Nagellackets historia

Martina J:son Gren Historia A MPV09

Inledning
Mitt val av mne
Jag har valt att frdjupa mig i nagellackets historia eftersom jag har ett stort intresse fr nagellack. Jag har alltid haft ett stort intresse fr frg, form och alla mjliga typer av pyssel, men mitt intresse fr nagellack brjade fr ngot r sedan, d jag bestmde mig fr att sluta bita p naglarna. Nr jag hade slutat bita fick jag ett presentkort som jag sedan kpte fyra nagellack fr och i samband med det brjade mitt intresse vxa drastiskt. Idag ger jag runt 70 nagellack, utver dem ger jag 38 nailart lack och ngra baslack och topplack, men min samling vxer snabbt s nr jag har skrivit klart denna frdjupning kanske jag har uppemot 100 lack. Nailart innebr att man gr ngot mer n bara mlar naglarna i en enkel frg. Man kan till exempel gra en enkel fransk manikyr eller gra mer avancerade mnster och figurer. Man kan jmfra det med att mla tavlor, fast vldigt sm tavlor p naglarna. Fr mig var det sjlvklart att frdjupa mig i nagellackets historia eftersom jag inte har ngon kunskap om den trots mitt stora intresse fr nagellack. Jag tycker att man br ha en del kunskap om historien bakom sitt strsta intresse, och jag tycker att det ska bli kul att f en chans att ka min kunskap inom detta mne.

Syfte

Vad jag frvntar mig att f ut av detta arbete r kunskap om hur och varfr nagellacket kom till, positiva och negativa konsekvenser och kanske ven lite kunskap om historien bakom ngra nagellacksmrken. Jag tror att jag kommer kunna anvnda den kunskapen i framtiden, d jag har en nagellacksblogg och en dag hoppas p att utbilda mig till nagelteknolog.

Bakgrund
Historians brjan ca. 3000-talet fvt ca. 1500-talet
Nr nagellacket uppfanns finns inget direkt svar p, men det finns uppgifter p att ngot som kan vara nagellackets moder anvndes redan fr mer n 5000 r sedan i Indien d man mlade naglarna med henna. I sdra Babylonien p 4000-talet fvt anvndes rent guld p naglarna. P 3000-talet fvt i Kina symboliserade mlade naglar status och vlstnd och det var nstan bara kungligheter som hade frgade naglar, ett tag i silver och guld och ett tag var det rtt och svart. Fr att f fram frger att mla naglarna med anvndes en blandning av ggvita, gelatin, bivax och gummi arabicum som sedan frgades med hjlp av blomblad. Man brjade ven smycka ut naglarna med stenar och avancerade mnster. I vissa texter kan man lsa att om man bar nagellack och inte tillhrde en hg samhllsklass kunde man dmas till dden. I forna Egypten var Nefertiti och Kleopatra sknhetsdrottningar och drfr r det inte s frvnande att de ocks mlade naglarna. P den tiden var det starka rda frger som gllde och man mlade ven d med henna och ibland ven blod. Styrkan p den rda frgen visade vilken samhllsklass man tillhrde, s om man hade vldigt rda naglar s hade man mycket makt. Det var Kleopatra som bar de rda naglarna in i vr tidrkning och d hon var farao var det inte tilltet att bra rda frg om man inte tillhrde kungligheterna. De lgre samhllsklasserna fick bara bara bleka frger. Nailarten kom frmodligen till ngon gng under 1200 - 1500-talet d Inkaindianerna brjade mlade olika motiv p naglarna, oftast i form av rnar.

Historians utveckling 1700 1800-talet

Att nagellack var populrt p 1700 1800-talet kan man konstatera genom att titta p portrttmlningar frn denna tid, dr man kan se att personerna p bilderna hade mlade naglar. P 1800-talet brjade man ta hand om sina naglar mer och mer och olika manikyrverktyg uppfanns. Man brjade polera naglarna med tygbitar, efter att man klippt dem mandelformade med sax, och fixat till dem med metallverktyg och syra, fr att sedan frga dem med rd doftande olja. Man gjorde s fram till r 1830 d fotlkaren Sitts uppfann en s kallad orange wood stick, eller manikyrpinne som den kallas p svenska, som man anvnde fr att peta upp nagelbanden och liknande. Pinnen r spetsig i ena ndan och snedskuren i andra ndan, frn brjan gjord av tr men idag finns det ven varianter i plast med till exempel silikon i den sneda ndan. Verktyget anvndes frn brjan av tandlkare. Det var Sitts systerdotter som gjorde s att manikyren spred sig i vrlden, till kvinnor i alla samhllsklasser. P denna tid kunde man ven finna recept p ngot man kan kalla nagellack i kokbcker och det finns rykten som sger att den franska manikyren ven uppkom denna tid.

Historians moderna tid 1900-talet

Under 1900-talet hnde en hel del i nagellackets utvecklingsprocess. De frsta ren i perioden anvnde man sig av frgade krmer och puder som masserades in i nageln fr att f frg, men det fanns ven ett hgglansigt lack som man applicerade med en pensel av kamelhr. Detta lack hll dock bara en dag. Snart uppfanns det nagellack vi anvnder idag, som frn brjan var billack som applicerades p naglarna. Detta gav ett hgglansigt lack som hll mycket lngre n vad man tidigare var van vid. De frsta lacken som sldes hade en ljus och skir rosenrd frg, de sldes r 1925. Man mlade inte hela naglarna, utan bara mitt p nageln och lmnade kanterna rena. Denna manikyr kallades fr moon manicure och fick sitt namn av Beatrice Kaye. Dock varnades kvinnor, i bcker om vett och etikett, fr att anvnda skrikiga nagellack. Parfymerade nagellack blev populra under en kort period r 1929, men frsvann fort frn marknaden igen. r 1932 kom ett nagellack som var baserat p pigment, vilket gjorde att det fanns tillgngligt i fler frger n tidigare. Det var Michelle Manard som fick den briljanta idn att anvnda pigment, och garna till fretaget dr hon arbetade brjade utveckla den id fr att ta fram den perfekta formulan. Det var frsta gngen man anvnde pigment fr att f fram frg, tidigare hade man bara frskt frga naglarna istllet fr att lgga frgen p dem. Fretaget som gjorde detta hette The Charles Revson Company och gdes utav Charles och Joseph Revson och deras partner Charles Lachman. Detta fretag bytte sedan namn, samma r som lacket lanserades, till Revlon, vilket n idag r ett stort och vlknt fretag inom sknhet och kosmetika. Att bra nagellack blir mer och mer modernt i mitten av 1900-talet, dels p grund av att kvinnorna i filmer hade vackra manikyrer. En hel del nya produkter finns nu tillgngliga p marknaden, s som nagellacksremover och nagelbandsremover. Det brjar ven bli modernt att tcka hela naglarna i lack. Nagellacket utvecklas och trender frndras under hela 1900-talet, men nagellacket isig r nstintill det samma. Idag blir det dock vanligare och vanligare att nagellacken r fria frn the big 3 som r kemikalierna formaldehyd, dibutylftalat och toluen som r skadliga fr miljn och fr naglarna.

Pverkan p dagens samhlle

Positivt
Nagellack som lkemedel Det finns lkemedel i form av nagellack, som till exempel bekmpar nagelsvamp. Det finns ven nagelbandsremover som tar bort dd hud runt naglarna, vilket gr att nagelbanden inte spricker lika ltt. Det finns ven nagellack som smakar hemskt, fr att man lttare ska sluta bita p naglarna. Manikyrens renlighet Nr man gr en manikyr tvttar man alltid hnderna noggrant och avlgsnar smuts och bakterier som samlats runt och under naglar. Detta bidrar sedan till mindre sjukdomar och spridning av sjukdomar. Om alla gjorde en manikyr lite d och d skulle bakteriespridningen minska drastiskt och vrldens befolkning skulle bli friskare. Dessutom tar man hand om sina nagelband nr man gr manikyrer, s att nagelbanden inte spricker och flisar sig. Eftersom det r vldigt ltt att f infektioner i sr runt nagelbanden frhindras ven detta nr man tar hand om nagelbanden och infektionsrisken minskas. Gldje och lycka Mnniskor blir glada av frg, och av att knna sig fina. Nagellack finns i alla regnbgens frger och kan drfr bidra till en hel del gldje och lycka. Hgre ln Enligt Metro kan man f hgre ln om man br nagellack, eftersom man syns och tar plats, vilket gr att man ses som en viktigt person.

Negativt

Miljpverkan Nagellack och nagellacksremover innehller mycket miljfrstrande kemikalier som br tas hand om p rtt stt, vilket ofta glms bort. Idag finns det en hel del miljvnliga alternativ, men dessa anvnds oftast inte lika mycket, d det till exempel tar lngre tid att ta bort nagellack med miljvnlig remover n vad det tar med vanlig remover. Djurtester Det finns mnga mrken som inte testar p djur, men kanske till och med mer mrken som faktiskt testar kosmetika p djur. Detta tycker jag r oerhrt fel och jag stller mig stndigt frgan varfr testa p djur nr det inte ens r djuren som ska anvnda sminket?.

Slutsats
Fr att avrunda denna uppsats tnkte jag skriva om vad jag har ftt ut av att skriva om nagellack. Fr mig var det ett sjlvklart val att skriva om nagellack och jag knner att jag har ftt lra mig vldigt mycket om det. Jag hade inte en aning om att man mlade sina naglar s lngt tillbaka i tiden som man faktiskt gjorde. Nailarten trodde jag var ngonting relativt nytt. Jag tycker att nagellack r oerhrt underskattat i dagens samhlle och jag tror inte att mnga tnker p att nagellacket de anvnder kanske r testat p en liten kanin, eller att man frhindrar spridning av bakterier nr man gr en manikyr. Det blir vanligare och vanligare att ven mn br nagellack, vilket jag tycker r jttekul och bra, eftersom jag tycker att jmstlldhet r oerhrt bra. Nagellack kan allts frhindra sjukdomar, f mnniskor att bli glada och bidra till ett mer jmstllt samhlle. Hur bra r inte det?

Kllor:
http://www.nailtechnician.co.nz/html/history_of_nail_care.html (sida 1, 2 & 3) http://www.thefrisky.com/2010-07-28/a-brief-history-of-nail-polish/ http://www.beautifully-invisible.com/2011/05/nail-lacquer-blood-red-nails-fingertipshistory-nailpolish.html http://www.alllacqueredup.com/2007/05/big-3-chemicals-that-is.html#.T5w48qt1CSo http://www.ur.se/Produkter/162195-Mitt-liv-som-grej-Nagellacket http://en.wikipedia.org/wiki/Nail_polish http://www.metrojobb.se/artikel/234/ha-nagellack-och-kr%C3%A4v-h%C3%B6g-l %C3%B6n Egna tankar, kunskaper och sikter