När man återberättar eller kommenterar något gör man om en
huvudsats till en bisats. Exempel Direkt sats: Per-Olof: - Jag kan inte stödja det här förslaget Indirekt sats: Jag är förvånad över att Per-Olof inte kan stödja det här förslaget. / Jag blev förvånad över att Per-Olof inte kunde stödja förslaget. (notera att tempus ska stämma i huvudsats och bisats: presens - Jag är / kan respektive preteritum - jag blev / kunde).
Återberätta en ja/nej-fråga – bisatsen inleds med om eller ifall:
Direkt sats: Anna-Lisa: - Kan Per-Olof inte stödja förslaget? Indirekt sats: Anna-Lisa undrar om/ifall Per-Olov inte kan stödja förslaget. / Anna-Lisa undrade om/ifall Per-Olof inte kunde stödja förslaget. Återberätta en fråga med ett frågeord (t.ex. vad): Direkt sats: Anna-Lisa: - Vad tycker han egentligen? Indirekt sats: Anna-Lisa undrade vad han egentligen tyckte.
När frågeordet är subjekt används SOM efter frågeordet i bisatsen.
Direkt sats: Anna-Lisa: - Vad händer nu? (VAD är subjekt) Indirekt sats: Anna-Lisa undrade vad SOM skulle hända då.
Jämför med när VAD är objekt;
Direkt sats: Anna-Lisa: - Vad tycker han egentligen? (HAN är subjekt och frågeordet VAD är objekt) Indirekt sats: Anna-Lisa undrade vad han egentligen tyckte. Två olika meningar/tolkningar Direkt sats: - Vem slog Alex?(VEM = objekt / Alex = subjekt) Indirekt sats: Vi vet vem Alex slog.
Direkt sats: - Vem slog Alex? (VEM = subjekt)
Indirekt sats: Vi vet vem som slog Alex.
I det sistnämnda exemplet skulle det vara tydligare om
man frågade; Vem var det som slog Alex? Ingen, inget, inga Ingen, inget, inga som objekt i huvudsatsen blir någon, något, några i bisatsen.
Exempel Direkt sats: Jag har inga pengar. Indirekt sats: Jag sade att jag inte har några pengar.
Direkt sats: Lisa: - Jag känner ingen på min nya arbetsplats.
Indirekt sats: Lisa säger att hon inte känner någon på sin nya arbetsplats / Lisa sade att hon inte kände någon på sin nya arbetsplats. (ref. Rivstart B2+C1 Övningsbok s. 45-46)