KEMI

Vad r det egentligen?

Kemi handlar om mnen
Allt runt omkring oss r gjort av olika mnen.
Atomer kallas de sm byggstenar som hela
universum r uppbyggt av.
Molekyler r tv eller flera atomer som sitter
ihop.
Grundmne kallas de mnen som bestr av en
enda sorts atomer.
Kemisk frening r ett mne som bestr av
olika sorters atomer, t ex vatten (H2O).
 ATOMER
Pyttesm byggstenar som
allting r uppbyggt av.
Atomer kan vara olika stora
och olika tunga.

O H N C
 MOLEKYLER
Tv eller flera atomer som
sitter ihop p olika stt.
 GRUNDMNE
Nr molekylerna bara bestr
av en sorts atomer.

kvve (N2) kol (C)

KEMISK FRENING
Ett mne som bestr av tv
eller flera sorters atomer.

vatten kolmonoxid salpetersyra

H2O CO HNO3
 TRE FORMER
Nstan alla mnen finns i tre
tillstnd, eller former som man
ocks kan sga.

FAST FORM FLYTANDE FORM GASFORM

H2O: is vatten vattennga

 FAST FORM
Molekylerna i mnet sitter fast
mot varandra och kan inte byta
plats. mnet knns fast och hrt.

is (H2O)
FLYTANDE FORM
Nr mnet blir varmare brjar
molekylerna rra p sig, men de
har fortfarande kontakt med
varandra.

vatten (H2O)
 GASFORM
Nr det blir nnu varmare slpper
molekylerna taget om varandra
och ger sig ut i luften. Dr
blandas de med andra gaser.

vattennga (H2O)
 LUFTEN
Den luft vi andas bestr av flera olika
gaser. Det finns mest kvve (78%) och
nst mest syre (21%).
Resten (1%) bestr mest av delgaser,
koldioxid och vattennga.
kvve

syre

vriga mnen
SAMMANFATTNING
Kemi r lran om olika mnen och dess
egenskaper.
Allt r uppbyggt av atomer, och nr tv eller flera
atomer sitter ihop kallas det molekyler.
Ett mne som bara bestr av en sorts atomer kallas
fr grundmne.
Ett mne som r uppbyggt av tv eller flera olika
atomtyper kallas fr en kemisk frening.
De allra flesta mnen kan finnas i tre olika former;
fast form, flytande form och gasform.
Luften bestr av allra mest av kvve och syre.
Resterande 1% innehller bl a delgaser, koldioxid
och vattennga.
 KLLFRTECKNING
Fakta till detta bildspel r hmtat frn:

Boken om kemi fysik och kemi, Hans Persson, Almqvist och Wiksell,
2004.

http://www.ne.se/enkel/luft, Nationalencyklopedin, hmtad 2012-03-27.

http://www.ne.se/enkel/salpetersyra, Nationalencyklopedin, hmtad

2012-03-27.