Språkliga svårigheter

Här har jag samlat några områden som många andraspråkselever har problem med.

Det gäller både grammatik och meningsbyggnad, skriftspråksnormer, men också

textbyggnad.
1. Grammatik och
meningsbyggnad
Satsdelar och ordföljd
I svenskan finns det en fixerad ordföljd. Det betyder att orden placeras i en speciell ordning. Om
orden placeras på fel sätt kan t.ex. ett påstående ändras till en fråga. Detta kan skapa stora
missförstånd!

Därför är det viktigt att känna till satsdelar. Detta hjälper dig när du själv formulerar text.

Ett hjälpmedel att använda är satsschemat

Konjunktioner (samordnade konjunktioner)

Konjunktioner binder ihop två lika ord, fraser eller satser med varandra. Dessa är jättebra att
använda för att få bra flyt i text eller tal.

Kalle och Muhammed

Ett stort problem med en enkel läsning

En tydlig struktur är bra och det är ett korrekt språk också, men det kräver mycket arbete.

Och, eller, men, både - och, varken - eller, antingen - eller

Konjunktioner
underordnade konjunktioner/subjunktioner/bisatsinledare

“Kärt barn har många namn”

Subjunktioner eller bisatsinledare börjar en bisats.

En bisats är en sats som är beroende av en huvudsats. Den ger ytterligare information till huvudsatsen.
En mening kan börja eller sluta med en bisats.

Han vill gärna, att vi skulle hälsa på

Eftersom jag var sjuk, stannade jag hemma hela dagen

för att, därför att, om, eftersom, när, som

Genus av substantiv (n-ord eller t-ord)
I svenskan har varje substantiv ett genus (en eller ett). Det är viktigt att kontrollera nya substantiv som
används i en text. Är det n-ord eller t-ord? Detta är ett mycket enkelt sätt att kontrollera sin text.

En stol

Ett bort
Numerus av substantiv (en eller flera, singular och
plural)
Substantiv böjs efter antal.

En bil

Två bilar

Tusen bilar
Bestämdhet av substantiv
Ett substantiv kan ha obestämd eller bestämd form.

Ett problem är svårt att lösa

(Det) problemet är svårt att lösa

Generellt sett kan man säga att bestämd form signalerar att du vet vilken jag menar, alltså att
talaren utgår från att lyssnaren kommer att förstå vilket specifikt exemplar som åsyftas. Det kan
vara för att detta redan tidigare nämnts, eller för att syftningen framgår av situationen. Några
exempel:

Har du börjat plugga till tentan än? (=tentan som vi ska ha i nästa vecka)

I Thailand har man stor respekt för kungen. (=Thailands kung)

Jag har så ont i huvudet i dag. (=mitt eget huvud)

Livet är underbart (=det enda jag/vi har – jämför engelskans ”Life is wonderful”.)
Men ibland används bestämd form även när man inte syftar på ett specifikt exemplar. Man kan
säga ”du borde gå till läkaren” eller ”vi kanske kan ta bussen dit” utan att ha en särskild läkare
eller buss i åtanke. Då handlar det om en åsyftning till en funktion eller institution snarare än ett
specifikt exemplar, och detta brukar vi uttrycka med bestämd form.
Kongruensböjning
På modern svenska kongruensböjs attributiva adjektiv efter substantiviska ords genus (en lång
arm - ett långt ben), numerus (långa armar) och bestämd form (den långa armen).

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Se substantivet genus (en eller ett) och numerus (en/ett eller flera)

En lång arm

Ett långt ben

Långa armar

Den långa armen

2. Skriftspråksnormer
Att kunna använda punkt, kommatecken, frågetecken, utropstecken och kolon på rätt sätt.

Kommatecken: uppräkning, upprepningar, innan konjunktion och bisatsinledare (tydlighet).

Jag gillar The Beatles, The Beach Boys,nJanis Joplin och Bob Dylan

Stor bokstav i början av mening och i namn

Min lärare heter Gustav.
Gustav, Stockholm, Göteborg,
Aftonbladet, Korsvägen...
Stavning

Tiden förstätter

Jag känner hene

Språket i boken var lättläst coh jag rekommenderar romanen

Särskrivning

en sjuk gymnast en sjukgymnast

jätte bra jättebra

kassa apparater kassaapparater

lång hårig sjuk sköterska långhårig sjuksköterska (adjektiv och substantiv skrivs ihop)
3. Textbyggnad
Ord sätts ihop och bildar fraser och meningar. Meningar sätts ihop och bildar text.
Men det gäller att strukturera texten på ett bra sätt. Detta kan vara lika viktigt
som att skriva med korrekt grammatik, för att läsaren ska förstå.

Inledning, huvuddel, avslutning

Disposition

Styckeinedlning (Förbjudet med hybridstycken!)

Styckeindelning
Styckeindelning är något som gör din text tydligare och lättare att läsa. Sådant som hör nära

ihop i det du berättar samlas i samma stycke. Med nytt stycke visar du att det kommer något

nytt. Ett stycke omfattar normalt flera meningar, men enstaka gånger kan ett stycke bestå av

bara en mening. En text med alltför långa stycken kan bli tung att läsa, medan en text med

alltför många och korta stycken kan upplevas som ryckig och osammanhängande.
Regler för styckeindelning
● varje stycke handlar om en sak (så långt det är möjligt)
● undvik för långa stycken
● undvik för korta stycken
● undvik hybridstycken
Korrekt styckeindelning
En video om styckeindela korrekt
Det finns olika sätt att disponera en text

1. Skriv det viktigaste först

Att skriva det viktigaste först är en bra metod för till exempel rapporter, brev och
informationsmaterial. Placera helt enkelt textens huvudpoäng, den viktigaste
informationen, först i texten. Det fångar läsarens uppmärksamhet och gör innehållet lätt att
ta till sig.
2. Skriv i tidsföljd
Det är lätt att halka in i en kronologisk disposition i till exempel rapporter eller
informationsmaterial – man skriver i den ordning som man själv samlade in materialet. Men
en sådan text blir svår för läsaren att ta till sig. I instruktioner däremot, där läsaren ska
utföra saker i en viss ordning, passar det att strukturera sitt material i tidsordning. Det
fungerar även bra i protokoll, där det i vissa fall kan vara lämpligt att beskriva punkterna i
samma ordning som de behandlades.

3. Dela in texten i ämnen

Om du skriver en längre text – kanske en hel bok, eller en lång rapport eller utredning –
passar det ofta att dela in texten i ämnen. På så sätt kan läsaren koncentrera sig på det
ämne som han eller hon är intresserad av.