller videoklipp av rkare som r dende i lungcancer men nd rker genom hlet i strupen efter en trakeotomioperation. Visst r det hpnadsvckande! Hur kan ngon gra s? Tja, glutenkonsumtion r jmfrbart med att rka ett paket cigarretter om dagen. Men som s ofta mste vi ta det hela frn brjan.

Ett sdeskorns anatomi

Nr jag sger sdesslag s syftar jag p ngot av de mnga kultiverade grsarterna ur familjen Graminae. Detta omfattar basvaror som vete, rg, havre, korn, hirs, ris och durra. Dessa grdor r varianter av, eller hrstammar frn, vilda grs som har frdlats och odlats i 2 000-5 000 r. Alla sdeskorn har fljande anatomi:

Skal (kli):
Skalet r det yttre hlje som tcker ett intakt, obehandlat sdeskorn. Det innehller vitaminer, mineraler och en mngd proteiner och antinutrienter som finns dr fr att frhindra predation, dvs att ngon ter upp kornet. Om du tittar p rris s r skalet (kli) det fjlliga yttre hljet av riskornet.

Frvita (krna):
Frvitan (krnan) bestr huvudsakligen av strkelse och lite protein. Den r det energifrrd som kornets vxande embryo anvnder fr att gro. Om du tittar p vitt ris s r det egentligen frvitan med skal och grodd avlgsnade som du ser.

Grodd:
Grodden r den del av kornet som har hand om sjlva fortplantningen. Det r hr embryot finns. Ute i naturen sprids sdesslagens frn med vinden, och nr frhllandena r gynnsamma stter grodden (embryot) igng tillvxtprocessen och hmtar sin energi ur frvitan. Det kanske kommer som en verraskning, men vxter r inga vlvilliga, osjlviska organismer som bara lngtar efter att f skicka nsta generation avkomma in i vra munnar i form av sushiris eller en skiva rostat brd. Sdeskornen, i likhet med alla andra varelser p denna planet, str infr utmaningen att verleva lnge nog fr att hinna fortplanta sig. Detta r srskilt problematiskt fr spannmlsvxter eftersom deras mest nringsrika del (den del vi ter) rkar vara just den del som anvnds fr fortplantning.

Faktaruta: Havre, quinoa och falska vnner Hrdu, Robb, det r bra att du bryr dig, men min dietist sger att havre inte innehller gluten, s jag behver vl inte oroa mig fr en tallrik grt p morgonen? Japp, jag lskar ocks havregryn, men havre innehller proteiner som liknar gluten. Sdesslagens korn har en tendens att innehlla proteiner som i hg grad bestr av aminosyran prolin. Dessa prolaminer (prolinrika proteiner) r svrsmlta och frblir drfr intakta trots alla frsk av matsmltningen att bryta ner dem. Resultatet blir en irriterad tarmkanal, frhjd systemisk (allmn) inflammation och risk fr autoimmuna sjukdomar. Majs har ett liknande prolamin som kallas zein. Det r frsts upp till dig om du vill bry dig om eller bortse frn denna information, men spannmlsprodukter orsakar avsevrda problem fr de flesta mnniskor. Nr du tar bort dessa ur kosten kommer du mrka att du mr bttre. Om du terinfr spannml igen ja, d mr du smre. Kom ocks ihg att inflammation r en viktig faktor nr det gller att g ner i vikt och se bra ut, s bortse inte frn detta om ditt huvudsakliga ml r att f en fastare rumpa. Vad jag begr att du skall gra r att under 30 dagar ta mer frukt och grnsaker istllet fr spannmlsprodukter. Knna efter hur det gr. Inte s svrt, eller hur? Och bara fr att frekomma ytterligare invndningar, lt oss gra upp med tv andra mnen som har med spannml att gra: "fullkorn" och quinoa. Om vi tar hnsyn till deras antinutrienta egenskaper och mjlighet att stlla till problem i vr mag-tarmkanal, s r spannml inget bra val fr ett hlsosamt och lngt leverne. Fr detta resonemangs syfte kan vi ven rkna mejeriprodukter och baljvxter till samma kategori. [Kommentar frn Tim: Mnga av er vet att jag ter en del baljvxter och bnor. Normal tillagning minskar mngden antinutrienter i bgge fall, men s lngt det r mjligt brukar jag dessutom bltlgga dem i frvg ver natten med en matsked bakpulver i vattnet. Bltlggning vid rumstemperatur under 24 timmar har visat sig eliminera 66% av trypsin- (proteas-) hmmarnas aktivitet fr mungbnor, 93% fr linser (det r vad jag oftast ter), 59% fr kikrter och 100% fr bondbnor. Tnk ocks p att skilja mellan studier som utfrts "in vitro" (t.ex. rda blodkroppar p en petriplatta) och "in vivo" (t.ex efter vanlig matsmltning).] Quinoa dyker ofta upp i diskussioner och d brukar man f hra ngot i stil med "Robb! Har du testat det hr som heter quinoa (uttalet varierar beroende p hur mycket hippie man r). Det r INTE ett sdesslag! D r det vl okej?" Nja, du har skert hrt uttrycket "om det ser ut som en anka och lter som en anka " En botaniker skulle sga att quinoa inte r ett sdesslag ur vetenskaplig synpunkt, men eftersom det har utvecklats i en liknande biologisk nisch s har quinoa liknande egenskaper som sdesslagen, inklusive de kemiska frsvarssystem som retar tarmen. I quinoas fall s innehller det tvlliknande molekyler som kallas saponiner. Till skillnad frn gluten, som binder till en transportmolekyl i tarmarna, s slr saponinerna helt enkelt hl p tarmluddets cellmembran. Nej, det r inte bra. Saponiner pverkar immunsystemet s kraftigt att de anvnds inom vaccinforskningen fr att hjlpa kroppen att bygga upp en stark immunreaktion. Sammanfattningsvis kan man sga att om du tror att spannml eller spannmlsliknande produkter som quinoa r hlsosamma eller gynnsamma, s betraktar du inte hela bilden.

En till mig och en till dig

Ngra vxter, som till exempel blbr och liknande frukter, har utvecklat en strategi som bygger p att "ge ngot fr att f ngot". Levande varelser (dribland oss sjlva) ter dessa frukter och levererar sedan vidare frna i ett praktiskt, varmt gdselpaket som praktiskt taget garanterar att en ny generation kommer till. Om vi bortser frn vra dagars avlopps- och kloaksystem, s r detta en rimlig bytesaffr. Varelsen som ter blbren fr lite nring i utbyte mot att sprida blbrsfrna fr nstkommande generationer av blbr. Andra vxter vljer en annan metod och frsker avstyra all predation genom att kl in sig i otcka substanser som antingen irriterar eller r direkt giftiga. Titta p giftek eller giftmurgrna till exempel. Dessa vxter har utvecklat kapacitet fr kemisk krigfring och anvnder oljor som har frmga att ta sig igenom skinnet p djur som kommer i berring med bladen. Denna olja utlser ett larm som retar immunfrsvaret. Lymfocyter och andra vita blodceller attackerar oljan och i loppet av detta frigr de pro-inflammatoriska kemiska substanser som orsakar utslag. Ha detta i tanke nr vi talar om sdeskorn, eftersom det kommer hjlpa dig att frst vad som hnder nr vi ter dessa "basvaror". Om vi betraktar sdesslagen utifrn de strategier som just rknades upp, antingen "ge ngot fr att f ngot", som blbr, eller "dra t fanders", som giftek, s ser vi att spannml r mycket mer likt giftek. Om en varelse ter ett sdeskorn s r det krt fr kornet. Det betyder dock inte att kornet ger upp utan att frst kmpa vl! Sdeskorn r anmrkningsvrt vl utrustade fr kemisk krigfring.

Lektiner:
Sdeskornet innehllet flera olika proteiner, varav ngra kallas lektiner (inte att frvxlas med hormonet leptin). Enkelt uttryckt s binder lektinerna till vissa bestmda molekyler och spelar drfr "igenknnande" roller i biologiska system. Fr vrt syfte kommer vi att titta p WGA (Wheat Germ Agglutinin), som r ett av de lskigare lektinerna, men ocks ett av dem som studerats mest. Kom ihg att WGA (eller liknande molekyler) terfinns i alla sdesslag, men jag anser (och mnga forskare med mig) att vete, rg, korn och hirs, som r de sdesslag som innehller gluten, frmodligen r de strsta bovarna nr det gller hlsan. Majs och ris kan stlla till problem, men de r mindre farliga om de bara konsumeras sllan (vi kommer att titta nrmare p detta lite senare). WGA och liknande lektiner r problematiska av flera skl: 1. Lektiner bryts inte ner i den vanliga matsmltningsprocessen. Detta gr att stora proteinmolekyler lmnas intakta i tarmen. Som du kanske minns s bryts de flesta proteiner ner i matsmltningsprocessen, men strukturen hos vissa spannmlsproteiner gr dem vldigt svra att ta hand om (fr plugghstarna: dessa proteiner har hg andel av aminosyran prolin). Sd innehller ocks proteashmmare (vilket ven mejeriprodukter och ngra andra livsmedel gr), och det bidrar till att ytterligare frsvra spjlkningen av farliga lektiner. Denna brist p tillrcklig nedbrytning av protein leder till allvarliga problem, som du kommer att se. 2. Lektinerna binder till receptorer i det inre av mag-tarmkanalen och transporteras opverkade genom tarmslemhinnan. Minns du hur aminosyror och sockerarter transporteras ut ur tarmarna under matsmltningsprocessen? Vissa lektiner "lurar" transportmolekylerna i ett frsk att ta sig intakta in i vra kroppar. 3. Kroppen tar ofta fel p dessa stora, intakta proteinmolekyler och tror att de r bakterier, virus eller parasiter. Det r kanske inte s trevligt att fundera p, men tarmarna r inte ett av de mysigaste stllena man kan vistas p. Detta omrde r en huvudsaklig klla till bakterieoch virusinfektion, och immunfrsvaret ligger drfr i beredskap, redo att ge sig p

eventuella inkrktande smittmnen. WGA tar sig inte bara in i systemet intakt, utan det skadar tarmslemhinnan och gr det mjligt fr andra proteiner att ta sig in i systemet. Varfr r detta ett problem? Vrt immunfrsvar gr till attack mot dessa frmmande proteiner och bildar antikroppar mot dem. Dessa antikroppar r vldigt noggrant anpassade till formen hos dessa frmmande proteiner. Tyvrr s liknar dessa frmmande proteiner ocks mnga vanliga, nyttiga proteiner i vr kropp.

Bror frn en annan mor imitation p molekylniv

Proteiner r uppbyggda av molekyler som kallas aminosyror (AS). Lt oss fr ett gonblick ltsas att dessa aminosyror representeras av legobitar, vars olika frger och former symboliserar olika aminosyror. Vi tnker oss nu en rad legobitar i en viss sekvens; lt oss sga att den r mellan fem och tio bitar lng. Tnk dig nu en annan, identisk rad legobitar som sitter i nden p en lng rad legobitar. De versta fem till tio bitarna i den lnga raden r identiska med den korta raden. Lt oss anta att den korta raden r WGA och den lnga raden r ett protein i betacellerna i din bukspottkrtel dr insulinet tillverkas. Om WGA attackeras av immunfrsvaret och en antikropp bildas mot den (eftersom kroppen tror att WGA r en bakterie eller ett virus), s kommer den antikroppen inte bara att fsta p WGA utan den kan ocks fsta p proteinet i din bukspottkrtel. Nr denna antikropp mot WGA binder till din bukspottkrtel, s utlser den en fullskalig reaktion frn immunfrsvaret som allts gr till attack mot denna vvnad. D blir din bukspottkrtel skadad eller frstrd, och du drabbas av typ 1-diabetes. Om proteinet istllet hade rkat befinna sig i myelinskidan i din hjrna, s hade du utvecklat multipel skleros.

Glutenintolerans:
De flesta mnniskor knner till en komma som kallas glutenintolerans (celiaki), vilket r en immunfrsvarssjukdom som orsakas av gluten, ett protein som finns i vete, rg, korn och hirs. Vi frstr idag mycket vl att glutenintolerans r en autoimmun sjukdom som orsakas av lektiner. Det r ocks klarlagt att andra autoimmuna sjukdomar som reumatism, lupus, Sjgrens syndrom, multipel skleros, med flera autoimmuna kommor r mycket vanligare hos glutenintoleranta personer. Dremot s bortsg man tidigare av ngon anledning frn detta samband och betraktade det som en avvikelse frn det normala, tills forskare nyligen gjorde kopplingen mellan utvecklandet av glutenintolerans och andra autoimmuna sjukdomar. Vi frstod nu att WGA och andra lektiner har en avsevrd pverkan p enzymet transglutaminas (TG). Transglutaminas r ett enzym som modifierar alla proteiner vi tillverkar i kroppen. Hur mnga proteiner tror du att TG modifierar? Just det, allihopa. De som ser till att hjrta, hjrna, njure, fortplantningsorgan fungerar allihopa. S om lektiner kan orsaka problem med TG, och TG modifierar vartenda protein i vr kropp, hur mnga problem kan lektin stlla till med? Jag hoppas att svaret r uppenbart lektiner kommer att pverka alla organsystem. Fortplantningsproblem, vitiligo (en hudsjukdom dr hudens pigment frstrs), Huntingtons, narkolepsi vi har funnit praktiskt taget hundratals kommor dr lektiner tycks vara den utlsande omstndigheten. Vi har inte bara vetenskapliga studier som stdjer detta, utan ocks resultat som visar p klinisk frbttring av dessa problem som en fljd av att eliminera spannml, baljvxter och mejeriprodukter ur kosten. Jag beklagar att behva utstta dig fr detta, men vi mste ge oss tillbaka in i tarmarna igen.

Det menar du inte? Matsmltningen? Igen?

Nr mat passerar frn magscken in i tunntarmen s blandas den med gallsalter som tillverkas i levern och lagras i gallblsan. Kom ihg att gallsalter till stor del liknar tvl och r livsviktiga fr vr matsmltning och vr frmga att ta upp fetter. Utver galla frn gallblsan s frigr bukspottkrteln matsmltningsenzymer som r kritiska fr matsmltningen. Och bara s att du inte

glmmer det, en stor del av matspjlkningen sker i tarmluddet, de sm strukturer i vra tarmar som kallas villi och mikrovilli. Lt oss nu se hur lektinerna samspelar med tarmslemhinnan fr att orsaka autoimmunitet. Lektiner som till exempel WGA binder till en receptor p mikrovilli som gr det mjligt fr WGA att transporteras in i kroppen. Detta r mekanismen hos den autoimmuna kedjereaktion som jag beskrev tidigare. Om tarmvggen (mikrovilli) skadas, s kan allt innehll i tarmen ta sig in i ditt system. Ja, det r verkligen s illa som det lter. Du befinner dig nu i en situation d du inte bara riskerar att bilda antikroppar mot WGA, vilket leder till autoimmunitet, utan du riskerar ocks att utveckla flera olika allergier till fljd av en genomslpplig tarmslemhinna och ofullstndigt smlt mat. Det r p s stt du kan utveckla allergi mot kyckling, ntktt, pplen eller andra normalt sett gynnsamma livsmedel. Om din tarm r skadad blir du dessutom mottaglig fr en uppsj kemiska substanser som normalt skulle bli kvar i tarmarna. Detta kan leda till kommor som till exempel multipel kemisk verknslighet, som brukar betraktas som ett psykiatriskt problem snarare n en legitim medicinsk komma. Jag vill att det skall vara glasklart: vad som n skadar tarmslemhinnan (vilket inkluderar bakterie-, virus- och parasitinfektioner, svl som alkohol, spannmlsprodukter, baljvxter och mejeriprodukter) kan gra att man riskerar autoimmunitet, multipel kemisk verknslighet och allergi mot livsmedel som annars r nyttiga. Som min trnare i brasiliansk Jiujitsu brukar sga: "Detta inte r en sikt. Detta r en faktum."

Gallsprngd
Under tiden som denna matsmltningskatastrof utspelar sig ligger det flera andra problem och gror. Som du minns r gallblsans funktion att frigra gallsalter till ett ml mat nr det passerar ut i tolvfingertarmen frn magscken. Nr tarmvggen r skadad frigrs inte den kemiska signalsubstansen cholecystokinin (CCK). CCK skickar under normala omstndigheter "startsignalen" till gallblsan och till bukspottkrteln fr utsndring av matsmltningsenzymer. Nr denna signal blockeras kommer vi inte att smlta maten p rtt stt, srskilt inte fett och protein. Bristen p galla gr det mjligt fr kolesterolkristaller att bildas i gallblsan, vilket leder till gallstensanfall. Den medicinska standardtgrd som bestr i att avlgsna gallblsan, innebr i praktiken att man tar livet av "kanariefgeln i kolgruvan". Gallstenar r symptom p ett problem, en larmsignal. Istllet fr att behandla orsaken (eliminera spannml), s skr vi bort gallblsan. Personer som ftt gallblsan avlgsnad r nstan garanterat glutenintoleranta men utan att ha ftt en diagnos, och har frmodligen ett antal andra sjukdomar p vg. Enligt min erfarenhet s lider dessa personer av matsmltningsproblem, vilket kulminerar i svljningssvrigheter (dysfagi).

Achtung!
En rubbning i CKK och relaterade hormoner (PYY, adiponektin) i matsmltningens signalkedja utgr verkligen ett allvarligt problem. Det r inte bara matspjlkningsprocessen som blir rejlt strd, utan en stor del av signalsystemet fr mttnadsknsla stngs ocks av. Vi kan allts inte smlta maten i tillrcklig utstrckning, vi r konstant "hungriga" och just den mat vi r sugna p, raffinerade spannmlsprodukter och sockerhaltig skrpmat rkar vara orsaken till problemet.

Inte nog med det

En annan ingrediens i det kemiska frsvarssystem som spannmlen anvnder mot oss r en grupp enzymer som kallas proteashmmare. Proteashmmarna frhindrar nedbrytning av proteiner. Detta innebr att nr du konsumerar spannml kan du inte bryta ner proteinet i mltiden p ett effektivt

stt. Proteashmmarna hindrar ocks spjlkningen av lektiner som t.ex. WGA, vilket gr dessa bestndsdelar, som redan i sig r svrsmlta, praktiskt taget ofrstrbara. Detta resulterar i nnu mer stora proteinmolekyler i tarminnehllet, vilket kar risken att utveckla autoimmunitet, allergier och kemisk verknslighet.

Benskrhet p lnge?
Om du inte har ftt ont i magen av att tnka p sdeskorn vid det hr laget, s lt oss titta p ytterligare ett kort i leken: antinutrienter som exempelvis fytater. Fytaterna r viktiga fr frn och sdeskorn eftersom de binder starkt till metalljoner (t.ex magnesium, zink, jrn, kalcium och koppar), och de r livsndvndiga fr kornets tillvxt och utveckling. Om metalljonerna inte r hrt bundna av fytaterna kan groddprocessen sttas igng fr tidigt och det kan vara katastrofalt fr sdeskornet. Nr vi konsumerar spannmlsprodukter r fytaterna fortfarande aktiva och binder hrt till kalcium, magnesium, zink och jrn. Detta innebr att kalciumet, magnesiumet, zinken och jrnet inte r tillgngliga fr att tas upp av kroppen. P grund av effekten hos antinutrienter som fytater, i kombination med lektinernas och proteashmmarnas tarmirriterande egenskaper, s blev vra frfder under den yngre stenldern (neolitikum) i genomsnitt 15 cm kortare jmfrt med vra frfder p den ldre stenldern (paleolitikum), till fljd av den neolitiska kostens innehll av spannml och baljvxter. r du oroad ver benskrhet eller blodbrist p grund av fr lite jrn? Lider du av trtthetssymptom eller hjrtproblem som skulle kunna orsakas av magnesiumbrist? Har du troget gnat dig t en "klok" kost bestende av fullkorn, baljvxter och fettsnla mejeriprodukter enligt din dietists eller lkares rekommendationer? Mot bakgrund av vad du nu vet om spannml, baljvxter och mejeriprodukter, inser du hur tokig en sdan rekommendation r?

Den var inte dum, kan jag f en till?

Hr r en sammanfattning av hur spannml orsakar problem med nringsupptaget och hur det pverkar vr hlsa och vrt vlbefinnande: 1. Skador p tarmslemhinnan. Om tarmen r skadad tar du inte upp nringsmnen. Vi behver friska villi och mikrovilli (tarmludd) fr att absorbera vra nringsmnen, oavsett om det gller proteiner, kolhydrater, fetter, vitaminer eller mineraler. 2. Skador p gallblsan och strningar i gallproduktionen. Om du inte tar upp fetter och fettlsliga nringsmnen som A, D och K-vitaminer och vriga nringsmnen kommer du att f problem att tillgodogra dig de mineraler du faktiskt tar upp, fr att inte tala om den nringsbrist som blir fljden av otillrckliga essentiella fetter. 3. Fytater binder starkt till metalljoner och gr dem otillgngliga fr absorption. Inom analytisk kemi anvnder man faktiskt renade fytater i experiment dr man behver mttbestmma mngden metalljoner som kalcium, zink eller jrn i ett prov, eftersom fytater binder starkare till dessa metaller n nstan ngon annan molekyl. Samma sak hnder nr du fr i dig fytater via maten, och detta r ingen bra nyhet fr ditt benstommes hlsa eller dina jrnvrden. 4. Drren lmnas ppen fr autoimmunitet och cancer. S fort tarmslemhinnan r skadad lper vi extremt hg risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar som till exempel Hashimotos sjukdom och flera typer av cancer, dribland Non-Hodgkins lymfom. Bukspottkrteln anstts av spannmlsframkallad inflammation till fljd av problem med polypeptiden CCK och frhjd insulinniv. Denna inflammation r en potentiell orsak till inflammation eller cancer i bukspottskrteln (pankreatit respektive pankreascancer).

Varfr hnder allt detta? Drfr att sdeskornen r fly frbannade ver att du vill kka upp dem, och de bde vill och kan kmpa emot. Hr r en kort lista ver de problem som r kopplade till lckande tarm och autoimmun reaktion: Infertilitet Diabetes typ 1 Multipel skleros (MS) Reumatism Lupus Vitiligo (leukodermi) Narkolepsi Schizofreni Autism Depression Huntingtons sjukdom Non-Hodgkins lymfom Hypotyreos (lg skldkrtelproduktion) Porfyri

Men jag r ju inte sjuk

Ngra av er kommer dremot att hvda att ni inte har ngra problem i detta avseende. Ni har tit spannmlsprodukter, baljvxter och mejeriprodukter hela livet och mr "bra". Tja, kanske. Men jag misstnker att det inte r s. Jag slr vad att om du till hundra procent tar bort dessa neolitiska livsmedel ur din kost under en mnad, s kommer du att mrka en dramatisk frbttring i hur du knner dig och i din prestationsfrmga. Varfr? Fr om du konsumerar dessa livsmedel idag r jag sker p att du har tarmirritation och andra systemiska inflammationsproblem. En studie som gjordes nyligen dr man tittade p barn med diabetes typ 1 (en autoimmun sjukdom) visade att ett vsentligt antal av dem hade uttalad tarmpatologi, dvs. celiaki. Ngra av dem visade positivt prov fr antikroppar fr celiaki, men mnga av barnen visade negativa prov bde fr antikroppar mot WGA (ett vanligt blodprov fr celiaki) och vid tarmbiopsi (vvnadsprov frn tarmen). S lkarna trodde att gluten inte var delaktigt i deras komma. Intressant nog s kunde man hos nstan alla barnen pvisa antikroppar i mikrovillis djupa vvnad mot transglutaminas. Frfattarna till studien misstnkte att de flesta av barnen frr eller senare skulle utveckla det som brukar kallas celiaki. Slutsatsen vi kan dra r att skador p tarmen kan vara relativt godartade (dvs. symptomen r f) men nd leda till autoimmunitet. Nr den vl har satt igng kommer autoimmuniteten dock att leda till ytterligare problem. Din lkare eller kostrdgivare kommer troligtvis att strunta i denna information, srskilt om du visar "negativa" provsvar p ngot av standardtesterna fr celiaki vid ett blodprov eller labbtest. I det avseendet r de trngsynta, men andra sidan r det ju bara din hlsa det handlar om. Du kan vlja att lita p experterna inom lkarkren, de vet ju alltid bst. Eller du kan gra ett enkelt experiment: Flj en Paleo-kost och bedm sjlv hur du knner dig och hur du presterar. Jag vet, jag kan hra lkarna redan nu, det r bara anekdotiska belgg. Om du skall rdda ditt eget skinn s kommer du antagligen inte f mycket hjlp i detta rende om du inte har en framsynt och fretagsam familjelkare. Vilket r d det gyllene kriteriet, det slutgiltiga testet fr att avgra svaret p alla dessa frgor? Hur kan du veta skert om du verkligen har problem med de hr livsmedlen? Svaret kan verka uppenbart: avlgsna alla potentiellt skadliga livsmedel frn din kost! terinfr dem igen efter trettio till sextio dagar. Se vad som hnder. Det finns dock ett frbehll. Det rcker att utstta kroppen fr gluten en gng var tionde, femtonde dag fr att tarmen skall fortstta att vara skadad. Detta kan stta griller i huvudet p folk som "drar ner p gluten" men inte mrker ngon frbttring i sin

allmnhlsa. Jag r hemskt ledsen men det blir ingen medalj till deltagare som gr detta "nstan rtt". Du mste vara 100% hngiven under trettio dagar och frst drefter fundera ver hur du vill gra med att g tillbaka. Om jag skall vara rlig s r det hr med att terinfra spannml mjligen ngot fr dig, men absolut inte fr mig. Om vi gjorde en konsultation per telefon s skulle jag frga "Hur kndes det nr du t den dr skivan brd?" Jag vet precis hur det kndes jag har sett detta scenario tusentals gnger, men det r du som behver vertygas. Nr du terinfr gluten kommer du inte att m bra. Jag r ledsen, men det r bara s det fungerar. S det r upp till dig att avgra om det r vrt att i huvudsak avst frn ngra av dessa livsmedel fr att uppn ett lngt och hlsosamt liv. Verkar allt detta svrt att tro p? Tja, kommer du ihg hur jag beskrev effekten av giftek p huden? Det hr med tarmirritation och lektinexponering r ett liknande fenomen. Om du vill dra full nytta av detta program s mste du faktiskt ge det en chans. I vrsta fall kommer du att ha gnat en mnad utan ngra av de livsmedel som du annars tycker om. I bsta fall kommer du att upptcka att det gr att leva mer hlsosamt och bttre n du ngonsin trodde var mjligt.

Men jag gillar ju brd och pasta!

Jag vet, det jag gr jag ocks, men jag blir sjuk av dem. Jag misstnker att du ocks blir sjuk av dem. Spannml gr dig inte bara sjuk genom att hja insulinnivn, frstra balansen mellan fettsyrorna (omega-3/omega-6), och irritera tarmkanalen, de r ocks beroendeframkallande. Sdeskorn, srskilt frn de sdesslag som innehller gluten, har ocks molekyler som binder till opiatreceptorerna i hjrnan. Du vet, samma receptorer som aktiveras av heroin, morfin och vissa smrtstillande lkemedel. Fr de flesta mnniskor r det inget problem att hoppa ver saker som majstortillas och ris. Men om du freslr att ngon kanske skulle avst frn brd och pasta fr att klara hlsan s kommer de att plantera smrkniven mellan gonen p dig innan du ens hinner sga "fullkorn!". Jag r hemskt ledsen, det r inte jag som gjort upp dessa regler, jag har bara ftt det underbara uppdraget att bertta om dem. Jag kommer aldrig att bli klok ver varfr jag ndvndigtvis skulle gna mig t glutenfri kost, fysisk trning och att frska f dig att m bttre. Jag borde ha satsat p att krnga striptease, kokain och kladdkaka istllet! S mycket enklare det hade varit. Hr kommer istllet matplanering fr en vecka. Det finns hundratals fantastiska alternativ, men detta r en enkel meny som du kan anvnda fr att komma igng. Vecka 1 Mndag FRUKOST: 2-4 pocherade gg, mandlar, en liten bit frukt eller br LUNCH: Kycklingfajitas p salladsbdd MELLANML: 60 gram kyckling, pple, ngra skivor avokado MIDDAG: Halstrad lax, ugnsstekta grna bnor, sallad Tisdag FRUKOST: Lax frn grdagen, valntter LUNCH: Sallad, tomat, lk och valfria smaktillbehr till 12 ntfrsbiffar, apelsin, mandlar MELLANML: Torkat ktt (jerky), macadamiantter MIDDAG: Kyckling grillad p spett, ngkokt broccoli, sallad Onsdag FRUKOST: Kyckling frn grdagen med salsa och en halv avokado LUNCH: Sallad p tonfisk och kl

MELLANML: Resterna av tonfisksalladen MIDDAG: Kotlettrad, tomatss, zucchini, hackad blomkl, basilika. Laga en stor sats eftersom resterna skall rcka till flera mltider. Torsdag FRUKOST: Skinkskiva, ggrra p 23 gg, frukt LUNCH: Kotlettrad frn igr MELLANML: tv hrdkokta gg, mandlar MIDDAG: Sallad p wokat ntktt. Servera p en bdd av bladgrnsaker och balsamvinger Fredag FRUKOST: Frukost p korv-wok LUNCH: Lttlagad ceviche MELLANML: 75 gram kyckling, pple MIDDAG: Spaghettipumpa eller spaghetti p kelpnudlar: tillaga endera alternativ med marinarass, kttfrs, olivolja Lrdag FRUKOST: Kyckling med rrakor p pple LUNCH: Ringla olivolja ver 150g170g kalkon i skivor och 250g ngkokt broccoli MELLANML: 6080 g kalkon, morotsstnger, mandlar MIDDAG: Coleslaw p indiskt vis, kotlettrad som blivit ver, sallad med olivoljedressing Sndag FRUKOST: Omelett med ktt och grnsaker, rrakor p stpotatis LUNCH: Lammfrsbiffar, tomat, sallad, jordgubbar MELLANML: Kalkon, avokado MIDDAG: Hlleflundra, ugnsstekt sparris, br med balsamvinger Fr fullstndiga 30-dagars mltidsscheman med recept och mer drtill s skall du kpa den kompletta boken.