Laborationer Fysik A

Samband mellan massa och volym Du ska skaffa dig vrden p volymen V och massan m hos olika mngder spikar. Ur dessa vrden ska du sedan bestmma metallens densitet. Brja med att fylla mtglaset ungefr till hlften med vatten. Avls volymen s noga du kan och anteckna resultatet vid a nedan. Stll sedan mtglaset p vgen och vg mtglas + vatten. Anteckna vid B. Nu kan den egentliga underskningen brja: Dela in dina spikar i fem ungefr lika stora hgar. Lt mtglaset st kvar p vgen och hll i en av spikarhgarna. Bestm de nya vrdena p volym och massa och fr in dem i tabell 1 nedan. Hll i en ny portion nitar. Avls volymen och vg. Fyll i tabellen osv. Nr nitarna r slut ska du fylla i tabell 2. Vrdena berknar du sjlv ur uppgifterna A och B samt tabell 1. A: Vattnet har volymencm3 B: Mtglas + vatten har massang.

Mtningar och mtvrden

Kraftmoment och jmvikt

I.

En kraft frn dynamometern hller en meterstav i jmvikt. Hur stort r dynanometerkraftens kraftmoment?

Utfrande Stll upp enligt figuren ovan. Mt dynanometerkraften vid varje dm-markering p meterstaven. Fyll vrdena p momentarmen (tnk dig fr) och kraft i tabellen. Berkna ett medelvrde p kraftmomentet.

Resultat: Kraftmomentet r.. II. Berkna meterstavens tyngd ur resultatet ovan.

Det var tyngdkraftens kraftmoment som hll jmvikt med dynamometerkraftens kraftmoment i underskningen I ovan. Anvnd jmviktsvillkoret "moment medurs=moment moturs". Kontrollera resultatet med en dynamometer. Resultat: Meterstavens tyngd r.

Rita figur som visar alla krafterna p meterstaven i jmvikt. a) Vid en av mtningarna i I var momentarmen 0,70 m. Rita figur ver denna situation. Anvnd jmviktsvillkoret "krafterna ska ta ut varandra" (dvs kraftresultanten ska vara noll) nr du berknar stdkraften frn axeln: Rita krafterna i skala: b) Rita en ny figur som visar krafterna nr momentarmen var 0,30 m. Samband mellan rrelseenergi och massa Fyra kroppar med samma fart har olika massor. Hur inverkar detta p deras rrelseenergier? Du ska ge de fyra kropparna samma fart genom att samtidigt skjuta dem framt med hjlp av en ribba (se figur). Nr ribban nr stopparna fortstter kropparna p egen hand tills de stannar p grund av friktionen. Under inbromsningen vergr deras rrelseenergi till vrme. Genom att bestmma friktionsarbetet p varje kropp under inbromsningen fr den rrelseenergi kroppen hade just nr den lmnade ribban.

Utfrande Se till att bordet r rentorkat. Stt fast gummikorkarna med klmmor s att ribborna trffar bde krokarna samtidigt nr du skjuter den framt. Starta 0,5-1 m frn stopparna och skjut ivg de tre kropparna samtidigt. Mt upp de tre bromsstrckorna. Bromsstrckor p 0,3 -0,5 m r lagom. Bestm sedan friktionsfrakten fr var och en av kropparna genom att dra dem med dynamometer. Dra parallellt med bordet och med konstant fart. Om kraften varierar ngot mste du uppskatta ett s bra medelvrde som mjligt! Berkna bromsarbetet p varje kropp.

Gr en graf ver rrelseenergin som funktion av massan. Rrelseenergin lngs p y-axeln och massa x-axeln. Frsk formulera ett samband mellan rrelseenergin Wk och massan m fr freml som rr sig med samma hastighet. Energiomsttning vid fritt fall En vikt fr falla fritt. Hur ndras dess rrelseenergi och lgesenergi? Rrelseenergi berknas Wk=(mv2 )/2, dr m r massa och v hastigheten. Lgesenergin berknas Wp=mgh, dr m r massan och h hjden rknad frn en nollniv. Hr vljer vi golvet till nollniv. Tejpa fast en 1 m lng tempografremsa vid vikten. Stll vikten p golvet
(nollnivn) rakt under tempografen. Strck remsan uppt genom tempografen och starta denna ett

gonblick. Du har nu en markering p remsan som motsvarar viktens nollniv. Frn denna ska du allts sedan mta dina h-vrden.

Hll vikten i handen strax under tempografen och se till att remsan kan lpa fritt utan nmnvrd friktion. Registrera en fallrrelse Vlj och markera p remsan tre olika lgen 1, 2 och 3. Se figur. Viktens motsvarande hjder ver golvet r h1, h2 och h3. Mt dessa och berkna viktens lgesenergier mgh1, mgh2 och mgh3.

Strm, spnning och effekt Koppla upp enligt schemat nedan. Anslut frst lampan och amperemetern i serie med spnningskllan. Koppla in voltmetern allra sist.

Stll in olika vrden p spnningen U och avls motsvarande strmmar I. Vlj U-vrden frn och med noll till och med lampans mrkspnning. Nr strmmen r I och spnningen U utvecklas i lampan effekten P=U I Berkna effekten och fyll i tabellen.

Rita en graf ver effekten P som funktion av spnningen U. Ls fljande uppgifter: 1. Kontrollera om lampans mrkeffekt r korrekt angiven. 2. Vid vilken spnning r effekten hlften s stor som mrkeffekten? 3. Vad kostar det att ha lampan brinnande vid fyll effekt under en vecka? 1kWh antas kosta 1 kr. Resistans i metalltrd Resistansen hos en trd av ett visst materiel beror av trdens lngd och tvrsnittsarea. A. Hur pverkas resistansen av trdens lngd? B. Hur pverkas resistansen av trdens tvrsnittsarea?

A. Spnn en av trdarna mellan stativen.

Koppla in 1 2 dm av trden i en krets. Se figuren. Stll in en strm I som inte r s stor att trden blir het. Mt spnningen U ver trddelen l och berkna resistansen R=U/I. Mt l, vilket r avstndet mellan klmmornas innerkant och flytta isr krokodilklmmorna s arr trdlngden frdubblas till 2l. Bestm resistansen p samma stt som frut. Upprepa experimentet ocks med trdlngden 3l Vilket samband gller mellan resistans R och trdlngd l? B. Fr att se enbart tvrsnittsaren inverkan mste du mta p lika lnga ledare med olika tvrsnittsareor. Om trden har tvrsnittsaren A kan man stadkomma 2A och 3A genom att anvnda tv respektive tre likadana trdar samtidigt. De kopplingssladdar du anvnder har p detta stt mnga trdar fr att ha tillrckligt tvrsnittsarea och samtidigt vara lttbjliga. Mt frst som i A resistansen hos cirka 0,5 m av trden. Anteckna lngden l. Gr sedan om mtningen med tv trdar samtidigt, ltt tvinnade. Var noga med att lngden l r ofrndrad!

Frsk finna sambandet mellan resistansen R och tvrsnittsaren A. Sammanfatta sambanden frn A och B i en formel fr resistansen R.

Laborationsrapport i Fysik
NV2B Charlie Brown Medlaborant: Snoopy Rubrik Abstract En kort beskrivning av uppgiften, resultat och slutsats grna p engelska. Utrustning Lista ver anvnt material. Genomfrande Din beskrivning av experimentet med kortfattad text och schematiska figurer Resultat Presentera -Experimentella data -Tabeller -Diagram -Berkningar Slutsats Sammanfatta slutsatser frn laborationen.. Diskussion Jmfr dina resultat med teori. Diskutera eventuella felkllor ,frbttringsfrslag etc,etc. Experiment Fy A 2011-11-15

Sprk Hll det kort och koncist. Skriv s att en student som missat laborationen frstr vad du menar. Skriv fullstndiga meningar och anvnd stavningskontroll. Anvnd passivform dvs skriv Kraften varierades och hastigheten mttes hellre n Jag varierade kraften och Pia mtte hastigheten.