TALLDUNGEN

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

versikt

Omrdet ligger intill Vrdstravgen, i

nrheten av Blomsterlandet. Omgivningen

bestr av ker, skogsbryn, bilvg samt bebyggelse.

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Markfaktorer
Moig sand, lttlera frekommer Naturlig jordart, ej pfrd Fuktigt, luckert och nringsrikt pH ligger mellan 6 och 8 Mineraljorden som bestr av moig sand r tckt av ett tunt lager (1-2 cm) onedbrutet organiskt material. Frnan bestr av bland annat barr, kottar och lv. P grund av fuktigheten i marken och vxter som indikerar en fuktigare vxtplats, antar vi ett underliggande lerlager. Lttlera terfinns ocks i vergngen till kern. Jordarten i sig r inte vattenhllande, men ett underliggande lerlager tillfr fukt med hjlp av kapillrkrafterna och motverkar drnering. Samtidigt r avdunstningen liten p grund av mycket skugga. Vxter s som grslk, vitsippor och ekorrbr indikerar nringsrik mark. Hr finns ven hallon som r en kvveindikator.

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Vegetation
vervgande tallskog och lgrtsvxter Lvtrdsinslag Viss ldre vegetation Inget planterat Arter frekommande p platsen: Troligen har marken betats tidigare, men inte brukats. Barrtrden trivs bra, rtterna kan g djupt p.g.a. lucker och syrerik jordart. Under vren har tallarna minst barr, d platsen r som ljusast. Mnga vxter utnyttjar under denna tid ljuset och blommar endast under vren, t.ex. vitsippan. Under sommaren blir platsen skuggigare d blad och barr kar i kvantitet och yta, vilket leder till att det blir svrare fr vxter att leva hr. Lvtrdsvegetationen r lg och gles p.g.a. ljusbristen. Vxterna terkommer p platsen och skapar en homogen vegetationstyp.

Tall, bjrk, hgg, asp, lnn, rnn, slg,

hallon, ek, en, vitsippa, lggrs, skavfrken, daggkpa, ekorrbr, smultron, nyponros, grslk, kungsngslilja.

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Klimatfaktorer
Halvskugga till skugga Lg luft- och marktemperatur Liten vindexponering De hga tallarna skapar en ljusmosaik med mestadels halvskugga till skugga. Detta visar sig ocks p vxternas blad, som r sm. Bde luft- och marktemperatur upplevs relativt lg. Eftersom platsen bestr av mnga trd blir vindexponeringen vldigt liten inne i dungen. __________________________________________ Ljusmtning 9:e maj kl. 09.00 solen sken frn klarbl himmel. Skugga 20-50, halvskugga100-500, (full sol 18.00 p kern utanfr omrdet) mol/m2/sekund ljuskvanta. P grund av de skuggiga frhllandena bedms avdunstningen lg. Temperaturmtning 9:e maj kl. 09.00: Marktemperatur 8 C och lufttemperatur 1516C.

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Topografiska faktorer
Flackt till svagt bljande Flera diken Inget ytvatten och relativt lg grundvattenniv Omrdet r flackt till mycket svagt bljande, med en hjdskillnad upp till 0.5 meter, vattnet blir drfr relativt stillastende. Dremot frekommer det flera diken. En vgtrumma under Vrdstravgen leder vatten till omrdet. Grundvattennivn br vara ganska lg, inget grundvatten trnger in i det djupa diket (ver 1 meter). Inget ytvatten finns p platsen.

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Vra frutsttningar
Vxterna br klara Zon 3-4 Halvskugga till skugga Nringsrik mark Fukt pH 6-8

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Begrnsning: Zon 1-3 och ljuskrvande

Quercus paulustris krrek Zon 1-3 sol till halvskugga Medel vatten, mycket nring Populus lasiocarpa storbladig poppel Zon 1-3 sol till halvskugga Lite vatten, mycket nring Uppsala ligger p grnsen mellan zon 3 och 4. Eftersom dessa vxter vill st relativt soligt och vi r i den nordliga grnsen av zon 3 finns det risk att de inte klarar sig med tanke p att vrt omrde ocks r skuggigt.

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Begrnsning: Lite nring och ljuskrvande

Spiraea japonica Froebelii sort av praktspirea Zon 1-6 sol till halvskugga Lite vatten, lite nring Spiraea japonica Little princess sort av praktspirea Zon 1-6 sol till halvskugga Lite vatten, lite nring Rhododendron luteum - Guldazalea Zon 1-4 (5) sol till halvskugga Mycket vatten, lite nring Abies homolepris -Nikkogran Zon 1-4 (5) sol till halvskugga Mycket vatten, lite nring Abies lasiocarpa var arizonica korkgran Zon 1-6 (7) sol till halvskugga Medel vatten, lite nring 4

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Begrnsning: Lite nring och ljuskrvande

Juniperus squamata Meyeri sort av himalaya-en Zon 1-4 sol till halvskugga Lite vatten lite nring Juniperus virginiana Grey owl bredvuxen sort av blyerts-en Zon 1-4 (5) sol till halvskugga Lite vatten, lite nring Juniperus scopulurum Skyrocket pelarformad sort av rd-en Zon 1-4 sol till halvskugga Lite vatten lite nring Juniperus squamata Blue carpet lgvxande sort av himalaya-en Zon 1-5 sol till halvskugga Lite vatten, lite nring Det hr r vxter som klarar lite nring och det finns risk att de blir gngliga med den goda nringstillgngen. De vill ha sol till halvskugga och eftersom det r en skuggig plats och vxten vill ha ljus finns det risk att vxten blir nnu mer gnglig. Spireorna har relativt sm blad, detta r ingen frdel i ett skuggigt lge d bladarean som upptar ljus r liten. Enarna skulle klara sig i ett av de soligare lgena p platsen, men risken finns att de blir utkonkurrerade av nringskrvande och snabbvxande vxter som tar ljuset.

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Begrnsning: Ljuskrvande
Populus x canescens grpoppel Zon 1-4 sol till halvskugga Mycket vatten, mycket nring Populus laurifolia lagerpoppel Zon 1-6 sol till halvskugga Mycket vatten, mycket nring Populus simonii kinesisk poppel Zon 1-4 sol till halvskugga Mycket vatten, mycket nring Populus trichocarpa Kiruna sort av jttepoppel Zon 1-7 (8) sol till halvskugga Mycket vatten, mycket nring Prunus virginiana Shubert sort av virginiahgg Zon 1-6 sol till halvskugga Mycket vatten, mycket nring Pyrus salicifolia Pendula hngande sort av silverpron Zon 1-5 sol till halvskugga Lite vatten, mycket nring
LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Begrnsning: Ljuskrvande
Quercus robur f fastigiata pelarek Zon 1-5, Sol till halvskugga Lite vatten, medel nring Quercus rubra rdek Zon 1-5, Sol till halvskugga Lite vatten, medel nring Spiraea betulifolia Tor sort av bjrkspirea Zon 1-8 sol till halvskugga Lite vatten, medel nring Sorbus intermedia oxel Zon 1-5 (6) sol till halvskugga Medel vatten medel nring Sorbus x thuringiaca Fastigiata rundoxel Zon 1-5 (6) sol till halvskugga Medel vatten, medel nring Dessa vxter vill st soligt till halvskuggigt. Den glesa talldungen ger en ljusmosaik och p en ljusare plats kan dessa vxter trivas. Dessa platser r inte s mnga och sannolikt blir det nnu skuggigare nr tallen fr sina nya barr. Drfr r det svrt att frutsga hur bra vxterna kommer att klara sig. Exempelvis har silverpron en graktig bladfrg med ludna blad. Detta gr att den reflekterar bort mycket ljus. I en skuggig milj kan vxten drfr inte ta upp tillrckligt med ljus fr att ha god fotosyntes. Kan inte plantan producera tillrkligt med socker kommer den att d.

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Begrnsning: Lite nring och lgt pH

Rhododendron (Brachycarpum-gruppen) Haaga mustiliarododendron Zon 2-5 halvskugga till skugga Mycket vatten, lite nring. Krver dessutom lgt pH. Rhododendron (catawbiense-gruppen) Nova Zembla sort av parkrododendron Zon 1-4 halvskugga till skugga Mycket vatten, lite nring. Krver dessutom lgt pH. Rhododendron Catawbiense grandiflorum sort av parkrododendron Zon 1-5, sol till skugga Mycket vatten och lite nring. Krver dessutom lgt pH. Dessa klarar skuggiga frhllanden vl och behver god tillgng p vatten. Men de vill ha nringsfattigt och lgt pH. Fr mycket nring kan gra vxten gnglig och mjligtvis kommer vxten inte visa sin bsta sida. Eftersom den i vrigt trivs kommer den troligtvis nd att fungera. Platsen har ett neutralt pH, rododendron har svrt att hantera detta och vill st i jord med lgre pH.

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Goda frutsttningar att klara talldungens frutsttningar

Abies alba silvergran Zon 1-6 sol till skugga Mycket vatten, mycket nring Abies nordmanniana nordmannsgran Zon 1-5 (6) sol till skugga Mycket vatten, medel nring Abies sibirica pictagran Zon 3-6 (7) sol till skugga Medel mycket vatten, mycket nring Juniperus sabina svenbom Zon 1-5 sol till skugga Lite vatten, mycket nring Rahmnus cathartica getapel Zon 1-6, sol till skugga Lite vatten, mycket nring Dessa vxter klarar den skuggiga miljn i talldungen. De trivs nr det r nringsrikt och trivs med den goda vattentillgngen. ven om svenbom och getapel tolererar torra frhllanden r det ingen nackdel att de har god vattentillgng. Om man tar ner de stora trden och drmed kar ljusinslppet kan betydligt fler vxter trivas p platsen eftersom vatten- och nringstillgngen r god. Snabbvxande arter med stora blad har med dessa frhllanden en konkurrensfrdel.

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Vrt vxtval
Abies nordmanniana nordmannsgran Zon 1-5 (6) sol till skugga Mycket vatten, medel nring Juniperus sabina svenbom Zon 1-5 sol till skugga Lite vatten, mycket nring Rahmnus cathartica getapel Zon 1-6, sol till skugga Lite vatten, mycket nring Efter att tittat p platsens frutsttningar har vi kommit fram till att dessa fem vxter har strst chans att etablera sig och trivas utan att ngra frndringar behver gras. De tre granarnas vxtstt och utseende liknar varandra i stort. Att anvnda alla tre arter tillfr inte ngot till platsens estetiska uttryck. Pictagranens smala, upprtta vxtstt frstrker platsens vertikala karaktr och tillfr ingen parkknsla. Silvergranens svagt gra frg ger p den redan skuggiga platsen en ngot dyster knsla. Nordmannsgranen dremot bidrar med sin pastellgrna frg till en mer stadsnra knsla.

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson

Vrt vxtval
Abies nordmanniana nordmannsgran Zon 1-5 (6) sol till skugga Mycket vatten, medel nring Juniperus sabina svenbom Zon 1-5 sol till skugga Lite vatten, mycket nring Rahmnus cathartica getapel Zon 1-6, sol till skugga Lite vatten, mycket nring Getapel med sin ntta karaktr skapar en kontrast och tonar ner barrtrdens vertag. Storleken plockar ner skalan frn skog till park och samspelar med redan befintliga lvtrd t.ex. hgg. Svenbomen bidrar inte bara med en trevlig doft utan ger ocks dungen ett buskskikt, som samspelar med tallarnas kronor . I nulget vxter enar i skogsbrynet, men de krver fr mycket sol fr att klara sig i dungen. Svenbomen klarar de skuggiga frhllandena och binder samman platsen vilket gr platsen mer enhetlig.

LK0136 Vxtgestaltningens biologi I Fall 1, omrde 4 Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg och Linn Nilsson