Tentamen 1 Drkt- och Interirhistoria, Veronica Setterhall Svar 1: Om vi brjar utifrn och in fr att beskriva kungens drkt s kan

vi till att brja med se att han br en svart rmls och hghalsad sammetsjacka (jerkin) med guldbroderade moreskmnster i lngsgende brder och prlliknande knappar frn brsthjd och upp till hakan. Jackan r typisk fr det mrka spanska mode som fortfarande var populrt. Den ser ut att vara aningen stoppad och har relativt lnga skrt. Han br ven en hftlng mantel i samma stil med likadana mnster. Trjan (doublet) som han br under r silver-/vitfrgad och har guldfrgade rnder och tsittande raka rmar. Antagligen r den gjord av sidenbrokad eller broderat siden. De tyskinfluerade pluderhosorna (trunk hose) knyter vl an till trjan med liknande guldbroderi och vitt. De har ocks en ganska tydlig blygdkapsel. Mycket sidentyg sticker fram i slitsarna. Antagligen r hosorna stoppade med tanke p den runda "ppelformen" som var typisk fr 1570-talet. Skjortan i fint vitt linne sticker fram i halslinning och bildar dr en slags enkel pipkrage - ej fullt utvecklad - och ven i rmarna sticker denna fram p samma veckade stt. Kungen br lnga vita silkesstrumpor. Djrvt att visa s mycket ben, men det anstod ju en kung att vga hlla sig till det senaste. De lga vita nrmast toffellika oxmuleskorna r antagligen av siden och har slitsar mitt fram samt ser ut att ha ngot slags silverbroderi mitt ver foten. Han br en svart sammetshatt med juvelprytt hattband och vit fjderplym. Jag har funnit exempel p liknande hattar p engelska portrtt frn 1560-70-tal. Han br en tung halskedja med ett kors av prlor. Kanske r det en ordenskedja? I hger hand hller han ett par ljusbruna skinnhandskar med en naturfrgad kant. I midjan har han ett svrdsblte. Svrt att avgra om det r av tyg eller lder, svart med silverkant. Drktvrjan frefaller vara av landsknektsstil med sina svngda parerstnger. Fr att sammanfatta s kan vi sga att kungens drkt har influenser frn olika hll i Europa, svl Tyskland som Spanien, och att den utgr ett utmrkt exempel p denna tids hgsta mode. Det knns som om det helsvarta spanska modet som frordats i Castigliones "Hovmannen" (frst utgiven 1528) hade brjat luckras upp och ta in andra lite ljusare influenser. Svar 2: Samtliga engelska citat ur Castiglione - The Courtier:
http://darkwing.uoregon.edu/~rbear/courtier/courtier.html

Kungens klder kan i stort sgas flja Castigliones ideal: "To make his garmentes after the facion of the most, and those to be black, or of some darkish and sad colour, not garish." Mjligen r klderna lite fr dekorerade ("garish") fr Castigliones smak, men hans bok hade ju trots allt kommit ut ngra rtionden tidigare s modet hade hunnit g vidare och kungen kan sgas ha lite strre friheter n hovmannen verlag. Jag tycker ven att man kan applicera pstendet "To be well borne and of a good stocke." Det r just denna bild han vill frmedla med sitt portrtt. Endast ngon av god slkt har rd att kl sig p detta vis och att framhva en sdan milj som visas. Ett annat bra exempel r hur han passar in p detta; "To be handesome and clenly in his apparaile." Enligt vad vi lrt om tidens ideal r han bde stilig med sina lnga smala ben och vackra hnder och ser hel och ren ut. "To have the vertues of the minde, as justice, manlinesse, wisdome, temperance, staidenesse, noble

courage, sober-moode, etc." Jag tycker att han trots sin ringa lder verkar utstrla det mesta av detta i sitt portrtt. Den terhllna minen och lugna posen utstrlar det nobla, det tlmodiga och dygdiga. Den vl sammansatt personen i full balans som inte sticker ut fr mycket t ngot hll. Detta tycker jag gller ven kldseln som, ven om den r dyrbar, inte sticker i gonen p samma stt som t.ex. Henry VIII eller Elizabeth I:s klder kan sgas gra. "To play well at fense upon all kinde of weapons" kan symboliseras genom vrjan. Ett tecken p att han r bevandrad i stridskonst. Hovmannaidealet var allts en person som var vlbalanserad i sitt stt, upptrdde vl avmtt, ej fr utstickande. Han skulle vara vlbildad p mnga stt, svl bokligt som kroppsligt men ven om han var detta skulle han inte framhva detta fr mycket utan veta att inte besvra ngon annan med det, vare sig genom att skrvla med sina egna kunskaper infr ngon eller att pvisa ngons okunskap infr andra. Han skulle vara artigheten personifierad helt enkelt. Svar 3: I och med renssansen s blev fristende mbler = icke vggfasta, vanligare n tidigare. De utgjorde ett nytt stt att uppvisa status i de framstende hemmen. Det var vanligt att finare familjer hade flera residens men att man flyttade med mblemanget mellan dessa residens istllet fr att ha en uppsttning p varje plats. Den stol som ses p portrttet kan sgas vara en typisk statussymbol som kungen lite ltt nonchalant str och stdjer sig mot. Det r en stol avsedd fr en enda person och mycket bekvmt - i ordets moderna mening - utformad fr denna tid. Stolen r nstan att betrakta som en tron med sitt raka ryggstd och armstden. Under denna tid var det vanligare med fllbara stolar av Savonarola-typ som mer r att anse som en pall med ett ryggstd mest fr syns skull. Fr att gra mblerna mjukare att sitta p brukade man ha lsa kuddar s kallade hyenden. Denna stol dremot r stoppad bde i sits och rygg och ser ven ut att vara s p ovansidan av armstden. Detta mste anses relativt ovanligt och nnu mer ett tecken p att det r en stol fr en framstende person. Materialet r rtt sammetstyg och silverbroderier samt silverfransar lngs kanten p sitsen. En liknande stol kan ses p ett portrtt av Mary Tudor http://gallery.euroweb.hu/art/m/mor/3marytud.jpg . ven den stolen r helt inkldd i tyg. Att stolen inte r avbildad i sin helhet tror jag beror p att det rckte med att den skymtade fram i bilden fr att markera att personen i frga hade hg status. Kungen r viktigare n stolen, men stolen r viktig fr att beteckna att vi hr har en kung. Svar 4: Jag har frskt fundera ver var detta portrtt kan ha hngt. Det r ju ett miniatyrportrtt med sitt blygsamma format p 17x32 cm. Kanske hngde det i ngons privata kammare? Om man skall beskriva lite olika saker som var typiska fr ett rum under denna tid s kanske man kan f en uppfattning om hur ett sdant portrtt kan ha passat in i bilden. Under slutet av 1500-talet var det vanligt med stengolv i fina miljer, grna mnsterlagda i olika rutmnster. Golvet p portrttet r ganska speciellt med sina rutor i grtt och gult. Man hade grna hga golvsocklar i tr eller hga trpaneler med olika utsmyckningar. Mlat eller intarsia. Man hade grna bladornamentik p lister/brder, grna i frgylld relief.

Rustika trtak var vanliga, ven de mlade eller s kallade kassettak med riklig utsmyckning. Man hade grna textilier hngande p vggarna nr man hade rd; draperier i sammet eller vvda tapeter. Textilierna, liksom flera andra inredningsdetaljer skulle grna ha en mrk frgskala, varma frger grna djupt rtt. kta mattor var en riktig statusvara och oftast anvnda fr att tcka bord eller som bordshimlar eller liknande. Sllan till att g p. Mnga har valt att bli portrtterade med tyg i bakgrunden, vilket tyder p att det var en betydelsefull sak att visa upp. Man kunde ha antikinfluerade pelare, grna i sten, eller ppna spisar med dito infattningar. Mblerna var ofta av mrka trslag och ven om de inte var vggfasta som tidigare under medeltiden s var de rtt tunga och rejla. I den mn det fanns fnster var de ofta frsedda med fnsterluckor fr att kunna stnga om vintern och ofta blyglas i mnsterinfattning, sllan stora solida rutor. Detta kan man se p portrtt hos svl Holbein (t.ex. Signboard for a Schoolmaster, 1516) som hos Francois Clouet (Diane de Poitiers), men eftersom glas var en dyr statussymbol var fnstren givetvis strre ju rikare person man hade att gra med. Ett bra exempel frn samtida inredning tycker jag att man kan finna just i portrttet mlat av konstnren Francois Clouet som ven mlat av Charles IX. Bilden p Diane kan man se hr: http://gallery.euroweb.hu/art/c/clouet/francois/diane.jpg . Som man kan se p denna tavla s finns det en mindre tavla p vggen precis bredvid fnstret. Kanske kan portrttet av kungen ha hngt p ett liknande stt i ett rum som detta. Svar 5: Med sin svarta frg och med moreskdekorationer i guld ansluter ramen p ett mycket tydligt stt till det spansk-influerade drktmodet frn tiden. Ramen blir nstan som en om man ppnat en drr och portrttet r rummet man ser innanfr. Ramen knns ocks som om den skulle kunna vara en del av ett kassettak eller kanske en vggstuckatur som t.ex. de avgrnsande flt man kan se i Hertig Karls kammare p Gripsholms slott eller gemaket i Vasatornet p Rydboholms slott. Dr p Rydboholm r portrtten mlade direkt p vggen men avgrnsas av trlister som blir som en slags ram. Det knns mycket typiskt fr vissa delar av renssansarkitekturen att ha relativt enkla grundlinjer som just denna ram har, men att sedan ocks infoga mer komplicerade mnster i dessa. Som jag nmnde i frga 4 s var det ju ganska vanligt med bladornamentik i guld p lister i rum. Ramen blir p stt och vis som en sdan list. Jag tycker ocks att ramen pminner om renssansens trdgrdskonst. Ett bra exempel r slottstrdgrden i Eskilstuna (s. 173 i Signum), dr sirliga mnster passas in i strama ramverk. Svar 6: Nr vi tittar p Jane Seymour och Margareta Vasa s ser vi tv nstan samtida portrtt av tv kvinnor i Europas toppskikt. Jag valde att jmfra portrttet p Margareta Vasa (mlat 1528) med portrttet av Jane Seymour som finns p sidan 81 i Laver, mlat av Holbein den yngre omkring 1536 d hon gifte sig med Henry VIII. Trots att de r s gott som samtida s ser man stora skillnader i varifrn inspirationen kommit. Margaretas hatt ser ut att vara av tyskt snitt. Som referens kan man t.ex. ta detta:

http://members.fortunecity.com/cadieux3/renf.html . Jane br istllet den typiska "English hood" (ven kallad Tudor gabled headdress) som var p modet d. Margaretas klnning saknar helt det styva framstycke som Janes klnning har. Hennes blus (shift/smock) r ocks veckad och hgt uppsnrd i halsen till skillnad frn Janes fyrkantiga urringning. P det sttet knns det som om Margaretas p ett stt r modernare - ven om det kanske inte var ansett s d - eftersom modet senare gick mot hgre halsar och utvecklades till pipkragar. Margareta har fler tunga guldsmycken medan Jane har prlor och utsmyckningar mer utspridda i hela drkten. Jane br en verklnning "gown" med den typiska delade kjolen i fram s att man ser underkjolens "forepart" i silverbrokad sticka fram under. Margaretas kjol r hel i fram och livet hlls ihop med en slags guldkedjor eller tvinnade guldsnren. Liknande skrning kan man se p flertalet tyska avbildningar frn tiden men ven italienska har samma id och ldre franska avbildningar frn slutet av 1400-talet s det kanske r en vidareutveckling av det flamlndska modet som spritt sig till Tyskland och sen vidare upp till Norden. Margaretas rmar p blusen r vida i rmsluten medan Janes rmar gr ihop och har en silkesbroderad spetskant s kallat svartstick "blackwork". Margaretas verklnning har korta rmar som bullar ut och sen sluter an vid armbgen med ett broderat band medan Janes har lnga rmar med slitsar som r sammanhllna vid ngra punkter med vad som ser ut att vara det som kallas "aglets" (kan ven vara knappar) och materialet r samma blad-/vxtornamenterade silverbrokad som p hennes forepart. Kanske r det faktiskt en hel kjortel hon har under. Hennes blus sticker fram i slitsarna p rmarna. Jane har ocks stora hngande lsa rmar utanp sin verklnning i ett ntliknande guldtyg. Frgskalan p Janes drkt r rd, silver och guld med detaljer i vitt och svart. Margaretas gr mer i lejongult med svarta och guldfrgade broderier och band och mer framtrdande vitt eftersom s mycket av blusen syns. P det stora hela tycker jag att drkterna uppvisar personer till synes jmstllda i rikedomar. Det gr inte att sga att den ena r rikare n den andra utifrn portrtten och inte heller att den ena r mer modern n den andra. Inspirationerna kommer dremot frn olika hll. I Margaretas fall tycker jag mig hitta mest inspiration frn Tyskland medan jag i Janes fall hittar mest franska och engelska element. Jag tycker dock att bda representerar det som var hgsta mode fr tiden och regionen.

Veronica Setterhall, vese001@hgo.se