Moment 8 - Endokrinologi

Moment 8 - Endokrinologi
Skydd, omsorg & skerhet Block I Moment 8

Endokrinologi
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Vad r Endokrinologi?

Lran om
hormonerna och
hormonsystemet
Hormoner anvnds, liksom
nervsystemet, av kroppen
fr att skicka meddelanden
till varandra. Hormonerna
binder till receptorer, p
precis samma stt som
transmittorsubstanserna i
nervsystemets synapser. Nr
ett hormon binder till en
receptor p en cell s triggar
det en reaktion i cellen.
Det kan handla om att producera nya hormoner
(exempelvis GH), att ppna kanaler fr att slppa in
sockermolekyler (exempelvis insulin) men ocks fr att sga
t cellen att brja dela p sig (exempelvis strogen).
Endokrinologi
Endokrinologi - Krtlar
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Vad r en krtel?

Dessa har till uppgift
att producera
hormoner
Kroppens 6 stora hormon-
producerande organ r hypofysen (i
hjrnan), skldkrteln (under strup-
huvudet), binjurarna (ovanp
njurarna), bukspottkrteln (bredvid
tolvfingertarmen) och gonadkrtlarna
(delar av testiklarna eller
ggstockarna).

Alla dessa krtlar kommunicerar med
varandra med hjlp av hormoner, och
de styr kroppens aktivet med hjlp av
hormoner.
De flesta krtlar producerar hormoner som
transporteras runt i blodkrlen tillsammans med blodet
fr att n sina organ. Vissa krtlar producerar dock ven
hormoner som ker utanfr blodbanan.
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Endokrinologi Hormonernas Fysiologi
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Ett exempel p detta r GH-hormonerna som styr
tillvxten. Har man fr lite GH i blodet s vxer man
inte tillrckligt, detta kan resultera i dvrgvxt i
extrema fall. Har man fr mycket kan det i stllet
leda till att man blir fr lng.
Som farmakologi?

Precis som med farmakologi och principen
bakom Terapeutiskt fnster s funkar
ven hormoner p samma stt.

Du mste ha en viss mngd hormoner i
blodet och tillrckligt mnga receptorer p
cellerna stimulerade fr att hormonerna
ska utva rtt effekt p organet. r det fr
f hormoner i blodet och drmed fr f
receptorer stimulerade s blir det ingen
effekt eller fr liten effekt. P samma stt
om det r fr mnga av samma hormoner
i blodet blir fr mnga receptorer
stimulerade och onskade effekter
uppstr. I vissa fall kan det vara farligt fr
mnniskan att ha fr mnga eller fr f
hormoner i kroppen.
Endokrinologi Hormonniver och effekt
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Hypofysen funkar ocks som ett kontrollcentrum. Den
lser av vilka hormoner som fr tillfllet finns i blodet och
rapporterar detta till hypotalamus. Hypotalamus kan
drfr d bestmma vad som ska gras. Man kan se
hypofysen som ett slags kroppens egna FRA och
hypotalamus som kroppens kontrollcentrum fr
hormonsystemet
The BIG boss!

Hypofysen r hormonsystemets chef
kan man sga. Den ligger strax under
talamus, centret i hjrnan som styr
hormonernas och krtlarnas aktivitet.

Hypotalamus skickar signaler till
hypofysen med hjlp av vanliga
nervsignaler, som bossar ver
hypofysens aktivitet. Hypofysen tolkar
sedan signalerna frn hypotalamus
och skickar sedan ut hormoner till
krtlar och organ och sger t dem
vad de ska gra och vilka hormoner
som ska produceras, exempelvis
knshormoner. Det r drmed
hypotalamus som bestmmer ver
pubertetens intg och avslut!
Endokrinologi Hypofysen och hypotalamus
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 10
2014-01-13
Hypotalamus
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup 2014-01-13
Hur Hypofysen och hypotalamus bossar ver andra

Nr hypotalamus sger t hypofysen att producera ett hormon
som ska meddela en krtel ngot s gr den detta. Vi kallar det
hormonet fr Hormon-H (HH i bilden). HH kommer ut i blodet
och nr blodet med HH kommer till sin krtel s tar krteln emot
detta hormon. Samtidigt kommer blod med HH tillbaka till
hypotalamus nr det kt runt i kroppen en svng. D vet
hypotalamus att hypofysen gjort sitt jobb. D sger hypotalamus
till hypofysen att det inte behver producera mer HH. Detta
kallas fr den korta slingan.

Nr krteln tagit emot HH s lser cellerna av detta p sin
receptor och i brevet str det att den ska producera ett annat
hormon (H i bilden). D gr den detta och nr H kommer ut i
blodet kommer den att utva sin effekt. Samtidigt fr hypofysen
och hypotalamus reda p detta genom att blodet med H nr dem
i hjrnan och d vet dem att de inte lngre behver producera
HH mera och drmed slutar de helt. Detta kallas fr Lnga slingan
Feedback- och kontroll-system
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Allts, ju mer T3 ju mer GH, hgre temp och hgre puls.

T4 r ett hormon som frmst styr mnesomsttningen och
framfrallt fettfrbrnningen. 80 % av skldkrtelns
aktivitet styr T4-aktiviteterna och hga niver av T4 leder
till att kroppen bryter ner mer fett fr att utvinna energi
n nr man har lga halter av T4.
Bossar ver mnesomsttningen

Skldkrteln producerar en mngd
olika hormoner. Den sitter p
framsidan av luftstrupen strax under
struphuvudet och kan knnas med
fingrarna. Denna krtel fr sina order
frn hypofysen via hormonet TSH. Nr
TSH-receptorerna stimuleras fr den
skldkrteln att producera tyrosin, T3
och T4.

Tyrosinet r byggstenar av T3 och T4
men en viss mngd kommer ut i
blodet. Detta pverkar niverna av
transmittorsubstansverfringen i
hjrnan ssom dopamin, melanin och
noradrenalin. T3 styr produktion av
GH, tillvxt-hormonet,
kroppstemperatur, och pulsen p ett
kande stt.
Endokrinologi Skldkrteln
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Hypotyreos (hormonellt lg mnesomsttning)
Denna sjukdom r tvrt emot giftstruma. Detta
uppstr nr skldkrteln producerar fr lite
hormoner och pverkar kroppen p det sttet i
stllet. Diagnos p samma stt som giftstruma.

Symptomen r frst och frmst viktkning till fljd
av att kroppen inte anvnder sig av energin och
nringen som tar frn vr fda (lg
mnesomsttning). Vanligtvis frekommer ven
trtthet, frsmrat nrtidsminne, intellektuell
trghet och frvirring, som oftast brukar misstas
fr ldersfrndringar. Muskelvrk och stelhet r
ocks vanliga samt lg puls och blodtryck, rikliga
och frlngda menstruationer samt svrare att bli
fertil. Snkt libido frekommer hos mn och bda
knen blir lttare pverkade av knslor och fr ltt
att grta.

Behandling: Livslng hormonbehandling (levaxin),
grishormoner och ev. kombinationsbehandling.
Patologi Skldkrteln

Hypertyreos (giftstruma)
Detta r en sjukdom som innebr att
skldkrteln r veraktiv och producerar
alltfr mycket hormoner.

Symptomen kan vara svettningar,
vrmeknsla, trtthet, irritation,
mensrubbningar, hjrtklappning, hg puls
och blodtryck samt viktnedgng.
Symptomen kan variera beroende p vilka
hormon som verproduceras och oftast r
det alla hormoner som det blidas fr mycket
av. I svra fall kan ngest och psykoser
frekomma (dopamin-systemet).

Diagnos: Blodprov TSH, T3, T4

Behandling mot detta r betablockerare
(om hgt blodtryck) och tyroestatika. Ibland
avlgsnar man en del av krteln kirurgiskt.
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Struma (frstorad skldkrtel)
Krteln r normalt 2-3 cm lng. r den strre n
s kan det bero p antingen fregende sjukdom,
tumrer eller giftstruma. Jodbrist kan ocks
orsaka struma.

Symptomen r frst och frmst smrta men om
krteln blir fr stor kan den trycka mot luftstrupen
och orsaka andningsbesvr och smrta. Det kan
ocks vara en estetisk nackdel. Om struman beror
p tumr, inflammation eller giftstruma kan
symptom relaterat till detta uppst. Drfr brukar
man sga att symptomen p struma r diffusa och
att differentialdiagnoser ofta ligger bakom.

Diagnos: Palpation, TSH, T3, T4 & CRP

Behandling: Beroende p genes (orsak) s ser
behandlingarna olika ut. Om inga besvr uppsttt
s kan man lta det vara, annars r kirurgi oftast
det man anvnder sig av.
Patologi Skldkrteln

Skldkrtelinflammation
Bakterier och virus kan infektera
skldkrteln, som leder till en rad
konsekvenser. Svullnaden som uppstr av
inflammationen r oftast knnbar och
smrtsam frstoring av krteln.

Symptomen Feber, trtthet och vriga
symptom p giftstruma. Detta eftersom
inflammationen ofta leder till att ovanligt
mycket hormoner kommer ut i blodet.

Diagnos: Blodprov TSH, T3, T4, CRP
(immunsvar) och palpation av krteln.

Behandling antibiotika + paracetamol (vid
bakterieinfektion). Antivirala + paracetamol
(vid virusinfektion). Paracetamol + NSAID
(vid inflammation utan infektion). Tyreo-
statika + NSAID vid kronisk inflammation.
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Drefter fastnar insulinet p receptorer i kroppens celler
som d ppnar kanaler fr att ta in glukos (blodsocker) in i
cellen s att cellerna kan omvandla glukos till energi.

Mer av hormonet insulin resulterar allts i mer energi till
cellerna och minskat blodsocker, medan lgt insulin
resulterar i mindre energi och hgre blodsocker. Det r
drfr hgt blodsocker r tecken p lgt insulin i blodet.
Insulinets produktionsorgan

Bukspottkrteln har bde en
endokrin och en exokrin del. Den
exokrina delen producerar enzymer
till matspjlkningen som sker i
tunntarmarna men en del celler i
bukspottkrteln producerar
hormonet insulin. Cellklumparna
som producerar insulin kallas de
Langerhanska arna, efter tysken
Langerhans som upptckte dem.

Insulinet produceras INTE p order
frn hypofysen utan r helt
sjlvstndig. Genom att arna
knner av hur mycket socker som
finns i blodet produceras olika
mycket insulin som sedan fristts i
blodet.
Endokrinologi Bukspottkrteln
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Diabetes Mellitus Typ 2
Kallas ocks fr ldersdiabetes. Orsaken till varfr
sjukdomen uppstr r oknd. Det man vet r att
det finns en rftlig faktor och en livsstilsfaktor som
gr att cellernas insulinrecptorer inte r lika
knsliga fr insulin n normalt. Uppstr oftast sent i
livet. Hr kan patienterna ha ltt eller svr diabetes
beroende p hurpass knsliga receptorerna r. I
svra fall kan de Langerhanska arna ha slutat
producera insulin helt.

Symptomen r oftast likadana som vid typ 1-
diabetes men vid ltt diabetes r oftast riklig urin
och trtthet centralt. vriga symptom frekommer
mer vid svr diabetes.

Diagnos: Blodprov plasmaglukos & insulin samt
uringlukos & anamnes.

Behandling: Motion och god kost brukar rcka vid
ltt diabetes, alternativt tabletter som kar
knsligheten fr insulin. Vid svr diabetes, se Typ 1.
Patologi Diabetes Mellitus

Diabetes Mellitus (sockersjuka) Typ 1
Typ 1-diabetes uppkommer p grund av att
immunfrsvaret attackerar de Langerhanska
arna. I mnga fall frstrs cellerna helt.
Detta kallas fr en autoimmun sjukdom. Typ
1-diabetes uppstr oftast i tonren nr
patienten nr puberteten.

Symptomen r typiska; rikliga urinmngder,
trst, trtthet, illamende, magont,
munodr och viktnedgng (till fljd av att
organen inte kan ta in energi, s allt
blodsocker kissas ut).

Diagnos: Blodprov plasmaglukos & insulin
samt anamnes (patientberttelse).

Behandling insulin korttidsverkande och
lngtidsverkande hela livet genom
injektioner eller pump.
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Nr insulinet fastnar p sin hormonreceptor s ppnas kanalen dr glukoset kan ka in i cellerna.
Vid Typ 2-diabetes frekommer det att fosfatgrupperna ej aktiverar denna glukos-kanal i varje
fall och det r just varfr detta inte hnder som man inte vet nnu! O.o
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Vid hypoglukemi har patienten fr lite socker i blodet
och organen fr d inte den energi den behver.
Symptomen r kraftiga humrsvngningar, huvudvrk,
blekhet, svettningar, hunger, synstrningar, yrsel och
ngest/oro. Se till att patienten fr ngot att ta, grna
rent druvsocker som hjer blodsockret snabbt,
alternativt ett glas mjlk eller blanda vatten med socker.
En ostsmrgs r ocks ett bra alternativ, helst vitt brd.
Viktigt vid diabetesvrd!

Diabetes r en mycket vanlig
folksjukdom i dagens samhlle. Det
finns symptom som man som
vrdutbildad ska hlla koll p, inte bara
inom vrdarbetet men ven i samhllet
nr det gller vnner, kollegor och
familj. Fr inte patienten rtt hjlp kan
denne svimma, hamna i koma
(diabeteskoma) eller d.

Vid hyperglykemi innebr det att
patienten har fr hgt blodsocker.
Symptomen r smnighet, trtthet,
muntorrhet, ofta kissndig och stora
mngder urin och extrem trst.

Se till att patienten tar ett
blodsockerprov och om vrdet
verstiger 8 br du uppmana patienten
att ta insulin, det korttidsverkande.
Endokrinologi Bukspottkrteln
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Att mta blodsockret r viktigt fr en diabetiker. Att
hlla koll p sitt vrde och fra blodsockerdagbok r
grunden till bra diabetesbehandling.

Detta ska vi va p under kommande frdighetstrning!
Kliniska vrden av blodsocker (mmol)
0,1 -> 4,9 = Lgt blodsocker
5,0 -> 7,0 = Normalt blodsocker
7,1 -> 30+ = Hgt blodsocker
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Det r viktigt att man ger injektionen p korrekt stt. Har man en fr lng kanyl och sticker rakt
in s kan man rka injicera insulinet in i muskeln och d kommer insulinet in i blodet snabbare
och kan leda till frdande konsekvenser, en stark dos insulin rakt in i muskeln kan vara leda till
att patienten avlider. Drfr ska vi va p subkutana injektioner p laborationen!
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Insulinpumpen har en kanyl som ligger subkutant hela tiden och ger doser kontinuerligt efter
instllningarna. Oftast kan man ocks ge en manuell snabbdos av korttidsverkande insulin vid
behov
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Kortisol r ett annat hormon som produceras och
kallas fr stresshormonet. Det aktiverar sympaticus
och hmmar inflammationsprocesser genom att binda
till receptorer i vita blodkroppars kortisonreceptorer.
Detta r varfr man anvnder kortison i krmer fr att
behandla eksem och psoriasis samt kortison i
astmamediciner.

De Androgena hormoner som binjurarna producerar
verkar som aktivera och byggstenar till testosteron,
progesteron och strogen som gonaderna producerar.
Mngfacetterad krtel

Binjurarna sitter ovanp njurarna och
ser ut som lila hattar. De styrs av
hypofysen genom att ta emot ACTH som
sger t krteln att producera mer eller
mindre hormoner. Binjurarna
producerar hormoner som rr stress och
aktivering av sympatiska nervsystemet
men ocks hormoner som direkt
pverkar njurarnas urinproduktion och
delvis androgener.

Aldosteron r ett hormon som
produceras och detta r en den av renin-
angiotensinsystemet som frhindrar lgt
blodtryck genom att bidra till att sm
blodkrl kontraheras (dras ihop). Det fr
ocks njurarna att behlla mer natrium i
urinproduktionen och leder till kad
blodvolym.
Endokrinologi Binjurarna
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Kortisol-vrdet. Behandlingen r enkel och
innebr att man ger patienten tabletter med
hormonerna som han eller hon saknar eller har
fr lite av. Dessvrre ser man sllan att patienter
blir helt friska.
Kallas ocks fr binjureinsufficiens. Denna
sjukdom innebr att patientens binjurar
producerar fr lite hormoner och resulterar i
en rad konsekvenser. Orsaken r en
autoimmun reaktion och r oftast rftlig.
Ibland kan virus och bakterier ligga bakom.

Symptomen hr r ofta diffusa. Patienten
sker ofta p grund av trtthet, muskel-
svaghet och viktnedgng. Ofta misstnker
man frst att det r skldkrteln det r fel p
men nr man testat fr skldkrtel-hormon
gr man vidare och testar fr Addison. Vid
obehandlad Addison frekommer grbrun
pigmentering. Om sjukdomen pgr lnge
kan blodtrycksfall frekomma.

Diagnosen fr man fram genom att testa
Natrium, Kalium, kortisol och ACTH i blod.
Samtliga vrden frvntas vara hga utom
Addisons sjukdom
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Behandlingen r komplex. Om det r hypofysen
som det r fel p r hypofyskirurgi vanlig, annars
frekommer strlning eller binjurestatiska
lkemedel. Ett antisvampmedel; ketokonazol har
visat sig ha en viss kortisolhmmande effekt.
Kallas ocks fr hyperkortisolism. Denna
sjukdom innebr att patientens binjurar
producerar fr mycket kortisol och orsakas
oftast av cancer, infektion eller tumrer p
hypofysen (som leder till kat ACTH).

Symptomen fr Cushings r mycket typiska.
Kortisol leder i hga doser till att det samlas
vtska i vvnaderna och ger ett svullet
intryck. Bukfetma frekommer ocks d
kortisol leder till att cellerna binder mer fett
och lokaliserar detta p buken men ocks
armarna. Benskrhet, depression, ngest
och panikattacker r ocks vanliga men ven
irritabilitet, minnesstrningar och paranoia.

Diagnosen fr man fram genom att testa
urin fr kortisol men ocks dexametason-
testet som kan indikera p om det r
hypofysen som orsaken till sjukdomen ligger
bakom.
Cushings Syndrom
Kortisol
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
2014-01-13
Yttre symptom:
Systemiska
Ytliga blodkrl
Hudbristningar
Tunn hud
Ltt fr skada & blmrken

Huvud/Nacke
Mnansikte
Buffalo Hump

Torax
Brsttillvxt
Bukfetma
Frstorad rumpa

Ben, ftter, armar och hnder
Svullnader till fljd av dem
Muskelnedbrytning
Dallrande hud
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
strogen produceras nr hypofysen skickar LH till gonad-
erna. De str fr de feminina egenskaperna ssom brst-
utveckling, livmoderbildning, fettsamling kring hft och lr
med mera. Hg strogenhalt i blodet skapar gglossning.

Progesteron produceras nr strogennivn r tillrckligt
hg; d insndrar hypofysen FSH till blodet och nr det nr
gonaden pbrjas utvecklingen. Hormonet pverkar
hjrnan och gr oss mer sentimentala och kar
inlrningsfrmgan. Det frhindrar ven ny gglossning.
Knsgonadernas hormoner

Vra knsgonader (pungkulor och
ggstockar) producerar olika
hormoner. Dessa r viktiga och styr
inte bara vr frmga att fortplanta
oss utan ven en rad andra
funktioner. Det r allts dessa organ
som har krtelvvnad som
producerar vra knshormoner.

Testosteron r det knshormon som
styr vr tillvxt p hjden samt krvs
fr att vra muskelceller ska dela p
sig samt de maskulina
egenskaperna, ssom mrk rst,
kroppsbehring, benvxt,
penisutveckling med mera.
Produktionen av testosteron styrs av
hypofysen genom hormonet GH och
ju mer GH desto mer Testosteron.
Endokrinologi Bitestiklarna & Ovariet
Ovarium
ggledare
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Denna bild visar hermafro-
ditism. En hormonsjukdom
dr det oftast inneburit att
fostret producerat bde
strogen och testosteron och
inneburit att dubbla
knsorgan bildas.
Fr mycket eller fr lite av olika knshormoner leder till en uppsj
av konsekvenser. Dessa varierar beroende p fr mycket eller fr
lite av respektive knshormon.

Testosteron fr mycket testosteron kan leda till fr hg tillvxt
hos patienten. Vrldens lngsta man har denna sjukdom och
konsevenserna blir att benen och musklerna vxer fr mycket s
att benskrhet uppstr och patienten fr svrt att g. Fr lite
testosteron innebr att patienten blir kortvxt, minskad libido,
uteblivna orgasmer och kan sakna flera maskulina egenskaper.

strogen fr lite strogen gr att man kan missa feminina
egenskaper ssom utebliven brsttillvxt, infertilitet, uteblivna
menstruationer och uteblivna former. Fr mycket strogen leder
till buk- och bakfetma, verdrivet stora brst och
mensrubbningar.

Progesteron fr lite kan leda till infertilitet och minskad libido hos
kvinnor. Lga halter av hormonet associeras ven till benskrhet.
Fr hga halter kan ocks leda till infertilitet och associeras till
omfattande problem med irritabilitet och affektiva symptom.
Andronerga hormonsjukdomar
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Vr inbyggda klocka

Epifysen ligger i anslutningen till
syncentra och alla signaler till och
frn vra gon passerar denna
krtel. Epifysens funktion r att hlla
koll p vr smn kort och gott. Nr
dagsljuset sjunker undan brjar den
producera hormonet melatonin.

Detta hormon ker ut i blodbanan
och nr den trffar sina receptorer i
det centrala nervsystemet s kopplas
det parasympatiska nervsystemet p
och vi blir lugnare och trttare. Ju
mer melatonin desto trttare blir vi.
Forskningen har visat att av ngon underlig anledning s funkar inte syntetiskt ljus epifysen frn
att producera melatonin i samma utstrckning som solljus. Man vet ocks att epifysen p ngot
stt hller koll p hur mnga timmar vi gtt med lite eller inget melatonin i kroppen s den kan
brja producera mer efter ett antal timmar. Mycket kring det hr r ett mysterium n idag!
Endokrinologi Epifysen (Tallkottkrteln)
Endokrinologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
2014-01-13

Moment 8 - Endokrinologi

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Moment 8 - Endokrinologi

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & skerhet Block I Moment 8

You might also like